Småföretagsbarometern

(1)

Småföretagsbarometern

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen • Våren 2011

Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

(2)

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern mäter hur småföretagarna uppfattat det ekonomiska läget idag och inom den närmaste framtiden.

Barometern omfattar företag med 1-49 anställda och baseras på telefonintervjuer som genomförs av TNS Sifo under mars 2011. Samtliga barometerar och bilagor kan hämtas hem från respektive organisations hemsida på Internet.

SWEDBANK OCH SPARBANKERNA Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 Telefax: 08-585 935 40 Internet: www.swedbank.se

FÖRETAGARNA

Postadress: 106 67 Stockholm Telefon: 08-406 17 00

Telefax: 08-24 55 26

Internet: www.foretagarna.se

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturundersök- ning som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar konjunkturen, tillväxtförutsättningarna och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för barometern utgörs av intervjuer med små- företag. Därmed är det företagarnas egen uppfattning om konjunk- turläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen.

Undersökningen, som genomförts sedan 1985, omfattar denna gång 4 186 företag inom det privata näringslivet med 1–49 anställda. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och diagram kan hämta hem materialet från respektive organisations hemsida.

Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank) är författare till denna rapport. Vid genomförandet av intervjuerna har TNS Sifo medverkat.

Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till kunskapen om de små företagens betydelse för den svenska ekonomin.

Swedbank och Sparbankerna Företagarna

(3)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Högtrycket i småföretagen består ... 4

Fördelaktigt orderläge ... 5

Övervikt av företag med ökad omsättning... 7

Småföretagen som sysselsättningsmotor ökar farten ... 7

Lönsamhetsförbättring på bred front ... 9

Konjunkturläget i olika branscher... 10

Stark aktivitet i tillverkande företag men ökad brist på arbetskraft ... 10

Ökad tillväxt och högre priser i handelsföretagen ... 12

Fler nyanställningar planeras i den privata tjänstesektorn ... 13

Fortsatt stark konjunktur i exportföretagen ... 14

Något högre betyg för konjunkturläget ... 15

Lätt nedrevidering om bedömningen om företagsklimatet ... 16

Tillväxthinder ... 17

Ökad konkurrens kräver ständiga förbättringar ... 19

Råvaruprisernas effekter på småföretagen är tudelad ... 20

Nettotal och konjunkturindikatorn

Nettotal: För att underlätta snabba svar på intervjufrågorna ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring eller annan statistik.

a) ja eller nej

b) större, oförändrad eller mindre

Svaren räknas om till procentandelar och företagen vägs samman efter antal anställda eller förädlingsvärde. För att underlätta tolkningen av de frågor som besvaras enligt b) redovisas ett uttryck som direkt anger den inträffade eller förväntade förändringens riktning och styrka. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar (ökat/större) och negativa (minskat/mindre) benämns netto tal.

Konjunkturindikatorn: Nettotalen för beställningar, sysselsättning och omsättning läggs samman och bildar konjunkturindikatorn.

Sammanfattning

• Konjunkturen för landets småföretag (1–49 anställda) fortsätter att stärkas i vårens Småföretagsbarometer. Den samlade konjunkturindikatorn, som är en summering av nettotalen beställningar, omsättning och sysselsättning, steg till 96 jämfört med 81 i höst- barometern.

• Småföretagarna förutser att konjunturåterhämningen stärks under det närmaste året och konjunkturindikatorn förväntas stiga 122 vilket är en marginell uppjustering från de planer som gjordes i höstas.

• I stort sett samtliga delbranscher redovisar en högre aktivitet jäm- fört med förra året, vilket tyder på att konjunkturuppgången har breddats och fördjupats. Tjänsteföretag och företag med exportverksamhet uppvisar alltjämt den starkaste konjunkturen.

• Lönsamheten har förbättrats hos 44 procent av företagen under det senaste året och hälften bedömer att den kommer att fortsätta att stärkas under det närmaste året.

• Småföretagen som sysselsättningsmotorer ökar farten. Efter att 30 % av företagen nyanställt under det senaste året planerar alltjämt en tredjedel nyanställningar främst inom den privata tjänstesektorn.

• Arbetskraftsbristen upplevs som det största tillväxthindret hos en fjärdedel av företagen och som är särskilt framträdande inom byggsektorn och privata tjänstenäringarna.

• En hårdnande konkurrens både inom och utanför landets gränser är sannolikt en viktig förklaring till att konkurrenskraftsfrågorna anses som den största utmaningen för vart tredje företag under de närmaste 3–5 åren. Lönsamheten och arbetskraftsförsörjningen är andra utmaningar som får en framträdande roll.

• De höga råvarupriserna är en konjunkturrisk som fått en ökad tyngd under 2011 även om effekterna varierar mellan branscher och företag. Över hälften av de mindre tillverkningsföretagen och inom handelssektorn påverkas negativt av högre råvarupriser.

