HÄLSA HELA LIVET
Strategier för den kommunala hälso-och sjukvården
1
Sammanfattning
Socialförvaltningen har av socialnämnden fått i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för den kommunala hälso- och sjukvården. Utvecklingsplanen ska innehålla en strategisk och långsiktig planering för verksamhetens struktur och innehåll. Hälso- och sjukvårdens organisation behöver vara både lyhörd och flexibel då samhället är i en konstant förändring. Befolkningsutvecklingen och utmaningen att rekrytera medarbetare med rätt kompetens i kombination med omställningen till God och nära vård ställer stora krav på ledningen och styrningen av hemsjukvården.
Följande fem viktiga strategiområden har identifierats som betydelsefulla för att möta framtidens utmaningar inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Strategiområde arbetssätt omfattar digitalisering, prioritera det förebyggande arbetet, rehabilitering i vardagen och hjälp till självhjälp.
Strategiområde kompetens omfattar rätt kompetens, kompetensutveckling i samverkan med andra och att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare
Strategiområde kultur innehåller ett hållbart ledarskap, ett gott medarbetarskap och en god förbättringskultur
Strategiområde samverkan omfattar den multiprofessionella samverkan internt och externt, samverkan med anhöriga, samverkan med frivilligorganisationer.
Strategiområde struktur som innebär ett fortsatt arbete i effektiva och tydliga processer.
Målsättningen för dessa strategier är att främja medborgarnas hälsa genom att arbeta proaktivt, förebyggande och stödja patienten i egenvård. Vår ambition är alltid att ge en god och säker vård i den miljö och situation som våra patienter befinner sig i. Medarbetare och ledare utvecklas och trivs samtidigt som resurser och kompetens används på ett effektivt sätt för att möta framtidens vård.
2 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Inledning ... 3
Uppdrag ... 4
Uppdragets mål och syfte ... 4
Metod... 4
Bakgrund... 4
Vem är hemsjukvårdspatient? ... 4
Definitioner av begrepp ... 5
Lagstiftning ... 6
Nationella riktlinjer ... 7
Vårdsamverkan ... 7
Nulägesbeskrivning ... 9
Organisationen ... 9
Patienten ... 11
Medarbetaren ... 12
Kvalitet och utveckling ... 13
Påverkansfaktorer ... 15
Befolkningsunderlag ... 15
God och nära vård ... 16
Kompetens och personalförsörjning ... 17
Analys av nuläge och framtid... 19
Strategier för framtidens hälso- och sjukvård ... 20
Strategiområde - Arbetssätt ... 20
Strategiområde - Kompetens ... 21
Strategiområde - Kultur ... 22
Strategiområde - Samverkan ... 23
Strategiområde - Struktur... 24
Hänvisningar ... 25
3
Inledning
En hälso- och sjukvård som kännetecknas av förändring, komplexitet och snabb teknisk utveckling ställer krav på en strategisk och långsiktig planering för verksamhetens struktur och innehåll.
Den kommunala hälso- och sjukvården i Nässjö, nedan också kallad hemsjukvården, omfattar kommuninvånare i alla åldrar som är i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. I hemsjukvården ingår också den rehabiliterande verksamheten samt hjälpmedelsförsörjning och intygsskrivning för bostadsanpassning. En medborgare i Nässjö kommun som erhåller hälso- och sjukvård benämns patient eller ”Esther”.
Hälso- och sjukvårdens mål ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”
(HSL 2017:30) och ”En god och säker vård, omsorg och rehabilitering” (SOSFS 2011:9) är målsättningen för arbetet. Socialförvaltningens motto ”Vi ger stöd till självständigt liv” är också målbild för utvecklingsplanen. Patienten och anhörigas behov står i centrum och deras åsikter och delaktighet är betydelsefull.
Förutom påverkbara strategiområden finns det också yttre faktorer som kan ses som svåra att förändra, men som samtidigt i hög grad styr verksamheten och dess utveckling. Nationella och regionala beslut samt lagar och förodningar är några exempel på sådana faktorer. En viktig utgångspunkt är medvetenheten om att strategiområdena inte kan ses som isolerade områden utan att de på olika sätt påverkar varandra och påverkas av beslut i omgivningen.
4
Uppdrag
Socialnämnden har givit i uppdrag åt socialförvaltningen att ta fram en utvecklingsplan för den kommunala hälso- och sjukvården. Utvecklingsplanen ska belysa den nuvarande verksamheten och ge en strategisk inriktning på hemsjukvårdens framtida struktur och innehåll.
Uppdragets mål och syfte
Genom att använda befintliga resurser på ett smart och kraftfullt sätt skapas förutsättningar för en bra hälso- och sjukvård som präglas av trygghet och stabilitet. Syftet med utvecklingsplanen är att med tydliga strategier, som har utgångspunkt i lagar, förordningar och nationella riktlinjer, vara vägledande för verksamhetens struktur och utförande. Utvecklingsplanen ska ses som en del i en process som ska vara styrande vid kommande beslut som rör hemsjukvården i kommunen.
Planen ska ta sikte på en god kvalitet för såväl patienter som medarbetare samtidigt som resurser används på bästa sätt.
Metod
Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har i dialog med medarbetare, patienter och anhöriga fått inspiration, insamlat kunskap och lyssnat till synpunkter. Kommunens pensionär- och
funktionhinderråd, pensionärsorganisationer, politiska partiers åsikter samt äldre- och
funktionshinderomsorgens utvecklingsplaner samt länsgemensamma handlingsplaner har bidragit med underlag. Resultat från det ständigt pågående systematiska kvalitetsarbetet har också legat till grund för utvecklingsplanen. Omvärldsbevakning har genomförts. SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Socialstyrelsens rapporter inom aktuella områden har studerats liksom
debattartiklar och olika styrande dokument har lästs med försök att förutse förväntade förändringar inom hälso- och sjukvården. Slutligen har formella och informella diskussioner utifrån professionella medarbetares erfarenheter, på olika nivåer i organisationen, varit till hjälp i framtagandet.
Bakgrund
Nedan beskrivs centrala begrepp, väsentlig lagstiftning och nationella riktlinjer som ses som viktig bakgrundsinformation för utvecklingsplanen. Bakgrunden innehåller även ett avsnitt om
vårdsamverkan som är betydelsefull för hemsjukvårdspatienten.
