Årsredovisning 2019 Gnosjö kommun

Årsredovisning 2019 Gnosjö kommun

Balansomslutning 607,5 mkr

Investeringar 51,2 mkr

Resultat -19,3 mkr

Antalet anställda 31/12 2019 922 st

Invånare 31/12 2019 9 713 st

Utdebitering 22:24

Innehåll

Förvaltningsberättelse ... 1

Några ord från kommunstyrelsens ordförande /väsentliga händelser ... 1

Gnosjö Kommun - en översikt ... 2

Fem år i sammandrag ... 3

Kommunövergripande måluppföljning ... 4

Ekonomiskt resultat ... 13

Avstämning mot balanskravet ... 15

Finansiell analys ... 16

Driftredovisning ... 25

Investeringsredovisning... 26

Personalredovisning ... 29

Finansiella rapporter ... 32

Redovisningsprinciper ... 32

Resultaträkning ... 35

Kassaflödesanalys ... 36

Balansräkning ... 37

Noter ... 38

Kommunledningsförvaltningen ... 49

Teknik & fritidsförvaltningen ... 65

Revisionen ... 82

Kultur- och utbildningsförvaltningen ... 84

Socialförvaltningen ... 93

Samhällsbyggnadsförvaltningen ... 109

Sammanställd redovisning ... 118

Fastighetsbolagets AB Järnbäraren ... 118

Stiftelsen Hylténs ... 121

1

Förvaltningsberättelse

Några ord från kommunstyrelsens ordförande /väsentliga händelser

2019 var liksom 2018 ett prövningarnas år. Till uppföljningen i augusti fick vi klara signaler på att kommunens verksamheter överskridit budget. Respektive förvaltning fick i uppdrag att arbeta fram åtgärdsplaner för att få budget i balans. Kommunstyrelsen tog sedermera i augusti beslut om inköpsstopp, anställningsstopp, restriktivitet med vikarieanskaffning samt stor återhållsamhet av placering av vuxna och barn. Kommunstyrelsen införde även månatlig uppföljning av timvikarie samt att IFO redovisar antal placeringar samt kostnader för desamma.

Trots dessa åtgärder landar vi på ett minusresultat om ca 19 mkr. Ett underskott som måste arbetas in under de tre kommande åren vilket kommer att ställa stora krav på politiken att fatta nödvändiga beslut och se till hela kommunen.

Vi har dessutom hanterat tre extraordinära händelser så som skogsbranden i Granstorp, en omfattande vattenläcka där hela Gnosjö tätort inledningsvis stod utan vatten samt en omfattande IT-störning som slog ut merparten av kommunens IT-system. Dessa händelser ställde samtliga omfattande krav på vår organisation. Jag kan med stolthet konstatera att Gnosjöandan verkligen är högst fungerande inte bara inom näringslivet utan även i kommunen. Vi samlar snabbt alla funktioner som behövs, lägger all prestige åt sidan och fokuserar fullt ut på att lösa situationen.

2019 innebar även flera förbättringar i vår kommun. Hillecenter förvärvades och säkerställer att Hillerstorp har tillgång både till gym och ett allaktivitetshus. Reningsverket har fått en ny, modern biobädd samt förstärkning av huvudledningen från vattentornet. Måltidsverksamheten har fått flera utmärkelser och nomineringar för sitt arbete med hållbar mat från råvara till tallriken. Spinninghallen stod färdig under hösten och används flitigt. I december gjordes en ”trygghetsvandring” för att inventera svaga punkter i vårt samhälle som vi kommer att stärka upp och förbättra.

En ny förskola i Åsenhöga med tre avdelningar stod klar i början av året och ytterligare en avdelning i Kulltorp öppnades under sommaren. Utemiljön på Ankarets förskola färdigställdes och är nu mer ändamålsenlig. Kommunen köpte även in mark för att kunna bygga en ny förskola i Hillerstorp. Vi har en fortsatt hög nöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende där vi är bland de 25 % bästa kommunerna i landet. Gnosjö kommun hade 2019 också det bästa företagsklimatet i Jönköpings län.

Mycket av utvecklingen i Gnosjö kommun sker i samarbete med samhällsföreningarna och andra organisationer, utan dem hade det inte varit möjligt att få till cykelvägar, offentliga toaletter, lekplatser och mycket, mycket mer. Ett stort tack för Er insats och ert engagemang!

Jag vill också rikta ett särskilt tack till all personal för det arbete som görs ute i vår organisation för våra invånare varje dag, både i det dagliga arbetet, med extraordinära händelser och att få budget i balans!

Kristine Hästmark

Kommunstyrelsens ordförande

2

Gnosjö Kommun - en översikt

KOMMUNENS ORGANISATION

MANDATFÖRDELNING

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-2022 UTDEBITERING PER SKATTEKORNA

Socialdemokraterna...11

Moderaterna...8

Sverigedemokraterna...6

Kristdemokraterna...5

Centerpartiet...4

Vänsterpartiet...1

Församling

Gnosjö...35,45 kr Kävsjö...35,45 kr Kulltorp...35,75 kr Källeryd...35,45 kr Åsenhöga...35,45 kr

Den kommunala debiteringen är 22,24 kr

Den landstingskommunala debiteringen är 11,76 kr Dess belopp ingår i ovanstående totala utdebitering

3

Fem år i sammandrag

2015 2016 2017 2018 2019

Allmänt

Antal inv 31/12 9 514 9 615 9 733 9 776 9 713

Kommunal utdeb %* 22,24 22,24 22,24 22,24 22,24

Skattekraft, % av riksmedelvärdet 95 94 95 95 95

Resultaträkning (mkr)

Verksamhetens nettokostnad 505,0 510,2 530,8 569,3 598,3

varav personalkostnader 411,7 445,1 453,5 469,1 489,6

Skatteintäkt 502,1 525,4 550,5 564,6 578,2

Finansnetto -0,6 -0,5 0,1 0,8 0,9

Årets resultat -3,5 14,7 20,2 -3,9 -19,3

Balansräkning (mkr)