Inom tjänsteföretagen är motsvarande andel mindre än 20 %.

(4)

Diagram 1: Konjunkturindikatorn för samtliga företag

Högtrycket i småföretagen består

Småföretagskonjunkturen för landets småföretag med 1–49 an- ställda fortsätter att förbättras. Den samlade konjunkturindikatorn som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning, steg i vårens barometer till 96 från 81 i höstas och är därmed tillbaka till de nivåer som rådde under hösten 2008.

Konjunkturförbättringen blev dock något svagare än vad företagen förväntade för ett år sedan då konjunkturindikatorn beräknades stiga till 120. Den uppåtgående småföretagskonjunkturen drivs av en ökad orderingång och som allt mer genererar nyanställningar.

I stort sett samtliga delbranscher i Småföretagsbarometern redovisar en högre aktivitet jämfört med förra året, vilket tyder på att konjunkturuppgången har breddats och fördjupats ytterligare. Det starkaste konjunkturläget är alltjämt i den privata tjänstesektorn tillsammans med tillverkningsindustrin medan handelsföretagen uppvisar en något måttligare konjunkturförbättring. Trots den breda konjunkturförstärkningen har kapacitetsutnyttjandet inte stigit i företagen jämfört med i höstas. Andelen bolag som arbetar med ett fullt kapa citetsutnyttjande var 54 procent i vårbarometern jämfört med 56 procent 6 månader tidigare. Det innebär att det finns en fortsatt outnyttjad produktionspotential i de mindre företagen. Ba- rometern visar dock samtidigt att det finns betydande tillväxthinder såsom brist på arbetskraft. Sju av tio småföretag anser att det finns

0 50 100 150

-20 VHV HVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHV HVHVHVHVHVHVHV V*

1989 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Konjunkturindikator

Beställningar Sysselsättning Omsättning

* Förväntat

Diagram 2: Konjunkturindikatorn, utfall och förväntning

goda utsikter att expandera vilket är i stort sett oförändrat sedan hösten 2010. Mest positiva är företagen inom tjänstesektorerna och de med exportverksamhet.

Den uppåtgående konjunkturen förväntas fortsätta de närmaste tolv månaderna. Baserat på småföretagens egna bedömningar kommer konjunkturindikatorn att stiga till 122, vilket är en marginell uppjustering från 119 i höstbarometern. De mest optimistiska be dömningarna görs av exportföretagen även om planerna har re- viderats ned något från i höstas. Uppdragsverksamhet och företag verksamma inom vård och omsorg är andra delar av näringslivet där småföretagen förutser en tilltagande konjunkturförstärkning. Före- tagens uppåtriktade anställningsplaner skapar förutsättningar för att den svenska arbetsmarknaden kan förbättras ytterligare under det närmaste året.

Fördelaktigt orderläge

Orderingången i småföretagen har påtagligt förbättrats jämfört med våren 2010 då det var i stort sett lika stor andel företag som uppgav ökade respektive färre antal order. I årets första barometer blev

Förväntat*

Nettotal

-20 0 20 40 60 80 100 120 140

Utfall Förväntning

V V*

H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H

1989 90V 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

(5)

Diagram 3: Beställningar, samtliga företag

netto talet för beställningar till 39. Det är en marginell nedgång från 40 i höstbarometern, som delvis kan förklaras av att förändringen i företagens orderböcker sker från väsentligt högre nivåer jämfört med perioden efter det djupa konjunkturtappet 2009. Närmare hälften av företagen, 49 procent, anger att de fått fler antal order jämfört med för ett år sedan. Endast 10 procent redovisade en minskad orderingång. Företag med exportverksamhet och de som har sin huvudsakliga försäljning till andra företag uppvisar en något bättre or- deringång jämfört med de bolag som har sin verksamhet riktad mot hushåll eller offentlig sektor.

Orderläget bedöms vara fortsatt fördelaktigt de kommande tolv må- naderna där nästan vart annat företag (47 procent) förutser fler antal order. Bara 4 procent tror att orderingången kommer att minska.

Det innebär att nettotalet för beställningar stiger till 43 och därmed är uppe på de nivåer som rådde under högkonjunkturåret 2007.

Eftersom småföretagen endast anger riktningen i orderingången behöver det dock inte betyda att orderstocksvolymen är tillbaka till tidigare rekordnivåer. De mest optimistiska planerna finns inom exportindustrin, där 58 procent av företagen prognostiserar en ökad orderingång jämfört med två av tre företag i höstas. Farhågor om en svagare omvärldskonjunktur och en starkare krona har sannolikt bidragit till att exportföretagens bedömning om det framtida order- läget har skruvats ned en aning.

