Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014

(1)

Arbetsförmedlingen

Återrapportering 2014

Yrkesintroduktionsanställningar 2014-04-01

(2)

(3)

Yrkesintroduktionsanställningar

Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för unga arbetslösa kvinnor och män som ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska den 1 april och den 1 augusti 2014 samt i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa:

• Antalet ansökningar om stöd

• Hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte beviljats

• Hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden

• Hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa, och

• Vilka grunderna för avslag huvudsakligen varit vad gäller ej beviljade ansökningar

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har

föredragits av Soledad Grafeuille. I den slutliga handläggningen har chef för avdelningen Nationella Kunder Said Maroufkhani deltagit.

Mikael Sjöberg Generaldirektör

Soledad Grafeuille Enhetschef

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

1. Inledning ... 6

2. Metod och arbetssätt ... 7

3. Beskrivning och analys av resultaten ... 7

3.1. Antalet ansökningar om stöd samt beviljade respektive icke beviljade ... 7

3.2. Fördelning av såväl det totala antalet ansökningar som beviljade respektive icke beviljade på olika avtalsområden ... 8

3.2.1. Fördelning av det totala antalet ansökningar på olika avtalsområden ... 8

3.2.2. Fördelning av beviljade ansökningar på olika avtalsområden ... 8

3.2.3. Fördelning av icke beviljade ansökningar på avtalsområden ... 9

3.3. Andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa ... 10

3.4. Grunderna för avslag vad gäller ej beviljade ansökningar ... 10

4. Information och samverkan ... 11

4.1 Informationsstöd till parterna i avtalen ... 11

4.2 Extern kommunikation ... 11

4.3 Intern kommunikation ...12

4.4 Samverkan och samordning ...13

5. Uppföljning och utvärdering ... 13

6. Diskussion ... 15

6.1. Interna utmaningar ... 15

6.2. Externa utmaningar ... 16

Bilaga 1 ... 18

(5)

Sammanfattning

För att stimulera till fler anställningar av unga (15-24 år) har regeringen föreslagit ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer personer på

yrkesintroduktionsanställningar. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014.

Resultatet för perioden 2014-01-15 – 2014-02-28 är 55 beslut om stöd till

yrkesintroduktionsanställningar, varav 50 bifall och fem avslag. Av de 50 beviljade besluten avser 26 beslut kvinnor och 24 beslut män. Besluten är fördelade i olika

avtalsområden där huvuddelen av besluten tillhör avtalsområdet SKL/Kommunal. Av de 50 ungdomar som anställts på yrkesintroduktionsanställningar, kommer 20 från gruppen arbetslösa. Av dessa 20 är fem kvinnor och femton män. Av de fem beslut om avslag beror tre på att kollektivavtal saknades och två på att yrkesintroduktionsavtal saknades.

Avslagen berör en kvinna och fyra män.

Arbetsförmedlingen har hittills

• anpassat nuvarande systemstöd för ärendehandläggning inklusive beslut, utbetalning och uppföljning,

• utvecklat ett webbstöd som hjälper arbetsgivare att beräkna förväntat stöd samt ger annan grundläggande information om yrkesintroduktionsanställningar,

• planerat och genomfört informationsinsatser internt och externt,

• vidtagit åtgärder för att utveckla arbetssätt som leder till att

yrkesintroduktionsanställningar blir ett verktyg i matchningen för ungdomar,

• planerat åtgärder som behöver vidtas för uppföljning och utvärdering.

Implementering av insatsen fortskrider enligt plan, med flera tecknade avtal samt påbörjade anställningar. Insatsen skiljer sig från övriga insatser då den även inkluderar personer som inte är arbetslösa samt berör ett antal avtalsområden med olika regler.

Det tar tid för nya former av utbildning eller anställning att få fotfäste på arbetsmarknaden. Detta samt avgränsningar i avtalen om tidigare inriktning av gymnasieutbildning och ålder i yrkesintroduktionsavtal inom branscher med hög personalomsättning, kan vara anledningen till att flertalet anställningar ännu inte kommit till stånd. En annan förklaring kan vara att antalet tecknade kollektivavtal om yrkesintroduktion fortfarande är lågt. Fler yrkesintroduktionsavtal inom branscher med hög personalomsättning behövs för att uppnå förväntade volymer.

