Årsredovisning 2017 för Gnosjö kommun

(1)

Årsredovisning 2017 för Gnosjö kommun

Balansomslutning 601,2 mnkr Investeringar 46,4 mnkr

Resultat 20,2 mnkr

Antal anställda 31/12 2017 895 st

Invånare 31/12 2017 9 733 st

Utdebitering 22:24

(2)

2

Foto: Emilia van der Meulen, Karin Bengtsson, Annelie Eliasson, riksbanken.se, symbolbilder.se

Innehållsförteckning

INLEDNING

Kommunledningen har ordet...2

Gnosjö kommun - en översikt...4

Tio år i sammandrag...5

Var kommer pengarna ifrån och vad används de till...5

Viktiga händelser 2017...6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Redovisning av inriktningsmål...10

Årets resultat...17

Finansiell analys...20

Driftsredovisning...27

Investeringsredovisning...28

Personalekonomisk redovisning...30

FINANSIELLA RAPPORTER

Redovisningsprinciper...34

Resultaträkning...36

Kassaflödesanalys...36

Balansräkning...36

Noter...38

VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Kommunledningsförvaltningen ...50

Gislaved-Gnosjö räddningstjänst...56

Teknik- och fritidsförvaltningen...58

Samhällsbyggnadsnämnden...64

Kultur- och utbildningsutskottet...70

Socialutskottet...76

Revisionen...84

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Dotterbolagens verksamhetsberättelser...87

BEGREPP

Begreppsförklaring...89

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse...94

(3)

1

INLEDNING

(4)

2

Blickar vi tillbaka på 2017 ser vi ett händelserikt år inom flera olika verksamhetsområden i vår kommun.

Bäckalyckans förskola invigdes under året och första spadtagen för en ny förskola i Åsenhöga togs under 2017.

Det byggs nya lägenheter både i Hillerstorp och i Gnosjö, och det blir ännu fler lägenheter under 2018.

Det är glädjande att vi hamnar på första plats i länet när det gäller bästa tillväxt i näringslivet. Detta tillsammans med att kommunens relation till näringslivet visar sig vara mycket bra. När det gäller företagsklimatet hamnar vi på tolfte plats i landet i Svenskt Näringslivs ranking. Det känns extra roligt att få ett kvitto på att det arbete vi gör för goda relationer mellan kommunen och näringslivet också visar sig i resultat. Det är viktigt för oss.

Vi är också stolta över att vi ligger fortsatt högt i mätningar vad gäller nöjdhet inom hemtjänst och har ett gott resultat för de barn och ungdomar som får en insats genom individ- och familjeomsorgen.

Kommunledningen har ordet

Töllstorps industriområde

Fritidsbanken invigdes under 2017. Att förenkla möjligheten för människor att ha en aktiv fritid utan att det behöver kosta pengar känns värdefullt. På fritidsbanken kan man kostnadsfritt låna begagnad sport- utrustning med sitt bibliotekskort. Att vi också har invigt två nya cykelleder i kommunen bidrar givetvis också till att göra en aktiv fritid möjlig.

Gnosjöandans Kunskapscentrum firade 20 år under 2017, ett gymnasium där det händer mycket spännande just nu.

SFI (Svenska För Invandrare) satsar på yrkesinriktade program och får mycket uppmärksamhet nationellt där andra vill lära av Gnosjös modell. Eleverna på det unika skidelitprogrammet lyckas mycket bra på tävlingar och hjälper verkligen till att sätta Gnosjö på kartan i positiva ordalag.

Givetvis möter vi också flera utmaningar, där kompetens- försörjningen kanske är en av de största. Både inom socialförvaltningen men också inom skola och förskola ser vi ett stort rekryteringsbehov framöver. År 2016 utsågs

(5)

3

Anna Engström

Kommundirektör Kristine Hästmark

Kommunstyrelsens ordförande Gnosjö kommun till en av de mest spännande arbets-

givarna inom offentlig sektor. Vi vill fortsätta leva upp till den utmärkelsen inom alla våra verksamheter och planerar insatser för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

Jag (Kristine) blev ny kommunstyrelseordförande under året. Det har varit ett positivt, lärorikt och intressant första år även om alla beslut man fattar inte är roliga men nödvändiga att ta. Ingen dag är den andra lik. Uppdraget spänner över ett stort område med avfallsfrågor, vigslar, integration, näringsliv, klimatfrågor och mycket mer. Att vara kommunalråd är ingen ”one man show” utan det bygger på samarbete i sann Gnosjöanda!

Vi vill avsluta med att rikta ett stort tack för alla goda insatser ni medarbetare bidragit med under året.

Ni gör ett viktigt och bra arbete för våra kommuninvånare! Stort tack!

(6)

4 Gnosjö kommun - en översikt

MANDATFÖRDELNING

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018 UTDEBITERING PER SKATTEKRONA

Socialdemokraterna...12

Moderaterna...7

Kristdemokraterna...6

Centerpartiet...3

Sverigedemokraterna...5

Miljöpartiet...1

Liberalerna...1

Församling

Gnosjö...34,78 kr Kävsjö...35,17 kr Kulltorp...35,11 kr Källeryd...35,17 kr Åsenhöga...35,10 kr

Den kommunala debiteringen är 22,24 kr.

Den landstingskommunala debiteringen är 11,26 kr.

Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering.

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse Samhällsbyggnads-

nämnd

Allmänt utskott Kultur- och

utbildningsutskott Socialt utskott

Kommun- lednings- förvaltning

Teknik- och fritidsförvaltning

Kultur- och utbildnings- förvaltning

Social- förvaltning

Samhälls- byggnads- förvaltning

Räddningsnämnd

(ihop med Gislaveds kommun)

Räddningstjänst (ihop med Gisla- veds kommun) Samhällsbyggnads-

utskott Fastighets AB Järnbäraren

100 %

Ordförande Jan Sandberg (m) VD Gunnar Lindow

GNOSJÖ KOMMUN Kf ordförande Johan Malm (c) Ks ordförande Kristine Hästmark (m)

Kommundirektör Anna Engström Stiftelsen J E Hylténs 100 %

Ordförande Folke Johansson (m) Sekreterare Klas-Göran Park

Stiftelsen Isabergstoppen 10 %

Ordförande Hasse Johansson (m) VD Louise Söderlund

KOMMUNENS ORGANISATION

KONCERN

(7)

5 Tio år i sammandrag

Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna?

Skatte- intäkter 74,6 % Övriga

intäkter 4,6 %

Bidrag 14,9 %

Taxor och avgifter

5,9 %

Personal 63,6 % Övriga

kostnader 27,9 %

Lokal- kostnader

4,5 %

Avskrivningar 4,0 %

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal inv 31/12 9 658 9 536 9 546 9 400 9 354 9 406 9 509 9 514 9 615 9 733,0

Skatteintäkt (mkr) 414,8 431,8 448,3 449,5 448 469 484,1 502,1 525,4 550,5

Kommunal utdeb %* 21,28 22,13 22,13 22,13 21,8 22,39 22,24 22,24 22,24 22,2

Resultaträkning Verksamhetens netto-

kostnad (mkr) 416 417,4 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 505,0 510,2 530,8

Årets resultat -4,3 11,8 14,6 12,9 1,8 7,1 -5,4 -3,5 14,7 20,2

Balansräkning

Långfr skulder (mkr) 98 98 73 63 60,3 80,4 80,5 100,8 102 102,2

Anläggningstillg (mkr) 419,6 415 416,3 420,6 419,8 433 434,4 449,8 470,5 438,9

Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av

skatteintäkter 100,3 96,7 96,2 96,7 99,4 98,6 101,1 100,6 97,1 96,4

Soliditet i % 56,4 54 57,5 61,7 63,3 59,3 60,9 57,2 55,8 55,5

(8)

6 Invigning av Bäckalyckans förskola

Viktiga händelser under 2017

I maj var det invigning av den nybyggda Bäckalyckans förskola i Gnosjö. Invigningen inleddes med att barnen på förskolan sjöng några olika sånger. Därefter höll förskolechefen Gunilla Andersson ett tal. Två av barnen klippte sen gemensamt bandet som officiellt öppnade förskolan (även om verksamheten har varit igång i några månader). På plats fanns föräldrar och syskon till barnen, förskole- personal och representanter för kultur- och utbildningsförvaltning-

en och kultur- och utbildningsutskottet. Som invigningspresent fick förskolan bland annat ta emot smultronplantor och fotbollar.