-20 0 20 40

60 Nettotal * Förväntat

V V*

1989 90V 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Diagram 4: Omsättning, samtliga företag Övervikt av företag med ökad omsättning

Det förbättrade efterfrågeläget bidrar till att omsättningen stiger hos allt fler småföretag även om utfallet blev något lägre än vad som för- utsågs för ett år sedan. Nettotalet för omsättningen steg till 41 från 30 i höstas. 55 procent av företagen redovisar en högre omsättning jämfört med för tolv månader sedan medan 15 procent uppvisar en minskning. Resultatet är en bekräftelse på att konjunkturförbätt- ringen i småföretagen har spridit sig till fler företag och branscher.

Det är också en rekyl efter den djupa konjunkturnedgång som små- företagen drabbades av under 2009.

Mot bakgrund av de positiva utsikterna om den framtida orderut- vecklingen är det rimligt att anta att omsättningen stiger ytterligare det närmaste året. Omkring sex av tio företag bedömer att den är högre om 12 månader och endast 6 procent prognostiserar en minskning. Det innebär att nettotalet för omsättningen stiger till 52, vilket är i stort sett samma syn som gjordes för ett halvår sedan trots ett hö- gre kostnadstryck och en starkare krona. Den stora överrepresentatio- nen av företag med förväntningar om en ökad omsättning kan dock tyda på att omsättningsökningen sker från låga nivåer.

Småföretagen som sysselsättningsmotor ökar farten

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att stärkas, vilket till stor del kan förklaras av ett växande rekryteringsbehov i småföretagen.

-20 0 20 40

60 Nettotal * Förväntat

V V*

H V H V H V H V H V H V H V H V H V VH H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V

1989 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

(6)

Diagram 5: Sysselsättning, samtliga företag

Av uppgången i antalet anställda i privat sektor med 67 800 under fjärde kvartalet 2010 svarade småföretagen för närmare två tredje- delar av ökningen enligt SCB. Sedan konjunkturbotten våren 2009 har trenden på arbetsmarknaden pekat uppåt. Redan under hösten 2009 planerade småföretagen att börja nyanställa. I fjol ökade antalet anställda allt snabbare under loppet av året. Nettotalet för sys- selsättningen steg till 16 i vårens Småföretagsbarometer jämfört med 11 i höstas och 2 i fjolårets vårbarometer. Närmare 30 procent av de mindre företagen har i dag fler anställda än för ett år sedan, medan 12 procent uppger att de minskat personalstyrkan. Det är en bred uppgång där i stort sett samtliga delbranscher i barometern uppvisar en större andel före tag med nyanställningar jämfört med i höstas.

Några tecken på avmattning framkommer inte i småföretagens egna bedömningar. Vart tredje företag planerar at nyanställa de kommande tolv månaderna. Det är oförändrat jämfört med höstbarome- terns förväntningar dock med den skillnaden att sysselsättningsnivån sker från en högre nivå. Samtidigt sjunker andelen företag som förutser en minskad sysselsättning. Det innebär att nettotalet för sysselsättningen stiger till 27 och är därmed uppe på en rekordnivå i Småföretagsbarometerns dryga 25-åriga historia. Hur stor del av den planerade sysselsättningsökningen som kommer att realiseras hänger delvis samman med tillgången på arbetskraft som i vissa regioner och branscher kan vara en hämmande faktor.

-20 0 20 40 60 Nettotal

* Förväntat

V V*

1989 90V 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Lönsamhetsförbättring på bred front

Den starka återhämningen i småföretagskonjunkturen sätter avtryck i företagens lönsamhet. Nettotalet för lönsamheten steg för tredje mätningen i rad och nettotalet nådde 26 i vårens barometer från 23 i höstas. Den största förbättringen har varit i tillverkningsindustrin, den bransch som drabbades hårdast av den globala konjunkturned- gången. Av barometerns samtliga företag var det 44 procent som ansåg att lönsamheten hade förbättrats jämfört 18 procent som anser att den försämrats. Hotell och restaurang samt samfärdsel är de branscher som hade den svagaste utvecklingen där vart fjärde företag uppgav att lönsamheten hade försvagats det senaste året.

Att lönsamheten kommer att förbättras under de kommande tolv månaderna råder det en bred samsyn om. Hälften av företagen tror att den kommer att öka, medan 9 procent förväntar en minskad lönsamhet. Det innebär att nettotalet stiger från 26 till 40, vilket dock är en mindre nedrevidering jämfört med i höstas då andelen som förutsåg en högre lönsamhet var något större (56 procent). Den förväntade lönsamhetsförbättringen sker samtidigt som fler företag planerar att höja sina försäljningspriser. I vårens småföretagsbaro- meter är det 49 procent som aviserar högre priser på sina varor och tjänster jämfört med 45 procent i höstas, 42 procent våren 2010.