Avtalsområdet SKL-Kommunal visar att riktade informationskampanjer kan leda till fler anställningar.

(6)

1. Inledning

Sedan tidigare har vissa parter inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal i syfte att underlätta ungas (personer mellan 15-24 år) övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas långsiktiga

kompetensförsörjning. Dessa avtal bygger vanligtvis på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden.

För att stimulera till fler anställningar av unga på yrkesintroduktion har regeringen föreslagit ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer personer på

yrkesintroduktionsanställningar. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014.

Enligt Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar är

Yrkesintroduktionsanställningar anställningar som innehåller en andel om minst 15 % utbildning eller handledning samt minst 75 % anställning med avtalsenlig lön.

Anställningarna är avsedda för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetslösa.

Stödet består dels av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen), dels ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivaren på 115 kr/dag.

Stöd får inte lämnas om anställning inte omfattas av centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion, om den anställde under de senaste 18 månaderna har haft en yrkesintroduktionsanställning på samma kollektivavtalsområde för vilken stöd har lämnats eller om arbetsgivaren tidigare fått stöd för yrkesintroduktionsanställning för samma person.

Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 redovisa följande:

• Antalet ansökningar om stöd.

• Hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte beviljats.

• Hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden.

• Hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa, och

• Vilka grunderna för avslag huvudsakligen varit vad gäller ej beviljade ansökningar.

(7)

2. Metod och arbetssätt

Redovisningen innehåller resultat för perioden 2014-01-15 – 2014-02-28 beträffande antal ansökningar och antal bifall respektive avslag, fördelade på olika avtalsområden, andel arbetslösa samt grunder för avslag vad gäller ej beviljade ansökningar.

Därutöver redovisas hur Arbetsförmedlingen har arbetat med yrkesintroduktionsanställningar.

Källan till samtliga framtagna statistikuppgifter, förutom redovisningen av de manuella underlagen av ansökningar som inte blivit beviljade, är Arbetsförmedlingens datalager.

Under en kort övergångsperiod kommer Arbetsförmedlingen att inhämta information till redovisning via manuell hantering, avseende beslut som icke beviljats. Uppgifter

inhämtas månadsvis från Arbetsförmedlingens marknadsområden.

3. Beskrivning och analys av resultaten

3.1. Antalet ansökningar om stöd samt beviljade respektive icke beviljade

Under perioden 2014-01-15 – 2014-02-28 har totalt 55 ansökningar inkommit till Arbetsförmedlingen. Av dessa har 50 beviljats och fem avslagits. Av de 50 personerna mellan 16 och 24 år som har fått en anställning med yrkesintroduktion, är 26 kvinnor och 24 män. Totalt antal ansökningar beviljade respektive icke beviljade, redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Totalt antal ansökningar, med antal beviljade¹ och icke beviljade/avslag Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Källa: Arbetsförmedlingen datalager

Antal ansökningar 2014

Kvinnor Män Total

Totalt antal ansökningar

-varav 27 28 55

antal beviljade 26 24 50

antal avslag (icke beviljade) 1 4 5

1 Med antal beviljade menas här de ansökningar som genererat ett beslut med startdatum under perioden.

(8)

3.2. Fördelning av såväl det totala antalet ansökningar som beviljade respektive icke beviljade på olika avtalsområden

3.2.1. Fördelning av det totala antalet ansökningar på olika avtalsområden

Det totala antalet ansökningar fördelar sig mellan olika avtalsområden. Fördelning av ansökningar på olika avtalsområden redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Totalt antal ansökningar fördelade per avtalsområde² Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Källa: Arbetsförmedlingen datalager samt Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS)

Avtalsområde Antal ansökningar

SKL/KOMMUNAL BAL 23 18 41

GS FACKET/ OCH TRÄ

MÖBELFÖRETAGEN 1 0 1

HANDELSANSTÄLLDA/SVENSK

HANDEL 3 1 4

GSFACKEN/SVERIGES

SKOGSINDUSTRIER 0 1 1

IFMETALL/TEKNIKFÖRETAGEN 0 2 2

IFMETALL/GEMENSAMMA

METALLAVTALET 0 3 3

BYGGNADS 0 2 2

ALMEGA/UNIONEN 0 1 1

Totalt 27 28 55

3.2.2. Fördelning av beviljade ansökningar på olika avtalsområden

Inom Sveriges kommuner och landsting (SKL/Kommunal BAL) har högst antal anställningar uppnåtts, totalt 41, varav 23 kvinnor och arton män. Detta utgör en majoritet av yrkesintroduktionsanställningarna. Inom andra avtalsområden är

fördelningen av anställningar varierande. Fördelning av beviljade ansökningar inom alla avtalsområden redovisas i tabell 3.