När bandklippningen var avklarad kunde föräldrar och barn se sig omkring på gården och i lokalerna. Förskolekocken Lyndon McLeod serverade goda tilltugg och, inte minst viktigt i den heta sommarkvällen, cider och vatten.

Det var en riktigt krispig och solig morgon i Åsenhöga denna morgon, och många glada miner när de första spadtagen för den nya förskolebyggnaden intill skolan nu äntligen har tagits!

Förskolebarnen hade försetts med nya röda spadar och fick ta de första spadtagen.

Daniel Backstig, ordförande i Kultur- och utbildningsutskottet höll ett inledande tal till deltagarna. Därefter var det dags att sätta spadarna i marken, och det gjorde förskolebarnen tillsammans med honom, Förskolechef Björn Malm och kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark. Medverkade gjorde även skolans elever och personal samt representanter från Fastighets AB Järnbäraren.

Gnosjö öppnade länets första fritidsbank

Första spadtaget

av förskolan i Åsenhöga

I september var det invigning av Fritidsbanken i Gnosjö som nu även är den första i länet! Kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark höll i invigningen tillsammans med världsmästaren i styrkelyftning Patrik Thuresson.

Detta innebär att man nu kan låna gratis sport- och fritids- utrustning. Allt man behöver är ett bibliotekskort, och varje lån får pågå i två veckor. Detta för att alla har rätt till en aktiv fritid oavset ekonomiska förutsättningar.

Fritidsbanken finns på Hammargården i Gnosjö.

(9)

7 Två nya cykelleder invigdes i Gnosjö kommun

I maj var det dags för invigning av den efterlängtade cykelleden från Värnamo till Hillerstorp. Hillerstorps samhällsförening har med stöd av Gnosjö och Värnamo kommuner lagt ner mycket arbete på att bygga och färdigställa cykelleden. Tillsammans med invigningen så var det även kosläpp i Hädinge.

I slutet av augusti var det åter igen dags att inviga en cykelled, denna gång mellan Nissafors och Gnosjö.

Istället för att band klipptes knöts banden istället symboliskt mellan orterna.

Kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark och Bertil Nils- son från Algustorp (en av de som engagerat sig under hela pro- cessen från idé till färdig cykelled) möttes halvvägs från de båda orterna för att genomföra invigningen. Dit var också allmänheten inbjuden för att testa att cykla på den nya leden.

Påbörjad byggnation av lägenheter i Hillerstorp och Gnosjö

Under 2017 påbörjades bygget och i slutet av maj 2018 räknar man med att bygget av fyra nya lägenheter i Hillerstorp kommer att stå klara. Lägenheterna byggs på Hoffmansgatan/

Köpmansgatan och består av totalt två tvåor (68 m2) och två treor (76,5 m2). Varje lägenhet byggs tillgänglighetsanpassat

på markplan med förråd och carport i anslutning till varje lägenhet.

Lägenheterna kommer ha bredband. Om de nybyggda

lägenheterna fylls på med hyresgäster så är planen att bygga lika många lägenheter till mitt emot.

På Åkeritomten i Gnosjö påbörjades under 2017 arbetet med att bygga tolv nya lägenheter. Även här finns en plan på att bygga lika många, om lägenheterna fylls på. Planen är även här att bygget ska stå klart före sommaren 2018.

Premiär för industrinatten

I oktober var det premiär för Industrinatten i Gnosjö. Industrinat- ten är en kraftsamling för att visa upp våra industriföretag och underlätta företagens framtida rekrytering. För ungdomar på väg ut i olika studie- och yrkesval är Industrinatten många gånger den första kontakten med en arbetsmarknad som idag har en fantas- tisk bredd av olika yrkesroller och branscher.

Ungdomarna får besöka arbetsplatser, prata med representanter från industrin och ställa frågor direkt till olika medarbetare – Vad innebär det att arbeta här? Vilken utbildning krävs? Kan jag få praktik hos er?

För företagen är Industrinatten ett tillfälle att visa den bredd av spännande framtidsjobb som industrin kan erbjuda.

(10)

8

(11)

9

FÖRVALTNINGS-

BERÄTTELSE

(12)

10 Redovisning av inriktningsmål

Inriktningsmålen är ett av kommunfullmäktiges styrinstrument och ska visa hur den politiska vilje- riktningen ser ut och vad som ska uppnås under året.

Dessa bryts sedan ned i verksamhetsmål vilka visar hur nämnderna tänker sig att inriktningsmålen ska uppnås.

Förutom dessa finns finansiella mål.

Modell för analys av bidrag till måluppfyllelse Bedömning verksamhetsmål och nyckeltal Målet är uppnått

Målet är inte uppnått men vi är på god väg

Målet är inte uppnått

Måluppfyllelsen kan inte bedömas

Analyser och nyckeltal för verksamhetsmålen återfinns i verksamhetsberättelserna.

Bedömning inriktningsmål

Om verksamhetsmålen tillsammans är uppfyllda till 85% anses inriktningsmålet uppnått i sin helhet

Om verksamhetsmålen tillsammans är uppfyllda till minst 51% anses inriktningsmålet uppnått till övervägande del, viktas som ett halvt verk - samhetsmål i uträkning för måluppfyllelse av inriktningsmål

Om verksamhetsmålen tillsammans inte till övervägande del är uppfyllda (färre än 51%) är inriktningsmålet inte uppnått

Då ingen viktmodell beslutats viktas alla verksamhetsmål lika.

Ex. Under inriktningsmålet ”Invånare” finns 21 verksam- hetsmål. 3 st uppnåddes inte enligt ovan. Uträkning målupp- fyllelse inriktningsmål: 100/21 = varje måls viktprocent. To- talt 21 mål varav tre inte uppnådda = 21-3 = 18 uppnådda 18 * viktprocent = måluppfyllelsen för inriktningsmålet.

FINANSIELLA MÅL

Måluppfyllelse: 100 %

Finansiellt mål Resultat

Förändring av eget kapital skall vara positivt och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna Soliditeten, inkl. den del av pensions-skul- den som redovisas i balansräkningen, bör ligga inom intervallet 50 – 55 %.

Dock lägst 50 %.

Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas.

EKONOMI

Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt

Måluppfyllelse: 50 %

Verksamhetsmål Resultat

Teknik & fritidsförvaltningen

Budgetuppföljning ska ingå som punkt vid APT-möten

Socialförvaltningen Budget i balans.

PERSONAL

Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara

Kommunstyrelsen

De anställda ska tycka att Gnosjö kommun är en bra arbetsgivare

Teknik & fritidsförvaltningen Att personalen mår bra.