Om småföretagens lönsamhetsförväntningar skulle realiseras ökar det också sannolikheten för att anställningsplanerna kan förverkligas

Diagram 6: Lönsamhet, samtliga företag

-20 0 20 40 60 Nettotal

(Ny vägning från V01: Förädlingsvärde)

* Förväntat

V V*

1989 90V 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

(7)

även om barometerresultaten inte ger någon uttrycklig lönsamhets- nivå. Högre räntor, stigande råvarukostnader och lönekostnadsök- ningar är risker som kan äventyra småföretagens lönsamhet. Ned- gången i antalet konkurser under det senaste året tyder dock på att de mindre företagens finansiella ställning förefaller vara relativt solid även om det finns branschvisa skillnader.

Konjunkturläget i olika branscher

Stark aktivitet i tillverkande småföretag men ökad brist på arbetskraft

Den globala konjunkturstärkningen och en allt snabbare tillväxt i svensk ekonomi avspeglas även bland landets mindre tillverkande företag. De varuproducerande företagen med 1–49 anställda – där tillverkning och byggföretag ingår – fortsätter att uppvisa en ökad ekonomisk aktivitet. Konjunkturindikatorn (exklusive beställningar) steg från 48 till 62 och följs av ett växande nyanställningsbehov. Även för de näst kommande tolv månaderna förväntas konjunkturen i den varuproducerande delen av näringslivet att stärkas och indikatorn förutses stiga till 84. Det är den högsta nivån sedan våren 2007.

De branschvisa skillnaderna har minskat inom den varuproducerande sektorn allt eftersom konjunkturuppgången sprider sig fler olika branscher. Orderläget i tillverkningsindustrin fortsatte att förbättras där mer än vart annat företag (62 procent) ansåg att antalet order hade ökat det senaste året om än från låga nivåer samtidigt som 9 procent ansåg att de hade minskat. Även 12 månader framåt räknar industriföretagen med att orderläget kommer att stärkas. Drygt hälf- ten av dem prognostiserar en ordervolymökning, vilket får betraktas som en hög andel efter det senaste årets uppgång. Det kan också vara en indikation på att ökningen i orderingången sker från en relativt låg nivå efter konjunkturnedgången 2009.

Förväntningar om en växande marknad bidrar till att andelen tillverkande företag som planerar nyanställningar ökar från 31 procent till 37 procent samtidigt som lönsamheten förväntas öka hos drygt hälf- ten av tillverkningsföretagen. Sammantaget innebär det att konjunkturindikatorn stiger till 93 och uppvisar därmed en högre aktivitet jämfört genomsnittet för den varuproducerande sektorn. De största utmaningarna under de närmaste 3–5 åren är att bibehålla företagets konkurrenskraft och hitta lämplig arbetskraft. Arbetskraftsbristen är

det största tillväxthindret hos en fjärdedel av tillverkningsföretagen jämfört med vart femte företag i höstas. En annan riskfaktor är rå- varuprisutvecklingen som kan ge negativa effekter för det enskilda företaget, vilket två av tre tillverkningsföretag anger, samtidigt som möjligheterna att höja priserna är begränsade.

Konjunkturindikatorn för byggindustrin steg till 58 från 49 i höstas och uppvisar därmed en något lägre aktivitetsökning jämfört med tillverkningsindustrin. Förutom rot-avdrag, infrastruktursatsningar och insatser för att modernisera befintliga bostäder har bostadsbyg- gandet i Sverige ökat vilket sammantaget stödjer den svenska byggsektorn. För att möta den växande efterfrågan har antalet anställda ökat om än i en avtagande takt. I vårbarometern uppgav 28 procent av företagen personalökningar jämfört med 35 procent i höstas. De mindre byggföretagen brottas alltjämt med svårigheterna att hitta lämplig arbetskraft. Hälften av byggindustriföretagen anser att brist på lämplig arbetskraft har hindrat företaget att ta in nya orderbe- ställningar, vilket är i stort sett samma andel som för ett halvår sedan. Trots rekryteringsproblemen förväntas konjunkturen att stärkas ytterligare i byggföretagen, vilket tyder på att det finns ledig kapa-

Diagram 7: Konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar)

V 11

Nettotal H 10

-20 0 20 40 60 80 100

Hotell och restaurang Fastighetsverksamhet Samfärdsel Sällanköpshandel Detaljhandel Näringslivet totalt Byggindustri Finans, försäkr, juridik Uppdragsverksamhet Partihandel Tillverkningsindustrin Teknisk konsult Övriga privata tjänster Vård och omsorg Utbildning

(8)

citet kvar. Konjunkturindikatorn förutses stiga till 75 drivet av fler nyanställningar och ökad omsättning. De utmaningar som byggfö- retagen anger är arbetskraftsförsörjningen och lönsamheten, där den sistnämnda kan delvis förklaras av en ökad konkurrens och stigande produktionskostnader.