2 Förteckning över avtalsområden med förklaring av förkortningarna i tabellen, redovisas i bilaga 1

(9)

Tabell 3 Antal beviljade ansökningar fördelade per avtalsområde³ Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Avtalsområde Antal beviljade ansökningar

GS FACKET/ OCH TRÄ

MÖBELFÖRETAGEN 1 0 1

HANDEL 2 0 2

GSFACKEN/SVERIGES

SKOGSINDUSTRIER 0 1 1

IFMETALL/GEMENSAMMA

METALLAVTALET 0 3 3

Totalt 26 24 50

3.2.3. Fördelning av icke beviljade ansökningar på avtalsområden

De fem icke beviljade ansökningarna är fördelade mellan tre avtalsområden. Fördelning av icke beviljade ansökningar redovisas i tabell 4.

Tabell 4 Antal icke beviljade ansökningar (avslag) om Yrkesintroduktionsanställning, per avtalsområde

Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Källa: Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS)

Avtalsområde Antal avslag

BYGGNADS 0 2 2

HANDEL 1 1 2

ALMEGA/UNIONEN 0 1 1

Totalt 1 4 5

3 Förteckning över avtalsområden med förklaring av förkortningarna i tabellen, redovisas i bilaga 1

(10)

3.3. Andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa

Av de 50 personer som anställts på yrkesintroduktionsanställningar var 20 arbetslösa. Av dessa 20 är fem kvinnor och femton män. Fördelning per avtalsområde av anställda i yrkesintroduktionen från målgruppen arbetslösa, redovisas i tabell 2.

Tabell 5 Antal nya i Yrkesintroduktionsanställning från målgruppen arbetslösa, per avtalsområde Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Avtalsområde Antal anställda från gruppen arbetslösa

HANDELSANSTÄLLDA/SVENSK HANDEL 2 0 2

GSFACKEN/SVERIGESSKOGSINDUSTRIER 0 1 1

IFMETALL/GEMENSAMMA

METALLAVTALET 0 3 3

Totalt 5 15 20

3.4. Grunderna för avslag vad gäller ej beviljade ansökningar

Totalt har 55 ansökningar lämnats till Arbetsförmedlingen under perioden 2014-01-15 – 2014-02-28 varav fem har avslagits.

Avslag har hittills gjorts på två grunder. Tre av fem ansökningar har avslagits på grund av att arbetsgivaren saknat kollektivavtal. Ytterligare två ansökningar har avslagits på grund av att yrkesintroduktionsavtal saknats för branschen. De sistnämnda avslag gällde byggbranschen där det idag saknas ett yrkesintroduktionsavtal. Fördelning efter orsak redovisas i tabell 6.

Tabell 6 Icke beviljade ansökningar (avslag) fördelade efter avslagsorsak Period: 2014-01-15 – 2014-02-28

Källa: Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS)

Avslagsorsak Antal avslag

Kollektivavtal saknas 1 2 3

Yrkesintroduktionsavtal saknas 0 2 2

Totalt 1 4 5

(11)

4. Information och samverkan

Ett viktigt led i implementeringsarbetet är att öka kunskapen om stöd för

yrkesintroduktionsanställningar, både internt inom Arbetsförmedlingen och externt mot arbetssökande ungdomar och arbetsgivare. Fortsättningsvis bedömer Arbetsförmedlingen att det kommer att finnas ett stort informations- och kommunikationsbehov, både internt och externt, varför detta arbete fortsätter att utvecklas.

4.1 Informationsstöd till parterna i avtalen

Regeringen har avsatt särskilda medel för att öka kunskapen om

yrkesintroduktionsavtalen. Berörda parter har gemensamt fått ansöka om medel för denna satsning.