Vem är hemsjukvårdspatient?
Den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för insatser hos patienter som på grund av sjukdomeller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller med stöd, kan ta sig till vårdcentral eller annanmottagning utan att det innebär stora påfrestningar eller olägenheter. Med stöd menas den hjälppatienten kan behöva för att ta sig till en mottagning. Exempel på stöd kan vara
sjukresa ellerföljeslagare.
Hemsjukvård och/eller hemrehabilitering ska erbjudas när det ger ett mervärde för fortsatt vård, omsorg eller rehabilitering. Med mervärde menas ökad delaktighet, trygghet och patientsäkerhet.
Med mervärde menas även ökad möjlighet till teamsamverkan kring patienten, ökad möjlighet att bedöma behov och göra riskbedömningar samt bättre effekt av vård- och rehabiliteringsinsatser.
Legitimerad personal från huvudmännen ansvarar för, att i samverkan och tillsammans med
5 patienten, bedöma behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Möjligheten för patienten att ta sig till vårdcentral, frekvensen av förväntade besök och mervärde ska beaktas tillsammans med vårdbehovet.
Kommunal hälso- och sjukvård, vårdcentral och specialistsjukvård kan utföra olika hälso- och sjukvårdsinsatser samtidigt, till exempel hembesök, även när en part har huvudansvaret.
Patientens behov och mervärdet avgör var insatserna utförs.
Definitioner av begrepp
Begreppen definieras enligt socialstyrelsens termbank (om inte annat anges):
Evidensbaserad praktik Medveten och systematisk användning av den bästa
tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionelles expertis samt den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål för beslut om interventioner (insatser/åtgärder) till enskilda personer
Esther Den person, från barn till äldre, som behöver vård och omsorg från mer än en vårdgivare (Esther, Nätverk för vårdsamverkan, Region Jönköpings län)
Hemsjukvård Hälso- och sjukvård som ges i patientens bostad eller motsvarande där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden
Hemsjukvårdsbesök
Palliativ vård
En vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient som är registrerad som mottagare av hemsjukvård, och kommunal hälso- och sjukvårdspersonal i patientens bostad eller motsvarande
Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående
Patient
Personcentrerad vård
Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård
Personcentrering är en etik som vägleder i praktiska handlingar som medmänniska och yrkesperson.
Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter/närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering (GPCC, centrum för personcentrerad vård) Primärvård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad
gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för
befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling,
6 omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad
funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Slutenvård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd
kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård
Specialiserad vård Specialiserad vård definieras som hälso- och
sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.
Multiprofessionella team Grupp av vård- och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde.
Öppenvård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar
Lagstiftning
Hemsjukvården berörs av en mängd lagar, författningar, föreskrifter och andra styrande dokument som ger ramar och vägledning åt verksamheten. Nedan beskrivs patient och medarbetarperspektivet i två viktiga lagar.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30)
Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som fastställer mål och krav som reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Det är sjukvårdshuvudmännens uppgift att efter förmåga och vilja verkställa det lagen är till för. Det är alltså ingen rättighetslag och insatserna går inte att överklaga.
HSL ställer krav på trygghet i vård och behandling som bland annat innefattar god hygien, lättillgänglighet samt respekt för patientens självbestämmande och integritet. Goda kontakter mellan patient och personal ska främjas, utformning och genomförande ska så långt som möjligt ske i samråd med patienten. Patienten ska snarast få medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och vården ska bygga på kontinuitet och säkerhet. Där arbete utifrån HSL bedrivs ska det finnas kompetent personal och utrustning samt lokaler för att en så god vård som möjligt ska kunna ges.
En grundläggande regel är att all hälso- och sjukvård är frivillig. Tvångsvård får bedrivas endast undantagsvis och är starkt reglerad i specifik lagstiftning. En annan huvudregel är att patienten själv inte kan bestämma över innehållet eller omfattningen av vården. Sådana avgöranden ankommer alltid på vårdgivaren och på den som inom vissa givna ramar har det medicinska ansvaret. Däremot har patienten alltid rätt att få en individuellt anpassad information om sitt
7 hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Patienter har också möjlighet att avböja att få en viss behandling.
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård och bemötas med omtanke och respekt.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) reglerar arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Med arbetsmiljö avses både fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer.
Nationella riktlinjer
Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på.
Riktlinjerna, som är framtagna utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och socialtjänst.
Framtagna riktlinjer finns på ett flertal områden och uppdateras fortlöpande. De som särskilt berör kommunal vård och omsorg är demensvård, diabetesvård, palliativ vård och stroke.
Vårdsamverkan
I dag finns ett stort behov av samverkan inom vård och omsorg, både internt och externt. Stora krav ställs på väl definierade vårdprocesser och tydlig ansvarsfördelning. Kommunerna och Regionen har ett gemensamt åtagande att tillgodose befolkningens behov av hälso-och sjukvård.
Behovet av samarbete och gemensam planering är omfattande inom området.
Ledningssystem för samverkan
Region Jönköpings län och länets 13 kommuner har idag en nära och väl utvecklad samverkan för hälsa, vård och social välfärd. Arbetet utgår från ett gemensamt ledningssystem ”Ledning och styrning i samverkan” och ett antal prioriterade strategiska områden.
Med fokus på personcentrering i hela vårdkedjan finns ESTHER-nätverket som är ett samarbete mellan kommunerna, vårdcentralerna och specialistvården. Nätverket arbetar för att Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av handlingskraftig samverkan.
Samverkan vid utskrivning från slutenvård
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) pekar på att vårdplaneringen ska vara en viktig insats efter sjukhusvistelse, där en väl planerad hemgång med medvetna satsningar första tiden hemma förebygger återinläggningar.
Lagstiftningen innebär också en förskjutning av det medicinska ansvaret till primärvårdens vårdcentraler vilket även medför förändrat ansvar för kommunernas hemsjukvård i form av nya
8 patientgrupper och vårdbehov. Omfattande behov ställer också krav på att den enskilde får en sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Samordnad Individuell plan (SIP)
För att Esther ska kunna vara delaktig och få sina behov tillgodosedda kan en samordnad
planering göras i samverkan med berörda. Resultatet av planeringen blir en samordnad individuell plan (SIP) där det behövs en systematisk uppföljning och utvärdering.