Socialförvaltningen

Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ska ha en kompetensutvecklingsplan.

Kultur- och utbildningsförvaltningen Den uppgivna sammantagna arbetsglädjen hos personalen i förvaltningen ska uppgå till minst 7,5 på en tiogradig skala

(13)

11

INVÅNARE

Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Måluppfyllelse: 86 %

Kommunstyrelsen

Att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Kommunstyrelsen

Gnosjö kommun ska vara en av de bästa kommunerna i landet att driva företag i Kommunledningsförvaltningen

Att tiden från första kontakt till besök hos konsumentvägledare/budget- och skuldrådgivare inte överstiger 10 dagar

Kommunledningsförvaltningen

Kommunens webbinformation till invånarna ska vara god.

Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service ska vara god.

Det skall vara trivsamt att vistas i centralortens centrum.

Samtliga lekplatser skall uppfylla gällande säkerhetsnormer.

Huvudstråken i centralortens gång- och cykelvägnät skall vara snöröjda före kl 08.00.

Miljöbil skall samla in farligt avfall från hushåll Teknik & fritidsförvaltningen

Besökarna ska vara nöjda med bemötandet i kommunens fritidsverksamhet.

Klippning av gräs vid kommunala ställplatser skall utföras vid behov.

Använda synpunkter och klagomål i förbättringsarbete Socialförvaltningen

Erbjuda fler invånare vård och boende i kommunen Kultur- och utbildningsförvaltningen

Andelen elever som väljer GKC ska vara motsvarande 60 % av kommunens avgångselever i åk 9 Kultur- och utbildningsförvaltningen

Garantera att barnomsorgsplats skall erhållas inom fyra månader efter ansökan.

Kultur- och utbildningsförvaltningen

Medverka till att kommunen kan erbjuda ett attraktivt kulturutbud för alla barnfamiljer.

Bidra till ökad kunskap om hållbar utveckling och hållbarhetsperspektivet.

Öka andelen ekologiska råvaror i skolmåltiderna.

Musikskolan skall erbjuda alla plats som söker.

Kultur- och biblioteksverksamheten skall utvecklas i enlighet med det kulturpolitiska programmet och med biblioteksplanen.

Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik

Ge kunden en unik museiupplevelse som präglas av ett gott bemötande

(14)

12

VERKSAMHET

Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet Måluppfyllelse: 86 %

Kallelser och protokoll ska vara korrekta och klara i tid.

Att ekonomienhetens verksamhet ska fungera även vid extraordinära händelser.

Att löneenhetens verksamhet ska fungera även vid extraordinära händelser.

Inkommande samtal till kommunens växel ska besvaras inom rimlig tid.

IT-miljön ska fungera på ett driftsäkert sätt.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Att samhällsbyggnadsnämndens beslut ska vara rättssäkra Samhällsbyggnadsförvaltningen

Att sprida viktig information till kommuninvånarna Samhällsbyggnadsförvaltningen

Att hålla en god kvalitet på tillsynen över tillståndspliktiga-, anmälningspliktiga- och övrig miljöfarlig verksamhet

Att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljö ska bevaras.

Tillhandahålla ett planmaterial som uppfyller det juridiska behovet för samhällsplaneringen.

Samhällsbyggnadsnämnden/kommunstyrelsen skall tillse att det sker en ordnad samhällsplanering genom upprättande av översiktsplaner, fördjupningar med mera.

Planarbetet skall vara obyråkratiskt och anpassat till lagstiftningen och allmänhetens önskemål Samhällsbyggnadsförvaltningen

Det skall alltid finnas en reserv av färdigplanerad bostads- och industrimark. De planerade bostadsområ- dena skall genom höga naturvärden och hälsosamma miljöer av presumtiva kunder upplevas som attrakti- va och bidra till en hög livskvalitet. Människor har olika krav på sin bostadsmiljö. Därför är det angeläget att erbjuda byggklara tomter med olika kvalitéer så att en valmöjlighet kan finnas

Planerade industrimarker skall förläggas så att olika verksamheter och framtida expansion av dessa kan ske utan risk för att inskränkningar behöver ske på grund av för korta skyddsavstånd till befintliga eller planerade bostadsområden. Även på industrisidan bör det eftersträvas en valfrihet. Genom en sådan pla- nering av industrimark kan miljötillstånd som krävas för olika verksamheter lättare erhållas.

Samtliga brukare har en aktuell genomförandeplan/vårdplan.

Ett gemensamt kvalitetsledningssystem.

Upprätthålla en god samverkan mellan hem och skola

(15)

13

Gymnasieskolan vid GKC skall utveckla en generell och språklig kompetens så att de studerande ges möjlighet till ett livslångt lärande

Alla barn skall lämna årskurs 1 med en fungerande avkodningsförmåga (svenska).

Andelen godkännda elever på nationella prov i matematik skall uppgå till minst 93 %.

Det genomsnittliga meritvärde för eleverna i årskurs 9 skall uppgå till lägst 210 poäng.

Vi skall med en professionell undervisning möta alla barn och elevers behov.

Revisionen

Revisionens målsättning är att genom sitt arbete bidra till att utveckla kommunens verksamhet.

Sammanfattning målen

Med utgångspunkt från Gnosjö Kommuns vision har kommunfullmäktige beslutat om fyra inriktningsmål.

Målen anger fokus för vad verksamheterna ska prioritera i sina verksamhetsmål under året.

Resultatet av årets måluppföljning visar att alla finansiella mål uppfylls. Av de fyra inriktningsmålen uppfylls ett mål.

Detta avser perspektivet ”Invånare”. Inriktningsmålen under ”Ekonomi”, ”Personal” och ”Verksamhet” uppnås inte.

En del av verksamhetsmålens brist på måluppfyllelse beror på felaktigheter i budget 2017. Det handlar om att det felaktigt klippts in text under rubriken ”verksamhets- mål” som gjort att t.ex. samhällsbyggnadsförvaltningen har många mål som inte går att mäta. Även kultur- och utbildningsförvaltningen har haft ”fel” mål. Detta beror på att en uppsättning mål antogs i budget 2017 av kommun- fullmäktige och skulle senare revideras. Vid revideringen antogs de nya verksamhetsmålen endast av nämnd. Målen i budget 2017 blev aldrig reviderade av kommunfullmäk- tige. Därmed är det de ”gamla” målen som gäller i budget 2017 som förvaltningen följt upp som bidragande till inriktningsmålen. Kultur- och utbildningsförvaltningen har emellertid även följt upp de mål som nämnd antagit, vilka återfinns i verksamhetsberättelsen under ”övriga verksamhetsmål”.

De ekonomiska målen är uppfyllda till hälften. Teknik &

fritidsförvaltningen har uppnått sitt mål men socialför- valtningen uppnådde inte budget i balans vilket ger en 50%-ig måluppfyllelse. Möjligen var målsättningen för hög för Socialförvaltningen då enheten hade ett orimligt stort underskott vid årets början att jobba in. Här ser vi även att bristen på viktmodell gör att de två målen viktas lika vilket de inte bör göra då de har olika dignitet ur ekonomisk synvinkel.

Bristande måluppfyllelse vad gäller personalmålet kommer av att två av verksamhetsmålen inte mättes enligt beslutad metod samt att övriga mål inte uppnåddes helt.

Det framgår dock av uppföljningen av verksamhetsmålen inom personalperspektivet att socialförvaltningen upp- fyllde målet till hälften och teknik & fritidsförvaltningen hade ett resultat på 80% (målet var 95% ska må bra).

