Detaljplan Rohdin 2 och 3 i centrala Kungälv VA-utredning

(1)

Detaljplan Rohdin 2 och 3 i

centrala Kungälv

(2)

Detaljplan Rohdin 2 och 3 i centrala Kungälv VA-utredning

2014-10-15

Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv

Konsult: Norconsult AB

Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Jaan Kiviloog

Uppdragsnr: 103 25 75

Filnamn och sökväg: n:\103\25\1032575\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm detaljplan rhodin 2 och 3 i centrala kungälv.docx

Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl

Tryck: Norconsult AB

(3)

3 (30)

redn-pm-kalkyl\pm detaljplan rhodin 2

Innehåll

1 Orientering ... 4

2 Befintliga förhållanden ... 5

2.1 Befintlig vattenförsörjning ... 8

2.1.1 Släckvattenförsörjning ... 8

2.2 Befintlig spillvattenavledning ... 8

2.3 Befintlig dagvattenhantering ... 8

2.3.1 Konsekvenser av höga flöden ... 9

2.3.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden ... 12

2.3.3 Recipient ... 13

2.4 Befintlig dagvattenavrinning ... 13

3 Framtida förhållanden ... 15

3.1 Föreslagen vattenförsörjning ... 15

3.1.1 Släckvattenförsörjning ... 16

3.2 Framtida spillvattenavledning ... 16

3.3 Framtida dagvattenflöden ... 17

3.3.1 Kapacitet för dagvattenavledning ... 18

3.3.2 Erfoderlig fördröjningsvolym ... 19

3.4 Framtida dagvattenhantering ... 20

3.4.1 Genomsläppliga beläggningar ... 20

3.4.2 Makadammagasin ... 21

3.4.3 Dagvattenkassetter ... 22

3.4.4 Torra översvämningsytor ... 23

3.4.5 Rain Gardens ... 24

3.4.7 Höjdsättning ... 25

3.5 Förslag till utformning av dagvattenhantering ... 26

4 Slutsats ... 27

5 Referenser ... 28 Bilagor

Bilaga 1 – Befintlig VA- försörjning Bilaga 2 – Befintlig dagvattenhantering Bilaga 3 – Förslagen VA- försörjning Bilaga 4 – Föreslagen dagvattenhantering

Bilaga 5 – Avrinning och delsträckor till befintlig dagvattenledning Bilaga 6 – Förslag till ytlig magasinering

(4)

4 (30)

kr-utredn-pm-kalkyl\pm detaljplan rhodin

1 Orientering

På uppdrag av Kungälvs kommun har Norconsult utarbetat föreliggande VA- utredning för detaljplan avseende Rhodin 2 och 3 i centrala Kungälv. Det aktuella området är beläget i den centrala delen av Kungälv, se figur 1. Planområdet omfattar de två ovan namngivna fastigheterna, vilka omfattar tre byggnader.

Figur 1. Markeringen visar lokalisering av utredningsområdet.

Planen ska möjliggöra byggnation av två huskroppar med gemensam loftgång för ca 10 mindre lägenheter. Den södra huskroppen planeras uppföras i två våningar samt loft, medan den andra huskroppen planeras uppföras i två våningar. Befintliga byggnader utgörs av ett tvåvåningshus med källare som vetter mot Ytterbyvägen, samt ett tvåvåningshus beläget i planområdets östra del som angränsar mot ett mindre torg. På innergården finns även en mindre byggnad som kommer att rivas före nybyggnationen samt ett förrådshus. Fastigheterna ägs av samma privata fastighetsägare.

I dagsläget består de obebyggda områdena inom fastigheterna av asfalterade ytor, där bland annat uppställning av bilar sker. I den nya planen samlas

(5)

5 (30)

beskr-utredn-pm-kalkyl\pm detaljplan v.docx

2 Befintliga förhållanden

För att erhålla en detaljerad kännedom av områdets befintliga förhållanden har en översiktlig fältinventering av planområdet genomförts, 2014-06-24. I figur 3-5 redovisas befintliga förhållanden.

Planområdet är ca 1 825 m²stort och avgränsas i norr av Ytterbyvägen, i öster av ett mindre torg, i väst av en flerbostadsfastighet samt i söder av en fastighet med en större verksamhetslokal. Idag utgörs planområdet helt av hårdagjorda ytor runt de tre befintliga byggnaderna, vilka används för parkering.

Den högst belägna marken ligger i den östra delen av planområdet med en nivå på +8,23 m. Hela ytan sluttar lätt i sydvästlig/sydlig riktning. Den lägsta nivån är +7,49 m och återfinns i planområdets sydvästra hörn. Längs områdets södra gräns finns en förhöjd kant, av kantsten eller betong, vilket begränsar avrinningen i denna riktning. Ett u- område för befintliga el-ledningar korsar den västra delen av Rhodin 2, se figur 2.

Figur 2. Karta över fastigheterna inom planområdet samt befintligt u- område.