Tillgångar 521,6 561,6 601,2 578,8 606,1

Eget kapital 298,6 313,3 333,5 329,6 308,9

Skulder 223,0 248,3 267,7 249,2 297,2

Finansiella nyckeltal

Nettokostnad i % av skatteintäkter 100,6 97,1 96,4 100,6 103,4 Årlig förändring, personalkostnader i % 6,9 8,1 1,9 3,4 4,4 Årlig förändring, nettokostnader i % 3,3 1,0 4,0 7,3 5,1

Soliditet exkl. pensionsåtagande i % 57 56 56 57 51

Soliditet inkl. pensionsåtagande i % 24 25 27 28 24

4

Kommunövergripande måluppföljning

Redovisning av inriktningsmål årsbokslut 2019

Inriktningsmålen är ett av kommunfullmäktiges styrinstrument och ska visa hur den politiska viljeriktningen ser ut och vad som ska uppnås under året. Dessa bryts sedan ned av nämnderna till nämndmål vilka mäts med indikatorer. Varje indikator har ett beslutat acceptabelt värde per år. För att visualisera måluppfyllelsen används en ”trafikljustabell”. Procentsatsen avser måluppfyllelse i procent.

Bild: Trafikljustabellen

Modell för analys av måluppfyllelse

Vid årsbokslutet görs bedömning av nämndmål och indikatorer enligt beslutad viktningsmodell. I viktningsmodellen ges alla mål och indikatorer olika “viktningsprocent” eller “tyngd” beroende på deras presumtiva bidrag till invånarens välfärd i förhållande till andra nämndmål och indikatorer.

Viktningsmodellen har anvisningar för uträkning som visar nämndmålens måluppfyllelse i procent.

Dessa används sedan för att se till vilken grad inriktningsmålen uppfyllts.

Åtgärdsplanering

Resultat som inte når upp till acceptabelt värde för året påkallar åtgärder. Dessa åtgärder planeras direkt vid uppföljning och finns redovisade, tillsammans med verksamheternas analyser, i verksamhetsberättelserna.

Mål för god ekonomisk hushållning

Nämndmålen för god ekonomisk hushållning (alla nämndmål under inriktningsmålet för ekonomi nedan) måste alla ha en måluppfyllelse till minst 90% (grön nivå, dvs uppnått) för att anses utgöra god ekonomisk hushållning. När alla nämndmål är uppfyllda blir även inriktningsmålet uppfyllt.

Visualisering av måluppfyllelse

Färgerna avgörs genom den s.k. trafikljustabellen enligt ovan. Trafikljustabellen är, liksom viktningsmodellen, politiskt beslutad.

5

Invånare Inriktningsmål:

Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i

Kommentar

Inriktningsmålet gällande invånare visar en måluppfyllelse på 56 %. Endast inom kulturområdet uppnår kommunen sitt nämndmål. Orsaker till resultatet är bl.a. en långtidssjukskrivning inom de anmälningspliktiga inspektionerna på samhällsbyggnadsförvaltningen, att de sociala aktiviteterna inom äldreomsorgen har inte fullt ut fått de effekter som eftersträvats, samt i näringslivs rankingen hamnar kommunen lägre i statistikdelen när det gäller bl a kommunalskatt och nyföretagsamhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit in en konsult som i dagsläget sköter livsmedelsinspektionerna.

Samtidigt kommer en livsmedelsinspektör på 50% att anställas för att få det upp till en heltidstjänst.

Gällande sociala aktiviteter inom särskilt boende har kommunen förbättrats 4 % från 2018 års resultat, trots förbättringen, uppnås inte acceptabelt värde för indikatorn. Orsaken kan vara att dagverksamheten

”Träffpunkten”, som öppnats under 2019, behöver ytterligare tid att etableras, liksom rutiner för att möjliggöra att fler äldre kan komma till verksamheten. Individanpassningen i genomförandeplanerna behöver också stärkas. Enheterna har påbörjat arbetet med aktivitetsombud på samtliga enheter.

Inom näringslivsutveckling har en workshop med syfte att förbättra företagsklimatet genomförts den 19 november med representanter från näringsliv, politik och tjänsteorganisation för att försöka uppnå målet under 2020. Den 26 november hölls även ett seminarium med representanter från näringslivet och Gnosjö kommun för att sprida aktuella forskningsresultat avseende utvecklings- och tillväxtfrågor.

6

Verksamhet Inriktningsmål:

Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet

Kommentar:

Inriktningsmålet inom verksamhet har varit ett utvecklingsområde sedan tidigare. 2019 ser vi fortsatt flera utvecklingsområden. Fyra av fyra nämndmål uppnås inte. Orsakerna är bl.a. en hög ambitionsnivå i målsättningen. Den lägsta acceptabla nivån har i flera fall satts till att vara bland de bästa i Sverige/alt.

bland liknande kommuner. Arbetsmarknadsenhetens insatser når upp till att vara bland de bästa i Sverige jämför med nationell arbetsmarknadsstatistiken för 2018 (statistiken för 2019 är inte uppdaterad i KOLADA), dock når indikatorn inte upp till accepterat värde för 2019. Personalkontinuiteten i hemtjänsten uppnådde inte acceptabelt värde för 2019 men har förbättrats något, från 15 personer (under 15 dagar) 2018 till 14 personer 2019 (16 är snitt för Sverige). Särskilt boende-enheternas hänsyn till brukarnas önskemål samt insatserna på IFO för ungdomar når inte upp till accepterad nivån, resultaten ligger dock på en genomsnittlig nivå jämfört med riket.

När det gäller grundskolan ligger accepterad nivå på att grundskolan ska vara bland de 7 bästa i länet (totalt 13 kommuner). Gnosjö kommun hamnade på 12:e plats 2019. 2018 låg kommunen på 9:e plats, d.v.s. vi tappade 3 platser och ligger 5 platser ifrån accepterad nivå. Trots detta, genomsnittligt

meritvärde (17 ämnen alla elever) för åk 9 visar en resultatförbättring med 3,2 poäng mellan läsåren.

7 Verksamheten ser ökade elevresultat men i placering i förhållande till länets kommuner utifrån

indikatorn når vi inte uppsatt mål.

Servicemätningen visar att andelen som får svar på e-post inom 2 dagar har ökat från 69 till 72 procent, då acceptabelt värde för 2019 fastställdes på 94% uppnås inte detta trots resultatförbättring mellan åren. Andel direkt svar på en enkel fråga via telefon har ökat från 55 till 68 procent. Gott bemötande vid kontakt ligger på samma nivå som föregående året.