Målet var högt satt och om 80% av personalen mår bra får vi ändå anse det som ett gott resultat.

De allra flesta mål inom invånarperspektivets inrikt- ningsmål är uppnådda. Orsaken till att vi inte nått full måluppfyllelse för inriktningsmålet är att budget inte har funnits för att öka den ekologika andelen livsmedelinköp, att företagarmätningen ”INSIKT” inte köptes in, samt att hållbarhetsarbetet inom skolan inte kunde mätas.

Företagsmätningen köptes inte in då samhällsbyggnads- förvaltningen genomför egna brukarmätningar vad företagen anser om kommunens arbete – det hade där- med blivit risk för mättrötthet hos de företag som redan svarar på våra undersökningar. Vad gäller hållbarhetsmålet inom skolan så är hållbarhetsarbetet framgångsrikt och välutvecklat. Orsaken till bristande måluppfyllelse är därmed inte att verksamheten inte uppfyller målet, utan att mätningen inte kunde genomföras med den beslutade skalan.

Vad gäller målet för ”verksamhet” finns flera avvikelser mot inriktningsmål. Vad gäller genomförandeplaner inom socialförvaltningen uppfyller psyk, AME, hemtjänst och hemsjukvård målet. Funktionshinderomsorgen är nära att uppnå målet (53 av 56 planer). Det är inom särskilt boende, IFO och inom ensamkommande flyktingbarn (EKB) måluppfyllelsen brister. Inom EKB beror det till viss del på att vissa ungdomar inte ser nyttan med att göra en sådan plan. Inom IFO beror bristande måluppfyllelse på att stora delar av personal och chefer bytts ut samt bristande tydlighet i rutiner.

(16)

14

Socialförvaltningen hade även som målsättning att utveckla sitt kvalitetsarbete med ett kvalitetsledningssystem. Rekrytering av utvecklingsledare på förvaltningen genomfördes mot slutet av året vilken i februari 2018 har påbörjat arbetet med detta. Arbetet kommer resultera i förbättrad avvikelsehantering då detta ingår i kraven för kvalitetsledningssystemet för socialförvaltningen, SOSFS 2011:9.

Gymnasieskolan GKC hade som mål att ge sina elever en sådan bra start i livet att de skulle vara etablerade som studerande eller arbetande 2 år efter sina studier på GKC.

Målet var 90 % etablerade i studier eller arbete. Kommu- nen nådde 85 % och resultatet visar att kommunen ändå tillhör de 25% bästa i landet på området (gränsen för de 25 % bästa kommunerna i Sverige går vid 75 %). Slut- satsen måste därmed bli att målsättningen satts för högt, då 90 % är högre än vad någon annan kommun i Sverige klarar av.

Vad gäller övriga skolmål når kommunen inte uppsatta målnivåer. Orsaken kan vara att ca 20 % av eleverna i åk 9 är nyanlända vilket bidrar till en stor spännvidd i kunskap i klasserna. Samtidigt är det svårt att rekrytera lärare till högstadiet då det är en stor rörlighet i lärarkåren i hela landet. Enligt statistik från SKL:s modellvärde, vilket tar hänsyn till de socioekonomiska faktorer och förutsätt- ningar en kommun har, var resultatet bland eleverna ändå bättre än förväntat.

SLUTSATS MÅLSTYRNING 2017

Målstyrningen under 2017 har inte fungerat tillfredstäl- lande. Det har funnits en otydlighet kring vilka mål som gäller vilket medfört att fel mål har följts upp, att inte rätt antal mål följts upp osv. Det har även funnits ett budgetdokument som haft felaktigheter vad gäller målen.

Förutom detta har det inte till målen tillfogats en adekvat viktmodell vilket gör att viktningen mellan mål blir mindre rimlig i vissa fall. Trots detta, bör ändå sägas, har många mål uppfyllts vilket visar att enheterna fungerat väl i flera fall.

Åtgärder för stärkt målstyrning

Åtgärder för att stärka målstyrningen har redan under 2017 påbörjats och fortsätter under 2018 och 2019. En del av åtgärderna är att införa mål- och resultatstyrning, förbättra hur mål tas fram, ta fram verksamhetsplaner med aktiviteter, implementera direktiv, införa en analys- grupp som analyserar och rapporterar avvikelser mot mål, köpa in ett digitalt kvalitetsledningssystem samt

inrättandet av två utvecklingsledartjänster, en kommun- övergripande och en på socialförvaltningen. Utöver detta har en controller anställts på ekonomienheten. Alla tre arbetar med förbättring av mål- samt ekonomistyrning.

I den nya modellen för målarbetet som tagits fram hanteras i hög grad kvalitetssäkrade nationella indikatorer vilket medger jämförbarhet. Det finns även en väl grundad viktmodell inkl. direktiv kopplad till sig.

14

(17)

15

Detta implementeras med start 2018 varvid en tydligare målstyrning förväntas kunna redovisas till delåret 2018 och i årsredovisningen 2018.

Åtgärder för stärkt effektivitet Socialförvaltningen:

Inom socialförvaltningen pågår ett arbete för att stärka effektiviteten och nå 2017 års mål. En av åtgärderna som är planerade för att närma sig en budget i balans är att förvaltningen ska påbörja en genomlysning av äldreomsorgen, med särskild inriktning på hemtjänsten.

Syftet med genomlysningen är att förmedla kunskap om myndighetsarbetet samt att bedöma om insatserna är ändamålsenliga och om det inom äldreomsorgen finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning.

Att samtlig tillsvidareanställd personal ska ha en kompetensutvecklingsplan är ett ständigt pågående arbete. Inom IFO:s verksamhet har kompetensutvecklingsplaner tagits fram för all personal i början av 2018.

När det gäller målet att alla brukare ska ha en genom- förandeplan så har särskilt boende för äldre påbörjat ett arbete med att förbättra, utveckla och förtydliga alla brukares genomförandeplaner.

Kommunledningsförvaltningen:

Kommunledningsförvaltningen hade som mål att ekonomienhetens verksamhet ska fungera även vid extraordinära händelser genom att alla väsentliga arbetsuppgifter ska kunna utföras av minst två personer. Detta uppnåddes inte under 2017, men av de arbetsuppgifter som bedöms väsentliga är det endast momsredovisningen som under året endast kunnat utföras av en person.

Arbete pågår nu med att lära upp en av ekonomihandläggarna.

Under 2017 köptes inte INSIKTS-undersökningen som skulle mäta företagarnas omdöme om kommunens service. Detta då samhällsbyggnadsförvaltningen redan mätte något liknande i sina brukarundersökningar. För att öka servicegraden till företagarna inför kommunlednings- förvaltningen nu ”INSIKTS-möten” med nyckelpersoner inom de olika förvaltningarna vilka planeras starta upp under 2018. Under mötena avser man diskutera hur man ska bli bättre inom de olika delar som ingår i

undersökningen.

För att stärka upp området kring hållbart medarbetaren- gagemang (HME) har kommunledningsförvaltningen tagit fram en åtgärdsplan utifrån resultatet i HME- enkäten som gjordes 2016. Ett område som behövde förbättras var att följa upp och utvärdera arbetsplatsernas mål. Rutiner och modeller för detta håller på att tas fram

Målskog

(18)

16

och implementeras under 2019. Ett annat område som arbetas med är att informera om de förmåner som finns idag så att de blir kända i organisationen samt att titta på möjligheten att erbjuda ytterligare förmåner. Vi kommer under 2018 se över hur vi marknadsför oss som arbetsgivare. Genom att bli bättre på att lyfta fram det som är positivt med att arbeta i Gnosjö kommun får vi förhopp- ningsvis fler som söker tjänsterna hos oss. Vi tror även att detta gör redan anställda stolta över den verksamhet de representerar.