Ökad tillväxt och högre priser i handelsföretagen

Konjunkturläget för den varuförmedlande sektorn där handelsföre- tag, hotell och restaurang samt samfärdsel ingår har stärkts påtagligt sedan våren 2010 då konjunkturindikatorn låg på minus 5. I höstas steg den till 36 för att sedemera öka till 48 i vårbarometern 2011, vilket är den högsta nivån sedan 2008. Mer än vart annat företag uppger att omsättningen har ökat det gångna året samtidigt som 18 procent anser att den har minskat. Det betyder att efterfråge- läget har fortsatt att förbättras för flertalet företag. Det har även satt avtryck i företagens rekryteringar även om uppgången inte är lika tydlig som i tjänstesektorn eller i industrin. Nettotalet för sys- selsättningen för den varuförmedlande sektorn steg till 10 från 6 i höstas. Nyanställningar var vanligare i partihandelsföretagen med ett

netto tal kring 19 jämfört med 12 i detaljhandelsföretagen. Inom hotell- och restaurang var det till och med en övervikt av företag som minskade personalstyrkan. Sannolikt kan den lägre sysselsättningsut- vecklingen förklaras av säsongmässiga variationer.

De varuförmedelande företagen förutser nyanställningar på bred front, där vart fjärde företag uppger att de kommer att ha fler an- ställda om ett år. De största anställningsplanerna finns inom parti- handeln där vart tredje bolag planerar att utöka personalstyrkan.

I detaljhandeln och samfärdsel är motsvarande andel en femtedel.

Variationerna i sysselsättningsplanerna framträder även i företagens bedömningar om den framtida omsättningsutvecklingen.

Två av tre företag i den varuförmedlande sektorn tror att den kommer att vara högre om ett år, vilket tyder på en positiv syn om konjunkturen under det närmaste året. Samtidigt är det fler som planerar att höja sina försäljningspriser, 57 procent av branschens företag jämfört med 48 procent i höstbarometern. Högst andel finns inom hotell och restaurang (62 procent av företagen) och i handelsledet (parti- och detaljhandel). En starkare efterfrågan och stigande råva- rukostnader kan sannolikt ha bidragit till att fler företag planerar att höja sina priser. Sammantaget beräknas konjunkturindikatorn för de varuförmedlande företagen att stiga till 76 om ett år. Den starkaste konjunkturen väntas inom partihandelföretagen (93) följt av sällan- köps- och övrig detaljhandel (79). Måttligaste planerna finns inom hotell och restaurang samt samfärdsel.

Fler nyanställningar planeras i den privata tjänstesektorn

Den samlade konjunkturindikatorn för de tjänsteproducerande före- tagen (exklusive beställningar) steg till 70 från 46 i höstas. Konjunk- turuppgången drivs av en ökad omsättningstillväxt där sex av tio företag anser att den ökat det senaste året. I vårbarometern 2010 var motsvarande andel 43 procent. Tjänsteföretagen är den del av svensk ekonomi som nyanställer mest frekvent. I vårens Småföretagsbaro- meter uppgav 31 procent att de utökat personalstyrkan det senaste året medan 10 procent hade minskat antalet sysselsatta. Vanligaste med nyanställningar är inom den privata utbildnings- och vårdsek- torn, där närmare 40 procent av företagarna hade fler anställa än för ett år sedan. De mindre tjänsteföretagens förväntningar präglas

Diagram 8: Det förväntade konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar)

V12 Förväntat

Nettotal V 11

-20 0 20 40 60 80 100

Samfärdsel Fastighetsverksamhet Hotell och restaurang Finans, försäkr, juridik Utbildning Näringslivet totalt Detaljhandel Uppdragsverksamhet Övriga privata tjänster Sällanköpshandel Vård och omsorg Tillverkningsindustrin Byggindustri Teknisk konsult Partihandel

(9)

alltjämt av en fortsatt konjunkturförbättring. Den samlade konjunkturindikatorn exklusive beställningar bedöms stiga till 84 om tolv månader. Därmed är tjänsteföretagen mest optimistiska utav Små- företagsbarometerns olika delbranscher. Omsättningen förutses vara högre om ett år hos sex av tio företag, medan endast 7 procent för- utser en minskning. De mest positiva bedömningarna görs av före- tag verksamma inom uppdragsverksamhet, men även företag med inriktning mot hushållssektorn förutser att omsättningen är högr e om ett år. Sysselsättningsplanerna tyder på att antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn kommer att stiga. Detta ökar där- med sannolikheten för en fortsatt nedgång i den svenska arbetslös- heten. Drygt en tredjedel bedömer att antalet anställda är högre om ett år jämfört med endast 5 procent som förutser färre sysselsatta.

De expansiva anställningsplanerna sker samtidigt som lönsamheten förbättras. Ett nettotal på 28 den gångna tolv månadersperioden betyder att det finns en övervikt av tjänsteföretag som anser att den förbättrats. Det är en trend som förväntas fortsätta det närmaste året och nettotalet stiger till 44, där vartannat företag tror på högre lönsamhet. Ett starkare konjunkturläge och förväntningar om en växande efterfrågan bidrar till att fler tjänsteföretag planerar prishöj- ningar jämfört med i höstas. Närmare 40 procent av företagen förut- ser högre försäljningspriser om ett år och endast 2 procent planerar sänkningar som innebär att nettotalet stiger till 36 från 29 för ett halvår sedan. Den största utmaningen för flertalet tjänstebranscher är tillgången på arbetskraft och behovet av att bibehålla konkurrenskraften inom och utanför landets gränser.