Resultatet från servicemätningen har presenterats för kommundirektörens ledningsgrupp. Respektive förvaltningschef har fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för de delar av mätningen där resultatet inte når upp till lägsta acceptabla värde.

Gnosjö kommun hamnar vid årsbokslutet 2019 på sjunde plats, med 173 poäng, av 29 kommuner som gjort E-blomlådan i version 2016. Vid delårsbokslutet hamnade kommunen på andra plats, med 183 poäng, av 23 kommuner. En av anledningarna till att kommunen har gått från andra plats till sjunde plats och tappat 10 poäng är att tolkningen av vissa indikatorer har skiljt sig åt vid mätperioderna.

Först i oktober 2019 kunde tjänsten som utvecklingsledare med ansvar för digitaliseringsarbetet tillsättas. Detta kommer med stor sannolikhet att påverka digitaliseringsarbetet i kommunen då det tidigare saknats resurser för att driva, utveckla, stödja och följa upp kommunens arbete gällande digitalisering.

8

Personal Inriktningsmål:

Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara

Måluppfyllelse inriktningsmål: 0 %

Kommentar

Personalmålets nämndmål har inte kunnat mätas då mätningen sker vartannat år.

9

Ekonomi Inriktningsmål:

Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt

Kommentar

Vad gäller ekonomiska mål, vilka är samma som kommunens mål för god ekonomisk hushållning, ser vi ett sämre utfall än tidigare år (se tabellen ovan för detaljerade resultat av indikatormätningar). Årets resultat hamnar på -3.3%, vilket är långt ifrån accepterad nivå för 2019 och motsvarar en försämring på 3,98 procentenheter jämfört med 2018 resultat.

Soliditeten för 2018 nådde accepterad nivå trots ett minusresultat. Under 2019 har den försämrats och understiger acceptabelt värde med 1%. Det finns inga normer för vilken nivå soliditeten ska ligga på i en kommun. Det viktiga är att se på soliditeten över en längre tid och förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat. En ogynnsam utveckling av kommunens resultat påverkar den långsiktiga handlingsförmågan och urholkar det egna kapitalet.

10 Nämndmål för självfinansieringsgrad nås inte heller p.g.a. negativ utveckling i årets resultat vilket påverkar investeringsutrymmet. I kommunen ska löpande investeringar finansieras med egna medel medan nybyggnation kan lånas till. Trots detta har inte alla beviljade investeringar för året genomförts.

Vidare lyckas vi nå våra accepterade nivåer gällande resultat för indikatorerna kostnad per betygspoäng, kostnader inom hemtjänst, och kostnaderna inom särskilt boende (kopplade till nämndmålet “Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad”).

Där vi inte når fram (i ovanstående mål) är brukarnas bedömning (helhetssyn) av våra särskilda boenden och hemtjänsten. Här ligger vi bland 25 bästa i riket och liknande kommuner inom äldreomsorg, men eftersom lägsta acceptabla värden för 2019 var satta på en högre nivå, når vi inte årets accepterade nivå.

Enheterna inom särskilt boende gemensamt förbättrat sig från 81 % nöjda brukare till 86 %.

Bild: Brukarbedömning hemtjänst, helhetssyn, andel mycket eller ganska nöjda. Gnosjö kommun är markerad med blått. Resultat blev 95 % nöjda, vi ligger bland 25 bästa i riket och liknande kommuner, accepterad nivå 2019 var 97% nöjda.

Bild: Brukarbedömning särskilt boende, helhetssyn, andel mycket eller ganska nöjda. Gnosjö kommun är markerad med blått. Resultat blev 86 % nöjda, vi ligger bland 25 bästa i riket och liknande kommuner, accepterad nivå 2019 var 87% nöjda.

11 Sammantaget blir bilden ”rött” för våra ekonomiska mål, dvs. vi uppnår inte målet. Främsta orsakerna är ett negativt årets resultat i två successiva år och en hög ambitionsnivå avseende brukarbedömningar.

Slutsats mål- och resultatstyrningen 2019

Sedan 2017 har ett flertal åtgärder implementerats för att stärka mål- och resultatstyrningen i kommunen, inkl. verksamhetsplaner, analysgrupp, utbildningar i mål- och resultatstyrning för chefer, samverkan mellan utvecklingsledare, förbättrade indikatorer och förbättrade och betydligt färre mål. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning har införts, liksom test av verktyg såsom kanbantavlor i vissa ledningsgrupper.

Resultatet för kvaliteten övergripande för kommunen är inte tillfredsställande. Vid en första anblick kan man då tänka att kvaliteten blivit sämre överlag, och det är sant i vissa fall, men inte alla. De lägsta accepterade värdena stiger nämligen i de flesta fallen över tid och höjer därmed kraven år från år. Detta betyder att även om det sker kvalitetshöjningar är så kan det hända att dessa inte ”syns” i ljuset av höjda krav. Det kan också vara så att kommunen jämfört med ”standard” (mätt i medelvärde eller genomsnittsspann) för Sveriges kommuner kan ligga mycket högt upp i ”rankningen” jämfört Sverige, men inte når upp till egna ambitioner. Detta beror i de flesta fall på att kommunen då tidigare legat mycket högt och därför satt en lägsta accepterad nivå på att man inte vill sänka sig från tidigare nivåer.

Slutsatsen av den reflektionen är att mål- och resultatstyrningen inte är anpassad efter organisationen leveransförmåga, utan ligger ständigt lite för långt före.

Arbetet behöver dock stärkas, vilket även ligger i planeringen för kommande åren. De största förändringarna kommer bli förbättrade indikatorer och mål, en ännu tydligare röd tråd, förbättrad implementering av mål och aktiviteter i första linjen.

2019 års resultat visar bristande måluppfyllelse men på vissa områden förbättrad kvalitet i förhållande till tidigare är även om målvärdet inte uppnås. Prognosen för de närmaste åren är att de förvaltningar som lyckas skapa engagemang och systematik i sin uppföljning och sitt förbättringsarbete kommer att lyckas nå beslutade kvalitetsnivåer på några års sikt. Uthållighet kommer att vara en framgångsfaktor när systematiken väl är på plats. Mer om förvaltningarnas arbete och åtgärder för att nå upp till målen går att läsa om i respektive förvaltningsberättelse.