Avtal läkarmedverkan
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska Regionen avsätta de läkarresurser som behövs till länets kommuner för att enskilda ska kunna erbjudas god vård i de verksamheter kommunerna bedriver. Kommunerna och Regionen har slutit avtal om omfattningen och formerna för läkarmedverkan. Utgångspunkten för detta avtal är välfungerande befintliga samarbetsformer, den gemensamt framtagna målbilden och den gemensamma värdegrunden som är antagen enligt ledningssystem i samverkan.
Regionen ansvarar för läkarmedverkan i hemsjukvård oavsett boendeform. Möjligheten till att få tillgång till läkarinsatser ska vara lika god oavsett utformning av vård och omsorg, ålderskategori eller funktionsnedsättning. Läkarmedverkan i hemsjukvården ska även tillgodose enskildas behov av fast läkarkontakt.
9
Nulägesbeskrivning
Nedan beskrivs nuläget för den kommunala hälso- och sjukvården år 2020, då utvecklingsplanen skrivs, dess organisation, medarbetare och patienter. Nulägesbeskrivningen innehåller också information om ekonomiska förutsättningar samt arbetet med kvalitet och utveckling.
Organisationen
Socialförvaltningen i Nässjö kommun innefattar fem avdelningar; ledningskontor, myndighet, äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård (fig. 1).
Fig. 1 Organisationsskiss över Nässjö Socialförvaltning.
En avdelningschef och två enhetschefer har tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheten. Avdelningschef för hälso- och sjukvården har
10 delegerats verksamhetschefsansvaret. En av enhetscheferna ansvarar för sjuksköterskor som arbetar dagtid och andra enhetschefen ansvarar för sjuksköterskor som arbetar mot
funktionshinderomsorgen, undersköterskor, rehabiliteringspersonal samt nattpersonal.
Den kommunala hälso- och sjukvården utför hemsjukvård i både särskilt- och ordinärt boende.
En utsedd grupp med medarbetare har ett särskilt ansvar för patienter med olika
funktionsnedsättningar, psykiatriska sjukdomar och missbruk. Inom ordinärt boende finns 12 hemsjukvårdsområden som har ett nära samarbete med de medarbetare som utför insatser såsom t. ex hjälp i hemmet, personlig assistans och boendestöd. Hemsjukvården har hälso- och
sjukvårdsansvaret i grupp- och servicebostäder samt äldreboenden. I början av 2020 fanns 266 särskilda boendeplatser inom äldreomsorgen och 127 inom funktionshinderomsorgen samt totalt 43 korttidsplatser. Förövrigt reglerar gällande Kom-hem avtal (avtal mellan Regionen och länets kommuner) vem som har rätt till hemsjukvård.
Varje hemsjukvårdspatient ska ha en namngiven patientansvarig sjuksköterska (PAS) som har ett huvudansvar för patienten.
Korttidsvård
I dag finns det en enhet inom äldreomsorgen och två inom funktionshinderomsorgen som enbart verkställer beslut om korttidsvistelse. Socialnämndens antagna riktlinje används som vägledning för beslut om korttidsplats. Korttidsvistelse är främst till för de som inte kan erbjudas en trygg vård och omsorg i hemmet. På Sturegatan finns 3 platser och på Hagarydsgatan 5 platser för funktionshinderomsorgens målgrupper. Verksamheten inom äldreomsorgen är under förändring men målsättningen är att 2020 ska det finnas 35 platser på Sjöbacken varav 10 är med
demensinriktning. Platserna på enheterna används bl.a. för utredning, rehabilitering, växelvård, anhörigavlastning och palliativ vård.
Många ansöker om och beviljas korttidsplats efter sjukhusvistelse. I dag vistas patienter generellt kortare tid på sjukhus jämfört med tidigare vilket ställer högre krav på kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation.
Demensvård
Särskilt boende för personer med demenssjukdom finns i Nässjö tätort och i kransorterna Malmbäck och Anneberg. Vid tillfälligt behov av personal dygnet runt t.ex. vid akut BPSD- problematik (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) finns korttidsenheten med demensinriktning för personer i ordinärt boende.
Ett BPSD- team med multiprofessionell kompetens konsulteras när en person har uttalad BPSD- problematik. Teamet arbetar med praktisk handledning och hjälper till att skapa en trygg och fungerande tillvaro inte bara för den som har beteendeproblem utan även för anhöriga och personal. BPSD- teamet arbetar även preventivt med utbildning och handledning.
Hemsjukvården ansvarar för att bistå vårdcentralerna och minnesmottagningen i
demensutredningar för patienter inskrivna i hemsjukvård samt att ingå i nätverk och demensteam med andra vårdgivare.
Inriktningen för vård- och omsorg om demenssjuka beskrivs i särskilt strategidokument antaget våren 2020. Sammanfattningsvis förutsägs antalet demenssjuka öka vilket kommer ställa högre krav på den kommunala hälso- och sjukvården.
11 Palliativ vård
Hemsjukvården i Nässjö utför allmän palliativ vård som tillgodoses av personal med
grundläggande kunskap och kompetens på området. Vården omfattar alla, oavsett ålder och diagnos. Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och anhörigstöd. En god planering, tydlig ansvarsfördelning och samordning mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är en förutsättning för god palliativ vård. En nära samverkan bedrivs med patient och anhöriga samt socialtjänst, vårdcentral, slutenvård och SSIH (Specialiserad sjukvård i hemmet).
Resultat från det nationella registret för palliativvård ”Palliativvårdsregistret ”användas som underlag för utveckling med fokus på bl. a symtomlindring, smärtskattning, munhälsa och brytpunktssamtal.
Psykiatrisk vård
Psykiatrisk vård kan ges i både öppen- och slutenvård och ställer höga krav på väl fungerande samverkan. Hemsjukvården i Nässjö utför insatser som inte kan ses som specialiserad psykiatri och samverkar med slutenvården i Eksjö och psykiatriska mottagningen i Nässjö. En nära samverkan sker även med socialpsykiatriska öppenvårdsteamet (SPÖT).
Den ökade psykiska ohälsan i samhället innebär utmaningar för den kommunala hälso- och sjukvården både vad gäller kompetens och resurser.