Regeringen har beslutat att lämna stöd till kollektivavtalsslutande parter för att

genomföra särskilda satsningar i att sprida information till organisationernas medlemmar om kommande eller existerande yrkesintroduktionsavtal.

Följande parter har hittills beviljats stöd till information om yrkesintroduktionsavtal:

SKL/Kommunal, Almega Fastighetsarbetsgivarna, Fastigo, Arbetsgivarföreningen KFO och Fastighetsanställdas förbund och Kommunal, IKEM, Teknikföretagen/IF Metall, Skogsindustrierna Trä- och Möbelföretagen/GS-facket.

4.2 Extern kommunikation

Även den externa kommunikationen syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Målgruppen för den externa

kommunikationen är arbetssökande ungdomar, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter.

Även om regeringen har beslutat om statligt stöd till partsorganisationerna för

informationsspridning av stödet, ser Arbetsförmedlingen, inom ramen för myndighetens ordinarie uppdrag, ett behov av informations– och kommunikationsinsatser gentemot arbetsgivare. Arbetsgivare som avser anställa en ungdom med stöd av

yrkesintroduktionsanställning och en ungdom som avser söka

yrkesintroduktionsanställning, ska få tydlig information om stödet och veta vilket stöd och service Arbetsförmedlingen kan erbjuda.

(12)

För bättre samordning och mer effektiv informationsspridning har ett antal externa referensgrupper med representanter från parterna skapats. Dessa referensgrupper har i uppdrag att dels identifiera eventuella problemområden, dels säkerställa korrekt information om avtalen till arbetssökande, arbetsgivare och arbetsförmedlare.

Arbetsförmedlingens nationella och regionala branschstrateger har genom sina täta kontakter med branscherna, arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden informerat om Arbetsförmedlingens uppdrag gällande yrkesintroduktionsanställningar. De

branschråd som sedan tidigare finns etablerade utgör en nationell och lokal resurs för uppdraget.

För att arbetsgivare på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på om kraven för stöd är

uppfyllda har Arbetsförmedlingen utvecklat ett särskilt webbstöd. Webbstödet möjliggör för arbetsgivare att omedelbart beräkna stödnivåer. Arbetsgivaren har också möjlighet att direkt få svar på om villkoren är uppfyllda för ett bifall. Webbstödet ska göra det enkelt för både arbetsförmedlarna och arbetsgivarna att säkerställa om ansökan för stöd av yrkesintroduktionsanställning stämmer överens med yrkesintroduktionsavtalet för den aktuella branschen samt att ansökan uppfyller förordningens krav. Ett felmeddelande kommer upp när de angivna uppgifterna inte överensstämmer med förordningens eller avtalens villkor.

Webbstödet har uppdaterats kontinuerligt då parterna har inkommit med information om nya avtal om yrkesintroduktion. I takt med att nya tecknade avtal inkommer uppdateras applikationen.

Målet på sikt med webbstödet är att kunna använda applikationen fullt ut, så att

arbetsgivaren ansöker om stöd direkt på webben. Arbetsförmedlaren ska då kunna hämta uppgifterna i Arbetsförmedlingens datasystem (AIS) samt ha en elektronisk utväxling av handlednings-/utbildningsplaner med arbetsgivaren.

Ett parallellt stöd finns även för arbetssökande, med bland annat filmer, faktablad och chattar online. Externa chattar där ungdomar kan ställa frågor till arbetsgivare och fackliga organisationer, kommer att genomföras under våren.

4.3 Intern kommunikation

Den interna kommunikationen inom Arbetsförmedlingen syftar till att skapa

medvetenhet och öka kunskapen om stödet för yrkesintroduktionsanställningar samt underlätta hanteringen av insatsen. Den interna kommunikationen tydliggör syftet med

(13)

stödet - nämligen att underlätta för arbetslösa ungdomar utan relevant yrkeserfarenhet att kunna erhålla en anställning.

Målgruppen för den interna kommunikationen är samtliga medarbetare på Arbetsförmedlingen, i första hand arbetsförmedlare och chefer.

Yrkesintroduktionsanställningar är ett helt nytt stöd som involverar fackliga

organisationer och arbetsgivare, vilket ställer höga krav på den enskilde handläggaren.