Sammanfattning god ekonomisk hushållning

Alla nämndmål för god ekonomisk hushållning (alla nämndmål under inriktningsmålet ekonomi) ska ha nått måluppfyllelse till minst 90 % (grön nivå i trafikljustabellen ovan) för att anses utgöra god ekonomisk hushållning.

Måluppfyllelse för inriktningsmålet inom ”Ekonomi” ligger på 20% vilket hamnar långt under nivån

”målet är inte uppfyllt”, dvs. röd nivå enligt trafikljustabellen ovan.

Tittar vi på nämndmålen inom ekonomi ser vi att målet för årets resultat har en måluppfyllelse på 0 %.

Nämndmålet enligt riktlinjerna visar inte på god ekonomisk hushållning i denna del.

12 Tittar vi på investeringsmålet så är det inte uppnått heller. Nämndmålet visar inte därför enligt riktlinjerna på god ekonomisk hushållning i denna del.

Ser vi till målet där kvalitet och ekonomi vävs ihop: ”Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad” ser vi att alla indikatorers lägsta nivåer uppnås förutom brukarbedömningar på särskilt boende och hemtjänst. Det ger en måluppfyllelse på röd nivå, med 60 %. Nämndmålet kan enligt riktlinjerna därför inte visa på god ekonomisk hushållning i denna del.

Sammantaget visar en genomgång av indikatorernas mätresultat att god ekonomisk hushållning inte föreligger inte i verksamheterna.

Tillbakablick tidigare uppföljningar

2017 visade kommunen god ekonomisk hushållning vad gäller ekonomi, men inte vad gäller kvalitet i alla delar. Prognosen i delårsbokslutet 2018 fastställde att utmaningar fanns inom kvalitetsområdet, vilka såg ut att riskera måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning vid årsbokslutet. Farhågor fanns dock ej för ekonomiskt resultat vid delåret 2018.

Vid årsbokslutet 2018 fastställas att i jämförelse med 2017, har ekonomin försämrats gällande resultat, medan kvaliteten generellt höjts. Kvaliteten når dock inte alltid upp till fastlagda acceptabla nivåer.

Årsbokslutet 2019 uppvisar en otillfredsställande måluppfyllelse utifrån satta mål som är långt ifrån god ekonomisk hushållning.

Slutsats

Kvaliteten har delvis förbättrats inom vissa verksamheter, men når inte alltid ända fram till måluppfyllelse. Det ekonomiska resultatet, soliditet och självfinansieringsgrad har försämrats p.g.a.

överkostnader i kommunens verksamheter.

Eftersom samtliga nämndmål för god ekonomisk hushållning ska vara uppnådda till minst 90 % kan det inte konstateras att god ekonomisk hushållning förelåg 2019. Utvecklingsområden finns både inom ekonomi och kvalitet.

13

Ekonomiskt resultat

Gnosjö kommun redovisar ett resultat på -19,3 mkr. Jämfört med resultatet 2018 är det en försämring med 15,4 mkr. Årets resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar -3,3 % som är långt ifrån acceptabelt värde av 1 till 3 % för 2019. Genomsnittligt resultat för 2017-2019 uppgår till -0,1 % som också är lägre än målet på 2 %. Resultatet är en effekt av att kostnaderna i kommunens verksamheter fortsätter att växa i en högre takt än tillväxten av skatteintäkterna.

När resultatmålet sattes, hade kommunen ett budgeterat resultat för 2019 på 5,3 mkr, som sänktes p.g.a.

ökade behov i verksamheter. Under 2019 tilldelats 3,1 mkr i tilläggsbudget till förvaltningar, för att tillgodose nya behov.

Budgetavvikelser

(miljoner kronor) 2018 2019 Avvikelse i % Netto- kostnader

Kommunledningsförv 2,3 1,7 3,3% 50,6

Räddningsnämnd*

Teknik o fritidsförv -0,6 -9,1 -23,3 47,9

Revisionen 0,1 0,0 -0,1% 0,8

Kultur- och

utbildningsförv -2,8 -8,2 -2,9%

292,4

Socialförv -12,4 -3,1 -1,6% 199,9

Kommunstyrelse -13,5 -18,7 -3,3% 591,5

Samhällsbyggnadsnämnd 2,0 2,1 33,6% 4,2

Finansförvaltningen -1,1 - 8,1 -1,7%

Lönerevisionen 2,2 1,8

Flyktingverksamheten 4,3 1,4 -1,4

Totalt -6,1 -21,5 594,3

*Ingår i kommunledningsförv

Budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Verksamheterna har en nettoomsättning på totalt 594,3 mkr, vilket är en ökning i förhållande till 2018 med 26,8 mkr (4,7 %).

Förvaltningarna har haft en relativt sämre följsamhet mot budget och ett negativt resultat för samtliga förvaltningar förutom Kommunledningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Kommunledningsförvaltningen visar på ett positivt resultat i förhållande till budget det beror till större del på planerade investeringar som inte har hunnit genomföras samt att alla budgeterade tjänster inte har varit tillsatta under året. Bufferten för oförutsedda händelser har inte använts vilket påverkar resultatet för förvaltningen positivt. Räddningstjänsten visar på ett underskott för perioden pga. de många bränder som uppkom under våren.

14 Teknik- och fritidsförvaltningens ekonomiska resultat är lägre i förhållande till tidigare prognoser under året och även jämfört med föregående år. Den största bidragande faktorn till förvaltningens underskott är ansvarsområdet Fastigheter. Under 2019 införde Gnosjö kommun komponentredovisning fullt ut vilket resulterade i ökade avskrivningskostnader då flera komponenter har en kortare teknisk livslängd än vad som var standard tidigare. Förvaltningen köpte in Hillecenter under hösten och de driftskostnader vilka fordras för att hålla fastigheten igång har inte varit budgeterade och förvaltningen har inte fått täcka dessa inom befintlig budgetram. Något annat som påverkat resultatet på Teknik- och fritidsförvaltningen negativt är saneringskostnader i Käringagärde; vid VA-utbyggnaden i området identifierade man förorenade massor i marken. Då arbetet redan var påbörjat kunde man inte ansöka om bidrag för efterbehandlingsåtgärderna.