Kultur- och utbildningsförvaltningen:

Inom Kultur- och utbildningsförvaltningen systematiska kvalitetsarbete görs analyser utifrån kommunens elevresultat som lett till förändrad organisation och genomförda fortbildningsinsatser. Inom elevhälsan utvecklas elevhälsans förebyggande arbete, föräldrastöd till nyanlända och utveckling av samarbetsrutiner med socialtjänsten. Förvaltningen har även en pågående diskussion hur vi kan bli en ännu attraktivare arbetsgivare som gynnar oss i rekrytering och att behålla legitimerade lärare som idag är en brist i hela Sverige. Matematiklärare för åk 7-9 är svårast att rekrytera.

Under 2018 kommer förvaltningen att fortsatta arbetet med frågeställningar som, vilka faktorer som skall prioriteras för att lyfta våra elevresultat, hur skolans inre organisation skall se ut för att kunna möta alla elevers olika förutsättningar och hur verksamheterna integrerar digitaliseringen i lärandet.

SAMMANFATTNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

I kommunens treårsplan framgår att god ekonomisk hushållning för Gnosjö kommun innebär att:

• Att verksamheten bedrivs effektivt i enlighet med visionen och inriktningsmålen.

• Att de finansiella målen uppnås

Ordet ”effektivitet” tolkas så att alla inriktningsmålen ska vara uppfyllda för att effektivitet ska föreligga. Uppfyllt är ett inriktningsmål då minst 85 % av antalet verksamhets- mål under inriktningsmålet visar uppfyllelse (är gröna).

Resultat

Enligt sammanfattningen av måluppfyllelse av inriktningsmålen har endast ett av inriktningsmålen uppnåtts. Övriga har inte uppnåtts. Därmed kan kommunen inte anses ha haft ekonomisk hushållning enligt föreskriften i den delen av riktlinjerna.

Samtliga finansiella mål är uppfyllda i sin helhet för året.

Kommunen har därmed haft ekonomisk hushållning enligt föreskriften i denna del av riktlinjerna.

Slutsats

Slutsatsen gällande god ekonomisk hushållning är att kommunen 2017 uppnått god ekonomisk hushållning vad gäller de finansiella målen.

Inriktningsmålen är uppfyllda till viss del.

(19)

17

Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till 20,2 mkr. Budgeterat resultat för 2017 var 11,0 mkr.

Det finansiella målet för förändring av eget kapital var satt till 2,0 % enligt budgetdokumentet för 2017. För att erhålla en långsiktig god ekonomisk hushållning ska förändringen av eget kapital vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatte- intäkter och generella statsbidrag. 2017 års resultat blev 3,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag.

AVDELNINGARNA/UTSKOTTEN /NÄMNDENS BUDGETAVVIKELSER

* Ingår i kansliavdelningens resultat.

Förvaltningarna/utskotten/nämndens budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp.

Verksamheterna har en omslutning på totalt 512,4 mkr (510,8 mkr), vilket är en minskning i förhållande till 2016 med 1,6 mkr (-0,3 %).

Förvaltningarna/utskotten/nämnden har haft en relativt god följsamhet mot budget och ett positivt resultat för samtliga förvaltningar förutom Socialutskottet och Kul- tur- och utbildningsutskottet.

Årets resultat

Teknik och fritidsförvaltningen har sålt exceptionellt mycket mark jämfört med tidigare år och har därmed fått in 4 550,2 tkr för försäljningen. Utöver detta har driftskostnaderna på gator, GC-vägar och gatubelysning varit lägre än budgeterat och därmed bidragit till verksamhetens positiva utfall.

Socialutskottets avvikelse exklusive flyktingverksamheten uppgår till -14,7 mkr (-16,5 mkr). Det är en liten förbättring jämfört med föregående år 1,9 mkr. Social- förvaltningen har under året jobbat hårt med åtgärder för att förbättra ekonomin, inom förvaltningen har de olika verksamheterna kommit olika långt i sitt arbete men samtliga verksamheter har gjort sitt yttersta. Exempel på åtgärder är:

• Arbetsmarknadsenheten jobbar kontinuerligt med att söka finansiering för projekt och anställningar genom externa parter.

• Funktionshinderomsorgen har lyckats ta hem externa placeringar samt arbetar med flexibla scheman.

• Hemtjänsten driver projektet Koll på hemtjänsten där en rad åtgärder är planerade under 2018.

• Individ- och familjeomsorgen har fortsatt en god utveckling inom försörjningsstöd samt har lyckats minska placeringar inom barn- och unga gruppen.

Det negativa resultatet förklaras framförallt av underkott inom Individ- och familjeomsorgen med -8,1 mkr och Äldreomsorgen med -11,4 mkr.

Individ och familjeomsorgens underskott beror främst på höga placeringskostnader för vuxna -4,4 mkr, konsulter -3,0 mkr samt sparkrav på 2,5 mkr som man inte klarat att uppfylla. Individ och familjeomsorgen har lagt ett utmanande år bakom sig, verksamhetschef har slutat under året och samtliga socialsekreterare inom barn- och unga. Verksamheten har kunnat bedrivas genom att konsulter har hyrts in. Vid årets utgång var sex personer utav de anställda inhyrda konsulter, förvaltningen arbetar intensivt med att rekrytera personal för att kunna byta ut dessa. Sannolikheten att samtliga konsulter försvin- ner under 2018 är dock låg utifrån hur arbetsmarknaden inom detta område ser ut.

Försörjningsstödet uppvisar under 2017 en positiv utveckling och uppgick till 5,2 mkr utbetalt till totalt 716 hushåll. Ett tydligt fokus på att ge människor rätt stöd och möjligheter till egen försörjning har gett resultat och utfallet för 2017 blev +1,1 mkr. Även placeringar barn- och unga visar ett positivt resultat med 0,9 mkr.

Inom funktionshinderomsorgen har Försäkringskassans hårdare bedömningar drabbat verksamheten hårt. Antalet brukare inom personlig assistans har minskat under året och som en naturlig följd av detta även personalstyrkan.

För närvarande är omprövningarna gällande personlig (miljoner kronor)

2016 2017 Nettoom- slutning

Kommunledningsförv 6,7 6,4 43,1

Teknik o fritidsförv 4,7 4,3 5,0

Räddningsnämnd*

Kommunstyrelsen 11,4 10,4 48,1

Kultur- och utbildnings-

utskott 4,6 -0,7 261,9

Socialutskott exkl flykting -16,5 -14,7 184,6

Flyktingverksamheten 9,7 6,5 6,2

Socialutskottet inkl flykting -6,8 -8,2 190,8

Samhällsbyggnadsnämnd 0,9 0,8 4,7

Revision 0,0 0,0 0,0

Finansförvaltningen -0,2 3,3 3,3

Lönerevisionen 3,8 3,6 3,6

Totalt 9,9 9,2 512,4

(20)

18

assistans frysta i väntan på utredning gällande LSS- reformen, 2018 ser verksamheten därför ut att bestå i sin nuvarande form. Behov av serviceboende/gruppboende är dock stort och skulle på sikt vara en ekonomiskt gynnsam investering.