Rehabilitering
Hemsjukvårdens arbetsterapeuter och fysioterapeuter samt rehab. assistenter utför
rehabiliterande åtgärder på primärvårdsnivå och innefattas av hjälpmedelsförskrivning och intygsskrivning för bostadsanpassning. Rehabiliteringsansvaret gäller i särskilt boende samt i ordinärt boende för de personer som enligt avtal har rätt till hemsjukvård. Rehab. teamet har en nära samverkan med öppen- och slutenvården samt andra professioner inom kommunen, vilket är en förutsättning för goda resultat.
Det är viktigt att alla som arbetar med vård- och omsorg har ett rehabiliterande förhållningssätt.
Rehabilitering är en viktig del i det förbyggande arbetet och en framgångsfaktor för att minska ohälsa och kostnader för kommunen.
Patienten
Patienten, som också benämns Esther, kan omfatta alla kommuninvånare oavsett ålder och diagnos, som är i behov av sjukvård inkl. rehabilitering i hemmet. Insatser kan fås dygnet runt, alla veckans dagar. Hemsjukvårdspatienten har ofta en komplex sjukdomsbild och livssituation.
Många är multisjuka och har en eller flera kroniska sjukdomar såsom diabetes, hjärt- kärlsjukdom, muskelsjukdom och cancer. Psykisk ohälsa och sociala problem är inte helt ovanligt. Barn med funktionsnedsättningar eller cancersjukdom kan bli hemsjukvårdspatienter liksom de som är i behov av vård i livets slutskede. Esther kan få hembesök av sjuksköterskor,
fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor från den kommunala hälso- och sjukvården. Vanligt förekommande insater från hemsjukvården är provtagning,
sårbehandling, läkemedelshantering, demensutredning, palliativ vård, träning i hemmet och hjälpmedelsförskrivning. Många patienter får via hemsjukvården förskrivna
inkontinenshjälpmedel.
12 Esther ska tillsammans med den legitimerade personalen identifiera problemen, planera för åtgärder, sätta mål och planera för uppföljning. Dokumentationen görs i vårdplaner också kallade hälsoärenden i patientjournalen. Patienten kan få åtgärderna utförda av baspersonal på delegering eller instruktion.
Den kommunala hälso- och sjukvården har enligt de brukarundersökningar som gjorts många nöjda patienter och verksamheten får få klagomål. I december 2019 hade 1138 medborgare pågående insatser från hälso- och sjukvårdsenheten i särskilt och ordinärt boende.
Patientinflytande och delaktighet
Möjligheten till inflytande i socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Nässjö finns på tre nivåer, individuellt inflytande, brukarråd eller brukar- och anhörigorganisationer.
Kommunala rådet för funktionshinderrådet (KRF) och Kommunala pensionärsrådet (KPR) är samrådsorgan mellan kommunens förvaltningar, nämder och de handikapporganisationer som är verksamma i kommunen samt företrädare för pensionärsorganisationer. Rådens uppgift är att verka för att kommunens förvaltningar beaktar och inhämtar synpunkter från personer med funktionshinder och pesionärer samt deras organisationer.
Medarbetaren
Hemsjukvården i kommunen omfattar ca 70 medarbetare. År 2020 är det budgeterat för 36,26 årsarbetande sjuksköterskor, 8,0 arbetsterapeuter, 6,0 fysioterapeuter och 7.75 undersköterskor.
Inom hemsjukvården finns grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar t.ex. distriktssjuksköterska och specialistsjuksköterska inom äldrevård.
Sjuksköterskorna har ett patientansvar för i snitt 20-30 patienter. Två undersköterskor med specialistutbildning arbetar vardagar dagtid och ansvarar i stor utsträckning för provtagningar i hemmet, enklare såromläggningar och iordningställande av läkemedel i doseringsaskar.
Undersköterskorna arbetar i nära samarbete med sjuksköterskor och personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Nattetid finns det en sjuksköterska och en undersköterska i tjänst från hemsjukvården, de har då ansvar för hela kommunen. De samverkar med äldreomsorgens nattpatrull.
Rehab. teamet består av fysioterapeuter, arbetsterapeuter och rehabassistenter.
Rehabassistenterna är utbildade undersköterskor och utför hemträning på uppdrag av
fysioterapeuterna och hanterar hjälpmedelsförsörjningen från hjälpmedelscentralen, som levererar hjälpmedel flera gånger i veckan.
Nässjö hälso- och sjukvårdsenhet ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetaare trivs och det finns utrymme att utveckla verksamheten tillsammans. Den senaste medarbetarenkäten (2018) visar på att medarbetare är starkt engagerade i sitt arbete, upplever ett gott samarbete och tycker det är roligt att gå till jobbet. Medarbetarna kan i väldigt stor utsträckning rekommendera sin arbetsplats till en vän och arbetskamraterna är måna om att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.
Nässjö kommun har en personalpolicy som ger riktning för hur socialförvaltningen ska arbeta med arbetsgivaransvar. En verksamhet med fungerade personalförsörjning är nyckeln till hög kvalitet i en verksamhet med stor personaltäthet. Förvaltningen strävar efter att ha en låg
sjukfrånvaro, personal med relevant utbildning och ett professionellt bemötande. Vårdförbundet,
13 Arbetsterapeuterna, Fysioterpeuterna (SACO) och Kommunal företräder medarbetarna i fackliga frågor.
Kvalitet och utveckling Ständiga förbättringar
För att säkra verksamhetens kvalitet utifrån patienter och medarbetares behov arbetar
hemsjukvården med ständiga förbättringar. Målsättningen är att allt utvecklingsarbete ska vara systematiskt, långsiktigt, förbyggande och vara en naturlig del av det dagliga arbetet. Insamlade resultat från olika uppföljningar och andra undersökningar ska användas som underlag och ständiga förbättringar ska vara en viktig del i verksamhetens kvalitetsledningssystem. Alla medarbetares delaktighet, kunskap och initiativ är en förutsättning för att kunna förbättra verksamheten men det krävs också ett engagerat och tillåtande ledarskap. De aktiviteter i verksamheten som är värdeskapande för patienten ska prioriteras och utvecklas.
Uppföljning
Kvalitetsregister används för uttag av statistik inom områdena vårdprevention, palliativvård och demensvård. Rutinmässiga loggningskontroller följer upp sekretesslagstiftningen. Registreringar av antibiotikabehandlade infektioner och riskfaktorer för infektioner görs på särskilt boende inom äldreomsorgen. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) kontrolleras liksom ordningen i läkemedelsförråd. Granskning av kvalitet i dokumentation genomförs samt uppföljning av nattfasta inom äldreomsorgen. Rapporterade avvikelser och inkomna synpunkter analyseras och används tillsammans med övriga resultat som underlag för ständiga förbättringar.