Socialförvaltningens resultat för året exklusive flyktingverksamheten är -3,1 mkr. Mycket har hänt under året som gett förvaltningen medvind utöver det hårda arbetet att bromsa det historiskt stora underskottet. Funktionshinderomsorgen bidrar med ett stort överskott genom avslut av två kostsamma placeringar. Verksamheten har också haft större intäkter av engångskaraktär från Försäkringskassan och Migrationsverket. I höst fick förvaltningen budgetmedel för att öppna Hamngårdens andravåning. På grund av det rådande inköpsstoppet togs beslutet att vänta med öppning till 2020 vilket också minskade förvaltningens underskott. Inom individ- och familjeomsorgen avslutades den sista konsulten vid årets slut och all personal är numer vår egen. Verksamheten hade också en genomlysning under året vilken antas ha bidragit till att placeringskostnaderna minskat mycket. Arbetet har dock inte gett resultat fullt ut än och stora underskott på placeringar, konsulter och försörjningsstöd framkommer.

Flyktingverksamheten slutar i år på +1,4 mkr. Etableringsverksamheten täcker sina löpande kostnader med de schablonintäkter som kommer månadsvis och kan likt tidigare år avsätta medel till kommande år. Resultatet för denna verksamhet utgörs av de medel som vi återför efter tre år, +1,8 mkr. EKB- verksamheten har det lite tuffare på grund av minskade intäkter och ett par dyra placeringar där kommunen inte fått klartecken på återsökning. I skrivande stund är en av dessa placerade individer hemtagen och får vård i kommunen. Resultatet för året är -467 tkr.

Kultur-och utbildningsförvaltningens resultat uppgår till -8,2 mkr, vilket är bättre än prognoserna från såväl T1 (-15,0 mkr) som T2 (-9 mkr). De har under första halvåret haft skiftande ekonomistöd och upplevt en svårighet till ordentlig ekonomisk uppföljning. Under hösten tillträdde en tillsvidareanställning på tjänsten. Sparkravet på 15 mkr fördelades ut på respektive budgetansvarig.

Utöver ett obligatoriskt inköp- och anställningsstopp under hösten har man vidtagit åtgärder för att minska organisationen. För att möta ett sparkrav i den storleken hade man dock behövt reducera personal i större utsträckning än vad som, under året, har varit möjligt i förhållande till skollagen. De interkommunala kostnaderna för gymnasieelever har under året varit högre än budgeterat.

Samhällsbyggnadsnämnden slutar på +2,1 mkr. Resultatet beror på låga kostnader för bostadsanpassning och höga intäkter för bygglov samt tillsynsavgifter. Nämnden har också haft vakanser i personalstyrkan vilket bidrar till överskottet.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppvisar ett utfall som är 2,5 mkr lägre än budgeterat, p.g.a slutavräkning för 2019. Budgeten för lönerevisionen har under året gett ett överskott på 1,8 mkr.

Kommunens resultat för 2019 är inte tillfredsställande. Gnosjö bedöms ha en acceptabel riskhantering, men behöver öka sin ekonomiska kontroll. Det är allvarligt eftersom inga av kommunens

15 ekonomisk/finansiella mål uppnås under året. Måluppfyllelsen för ekonomiska målen kommenteras i Kommunledningsförvaltningens verksamhetsberättelse.

Slutsatsen är att kommunens resultat 2019 är långt ifrån att överensstämma med god ekonomisk hushållning. Kommunen står inför en stor ekonomisk utmaning likt flera andra kommuner i Sverige då andelen människor i arbetsför ålder minskar i förhållande till andelen barn och äldre. Det innebär att färre personer ska försörja fler. Detta samtidigt som kraven inom exempelvis skola och vård och omsorg ökar. Kompetensförsörjningen är redan idag ett bekymmer för kommunens verksamheter och då andelen människor i arbetsför ålder fortsätter att minska kommer vi att behöva fortsätta konkurrera med övriga arbetsmarknaden om att vara en attraktiv arbetsgivare. En av våra största utmaningar framöver blir därför hur vi ska kunna behålla en bra och effektiv verksamhet till en rimlig kostnad. Ett sätt är att digitalisera de arbetsuppgifter där det inte är nödvändigt att det är en människa som utför uppgiften.

Under 2019 anställdes en digitaliseringsstrateg för att samordna och underlätta arbetet med digitalisering i de olika förvaltningarna.

(Mer detaljerad information finns under förvaltningarna/ utskotten/nämndens verksamhetsberättelser.)

Avstämning mot balanskravet

I kommunallagens 11 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha ”en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”, vilket beslutats om i riktlinjer för god ekonomisk hushållning antagen av fullmäktige 2018-04-26 § 96.

Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Ett eventuellt underskott mot balanskravet måste återställas inom de kommande tre budgetåren. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster och andra extraordinära poster som inte utgör del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet, för året uppgår dessa till 2,2 mkr för realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgång. Det justerade resultatet för 2019 blir ett underskott på -21,5 mkr som ska återställas inom tre år. Återställning av resultatet uppnås med effektiviseringar i verksamheten.

Kommunen har nu visat ett negativt resultat två år i rad, 2018 -5,4 mkr och 2019 -21,5 mkr, totalt -26,9 mkr. För 2019 har en extraordinär händelse uppstått som undantas från balanskravet. De flertalet bränder som uppstod i våras påverkade kommunens gemensamma räddningsnämnd negativt och fick ökade kostnader för Gnosjös del med 1096 tkr. Kommunfullmäktige beslutar att använda medel från RUR 13,1 mkr, för att delvis återställa underskottet för 2019.

Kvar återstår totalt -7,4 mkr för 2018 och 2019 att återställa. Kommunen behöver förbättra sitt resultat för att kunna säkerställa att vi inte bedriver verksamhet på bekostnad av kommande år och generationer.

Ett negativt resultat behöver därför arbetas in. I förhållande till den verksamhet som bedrivs i dagsläget räcker tilldelad budget till förvaltningarna inte till. För att kunna arbeta in underskottet och få en budget i balans behöver det genomföras större strukturella förändringar i kommunen. Ett arbete med detta har redan påbörjats för att se över möjliga förändringar och effektiviseringar i verksamheterna för att kunna nå upp till ett tillfredsställande resultat kommande år. Det är dock ett arbete som kommer ta flera år innan det ger resultat fullt ut.