Arbetsförmedlingen har därför säkerställt att det på varje kontor finns medarbetare med fördjupad kunskap och kompetens på området som har fått i uppdrag att stödja övriga handläggare så att beslut om stöd kan tas på ett rättssäkert och effektivt sätt samt säkerställa att arbetsgivare får korrekt information.

En omfattande informationsinsats på Arbetsförmedlingens intranät har genomförts och arbetsförmedlare har fortlöpande möjlighet att ställa frågor om stödet. Även flera utbildningstillfällen har genomförts.

Ett handläggarstöd finns som stödjer arbetsförmedlarna vid handläggning av ärendena.

Syftet med handläggarstödet är att säkra en effektiv, rättsäker och enhetlig handläggning.

4.4 Samverkan och samordning

Fackliga organisationer har getts möjlighet till medverkan och synpunkter gällande utformning av ansökan. Branschsamordning har ägt rum kontinuerligt angående information och möten har hållits vid ett flertal tillfällen.

På de centrala branschrådens möten har Arbetsförmedlingen informerat om hanteringen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Vid utformningen av faktabladen till

arbetsgivare och arbetssökande har Arbetsförmedlingen tagit hänsyn till de synpunkter som inkommit från arbetsgivarorganisationerna.

Arbetsförmedlingen har informerat branschorganisationerna hur ansökningsprocessen av stödet hanteras och den service Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare.

5. Uppföljning och utvärdering

Arbetsförmedlingen följer kontinuerligt upp yrkesintroduktionsanställningar. I uppföljning ingår antal beviljade ansökningar fördelade på ålder, utrikesfödda,

(14)

funktionsnedsättning, utbildningsnivå och kön. Uppföljning görs för riket, marknadsområden samt enskilda kontor respektive kommuner.

Regeringen har beslutat att stöd för yrkesintroduktionsanställningar kommer att utvärderas av andra myndigheter. Arbetsförmedlingen ska, där så är möjligt, bistå de myndigheter som har fått i uppdrag av regeringen att följa upp stödet för yrkesintroduktionsanställningar med den information och statistik som dessa efterfrågar.

För att möjliggöra en god utvärdering av stödet ska Arbetsförmedlingen, samråda med de utsedda myndigheterna.

Myndigheter med särskilt utvärderingsansvar:

• Statskontoret (beslut A2014/558/A)

• Konjunkturinstitutet (beslut A2014/559/A)

• Konkurrensverket (beslut A2014/560/A)

• IFAU (beslut A2014/561/A)

Arbetsförmedlingen har vid flera möten med dessa myndigheter tagit i beaktande vad myndigheterna behöver för att kunna utföra utvärderingar på ett tillfredställande sätt.

Arbetsförmedlingen har till exempel i ett tidigt skede beaktat myndigheternas behov av att få tillgång till data i registerform, t ex kontaktuppgifter till arbetsgivare och ungdomar samt arbetsgivarens arbetsställenummer. Även behovet av korrekt kod för arbetsstället, lokalisering, storlek på företaget, bransch samt avtalsområde har beaktats.

Arbetsförmedlingen ser en risk att inte kunna tillgodose alla de krav som efterfrågas av myndigheterna som har till uppgift att utvärdera yrkesintroduktionsanställningarna.

Detta beroende på att vissa typer av uppgifter inte kan eller får registreras.

Arbetsförmedlingen och myndigheterna som ansvarar för utvärderingen har påpekat detta till Arbetsmarknadsdepartementet.

Arbetsförmedlingen kommer i största möjliga mån, bland annat via utskick av enkäter till arbetsgivare och anställda på yrkesintroduktion, bistå myndigheterna med underlag för utvärderingar.

I Europeiska kommissionens beslut att godkänna stödet nämns att de totala effekterna av stödet ska utvärderas två år efter att stödet införts. Aspekter som nämns inkluderar konkurrenssnedvridning, lönebildning, lönespridning och dödviktseffekter. Eftersom IFAU, Konkurrensverket, Statskontoret och Konjunkturinstitutet har fått särskilda uppdrag avseende utvärdering kommer Arbetsförmedlingen inte i sin återraport att utvärdera de långsiktiga effekterna.

(15)

Regeringen har i sitt beslut A2014/558/A av den 6 februari 2014, uppdragit åt

Statskontoret att medverka i utvärderingen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar.