Uppmärksamma och analysera avvikelser i samverkan är en viktig del i kvalitetsarbetet för att skapa förutsättningar för en trygg och säker vård för Esther. På höglandet finns det ett händelseråd som består av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och chefssjuksköterska som sammanställer, analyserar avvikelser samt identifierar förbättringsområden. Under 2019
rapporterades 45 avvikelser i samverkan mellan Nässjö kommun och Regionens verksamheter.
58% av samtliga rapporterade avvikelser på höglandet berör vårdplaneringsprocessen och 20%
läkemedel.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska innehålla en beskrivning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. I Nässjö görs denna rapport tillsammans med socialtjänsten. I Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen för 2019 presenteras hemsjukvårdens senaste resultat och rekommendationen att dokumentation,
vårdprevention och följsamhet till rutiner är prioriterade Strategiområden för 2020. I årshjulet för 2020 (fig. 2) beskrivs planeringen av de olika månadernas uppföljningar
14 Fig. 2 Årshjul för uppföljning 2020
15
Påverkansfaktorer
Samhället och inte minst hälso- och sjukvården är i en ständig förändring, vilket ställer stora krav på lyhördhet och snabba omställningar. Nedan beskrivs några påverkansfaktorer som
hemsjukvården och dess beslutsfattare behöver förhålla sig till.
Befolkningsunderlag
Befolkningen lever allt längre vilket är en framgång för det svenska välfärdssamhället. Antalet gamla och unga ökar dock snabbare än befolkningen i arbetsför ålder och under den kommande 10-årsperioden prognostiseras gruppen i ålder 80 år och äldre att öka med närmare 50 procent medan gruppen i arbetsför ålder endast bedöms öka med 5 procent. Den demografiska
förändringen innebär stora utmaningar att finansiera och inte minst bemanna hälso- och sjukvårdens verksamheter och kommer som en del av lösningen att kräva att kommuner och regioner förändrar arbetssätt och utvecklar sina organisationer.
Antalet medborgare bosatta i Nässjö kommun beräknas öka de närmaste tio åren. I gruppen 65- 95 år förutses ökningen vara allra störst.
30 500 31 000 31 500 32 000 32 500 33 000 33 500
6400 6500 6600 6700 6800 6900 7000 7100
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
Befolkningsutveckling gruppen äldre 65 år - 95w år
Befolkningsutveckling gruppen äldre 65 år - 95w år Total befolkningsutveckling
16 God och nära vård
I juni 2019 beslutade regeringen och SKR (Sveriges kommuner och regioner) om
överenskommelsen God och nära vård – En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården. Runt om i Sverige pågår omställningen till en ”God och nära vård”. Omställningen syftar till en hälso- och sjukvård som tillhandahålls sömlöst med utgångspunkt i patientens
individuella behov och förutsättningar så att individens hela livssituation kan beaktas.
Utvecklingen av nära vård innebär inte en ny organisationsform eller vårdnivå. Nära vård är inte heller en ny benämning på dagens primärvård.
Innebörden av begreppen nära och tillgänglig ska definieras med utgångspunkt i patientens behov. Det handlar om ett förhållningssätt som avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan region och kommun är central. Målet med
omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Målet är också att patienten är delaktig utefter sina förutsättningar och preferenser samt att skapa ett mer samhällsekonomiskt och effektivt hälso- och sjukvårdssystem.
Det görs tydligare att primärvården, som utförs av såväl kommuner, regioner som privata utförare, är basen och navet i vården. Primärvården behöver samspela med den specialiserade vården både på och utanför sjukhusen, den kommunala omsorgen och socialtjänsten samt andra intressenter som behövs utifrån patientens perspektiv. Den nära vården har folkhälsan i fokus och kan inte uppnås om inte primärvården och folkhälsoarbetet sker i nära samverkan.
SKR:s målbild för nära vård En god och nära vård;
• Utgår från individuella förutsättningar och behov.
• Bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv.
• Bidrar till jämlik hälsa, trygghet och självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit.
Vården är tänkt att;
• Gå från organisation till relation
• Gå från reaktiv till proaktiv och förebyggande
• Gå från fragmentiserad till sammanhängande
• Gå från passiv mottagare till aktiv medskapare
Gemensamt uppdrag Region Jönköping – Nära vård
Länets 13 kommuner har tillsammans med Region Jönköping ett uppdrag att ta fram en plan för att stödja omställning till god nära vård och omsorg i samtliga kommuner i Jönköpings län.
Innehållet i denna plan ska omsätta den gemensamma målbilden hur vi i samverkan förflyttar oss mot en god och nära vård.
Utgångspunkten är den färdplan som presenterats av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård.
Arbetet sker dels genom ramen för ledningssystem i samverkan, i de olika nätverken via Kommunal utveckling och dels även genomm varje huvudmans verksamhetsutveckling.
17
Bildtext: Arbetet ska bygga på förflyttningen från sluten till öppen vård, från sjukhus till vårdcentral och kommunal hälso- och sjukvård, samt från vård till hälsofrämjande insatser. Arbetet sker tillsammans med andra samhällsaktörer och invånarna själva. Riktade insatser för gruppen mest sjuka invånare har fokus på förebyggande ansats, proaktiv planering och sammanhållen vård och omsorg.
Exempel på prioriterade gemensamma utvecklingsområden:
- Stärka det hälso-och sjukdomsförebyggande arbetet. Stärkt stöd till förändrade levnadsvanor inom socialtjänsten. Arbeta förebyggande tillsammans med samhällsplanerande funktioner och civilsamhälle.
- Samordning och proaktivitet. Utvecklade arbetsformer och överenskommelser som styr mot insatser tidigare i kedjan. Personcentrerat arbetssätt där personens resurser, kunskap och behov är utgångspunkt. Samverkan kring komplexa ärenden. Aktiv läkarmedverkan med förplanerad kontinuitet.
- Kompetensutvecklingsplan, utbildning samt fortbildning: gemensamma kunskapsstöd och kunskapshöjande insatser.