Äldreomsorgens underskott på sammanlagt 11,35 mkr fördelas på hemtjänsten -3,3 mkr, hemsjukvården -0,9 mkr, särskilt boende -5,85 mkr, köpta platser -0,1 mkr samt biståndshandläggarenheten -1,2 mkr. Hemtjänsten har under året upplevt en minskning i antal ärenden för den verksamhet som bedrivs i kommunens regi. Privat utförare har ökat sina ärenden och en kostnadsväxling har skett mellan kommunal och privat utförare. Den

verksamhet som bedrivs genom kommunen har därför minskat personalstyrkan för att möta de behov som finns.

Kommunens särskilda boenden har upplevt ett tufft år då vårdtyngden har varit hög samtidigt som beslut tagits om minskade bemanningsnivåer. Verksamheten har inte kunnat hålla budget innan bemanningsnivån ändrades och med de nya förutsättningarna kommer det bli en stor ut- maning att bibehålla samma kvalitet i vården av brukarna.

Det ökade behovet av korttidsplatser har tillgodosetts och kommunens kostnader för patienter som inte hämtats hem från sjukhus i tid har minskat kraftigt. En stor del i det underskott som äldreomsorgen uppvisar utgörs av det sparkrav som tilldelades de olika verksamheterna vid budgetarbetet inför 2017. Totalt uppgick detta sparkrav till 4,8 mkr fördelat på särskilt boende 2,1 mkr, hemtjänsten 2,1 mkr samt hemsjukvården 0,6 mkr.

Gnosjö kommuns flyktingverksamhet gick under 2017 med ett uppskattat överskott på 6,5 mkr. En stor del utav intäkterna är ej inkomna vid årets utgång och ska handläggas utav Migrationsverket innan en eventuell utbetalning sker. Verksamheten är därför inte i fas och ovanstående resultat är baserat på att ca 80 % utav de belopp verksamheten ansökt om beviljas av Migrations- verket. Vidare så utgör 1,7 mkr utav årets resultat intäkter som tillhör 2015 och 0,8 mkr utav intäkter där underlag saknas och tillhörande ansökan ej har kunnat fastställas.

Kulturutskottets negativa avvikelsen beror till stor del av en utökning och förändring av organisationen, den största utökningen beror på det ökade behovet av barnomsorgsplats. Bäckalyckans förskola öppnades i början av året men ingen budgetkompensation tillfördes för att bedriva de nyöppnade avdelningarna. Förvaltningen har dock aktivt ansökt och erhållit statsbidrag för förskole- och skolverksamhet. Organisationen för nyanlända har samtidigt bedrivits väl och organiserats in i den befintliga verksamheten, vilket har bidragit till en

kostnadseffektiv undervisning och integration där ersättningen från Migrationsverket varit högre än den faktiska. Förvaltningen är välorganiserad och effektiv vilket bidragit till att den negativa avvikelsen inte blev så stor som befarades i början av året.

Skatteintäkterna har för Gnosjö kommuns del ökat mellan 2015 och 2016 med 4,6 %. Ökningen mellan 2016 och 2017 är 4,8 %. Främsta anledningen till detta är ett ökat antal invånare och del av välfärdmiljarderna.

(21)

19

20,2 Årets resultat

-4,6 Samtliga realisationsvinster

0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjl.

0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjl.

0 orealiserade förl. i värdepapper

återföring av orealiserade förl. i värdepapper återföring föregående års underskott 15,7 Årets resultat efter balanskravsjusteringar

0 medel till resultatutjämningsreserv 0 medel från resultatutjämningsreserven

15,7 Årets balanskravsresultat

(miljoner kronor) 2015 2016 2017

Resultat -3,5 14,7 20,2

Justering 0,0 -3,5 0,0

Resultat inkl just -3,5 11,2 20,2

Skatteintäkterna blev något lägre än budget -7,3 mkr, medan de generella statsbidragen blev högre än budget 8,4 mkr. Budgeten för lönerevisionen har under 2017 gett ett överskott på 3,6 mkr. Kommunens intäkter är

betydligt högre än budgeterat 35,4 mkr, medan

kostnaderna är lägre än budget 137,9 mkr. Förklaringarna avseende de största avvikelserna på intäktssidan är ökade driftsbidrag med 37,9 mkr och försäljning av mark 4,5 mkr. Avvikelsen på kostnadssidan avser ökade

lönekostnader samt underskott i ett antal verksamheter.

Mer detaljerad information finns under förvaltningarna/

utskotten/nämndens verksamhetsberättelser.

AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET

I kommunallagens 11 kap om ekonomisk förvaltning ang- es att kommuner skall ha ”en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”, vilket beslutats om i den ekonomiska 3-årsplanen. Den ekonomiska 3-årsplanen blev antagen av fullmäktige 2016-11-24 § 136. Det negativa balanskravs- resultatet från 2015 reglerades i 2016 års bokslut.

Inför 2017 finns det inget negativt balanskrav att reglera.

Realisationsvinster som är upptagna i 2017 års balanskravsresultat utgörs av markförsäljning.

Balanskravsresultat 2017

(22)

20 Finansiell analys

Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper:

• Långsiktig kapacitet. En analys om hur kom- munen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar.

• Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning.

• Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem

• Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm.

LÅNGSIKTIG KAPACITET

För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s.k. balanskravet. Balans- kravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresul- tat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs. uppnå god ekonomisk hushållning.

Gnosjö kommunfullmäktiges beslut rörande resultat för 2017 är ett plusresultat på 20,2 mnkr, vilket utgör 3,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. På lång sikt är detta en acceptabel nivå eftersom målet 2 % av

skatteintäkter och generella statsbidrag har uppnåtts med god marginal.

Avstämning beslutat lägsta resultat – balanskravsjusterat utfall

Kostnads/intäktsutveckling

Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av åter- kommande löpande kostnader tar i anspråk av

skatteintäkter och generella statsbidrag.

Kostnader

Personalkostnaderna för 2017 uppgår till 453,1 mkr.

Motsvarande kostnader för 2016 var 445,1 mkr.

Kostnadsökningen uppgår till 1,8 % (jmf 8,1 % 2016).

Övriga kostnader har minskat med 0,6 %.

Skatteintäkter

(miljoner kronor) 2015 2016 2017

Skatteintäkter 410,1 426,7 446,5

Generella statsbidrag 92,0 98,7 104,0

Summa 502,1 525,4 550,5

Varav tillfälligt stöd med anledning av flykting- situationen

9,1

Förändringen mellan åren 2015 till 2016 uppgår till 23,3 mkr. Förändringen mellan åren 2016 till 2017 uppgår till 25,4 mkr. Ökningen förklaras med del av de extra välfärdsmiljarderna.

Konjunkturläget är sådant att man kan anta en fortsatt relativt måttlig utveckling av skatteintäkterna enligt de analyser som görs av Skatteverket samt SKL. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas, framförallt med de finansiella mål kommunen har uppsatta.

Finansnettot

De finansiella intäkterna ser ut som de ökat mycket jämfört med 2016. Detta förklaras med att borgensavgiften från Järnbäraren för 2016 blev fakturerad 2017. När borgensavgiften för 2016 exkluderas visar finansnettot ett lägre resultat än budget, vilket beror bland annat på det låga ränteläget som har lett till ökade finansiella intäkter och lägre finansiella kostnaderna jämfört med 2016.