16

Balanskravsresultat 2017 2018 2019

Årets resultat enligt resultatsräkning 20,2 -3,9 -19,3 Reducering av samtliga realisationsvinster -4,6 -1,5 -2,2 Justering för realisationsvinster enl. undantagsmöjligheter 0 0 0 Justering för realisationsförluster enl. undantagsmöjligheter 0 0 0

Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0

Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 15,7 -5,4 -21,5 Reservering av medel till resultatsutjämningsreserven 0 0 0 Användning av medel från resultatsutjämningsreserven 0 0 13,1

Årets balanskravsresultat 15,7 -5,4 -8,4

Synnerliga skäl att inte återställa 0 0 1,0

Balanskravsresultat att reglera 0 -5,4 -7,4

Finansiell analys

Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper:

Långsiktig kapacitet: En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar.

Kortfristig kapacitet: En analys av nuvarande ekonomiska ställning.

Risker: Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem

Kontroll: Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm.

Långsiktig kapacitet

För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs. uppnå god ekonomisk hushållning.

Avstämning beslutat lägsta resultat – balanskravsjusterat utfall

(miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 2019

Beslutat res. Nivå 2,8 4,8 11 2,2 2,2

Utfall -3,5 14,7 20,2 -5,4 -21,5

17 Gnosjö kommunfullmäktiges beslutade ett budgeterat resultat på 5,3 mkr i juni 2018. Sedan reviderades budget under 2019 p.g.a. tilläggsbesluten till ett budgeterat resultat på 2,2 mkr. Balanskravsjusterat utfall för året blev dock -21,5 mkr, dvs. resultatet nådde inte upp till det beslutade målet.

Kostnads/intäktsutveckling

Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Personalkostnaderna för 2019 uppgår till 489,6 mkr. Motsvarande kostnader för 2018 var 469,1 mkr.

Kostnadsökningen uppgår till 4,3 % (jmf 3,5 % 2018). Övriga kostnader uppvisar en minskning på 9,6 mkr jämfört med tidigare år, och kan ses som en effekt av inköpsstoppet under hösten. Kommunens nettokostnader har stigit med 26,8 mkr från förra året som innebär en ökning på 4,7 %. Verksamheternas intäkter är 16 mkr lägre än tidigare år, som kan hänföras till förlorade statsbidrag.

(miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 2019

Intäkter 152,2 200,5 187,1 163,4 147,5

Kostnader 630 681,9 688,4 702,5 714,3

Skatteintäkter 410,1 426,7 446,5 455,7 473,2

Gen statsbidrag 92 98,7 104,3 108,9 104,9

Finansnetto -1 -0,5 0,5 0,8 0,9

Avskrivningar 25,9 28,6 29 30,6 31,5

Nettokostn andel av skatteint 100,5 97,1 96,4 100,9 103,8

Förändringen i skatteintäkter mellan åren 2017 till 2018 uppgår till 14,9 mkr. Förändringen mellan åren 2018 till 2019 uppgår till 9,5 mkr, vilket är 64 % lägre än förändringen mellan 2017 till 2018.

Konjunkturläget är sådant att man kan anta en avmattning i utveckling av skatteintäkterna för både 2020 och 2021 enligt de analyser som görs av SKR. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas, framförallt med de ekonomiska mål kommunen har uppsatta.

(miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 2019

Skatteintäkter 410,1 426,7 446,5 455,7 473,2

Generella statsbidrag 92,0 98,7 104,0 108,9 104,9

Summa 502,1 525,4 550,5 564,6 578,1

Varav tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen

9,1 9,9 5,9

Finansnettot

De finansiella intäkterna 2019 är högre än budgeterat. 2018 betalade kommunen in en särskild medlemsinsats till Kommuninvest för att komma upp i högsta nivån. Det innebar vid överskottsutdelningen att kommunen erhöll en finansiell intäkt som inte hade budgeterats för. I förhållande till 2018 var de finansiella intäkterna något högre pga. en högre överskottsutdelning samt uttag ur överskottsfond. De finansiella kostnaderna var något lägre än budgeterat då räntorna på kommunen lån inte uppsteg till den budgeterade nivån. Dock har räntekostnaden ökat från 2018.

18 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2019 till 103,8 %, vilket inte är ett acceptabelt resultat. Värdet bör inte överstiga 98,0 %. Gnosjö kommun har under en tioårsperiod haft fem år där värdet varit för högt, varav tre år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt, där framförallt årets nettokostnader överstigit både budget och tidigare utfall.

Nettoinvesteringar i skattefinansierade verksamhet exkl. nybyggnation

2019 års nettoinvesteringar inkl. VA & nybyggnation uppgick till 51,2 mkr.

Mellan 2015 till 2018 understeg investeringsnivån avskrivningarna + resultatet. Under 2019 var det tvärtom, d.v.s. kommunen har investerat mer än investeringsutrymmet. För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostnaderna överstiga avskrivningar plus/ minus förändring av eget kapital, vilket är detsamma som resultatet.

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse

Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna i kommunen finansierats av egna medel. Soliditeten påverkas av det årliga resultatet och hur kommunens tillgångar förändras. Kommunens mål för soliditeten inkl. pensionsåtagande 2019 är ett acceptabelt värde på 25,0 %, utfallet för 2019 uppgick till 24 %. Det finns inga normer för vilken nivå soliditeten ska ligga på i en kommun. Det viktiga är att se på soliditeten över en längre tid och förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat. En ogynnsam utveckling av kommunens resultat påverkar den långsiktiga handlingsförmågan och urholkar det egna kapitalet.

19 Skuldsättning

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.

2015 2016 2017 2018 2019

Total skuldsättningsgrad 56,3% 44,2% 44,5% 43,1% 48,9%

varav avsättningar 27 31,3 32,4 29,9 31,3

varav kortfristiga skulder 111,8 115 133,1 132,1 123,8 varav långfristiga skulder 271,2 102 102,2 87,2 142,1 410,0 248,3 267,7 249,2 297,3

Årets resultat

Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2019 innebär det -19,3 mkr. Årets resultat uppfyller inte målet med ett resultat på 2

% av skatteintäkterna och de generella statsbidragen.