- Digitala lösningar: Tydliga incitament och mål med införandet i samklang med övriga utvecklingsområden. Distansmöten, hem-monitorering,
informationsöverföring, hälsoappar, internetbaserad vård, insatser, behandling och stöd från socialtjänsten på distans.
- Uppföljning av omställningen som fokuserar förebyggande och hälsofrämjande insatser, patient-/brukar-upplevd kvalitet, patientsäkerhet och medicinsk kvalitet (upp till specialistsjuksköterskenivå).
Kompetens och personalförsörjning
Enligt SKR:s dokument ”Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen” kommer det att behövas ungefär 233 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023, om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent (ca 90.000) beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Rekryteringsbehovet anser SKR även påverkas av en rad andra faktorer som ökad globalisering, konjunkturförändringar och ökad rörlighet på arbetsmarknaden.
Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården visar att det fortsätter att råda brist inom flera av legitimationsyrkena. Nästan alla regioner bedömer att det finns för få grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Särskilt efterfrågas erfaren personal. Socialstyrelsens rapport bygger bland annat på enkäter som
18 skickades till regioner och kommuner under andra halvåret 2019. Svaren visar att personalbristen varierar över landet, och mellan olika verksamheter. Av de 21 regionerna uppger samtliga att det är brist på specialistsjuksköterskor, och i 20 är det brist på grundutbildade sjuksköterskor. Bland 170 svarande kommuner uppger 96 att de har för få sjuksköterskor och 130 att det är brist på specialistsjuksköterskor.
Behovet av fler specialistsjuksköterskor är stort i hela landet och gäller både primärvård och äldrevård. En specialistsjuksköterska ansvarar särskilt för att identifiera områden som behöver förbättras, säkerställer en god kvalitet i omvårdnaden och förbättrar vårdens säkerhet.
Hemsjukvården har ett särskilt behov av specialistsjuksköterskor med inrikting mot psykiatri, distrikt och äldrevård.
Hemsjukvården har även ett behov av specialistutbildade undersköterskor med inriktning mot psykiatri, äldre, rehabilitering mfl. De specialistutbildade undersköterskorna har kunskap i att driva förbättringsarbete och handledning/ utbildning av personal. Detta behövs för att öka kunskap och samarbete med omvårdnadspersonalen ute i förvaltningens övriga verksamheter.
19
Analys av nuläge och framtid
Samhället är i en konstant förändring vilket ställer krav på hälso- och sjukvårdens organisation, som behöver vara både lyhörd och flexibel. Ett antal trender med stor betydelse utgörs av globala drivkrafter, förändrade livsstilar och värderingar, ett arbetsliv i förändring samt ny teknik i hälso- och sjukvården. Omställningen till God och nära vård i kombination med
befolkningsutvecklingen och utmaningen att rekrytera medarbetare med rätt kompetens ställer stora krav på styrningen av hemsjukvården och dess prioriteringar.
Både brukarenkät och medarbetarenkät visar på en i många delar väl fungerande verksamhet med engagerade och nöjda medarbetare och patienter som upplever gott bemötande.
Dagens struktur för intern och extern samverkan behöver vidareutvecklas för att kunna hantera det växande antalet hemsjukvårdspatienter. Det pågående arbetet med nya arbetssätt behöver intensifieras för att effekten av digitaliseringen ska kunna tas tillvara på bästa sätt. Personalen behöver medverka i utvecklingen av e-tjänster och vidareutveckla sin digitala kompetens.
Många vårdprocesser är identifierade, fortsatt arbete behövs dock för att de ska bli otimalt effektiviserade. De välfungerande rutinerna för rapportering avvikelser är en viktig del av kvalitetsarbetet. Resultatet visar var förbättringspotentialer finns. Rapporterade avvikelser i samverkan visar på att det finns mer att göra för att vårdkedjan ska fungera fullt ut.
Förvaltningen har utarbetat en betydande mängd lokalt styrande dokument. Dessa har inneburit ett bra stöd för verksamheten. En uppföljning av följsamheten sker men behöver vidareutvecklas på ett mer sytematiskt sätt.
En långsiktig plan för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befitlig personal ger god stabilitiet för en god patientsäker vård. Det är angeläget att antalet specialstutbildade sjuksköterskor blir fler, idag saknas specialstutbildade sjuksköterskor inom psykiatriområdet.
20
Strategier för framtidens hälso- och sjukvård
Fem särskilt viktiga strategiområden har identifierats som betydelsefulla för att möta framtidens utmaningar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det behövs effektiva arbetssätt där digitalisering används klokt och att en god struktur med tydliga arbetsprocesser skapas i
verksamheten. Det behövs ett proaktivt förhållningssätt genom vårdprevention som förebygger ohälsa. Skickliga medarbetare med rätt kompetens är en viktig förutsättning för att åstadkomma en god vård. Det behövs en god intern och extern multiprofessionell samverkan samt en kultur som fämjar arbetsglädje och ständiga förbättringar. Fem strategier som främjar medborgarnas hälsa, som får medarbetare och ledare att utvecklas och trivas samtidigt som resurserna räcker till.
I de årliga verksamhetsplaneringarna ska strategiområden beaktas och ligga till grund för beslutfattande och verksamhetsutveckling.
Strategiområde - Arbetssätt Digitalisering
Digitaliseringen av vården går idag mycket snabbt och förhoppningen är att digitala lösningar ska kunna effektivisera verksamheten och möta det ökade vårdbehovet samt den ökande efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Användningen av ny teknik för att utveckla arbetssätten i hälso- och sjukvården och omsorgen har blivit en självklarhet. Ökad digitalisering ska bidra till att vårdpersonalen ska kunna lägga en större del av sin arbetstid på patienterna, istället för på kringuppgifter som exempelvis administration. En ökad förmåga att utnyttja digitaliseringens möjligheter tillsammans med säkra och ändamålsenliga IT-system är centrala faktorer för utvecklingen av hälso- och sjukvården. För att medarbetarna ska få förutsättningar att utföra en god och nära vård med hög tillgänglighet och god kvalitet behövs modern teknik som ett viktigt komplement till övriga evidensbaserade arbetsmetoder. Det behöver skapas nya arbetssätt för att effekten av digitaliseringen ska kunna tas tillvara på bästa sätt. Personalen behöver medverka i utvecklingen av e-tjänster, ha digital kompetens och hitta nya arbetssätt.