Fortsatt stark konjunktur i exportföretagen

Att konjunkturförstärkningen i svensk ekonomi har spridit sig till fler branscher framgår tydligt när småföretagens huvudsakliga slutkunder analyseras. Småföretag, som har sin huvudsakliga försälj- ning utomlands, svarar för den största förbättringen från i höstas.

Konjunkturindikatorn (inklusive beställningar) steg till 124 jämfört med 81 i höstbarometern. Företag med verksamhet gentemot andra svenska företag och offentlig sektor uppvisar också en betydande aktivitetsökning det senaste halvåret. Hushållsinriktade småföretag har inte uppvisat en lika stor förändring under motsvarande period

delvis på grund av en måttligare omsättning och sysselsättnings- utveckling. Den framtidsoptimism som framträder i barometern genomsyrar samtliga företag oavsett slutkund. Styrkan i uppgången varierar dock där exportverksamma bolag tillsammans med företag med försäljning till andra före tag förväntas uppvisa den starkaste konjunkturen om 12 månader. Här stiger den samlade konjunkturindikatorn till 150 respektive 129. Även företag med försäljning mot hushållssektorn förutser en starkare konjunktur trots att hushållens kostnader kommer att öka snabbare jämfört med det föregående året.

Något högre betyg för konjunkturläget

Att småföretagskonjunkturen stärks avspeglas också när företagarna får kvantifiera om det aktuella konjunkturläget, där 1 är mycket svagt och 10 är mycket starkt. Det genomsnittliga betyget stiger till 6,5 från 6,4 i höstas. Det innebär också att andelen företag som anger ett betyg högre än 5, har vuxit till 69 procent jämfört med 68 procent i höstas och 50 procent våren 2010. Den mindre uppjus- teringen av betygsättningen jämfört med tidigare mätningar tyder dock på att konjunkturläget i småföretagen håller på att stabiliseras

Konjunkturindikator – summan av nettotalen för sysselsättning, beställningar och omsättning. För de övriga gäller andelen som ser möjligheter till prishöjningar, som förutser högre lönsamhet, som förut- ser expansion samt andel företag som uppger att de ej vill växa som största tillväxthinder.

Diagram 9: Konjunkturläget i småföretagen utifrån deras slutkunder

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Vill ej växa Expansion

Lönsamhet Prishöjningar

Konjunkturindikator, förväntningar Konjunkturindikator,

utfall

Nettotal Procent

Export

Andra företag i Sverige Offentlig sektor Svenska hushåll

(10)

om än på en hög nivå. Företag verksamma inom uppdragsverksamhet och byggsektorn ger det högsta betyget (7,2 respektive 6,9).

Lägst betyg ges av detaljhandelsföretag (5,8) vilket är en neddrag- ning från 6,0 i höstas. I samfärdsel som hade det lägsta omdömet i höstas har däremot skruvat upp betyget från 5,8 till 6,1.

Lätt nedrevidering om bedömningen om företagsklimatet

Småföretagens bedömning om det aktuella företagsklimatet är en mindre nedjustering jämfört med motsvarande för konjunkturläget.

I genomsnitt blev betyget 6,1 från 6,2 i höstas och 5,8 våren 2010.

Det innebär att andelen som anger ett betyg över 5 har sjunkit till 65 procent jämfört med 71 procent för ett halvår sedan men betyget är fortfarande väsentligt högre än våren 2010 då andelen var mindre än 60 procent. Den lägre betygsättningen kommer både från tillverkande och handelsinriktade företag medan den är oförändrad 6,3 för de tjänsteproducerande företagen. Det är företag verksamma inom hotell, restaurang och samfärdsel som ger de lägsta betygen med 5,4 respektive 5,8. Mest nöjda ned företagsklimatet är de småföretag som är verksamma inom den privata tjänstesektorn med ett genom- snittligt betyg på 6,3.

Tillväxthinder

Sju av tio företag anser att det finns goda utsikter att expandera, vilket är en något lägre andel från i höstas (75 procent) men i stort oförändrat för ett år sedan. De alltjämt expansiva framtidsplanerna är också en bekräftelse på den starka tillväxt som svensk ekonomi nu uppvisar. Företagens expansionsmöjligheter kan dock hindras av flera orsaker såsom konjunkturella eller strukturell faktorer.