För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling och en god följsamhet av den budget som kommunen beslutar.

20

Kortfristig kapacitet

Likviditet

Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser.

Vid årets utgång uppgick likvida medlen till 38,0 mkr och som andel av externa kostnader till 5,3%. De senaste fem åren har kassalikviditeten legat mellan 20-70 mkr. En viss likviditet behövs för att kunna hantera svängningar i utbetalningar under året och den bedöms behöva vara runt ca 30-40 mkr.

Kommunen har även genom ett koncernkonto möjlighet att utnyttja en checkkredit på 20 mkr. Därmed bedöms den finansiella beredskapen vara tillfredsställande.

(%) 2015 2016 2017 2018 2019

Likvida medel och dess andel

av externa kostnader 4,8 2,9 10,5 4,1 5,3

Risk & Kontroll

Lån med räntebindn tid:

Lån med räntebindn tid (%) 2015 2016 2017 2018 2019

rörlig 50,2 49,9 65,0 76,7 32,2

0-1 år 19,8 25,1 15,0 0,0 14,2

1-5 år 30,0 74,9 20,0 23,3 53,7

6-10 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

21 Lån förfaller till betalning (%) 2015 2016 2017 2018 2019

Andel om 0-1 år 19,0 25,0 15,0 47,2 32,1

Andel om 1-5 år 81,0 75,0 85,0 52,8 68,0

Andel efter 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 32,2 % är räntekänsliga på kort sikt. Under 2019 har en del av lånen omsatts samt har nya lån tagits upp. För att minska risken har dessa spridits ut under en längre period än tidigare för att de inte ska förfalla samtidigt. Risken att kommunen utsätts för en hög ränta minskar därmed.

Prognosen för ränteutvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå.

För 2019 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 32,1 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittliga räntan har legat mellan 0,2-0,3 % de senaste åren. . Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån.

(%) 2015 2016 2017 2018 2019

Genomsnittlig ränta 1,24 0,34 0,32 0,22 0,33

Borgensåtagande

Gnosjö kommun har borgensåtagande för totalt 281,7 mkr. De är fördelade på Fastighets AB Järnbäraren, Kamratstödet, Stiftelsen Isabergstoppen, Föreningen Nya Åsenhögafibern samt SÅM.

Föreningen Nya Åsenhögafibern har en borgen beviljad på 4,0 mkr men har endast utnyttjat 2,5 mkr.

Kommunförbundet Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) bildades mellan kommunerna i GGVV under 2017. Det har ingåtts solidarisk borgen samt regressavtal mellan medlemskommunerna. För Gnosjös del innebär det en andel av 11,1 %, som grundar sig på antalet invånare 2016-12-31, vilket var 9 615 av totalt antal i GGVV 86 643. Borgensåtagandet utgör totalt ett tak på 100 mkr, vilket blir 11,1 mkr för Gnosjö. Dessutom en borgen för SÅM:s checkkredit 20 mkr, vilket blir 2,2 mkr. Kommunen har även beslutat att förlänga borgensåtagande för Kamratstödet ytterligare fem år.

(miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 2019

Borgensåtagande 180,0 177,5 281,5 281,7 281,7

varav förlustansvar egna hem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav dotterbolag 177,5 177,1 277,2 277,2 277,2

Borgensåtagandena fördelas enligt följande:

- Fastighets AB Järnbäraren 260,0 mkr

- Stiftelsen Isabergstoppen 3,9 mkr

- Kamratstödet Ekonomisk Förening 0,5 mkr

- Föreningen Nya Åsenhögafibern 4,0 mkr

- Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 11,1 mkr - Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 2,2 mkr

22 Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden 2006 – 2019.

Budgetföljsamhet i verksamheten

Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Desto större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten

(miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 2019

Budget 2,8 4,8 11 2,2 2,2

Utfall -3,5 14,7 20,2 -3,9 -19,3

Budgetavvikelse i

% av skatteintäkter

-6,3 9,9 9,2 -6,1 -21,5

-1,25% 2,8% 3,8% -0,7% -3,7%

Koncernen

I koncernen ingår fastighetsbolaget Järnbäraren AB (100 %), Stiftelsen J E Hylténs (100 %), Storåvallen i Hillerstorp AB (100 %), Stiftelsen Isabergstoppen (10 %) och Kommunförbundet SÅM (11,1 %). Nytt för 2019 är att kommunen förvärvade ett bolag i och med ett markinköp, Storåvallen i Hillerstorp AB.

En väsentlig del av Gnosjö kommuns balansräkning avser andra former än kommunala avdelningar/utskott och nämnd. För att erhålla en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande och redovisa koncernens ekonomiska resultat genom en så kallad sammanställd redovisning. I koncernredovisningen konsolideras de helägda bolagen Järnbäraren AB, Stiftelsen J E Hylténs samt Storåvallen i Hillerstorp AB. Övriga företag undantas då kommunen äger en minoritet i dessa.

Redovisat resultat

Koncernens resultat för 2019 är -14,5 mkr. Gnosjö kommun redovisar ett negativt resultat för året på 19,3 mkr medan Järnbäraren redovisar ett plusresultat på 4,6 mkr.

23 Investeringar

Koncernens nettoinvesteringsvolym (skattefinansierade + avgiftsfinansierade) uppgår under 2019 till 89,9 mkr, där Gnosjö kommun och står för den större delen av investeringarna 68 %.

Utveckling av koncernens styrka

En viktig parameter för att mäta styrkan är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga d v s hur stor del av balansomslutningen som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av en förändrad balansomslutning och hur resultatet utvecklats.

Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunkoncern. En hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det är dock viktigt att de olika bolagen i koncernen har en god soliditet annars riskerar kommunen att, såsom borgensman, lösa in skulder från bolag vid eventuella finansiella svårigheter. Soliditeten har minskat något detta året vilket främst beror på kommunens negativa resultat.

Skuldsättningsgraden

Koncernens skulder uppgår för 2019 till 512,8 mkr (inkl. avsättningar). Av koncernens totala låneskuld återfinns 58,1 % i Fastighets AB Järnbäraren och 41,9 % i Gnosjö kommun. Gnosjö kommun har ökat sin andel av den totala låneskulden då ett nytt lån togs upp under hösten.