Statskontoret ska göra en övergripande bedömning av om stödet når syftet att stimulera till anställning av unga och bidrar till en smidigare övergång från utbildning till arbete för unga. Detta ska göras på basis av de uppdragsredovisningar som de fyra myndigheterna senast den 29 april 2016 ska lämna till Regeringskansliet.

6. Diskussion

Det fortfarande relativt begränsade antalet beslut om stöd till

yrkesintroduktionsanställningar och den korta tid som stödet funnits gör det svårt att dra långtgående slutsatser av resultaten.

Det tar tid för nya former av utbildning eller anställning att få fotfäste på arbetsmarknaden. Detta kan vara en förklaring till att antalet beslut om stöd till yrkesintroduktionsanställning hittills är relativt lågt. En annan förklaring kan vara att antalet tecknade kollektivavtal om yrkesintroduktion fortfarande är lågt.

Flera faktorer kan ha bidragit till att det stora flertalet beslut gäller SKL och Kommunals avtal om yrkesintroduktion (BAL 13 och BUI 13). En stor del av ungdomarna som erhållit anställning hos kommunerna har tidigare var arbetslösa och inskrivna på

Arbetsförmedlingen. I slutet av 2o13 ordnade SKL informationsinsatser och konferenser i hela landet som Arbetsförmedlingen bjöds in till. Dessutom har flera kommuner aktivt arbetat med att erbjuda anställning och utbildning till ungdomar som varit arbetslösa en längre tid.

Tänkbara anledningar till att även Teknikföretagens och IF Metalls avtal genererat beslut om stöd är att avtalet har existerat under en längre tid och att man inrättat ett system där man tar in ungdomar och utbildar dem utifrån behovet av arbetskraft.

6.1. Interna utmaningar

Arbetsförmedlingens implementering av insatsen fortskrider enligt plan, med flera avtal på plats samt påbörjade anställningar. Insatsen skiljer sig från övriga insatser på så sätt att den är mer komplex, då den inkluderar även personer som inte är arbetslösa samt berör ett antal avtalsområden med olika regler.

(16)

Införande av stödet för yrkesintroduktionsanställningar har förutsatt tekniska anpassningar av Arbetsförmedlingens förmedlingssystem. Att den första delen av systemstödet relativt tidigt var på plats, har varit av avgörande betydelse för implementeringen.

För att kunna pröva huruvida de uppställda villkoren för stöd är uppfyllda och för att hanteringen ska vara enhetlig och rättssäker måste Arbetsförmedlingen ha tillgång till såväl nya som gamla yrkesintroduktionsavtal. Information om avtalen uppdateras successivt i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) och Arbetsförmedlingens intranät (VIS) i takt med att nya avtal tecknas och att parterna inkommer med information om dessa.

Det är i dagsläget 26 avtalsområden där avtal om yrkesintroduktion har slutits.

Arbetsförmedlingen bedömer att ytterligare riktade informationsinsatser behövs för att säkerställa att flera arbetsgivare får kännedom om stödet och den service de kan få från Arbetsförmedlingen.

Med anledning av att utbildnings- och/eller handledningsplanernas innehåll kan variera, beroende på avtalens utformning, ser Arbetsförmedlingen svårigheter att följa upp huruvida dessa efterföljts enligt den plan som arbetsgivarna har angett i ansökan.

6.2. Externa utmaningar

Arbetsförmedlingen har uppmärksammat att många arbetsgivare och fackliga

organisationer på lokal nivå saknar tillräcklig kunskap om befintliga och nya tecknade avtal för yrkesintroduktion på det aktuella området. Några avslagsbeslut avser

avtalsområden inom branscher där existerande yrkesintroduktionsavtal saknas, exempelvis inom byggsektorn där det idag saknas avtal om yrkesintroduktion för

ungdomar men där lokalt fackliga parter getts möjlighet att yttra sig och godkänt lön och utbildningsplan.

Avgränsningar i avtalen om tidigare inriktning av gymnasieutbildning och ålder i yrkesintroduktionsavtal inom branscher med hög personalomsättning, kan vara anledningen till att flertalet anställningar inte kommit till stånd. Även fler

yrkesintroduktionsavtal inom branscher med hög personalomsättning behövs för att uppnå förväntade volymer.