(miljoner kronor) 2015 2016 2017

Intäkter 152,2 200,5 187,1

Kostnader 630,0 681,9 688,4

Skatteintäkter 410,1 426,7 446,5

Gen statsbidrag 92,0 98,7 104,3

Finansnetto -0,6 -0,5 0,5

Avskrivningar 27,1 28,6 29,0

Nettokostn andel av

skatteint 100,6 97,1 96,4

(miljoner kronor) 2015 2016 2017

Beslutad res.nivå -2,8 4,8 11,0

Utfall -3,5 14,7 20,2

(23)

21

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2017 till 96,4 %. Detta är ett tillfredsställande resultat.

Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98,0 %. Gnosjö kommun har under en tioårsperiod haft fem år där värdet varit för högt, 100,6 %, 101,1 %, 98,6 %, 99,4 %, och 101,3 %, varav tre år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt, där framförallt årets nettokostnader vida överstigit både budget och tidigare utfall.

Mellan 2016 och 2017 minskade nettodriftkostnaderna med 0,6 % (jmf -3,5 % 2016-2015) medan skatteintäk- terna ökade med 4,8 % (4,6 %). Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skattein- täkterna, vilket är fallet 2017. Kommunen behöver fortsättningsvis genom en tydlig och noggrann bud- getprocess följa den allmänna utvecklingen av skattein- täktsläget för att kunna planera sina olika verksamheter därefter.

Nettoinvesteringar

2017 års nettoinvesteringar uppgick till 46,4 mkr.

2014 2015 2016 2017

Avskrivningar + resultat 20,7 23,6 42,8 50,4

Investeringar 27,5 42,5 32,1 46,4

0 10 20 30 40 50 60

Mkr

Nettoinvesteringar

Under 2014 översteg investeringsnivån avskrivningarna + resultatet, vilket är ett förhållande som även uppvisas 2015. År 2016 och 2017 var det tvärtom. För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostnaderna överstiga avskrivningar plus/

minus förändring av eget kapital, vilket är detsamma som resultatet.

Soliditeten

Målet för soliditeten 2017 är ett lägsta värde på 50,0 %.

Utfallet blev 55,5 % (jmf 55,8 % 2016) dvs. 5,5 procentenheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat.

2013 2014 2015 2016 2017

Utfall 59,3 60,9 57,2 55,8 55,5

Mål 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0

%

Soliditet

En ogynnsam utveckling av kommunens resultat påverkar den långsiktiga handlingsförmågan och urholkar det egna kapitalet. De senaste åren är trenden tydlig då soliditeten sedan 2014 minskar.

Skuldsättning

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.

(miljoner kronor) 2014 2015 2016 2017

Investeringsnivån 27,5 42,5 32,1 46,4

Avskrivningar 20,7 23,6 42,8 50,4

Invest i % av avskrivn 132,9 180,1 75,0 92,0 + resultat

(%) 2015 2016 2017

Total skuldsättningsgrad 47,1% 51,1% 50,5%

varav avsättningar 5,7% 6,4% 5,6%

varav kortfristiga skulder 20,1% 23,7% 25,4%

varav långa skulder 21,3% 21,0% 19,5%

2015 2016 2017

Total skuldsättningsgrad 47,1% 51,1% 50,5%

45,0%

46,0%

47,0%

48,0%

49,0%

50,0%

51,0%

52,0%

%

Total skuldsättningsgrad

(24)

22 Årets resultat

Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2017 innebär det 11,0 mkr. Årets resultat uppfyller målet med ett resultat på 20,2 mkr som utgör 3,7 % av skatteintäk- terna och de generella statsbidragen.

För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling och en god följsamhet av den budget som kommunen beslutar.

2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 7,1 -5,4 -3,5 14,7 20,2

Budget -5,3 -2,5 2,8 4,8 11,0

-10 -5 0 5 10 15 20 25

Mkr

Årets resultat

KORTFRISTIG KAPACITET

Likviditet

Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likvidi- teten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser.

Vid årets utgång uppgick likvida medel till 72,1 mkr, genomsnittet under året har varit 37,5 mkr. Jämfört med 2015 har likviditeten minskat med 10,5 mkr. Anledningarna till detta är flera, men kommunen har framförallt under de senaste åren minskat sin andel nyinvesteringar som är direkt kassaflödesgenererande. För 2015 ökar dessa investeringar på nytt, där kommunen möter denna ökade kostnad med nyupplåning. För 2016 har investeringarna minskat jämfört med 2015. För 2017 har investeringarna ökat

Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställan- de. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl.

a. för att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget).

RISK - KONTROLL

Ränterisk (%)

Lån med räntebindn tid: 2015 2016 2017

rörlig 50,2 49,9 65,0

0-1 år 19,8 25,1 15,0

1-5 år 30,0 74,9 20,0

6-10 0,0 0,0 0,0

(%)

Lån förfaller till betaln: 2015 2016 2017

Andel om 0-1 år 30,0 25,0 15,0

Andel om 1-5 år 70,0 75,0 84,8

Andel efter 5 år 0,0 0,0 0,0

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån.

Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 65,0 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränte- utvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå.

Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år.

För 2017 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 15 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittsliga räntan har minskat 2017 jämfört med 2016.

Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån.

Borgensåtagande

Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgenså- tagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Un- der 2011 beslutades om en höjning av borgensåtagandet med 24,7 mkr för byggandet av nya LSS-lägenheter. Vid 2013 års bokslut var 176,8 mkr utnyttjat. Under 2017 har borgensåtagandet ökat ytterligar till 260,0 mkr.

Föreningen Nya Åsenhögafibern har fått beviljat en kommunal borgen på 4,0 mkr i 10 år.

(%) 2015 2016 2017

Likvida medel och dess andel av externa

kostnader 31/12 4,8 2,9 10,5

(%) 2015 2016 2017

Genomsnittlig ränta 1,24 0,34 0,32

(25)

23

Kommunförbundet Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) bildades mellan kommunerna i GGVV under 2017. Det har ingåtts solidarisk borgen samt regressavtal mellan medlemskommunerna. För Gnosjös del innebär det en andel av 11,1 %, som grundar sig på antalet invånare 2016-12-31, vilket var 9 615 av totalt antal i GGVV 86 643. Borgensåtagandet utgör totalt ett tak på 100 mkr, vilket blir 11,1 mkr för Gnosjö. Dessutom en borgen för SÅM:s checkkredit 20 mkr, vilket blir 2,2 mkr.

Mkr

Borgensåtagandena fördelas enligt följande:

• Fastighets AB Järnbäraren 260,0 mkr

• Stiftelsen Isabergstoppen 3,9 mkr

• Kamratstödet Ekonomisk Förening 0,3 mkr

• Föreningen Nya Åsenhögafibern 4,0 mkr

• Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 11,1 mkr

• Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 2,2 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg.

Inga borgenskostnader har förekommit under perioden 2006 – 2017.

Läs mer om borgensåtaganden under not 24.

Budgetföljsamhet i verksamheten

Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten.

KOMMUNKONCERNEN

(miljoner kronor) 2015 2016 2017

Borgensåtagande 180,0 177,5 281,5

varav förlustansvar egna

hem 0 0 0

varav dotterbolag 177,5 177,1 273,3

(miljoner kronor)

Budgetföljsamhet 2015 2016 2017

Budget 2,8 4,8 11,0

Utfall -3,5 14,7 20,2

Avvikelse -6,3 9,9 9,9

% av skatteintäkter -0,7% 2,8% 3,7%

KONCERNEN

I koncernen ingår fastighetsbolaget Järnbäraren AB (100

%), Stiftelsen J E Hylténs (100 %), Stiftelsen Isabergstoppen (10 %) och Kommunförbundet SÅM (11,1 %).