24 Riskutveckling

Eftersom en stor del av koncernens skuld och även räntenetto utgörs av den skuldsättningsgrad som återfinns i bolaget Järnbäraren, föreligger också störst ränterisk i denna verksamhet. Järnbärarens räntekostnader i förhållande till omsättning uppgår till 3,4 %, medan motsvarande uppgift för kommunen är långt mycket lägre. En direkt ränteeffekt skulle därmed på kort sikt få större genomslag i fastighetsbolaget.

För att styra riskutvecklingen är det viktigt att upprättad budget efterlevs och att budgeten utarbetas efter en tydlig strategi för den finansiella utvecklingen. En sådan strategi finns utarbetad för Gnosjö kommun, dock inte för koncernen då ingen gemensam budgetstyrning finns utan varje bolag i koncernen upprätthåller sin egen finansiella kontroll gentemot budget. Den samordning som finns är att kommunen löpande har diskussioner med bolagen i samband med att budgetarbetet påbörjas och då boksluten redovisas.

25

Driftredovisning

tkr 2017 2018 2019 2019 resultat

Allmänna utskottet

10 Kommunstyrelsen gemensamt -4 405 -4 545 -5 657 -5 678 21 11 Kansliavdelningen -21 697 -21 116 -23 036 -22 980 -56

11 Räddningstjänst*

12 HR -4 113 -3 662 -3 846 -4 365 519

13 Ekonomi-, IT-, Växeln-&

Löneenhet -17 572 -19 080 -18 014 -19 271 1 257

16, 17, 18 Teknik- &

fritidsförvaltningen -36 511 -38 675 -47 948 -38 874 -9 074 15 Revision -778 -674 -780 -779 -1 Totalt Allmänna utskottet -85 076 -87 752 -99 281 -91 947 -7 334

Kultur- och utbildningsutskott

60 Gemensam administration -8 314 -12 273 -22 285 -27 228 4 943 61-63 Grundskola -124 632 -129 717 -128 228 -117 445 -10 783 64 GKC -63 023 -62 609 -65 406 -63 032 -2 374 65 Barnomsorg -59 413 -65 286 -67 934 -67 543 -391 66 Musikskola -2 070 -2 066 -2 342 -2 318 -24 67 Kultur -6 167 -6 261 -6 167 -6 550 383 Totalt kultur-och utbildningsutskott -263 619 -278 211 -292 362 -284 116 -8 246

Socialutskott

71 Socialförvaltningen -12 932 -16 265 -15 622 -15 890 268 72 Arbetsmarknadsenhet -1 749 -2 056 -3 742 -3 327 -415 73 Individ- och familjeomsorg -34 301 -41 852 -42 789 -30 646 -12143 75 Särskilda boenden -62 583 -63 555 -67 740 -70 300 2560 76 Särskilda omsorgerna -26 223 -27 453 -30 722 -37 297 6575 77 Psykiatri -11 072 -13 424 -5 437 -6 447 1010 78 Hemtjänsten -36 858 -37 037 -33 830 -32 887 -943 Totalt socialutskott -185 718 -201 642 -199 882 -196 795 -3087

Samhällsbyggnadsnämnden

31 Samhällsbyggnadsförvaltningen -3 332 -3 404 -2 612 -3 907 1 295 32, 34 Planarbeten -471 -414,5 -344 -619 275 33 Trafiknämnd -3 4 7 2 5 35 Miljö- och hälsoskydd -994 -378 -1 212 -1 740 528 Totalt samhällsbyggnadsnämnden -4 800 -4 193 -4 161 -6 264 2103

Finansförvaltningen 553 227 563 608 575 042 583 184 -8 142

Lönerevisionen 0 0 -1 810 1 810

Flyktingverksamheten 6 219 4 325 1 388 0 1 388 Årets resultat 20 233 -3 863 -19 256 2 251 -21 508

26

Investeringsredovisning

Tkr Budget

2019

Bokslut

2019 Avvikelse

Prognos projektet

totalt

Färdigst-ällande år/kommentarer

Kommunledningsförvaltningen 12 595 6 561 6 034

Attraktiva gnosjö & h-torp 100 0 100 Finns ej längre

Samhällsutveckling -17 17

Digitaliseringsplattform 150 0 150

Tjänsten tillsattes i okt

Informationsfilm 50 0 50

UL slutade i höst 2019

Systemstöd kvalitetsarbete 500 0 500 Avvaktar

Intranät 0 120 -120 550 2020

Ekonomisystem 250 0 250 Löpande

Utdatasystem 440 41 399 440 220

IT investeringar budgetfinansierat 3 300 2 161 1 139 3 300 2020, löpande

IT investeringar resultatenhet 7 640 3 978 3 662 Löpande

Inventarier kommunhus 165 213 -48 2019

HR-system 0 52 -52

Personalsystem 0 14 -14 35 2020

Teknik- och fritidsförvaltningen

Nybyggnation 39 892 2 017 37 875

Familjcentral 10 115 89 10 026

Förskola Åsenhöga 2 477 1 711 766

Ny förskola Hillerstorp 12 000 88 11 912

Ut/ombyggnad Töllstorphallen 15 300 129 15 171 35 000 2022

0

Exkl. nybyggnation 25 848 22 193 3 655 9 300

Beläggning Gnosjö vägförening 1 297 0 1 297 Löpande

Beläggning Hillerstorp vägfören 700 699 1 Löpande

Beläggning Törestorp vägfören 150 150 0 Löpande

Beläggning Marås vägförening 839 395 445 Löpande

Beläggning Nissafors vägförening 300 0 300 Löpande

Beläggning Åsenhöga vägstyrelse 0 135 -135 Löpande

Inv. och fordon 1 200 40 1 160 Löpande

Markköp 50 5 890 -5 840

Inköp Storåvallen AB

Markberedning 0 29 -29 Löpande

Tomt/markförsäljning -700 -1 434 734 Konjukturbaserat

Mätverksamhet 250 160 90

GC-vägar 1 204 0 1 204

Sjöbovägen Lid östra 2 500 11 2 489 6 000 2022

Asfaltering 169 958 -789

Om- och Utbyggnad av gatljus 429 618 -189

Lekplatser 0 25 -25