Bristen på arbetskraft upplevs som ett större hinder för expansion jämfört med för ett halvår sedan. Vart fjärde företag anser det som det största tillväxthindret jämfört med vart femte företag i höstbaro- metern. Arbetskraftsbristen är tydlig i byggsektorn, där 30 procent av företagen anger detta. Den största förändringen sedan i höstas är dock inom den privata tjänstesektorn. Här har andelen företag med brist på arbetskraft stigit till 27 procent jämfört med 21 procent i den föregående barometern. Branscher såsom uppdragsverksamhet, där bland annat teknisk konsultverksamhet och andra företagstjäns- ter ingår, är särskilt utmärkande, där 30–38 procent av företagen anser att arbetskraftsbristen är den största tillväxtbarriären. Arbets- kraftsbrist börjar även bli synlig inom industrin medan den är mindre framträdande i handelsföretagen. Den främsta anledningen till arbetskraftsbristen är bristfällig yrkeserfarenhet och i mindre utsträckning otillräcklig utbildningsnivå. Det genomsyrar samtliga

Diagram 11: Sammanfattande betyg för företagsklimatet.

(Betygsskala 1–10, där 1 är mycket svagt och 10 är mycket starkt)

Procent Hösten 08 Våren 09 Hösten 09 Våren 10 Hösten 10 Våren 11

0 5 10 15 20 25 30 35

10 9

8 7 6 5 4 3 2 1

Procent Hösten 08 Våren 09 Hösten 09 Våren 10 Hösten10 Våren 11

0 5 10 15 20 25 30 35

10 9

8 7 6 5 4 3 2 1

Diagram 10: Sammanfattande betyg för konjunkturläget.

(Betygsskala 1–10, där 1 är mycket svagt och 10 är mycket starkt)

(11)

redovisade delbranscher. Rekryteringsproblemen har lett till att fler företag tvingas tacka nej till order. Denna andel steg till 33 procent av samtliga småföretag, från 27 procent i höstas och 20 procent för ett år sedan, och är mer utbredd i de varuproducerande företagen jämfört med tjänsteföretag.

Det näst vanligaste hindret är arbetskraftskostnader, 19 procent av företagen, vilket är något lägre jämfört med för ett halvår sedan, sannolikt till följd av en förbättrad lönsamhet. Detta tillväxt hinder är mer vanligt förekommande i de arbetsintensiva branscherna, exem- pelvis handelssektorn där uppemot vart fjärde företag bedömer detta som det mest framträdande tillväxthindret.

Konjunkturåterhämtningen har lett till att färre företag upplever svag efterfrågan som ett tillväxthinder. Denna andel uppgick till 16 procent av företagen en marginell nedgång från i höstas (17 procent) men väsentlig lägre jämfört med ett år sedan då andelen var 21 procent. Företag verksamma inom handelssektorn är något mer överrepresenterade vilket sannolikt också kan förklaras av den ökade konkurrensen inte minst av framväxten av stora köpcentra. Småföre- tag som ser goda utsikter att expandera men inte vill växa är relativt konstant oavsett konjunkturläge, 13 procent av företagen. Mest tvivelaktiga att expandera är företagen verksamma inom bygg och delar av den privata tjänstesektorn där uppemot vart femte företag inte vill växa. Istället kan det finnas strukturella orsaker som bidrar till att dessa företag inte vill expandera. Det är också vanligare att

de minsta företagen, färre än 5 anställda avstår från att växa, vilket framkommer från tidigare Småföretagsbarometrar. Svårigheter att få tillgång till extern finansiering (8 procent av företagen) är alltjämt ett begränsat hinder men har ökat sedan i höstas. Det är något mer utbrett jämfört med arbetsrättsliga hinder som 6 procent av landets småföretag uppgav i vårens barometer. Bristfällig extern finansiering är mer framträdande i företag som ser goda möjligheter att expande- ra. Även om räntenivån är högre jämfört med i höstas är det alltjämt ett mindre hinder för en expansion (4 procent av företagen). Bilden kan dock förändras under de kommande tolv månaderna när Riks- banken gradvis höjer ränteläget i svensk ekonomi.

Ökad konkurrens kräver ständiga förbättringar

I vårens småföretagsbarometer har företagarna fått bedöma vilken är den största utmaningen för det enskilda företaget under de närmaste 3–5 åren. Vart tredje företag anser att konkurrenskraften är den största utmaningen följt av lönsamheten (26 procent) och tillgång på arbetskraft (22 procent). Kapitalförsörjningen uppfattas som en mindre utmaning, 7 procent av samtliga svar. Variationer finns dock mellan olika delar av näringslivet. Konkurrenskraftsfrågorna är

Diagram 13: Småföretagens arbetskraftsbrist

V 11

Procent H 10

0 5 10 15 20 25 30 35

Hotell och restaurang Detaljhandel Sällanköpshandeln Övriga privata tjänster Samfärdsel Partihandel Tillverkningsindustrin Totalt Uppdragsverksamhet Byggindustrin

Diagram 12: De viktigaste tillväxthindren för en ökad expansion

0 10 20 30

Vet ej Vill ej växa

Arbetsrätten Arbetskrafts-

kostnader Räntenivån

Brist på extern finansiering Brist på lämplig

arbetskraft Svag

efterfrågan

V 11. Företag som ser expansionsmöjligheter V 11. Samtliga företag

Procent H 10. Samtliga företag

(12)

särskilt framträdande i tillverkningsindustrin, men också i handels- företagen som utsätts allt mer av konkurrens både inom och utanför landets gränser. Det är också i den sistnämnda branschen, främst inom detaljhandel, hotell och restaurang, som lönsamheten uppfattas som en större utmaning. Den framtida arbetskraftsförsörjningen är en orosfaktor som genomsyrar företag verksamma inom de privata tjänste- och varuproducerande sektorerna.