En väsentlig del av Gnosjö kommuns balansräkning avser andra former än kommunala avdelningar/utskott och nämnd. För att erhålla en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande och redovisa koncernens ekonomiska resultat genom en så kallad sammanställd redovisning.

Redovisat resultat

I koncernen ingår fastighetsbolaget Järnbäraren AB (100

%), Stiftelsen J E Hylténs (100 %), Stiftelsen Isabergstop- pen (10 %) och Kommunförbundet SÅM (11,1 %).

En väsentlig del av Gnosjö kommuns balansräkning avser andra former än kommunala avdelningar/utskott och nämnd. För att erhålla en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande och redovisa koncernens

ekonomiska resultat genom en så kallad sammanställd redovisning.

2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 12,3 -2,3 5,4 21,0 24,9

-5 0 5 10 15 20 25 30

Mkr

Koncernens resultat

(26)

24 24

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringsvolym uppgår under 2017 till 68,6 mkr, där Gnosjö kommun står för ca 68 % av denna volym. I förhållande till koncernens totala volym står därmed Järnbäraren för en betydande del genom bland annat nyinvesteringar i byggnader och mark. För året överstiger investeringstakten andelen avskrivningar.

Utveckling av koncernens styrka

En viktig parameter för att mäta styrkan är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga d v s hur stor del av balans- omslutningen som finansieras med eget kapital. Solidite- ten påverkas av en förändrad balansomslutning och hur resultatet utvecklats.

Soliditeten har under senare år haft en något ojämn utveckling och varierat med 1-2 procentenheter årligen.

Soliditeten påverkas framförallt av lånefinansierade investeringar och negativ resultatutveckling.

Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunkoncern. En hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det är dock viktigt att de olika bolagen i koncernen har en god soliditet annars riskerar kommunen att, såsom borgensman, lösa in skulder från bolag vid eventuella finansiella svårigheter.

2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 46,4 34,6 38,9 81,0 68,6

0 20 40 60 80 100

Mkr

Koncernens nettoinvesteringar

2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 44,0% 44,9% 43,7% 44,1% 44,8%

43,0%

43,5%

44,0%

44,5%

45,0%

45,5%

%

Koncernens soliditet

Skuldsättningsgraden

Koncernens skulder uppgår för 2017 till 451,1 mkr (inkl.

avsättningar), vilket är en ökning med 5,0 % jämfört med 2016. Av koncernens totala låneskuld återfinns 62,7 % i Fastighets AB Järnbäraren och 37,3 % i Gnosjö kommun.

Fastighets AB Järnbärarens andel har ökat med 19,6 procentenheter jämfört med 2016. Att andelen har minskat beror på att kommunen har ökat sin totala skuld och Järnbäraren har amorterat och därmed minskat sin skuld.

Riskutveckling

Koncernens risknivå har ökat något mellan 2016 och 2017, vilket bland annat kan utläsas av att

nettolåneskulden ökat något, men mindre svängningar har ingen större betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Denna skuld är ett mått som tar hänsyn till både likviditeten och låneskulden. Förändringen orsakas av en ökning om 2,0 % av de långfristiga skulderna och en ökning om 11,4 % av de kortfristiga skulderna.

Eftersom en stor del av koncernens skuld och även räntenetto utgörs av den skuldsättningsgrad som återfinns i bolaget Järnbäraren, föreligger också störst ränterisk i denna verksamhet. Järnbärarens räntekostnader i förhållande till omsättning uppgår till 4,6 %, medan motsvarande uppgift för kommunen är långt mycket lägre. En direkt ränteeffekt skulle därmed på kort sikt få större genomslag i fastighetsbolaget.

För att styra riskutvecklingen är det viktigt att upprättad budget efterlevs och att budgeten utarbetas efter en tydlig strategi för den finansiella utvecklingen. En sådan strategi finns utarbetad för Gnosjö kommun, dock inte för koncernen då ingen gemensam budgetstyrning finns utan varje bolag i koncernen upprätthåller sin egen finansiella kontroll gentemot budget. Den samordning som finns är att kommunen löpande har diskussioner med bolagen i samband med att budgetarbetet påbörjas och då boksluten redovisas.

En hög uthyrningsgrad med få vakanser, lågt ränteläge och låga energipriser har lett till att verksamheten har haft en positiv utveckling.

2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 80,0% 77,7% 83,0% 83,9% 84,5%

70,0%

75,0%

80,0%

85,0%

90,0%

%

Koncernens skuldsättningsgrad

(27)

25 25

55,0%

44,9%

0,0%

Fördelning skulder

Gnosjö kommun FastighetsAB Järnbäraren Stiftelsen J E Hylténs

SAMMANFATTNING

Den finansiella profilens utveckling mellan 2014 och 2016

Den här analysen redovisar var Gnosjö kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt

mellan 2014 och 2016 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en speciellt fram- tagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet.

Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras.

De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv.

En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god.

Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 och 3 % över en längre tidsperiod.

Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringsbehov bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3 % och 5 % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det räcka med ett resultat mellan 1 % och 2 %.

Gnosjö redovisade under 2014 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på -0,9 %. Det förbättrades något till -0,6 % under 2015, för att 2016 förbättras ytterligare och uppgå till 2,1 %. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 0,9 % under 2014. Under 2015 stärktes det till 1,3 %, för att 2016 förbättras till 3,0 %. Slutsatsen är att Gnosjö uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2014 och 2016 men ett svagare resultat under 2016 jämfört med snittet i länet. Gnosjös resultat på 2,1 % under 2016 kan anses som tillfredställande god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv.

En viktig förklaring till den goda resultatförbättringen under 2015 och 2016 var att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande poster i form av tillfälliga engångs- intäkter som: återbetalning från AFA Försäkring och en kraftig ökning av riktade statsbidrag, främst

kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldreomsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever på lågstadiet. Dessa intäkter fick kommunerna inte under 2014, vilket till viss del förklarar den goda

resultatutvecklingen under perioden. Utan dessa poster hade resultatnivå legat lägre under perioden.

Gnosjö redovisade under 2016 det nionde starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen. Detta var en förbättring jämfört med 2014 och 2015, då kommunenfick en 2:a respektive en 1:a. Gnosjö redovisade under de tre senaste åren mellan 2014 till 2016 ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 0,2 %, vilket är inte kan anses vara god ekonomisk hushållning. Snittet i länet uppgick till 1,7 %. Gnosjös genomsnittliga resultat under de tre senaste åren på 0,2 % gav en 1:a i profilen under 2016, vilket var samma utfall som under 2014.

(28)

26

Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis kan konstateras, att Gnosjös finansiella utveckling under den studerade treårsperioden resulterade i en stärkt finansiell profil sett utifrån kontroll, långsiktig och kortsiktig handlingsberedskap, medan perspektivet för riskförhållande har försvagats. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i gruppen, hade Gnosjö vid utgången av 2016 ett förbättrat

finansiellt läge jämfört med 2014.

Gnosjö har ett kontrollerat ekonomiskt läge.

Resultatnivån bör dock stärkas de kommande år till en nivå omkring 2-3% i förhållande till verksamhetens bruttokostnader för att möta förväntade framtida utmaningar.

Det är av största vikt att kommunen, om man har möjligt, behåller sitt finansiella utrymme, eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna står inför utmaningar som fortsatt ökade investeringar och ökade behov hänförliga till befolkningsförändringar.

Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderla- gets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar för att finansiera

kommunernas verksamheter framöver. Detta kan vara aktuellt för Gnosjö om kommunen inte lyckas bedriva en god ekonomistyrning med fokus att förstärka resultatni- vån de kommande åren.