Socialförvaltningen har tagit fram dokumentet ”Inriktning digitalisering inom socialnämnden”
som ger vägledning för nämndens verksamhetsområden för vilka olika delar av digitaliseringen som ska prioriteras under åren 2020-2025.
Prioritera förebyggande arbete
Vårdprevention och dess målsättning innebär att skador i vården ska undvikas och att alla ska kunna garanteras en säker och jämlik vård. För att uppnå detta ska det förebyggande arbetssättet vara präglat av god struktur, systematik och synliggjorda resultat. I den vårdpreventiva processen ingår att göra riskbedömningar och att sätta in åtgärder för personer där risker uppmärksammas.
De förebyggande åtgärderna ska vara evidensbaserade och bygga på tvärprofessionell kompetens.
Förvaltningen behöver prioritera förebyggande arbete med syfte att främja hälsa och åstadkomma resurseffektivitet, med syftet att patienter med störst behov får den vård de behöver.
Rehabilitering i vardagen
Målet med rehabilitering är att patienten ska få ett så självständigt liv som möjligt och känna sig trygg i sin hemmiljö. För att kunna nå det målet är rehabiliteringsinsatserna av stor vikt för den enskilde. Det förebyggande arbetet samt rehabiliteringsplanen (som ofta startar i slutenvården) kräver kunskap och medvetenhet hos patient, anhöriga, personal samt chefer om vilka
21 rehabiliterande insatser som krävs. Planen och målen ska följa Esther i hela vårdkedjan. En lyckad rehabilitering hos patienten sker om hen har en pågående vardags rehabilitering. Ett självständigt liv utan och- eller minskade hjälpmedel leder till minskade kostnader och en ökad självständighet hos den enskilde.
För att medarbetare inom förvaltningen ska känna sig trygga i området krävs det utbildningsinsatser och information av legitimerad personal såsom fysioterapeuter och
arbetsterapeuter samt evidensbaserad praktik. Det här är ett led i omställningen ”God och nära vård”
Hjälp till självhjälp
En förutsättning för personcentrerad hälso- och sjukvård är att utgå ifrån patienters behov och förutsättningar samt att möjliggöra för alla att vara aktiva medskapare. Patienter och anhöriga behöver få förutsättningar att vara välinformerade och kunna vara delaktiga på nya sätt. De som vill och kan bidra mer i sin egen vård och hälsa, ska kunna göra det.
Ensamhetsproblematik och psykisk ohälsa är växande problem i samhället. Förvaltningen behöver hitta nya arbetssätt för att stödja människor till bestående livsstilsförändringar som resulterar i god fysisk och psykisk hälsa, inte minst för att förhindra att fler drabbas av kronisk sjukdom. Bevara det friska, förebygga ohälsa, hjälpa patienter till ökad delaktighet, självständighet och egenansvar. För att resurserna ska räcka till behövs möjligheten att fatta beslut om egenvård användas i större utsträckning.
Strategiområde - Kompetens Rätt kompetens
Medborgare behöver få tillgång till god vård på lika villkor, oavsett vem vi är och var i landet vi bor. Det är vårdgivarens ansvar att det finns den personal som behövs för att en god vård ska kunna ges. Tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens för de uppgifter de ska utföra är en förutsättning för en patientsäker vård. Rätt använd kompetens handlar om att kompetenserna i arbetsgruppen sätts samman och att arbetsuppgifterna fördelas på ett sätt som möter patientens behov på ett så effektivt sätt som möjligt.
För att en verksamhet ska kunna bedrivas patientsäkert behöver hälso- och sjukvårdspersonalen ha både tekniska och icke-tekniska färdigheter. Medarbetare måste få möjlighet till utbildning och fortbildning för att öka sin individuella kompetens men också teamets kompetens. Icke-tekniska färdigheter syftar till exempel på kommunikation, teamarbete och beslutsfattande. Väl utvecklat teamarbete och ett systematiskt lärande av varandra är betydelsefullt.
Kompetensen hos personer med utländsk utbildning som kommer till Sverige utgör en värdefull resurs för hälso- och sjukvården. För att ta vara på den kompetens som de kan bidra med behöver kommuner vara öppen för att bidra med exempelvis praktisk tjänstgöring, praktik eller olika former av språkstöd.
Tillgång till specialistutbildade sjuksköterskor är en viktig faktor för att möta kompetensbehovet inom framtidens sjukvård. Ett sätt att stimulera medarbetarna till kompetensutveckling och att stärkas och utvecklas i sina yrkesroller är att arbeta med olika former av incitament.
Distriktssköterska och specialistsjuksköterskor inom äldrevård och psykiatri är särskilt viktiga inom hemsjukvård.
22 På kort och lång sikt behöver kommunen säkerställa att hälso- och sjukvårdens verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens för att utföra sjukvård i hemmet. Det behövs en effektiv och hållbar kompetensförsörjning som stödjer omställningen mot nära vård, där förmåga att arbeta över traditionella gränser, kommunicera och jobba preventivt och proaktivt är viktiga delar.
Kompetensutveckling i samverkan med andra
Förvaltningen behöver förhålla sig till det som händer i omvärlden och kan inte ensam bära framtidens utmaningar inom kompetensområdet. En fortsatt samverkan i länet och nationellt är betydelsefullt och samarbetet med utbildningssektorn är mycket viktig. Socialstyrelsens har påbörjat arbetet att inrätta Nationella vårdkompetensrådet. Rådet ska långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom hälso- och sjukvården. Förvaltningen behöver ta del av deras arbete.
Kompetensutveckling är viktigt för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården men också inom omsorgen då många arbetsuppgifter delegeras till baspersonal. Nyutbildad och nyanställd personal behöver introduktion och handledning i det praktiska arbetet. Nytänkande kring nya yrkeskategorier kan ses som en förutsättning för att möta framtidens utmaningar, liksom rätt använd kompetens (RAK).
Attraktiv arbetsgivare
En arbetsplats där samtliga medarbetare har samma förutsättningar till utveckling och inflytande är viktig för möjligheten att rekrytera, ta tillvara på dem med rätt kompetens och vara en
arbetsgivare där medarbetare vill stanna och utvecklas. Nässjö kommun behöver fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare som säkerställer att den spetskompetens som det finns behov av
kommer patienterna till godo. Fortsatt och utvecklat samarbete med HR (personal avd.) kring rekrytering och fortbildning är viktigt. Varje medarbetares kompetensutvecklingsplan ska målinriktat fokusera på den enskilde medarbetarens utvecklingspotential med syfte att behålla yrkesskickliga medarbetare och bättre rusta dem för framtidens hälso-och sjukvård.