(17)

Yrkesintroduktionsanställningarna bör betraktas som ett långsiktigt åtagande från arbetsgivarna och de fackliga organisationerna för att säkra den berörda branschens kompetensförsörjning. Varje yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och en individuell utvecklingsplan ifråga om arbetsuppgifter och

utbildnings- och introduktionsinsatser. Att hitta formerna för detta kan ta tid, särskilt i branscher där det inte finns någon tradition av organiserat arbetsplatsförlagt lärande för unga. När arbetsgivarna hittat former för detta och yrkesintroduktionsanställningar blivit en naturlig del i företagen och organisationers verksamhet ges också förutsättningar för att öka antalet yrkesintroduktionsanställningar.

Flera arbetsförmedlingskontor har uppmärksammat att arbetsgivare vänt sig till Arbetsförmedlingen med felaktiga förväntningar beträffande

yrkesintroduktionsanställningarna. Arbetsgivare har exempelvis ställt krav på de sökande beträffande tidigare erfarenhet som inte stämmer överens med branschens

yrkesintroduktionsavtal. Yrkesintroduktionsavtalens parter bör därför bli än tydligare med avtalens villkor och att yrkesintroduktionsanställningarna inte är ytterligare en form av subventionerade anställningar.

(18)

Bilaga 1

Förteckning över branschavtal för yrkesintroduktionsanställningar

Avtalsområde Fackförbund Avtal

1 GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch

Föreningen Sveriges Skogsindustrier

Avtal om yrkesintroduktion inom sågverksindustrin

Trä och möbelföretagen TMF (träindustrin)

Avtal om yrkesintroduktion inom träindustrin

Trä och möbelföretagen TMF (stoppmöbelindustrin)

Avtal om yrkesintroduktion inom stoppmöbelindustrin

4 IF Metall

Gruvornas

arbetsgivarförbund (Stål och Metall

Arbetsgivareförbundet)

Avtal om yrkesintroduktion

5 IF Metall

Byggnadsämnes Avtal om yrkesintroduktion förbundet och Butelj glas

industrin (BÄF) (Byggnadsämnesindustrin och Buteljglasindustrin) 6 IF Metall Teknikarbetsgivarna Avtal om yrkesintroduktion 7 IF Metall Sveriges Textil- och

Modeföretag (TEKO) Avtal om yrkesintroduktion 8 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Allokemi) Avtal om yrkesintroduktion 9 IF Metall

Industri och KemiGruppen (Gemensamma

Metallavtalet)

10 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Glasindustrin) Avtal om yrkesintroduktion 11 IF Metall

Industri och KemiGruppen (Läder- och

sportartikelindustrin)

(Nordic Sugar) Avtal om yrkesintroduktion 13 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Oljeraffinaderier) Avtal om yrkesintroduktion 14 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Stenindustrin) Avtal om yrkesintroduktion 15 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Tvättindustrin/Textilservice) Avtal om yrkesintroduktion

(19)

(Återvinningsföretag) Avtal om yrkesintroduktion 17 IF Metall Industri och KemiGruppen

(Återvinningsföretag) Avtal om yrkesintroduktion

18 IF Metall SVEMEK Avtal om yrkesintroduktion

(Kemiska Fabriker) Avtal om yrkesintroduktion

20

Svenska

Kommunalarbetare- förbundet

Sveriges Kommuner och Landsting och

Arbetsgivarförbundet Pacta

Överenskommelse om bestämmelser för arbetstagare i

arbetslivsintroduktionsanställning- BAL 13

21

Svenska

Sveriges Kommuner och Landsting och

Arbetsgivarförbundet Pacta

Överenskommelse om

Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och

introduktionsanställning - BUI 13f 22

Svenska

Fastigo Avtal om yrkesintroduktion

23 Fastighetsanställdas

förbund Almega tjänsteförbund Avtal om yrkesintroduktion 24 Fastighetsanställdas

förbund Fastigo Avtal om yrkesintroduktion

25 Fastighetsanställdas

förbund KFO Avtal om yrkesintroduktion

26 Handelsanställdas

förbund Svensk Handel Ramavtal om yrkespraktik

(20)