Råvaruprisernas effekter på småföretagen är tudelad De höga globala råvarupriserna är en konjunkturrisk som fått en större tyngd under 2011 även om effekterna kan variera mellan olika företag och branscher. I Småföretagsbarometern har de mindre företagen fått bedöma hur råvaruprisuppgången påverkar företagets verksamhet. Knappt hälften (46 procent) anser att de påverkas negativt av stigande råvarupriser, vilket är i stort sett lika stor andel som de som bedömer att de inte påverkas alls (47 procent). Den sistnämnda gruppen är av naturliga skäl främst koncentrerad till den privata tjänstesektorn där prisförändringar på råvaror har en relativ begränsad påverkan, vilket tre av fyra tjänsteföretag uppger. Det är också i dessa branscher där inga eller få råvaruinköp är som vanligast förekommande, två av tre företag. Bland de tillverkande företagen finns det en förhållandevis stor andel, 30 procent, som anser att de inte påverkas av högre råvarupriser. De största negativa konsekven- serna av stigande råvarukostnader återfinns dock inom den varuproducerande sektorn.

Vad anser du är den största utmaningen för ert företag under de närmaste 3–5 åren?

Totalt Tillverkn.-

industrin Bygg-

sektorn Partihandel Detalj-

handel Uppdrags- verks.

Konkurrenskraft 32 30 38 36 45 26

Tillgång på

arbetskraft 22 25 11 15 9 30

Kapitalförsörjning 7 10 8 10 9 6

Lönsamhet 26 23 33 23 31 18

Annat 8 8 6 13 4 13

Vet ej 5 4 4 3 2 7

Vad är är bedömning om behovet att vidta åtgärder i företaget vid större råvarupris och valutasvängningar?

Totalt Varuproducerande

företag Varuförmedlande

företag Tjänsteföretag Finns redan till

räckliga åtgärder 9 9 12 5

Finns behov 37 48 49 19

Inget behov 43 34 29 66

Vet ej 11 9 10 10

Av de företag som köper råvaror är det 76 procent som förutser stigande råvarukostnader i kronor räknat under det närmaste året, vilket på sikt kan pressa tillbaka småföretagens vinstmarginaler eller öka kraven på höjda försäljningspriser. Farhågor finns att de högre råvarupriserna ska leda till en större allmän prisökning i svensk ekonomi. I Småföretagsbarometern är det 41 procent av företagen som anser att det finns möjligheter – om än små – att höja företagets priser på grund av dyrare råvaror. Inom den varuproducerande och va- ruförmedlande sektorn är det vart annat företag medan det är endast vart femte bolag i privata tjänstesektorn.

En femtedel anser att det finns stora möjligheter att höja sina för- säljningspriser medan 30 procent anger att det inte finns några möjligheter. Sannolikt är utrymmet för högre prishöjningar relativt begränsat inte minst på grund av en ökad konkurrens både på svenska och utländska marknader. Istället ökar det kraven på rationalise- ringar och effektiviseringar i företagen när kostnadstrycket i ekonomin stiger. Det är också i de branscher där råvaruexponeringen är större som företagen anser att det finns ett stort eller visst behov av åtgärder vid större svängningar i råvarupris- och valutasvängningar.

Motsatsen gäller för de tjänsteproducerande företagen, såsom uppdragsverksamhet och hushållsinriktade hushåll, där två av tre företag anser att det inte finns några behov alls.

(13)

BD

AC

Z Y

X W

S

U C

T AB D E N F

LM G

H K

I OPR

Konjunkturläget för småföretag

BD

AC

Z Y

X W

S

U C

T AB D E N F

LM G

H

K

I OPR

BD

AC

Z Y

X W

S

U C

T AB D E N F

LM G

H K

I OPR

Våren

2009 Våren

2010

Våren 2011

> 125 100–125 75–100 50–75 25–50 0–25 -25–0

< -25

(14)

BD

AC

Z Y

X W

S

U C

T AB D E N F

LM G

H

K

I OPR

BD

AC

Z Y

X W

S

U C

T AB D E N F

LM G

H K

I OPR

Våren 2011 Våren 2012

Prognos

Förväntningar om konjunkturen

> 125 100–125 75–100 50–75 25–50 0–25 -25–0

< -25