Strategiområde - Kultur
Gott medarbetarskap och förbättringskultur
En förbättringskultur handlar mycket om attityder och beteenden hos de människor som är verksamma i organisationen. Verksamheten måste kännetecknas av ett stort engagemang för patienter, kvalitet och ständiga förbättringar. Ett gott medarbetarskap handlar om att ta ansvar för och vara engagerad i sådant som är viktigt för organisationen och dess framgång. Varje medarbetare behöver personligen ta ansvar för att leda sitt eget arbete och säkerställa kvalitet i alla lägen. Varje medarbetare behöver ta ansvar för sitt eget välmående och sitt eget lärande.
Det behövs hållbara basstrukturer med tydliga rutiner och en ständig verksamhetsutveckling för att minska slöseri av resurser, säkra patientsäkerhet och kvalitet. En kultur av ansvar och tillit, respekt och ödmjukhet behöver ständigt byggas.
Hållbart ledarskap
En hälso- och sjukvård som kännetecknas av förändring, komplexitet och snabb teknologisk utveckling, ofta kombinerat med ökade kostnader och minskande resurser, ställer nya krav på
23 ledarskapet. Ett hållbart ledarskap är viktigt för både chefer och medarbetare. Ledare behöver vara positiva kulturbärare.
Ett gott ledarskap skapar förutsättningar för medarbetare att utvecklas, komma till sin rätt och göra sitt bästa för och med patienter och anhöriga. Ledarskapet är avgörande för möjligheten att lyckas med den förbättring och utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamheter som behövs.
För att chefer ska ha möjlighet att utöva ett gott ledarskap och driva nödvändig utveckling krävs förståelse och kompetens i att leda förändring. Det krävs också organisatoriska förutsättningar för att verksamheten ska styras och ledas på ett sätt som är väl anpassat till verksamhetens karaktär och ger chefer tid och utrymme att leda. För att leda och bygga en hälsosam och hållbar arbetssituation med medarbetare som upplever välbefinnande och arbetsengagemang behöver förvaltningen prioritera stöd och kompetensutveckling till ledare och chefer.
Strategiområde - Samverkan
Multiprofessionell samverkan internt och externt
Samverkan behövs för att skapa helhetssynen, många perspektiv främjar kvalitet.
Komplexiteten i hälso- och sjukvården ökar dramatiskt i takt med utvecklingen av nya behandlingsmetoder och medicinsk teknik som ställer allt högre krav på medarbetarna.
Sjukvården blir alltmer specialiserad, vi lever längre och det blir vanligare med kroniskt och multisjuka patienter. Det blir allt mer sällsynt att en enskild vårdgivare själv kan lösa alla frågor i vården av en patient. Teamarbete mellan olika professioner och kompetenser blir allt oftare en nödvändighet för att kunna utföra adekvat vård. Hemsjukvården behöver effektiva och tydliga samverkansformer med slutenvård, mottagningar och vårdcentraler. Även internt krävs samverkan mellan professioner och det behövs välfungerande multiprofessionella team som arbetar mot ett gemensamt mål, en personcentrerad och säker vård. Förvaltningen behöver fortsätta prioritera och främja både intern och extern samverkan.
Samverkan med anhöriga
Samverkan med patienters anhöriga bidrar till kontinuitet och sammanhang. Anhöriga kan också må psykiskt sämre än vad den sjuke personen gör och behöva stöd. Stöd till anhöriga kan ibland vara det bästa sättet att stödja den sjuke. De utmaningar som hälso- och sjukvården står inför ställer krav på utökad samverkan med anhöriga.
Samverkan med frivilligorganisationer
Den växande psykiska ohälsan och ensamhetsproblematiken är en utmaning för hälso- och sjukvården. Frivilligt socialt arbete har under senare år uppmärksammats alltmer. Socialtjänstlagen innehåller också bestämmelser som uppmanar kommunen att samarbeta med
frivilligorganisationer. Samarbetsformer mellan kommunen och frivilliga organisationer behöver etableras och komma hemsjukvården till del. Det behövs då kunskap om hur samverkan kan organiseras och genomföras så att det skapas mervärde för de olika parterna.
24 Strategiområde - Struktur
Effektiva och tydliga processer
Otydlighet och avsaknad av kontroll, framförhållning och struktur leder till stress och ökar risken för att orsaka vårdskador. Den evidensbaserade praktiken och kunskapen behöver nå
verksamheten och den behöver struktur för att på enklaste sätt komma medarbetare och patienter till del. Följsamhet till nationella riktlinjer ger en viktig inriktning för alla vårdgivare.
Tydligt nedskrivna rutiner som är väl implementerade och ständigt omprövas är ett exempel på metod för att skapa effektiva arbetssätt. God planering för introduktion, fortbildning, lärande av varandra, schemaläggning är andra exempel. Förvaltningen behöver fortsatt arbeta systematiskt för att minska all typ av aktiviteter som kan ses som slöseri och inte ge mervärde för patienterna.
Effektiva och tydliga processer behöver utvecklas, som är resurs- och flödeseffektiva.
25
Hänvisningar
Arbetsmiljölag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Avtal mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/uppdrag-och- avtal/kommunsamverkan/?accordionAnchor=34522 Esther-nätverk
https://plus.rjl.se/esther
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/fef6e71f-0670-4934-b540- 273e77852ac9?pageId=24556
God och nära vård. SOU 2019:29
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou- 201929/
Hälso- och sjukvårdslag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/kompetensforsorjning/
Nationella riktlinjer
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/
Nationellt kunskapsstöd för primärvård https://nationelltklinisktkunskapsstod.se/start
SKR (Sveriges kommuner och regioner) – hälso- och sjukvård https://skr.se/halsasjukvard.8.html
SKR - Sveriges viktigaste jobb
https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/sverigesviktigastejobb/valfardenskompetensforsorjning.
31072.html
SOSFS 2007:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-
rad/konsoliderade-foreskrifter/200710-om-samordning-av-insatser-for-habilitering-och- rehabilitering/
Vårdprevention
https://plus.rjl.se/senioralert
26