Gång

U- område för el

Befintlig brandpost

Öppning till gångstråk

(6)

6 (30)

r-utredn-pm-kalkyl\pm detaljplan rhodin

Figur 2. Förhöjd kant med staket vilket styr och minskar risken för avrinning från planområdet mot grannfastigheten i söder.

Figur 3. Planområdet sett från det sydvästra hörnet. Till vänster visas den mindre byggnaden tillhörande Rhodin 2 och tillhöger öppningen för det gångstråk som

(7)

7 (30)

Figur 4. Planområdet sett från det nordöstra hörnet av innergården.

Figur 5. Marken lutar tydligt mot grannfastigheten väster om planområdet, från fastighetsgränsen

(8)

8 (30)

2.1 Befintlig vattenförsörjning

Vattenförsörjning sker norrifrån och trycket styrs av nivån i en närbelägen högvattenreservoar. Enligt kommunen är den normala vattennivån i reservoaren ca +65 m. Beroende på den relativt korta ledningssträckan och stora lednings- dimensioner, antas förlusterna fram till planområdet vara små. Trycket i aktuella förbindelsepunkter bör därför uppgå till ca 55 mvp.

Anslutande distributionsledning till planområdet utgörs av en PE- ledning (Ø 250 mm) som övergår till en korta sträcka PVC-ledning (Ø 225 mm) och sedan en segjärnsledning (Ø 200 mm) i Ytterbygatan. Från denna ledning finns två servispåstick till respektive fastighet, se bilaga 1.

2.1.1 Släckvattenförsörjning

Ca 36 m från planområdets nordöstra hörn, finns den närmast belägna brandposten, se figur 2. Avståndet från den sydvästra delen av planområdet till denna brandpost är ca 90 m. Gången mellan de två befintliga byggnaderna, se figur 2, möjliggör för räddningstjänsten att komma åt brandposten från innergården utan att leda vattnet runt byggnaderna.

2.2 Befintlig spillvattenavledning

Spillvattenavledning från de befintliga fastigheterna inom planområdet sker mot norr till en ledning i Ytterbyvägen. Spillvattnet leds från planområdet söderut till en pumpstation för att sedan pumpas vidare till Gryaabs avloppsreningsanläggning (Ryaverket) på Hisingen i Göteborg.

Från Rhodin 2, ansluter servicen till en BTG- ledning (Ø 225 mm) i Ytterbyvägen.

Servisen från fastighet Rhodin 3 ansluter till/utgörs av en PVC-ledning (Ø 110 mm) som övergår till PVC (Ø 160 mm) och PVC (Ø 200mm) för att slutligen ansluta till samma BTG (Ø 225 mm) i Ytterbyvägen, se bilaga 1.

2.3 Befintlig dagvattenhantering

Planområdet sluttar lätt i sydvästlig/ sydlig riktning vilket medför att en stor del av dagvattnet rinner mot områdets sydvästra hörn. Lokala mindre förhöjningar samt kanten längs områdets södra gräns förhindrar delvis avrinning mot grann-

(9)

9 (30)

fastigheten i söder. På området finns ett antal dagvattenbrunnar, se bilaga 2, vilka avvattnar fastigheternas asfaltsytor.

Takavvattningen från samtliga byggnader kunde vid inventeringstillfället konstateras ske via stuprör utan utkastare, se figur 5. Dessa är sannolikt anslutna till det allmänna dagvattenledningsnätet.

Längs planområdets norra sida finns en dagvattenledning, (PVC, Ø 200 mm) med avledning västerut mot Komarksbäcken. Längs Ytterbyvägen övergår ledningen till en BTG- ledning, först med dimension Ø 225 mm och sedan Ø 300 mm.

Inga kritiska lågpunkter observerades inom planområdet. Om dagvattenbrunnarnas rensgaller sätter igen kan dock avrinning ske mot grannfastigheter.

2.3.1 Konsekvenser av höga flöden

Vid extrema regntillfällen finns risk för att avledning av dagvatten sker ytledes mot, främst, fastigheten söder om Rohdin 2 och 3, men även till fastigheten väster om Rohdin 2. Söderut är lutningen relativit kraftig inom grannfastigheten, och vattnet kan rinna längs det asfaltsbelagda gångstråket till grannbyggnadens sydvästra hörn där en lokal lågpunkt (utrustad med rännstensbrunn) finns.

Grannfastigheten i söder har rännstensbrunnar placerade strategiskt för att ta hand om avrinningen mot byggnaden, se figur 6-8. Då ledningarna går fulla eller då gallrerna satt igen kommer ansamling av vatten att ske i lågpunkten vid

grannbyggnadens sydvästra hörn, figur 8. Eventuell vidare ytlig avledning härifrån sker mot Gamla Gärdesgatan, se figur 9.

Bygganden på grannfasigheten har källare men inga dörrar, trappor eller fönster via vilka dagvatten bedöms kunna ta sig in igenom. Detta så länge inte något högre vattenstånd genereras, vilket inte är troligt pga topografin. Det kan inte bedömmas huruvida en eventuell större ansamling av vatten i lågpunkten i figur 8 kan ge upphov till skador på närbelägen byggnad.

(10)

10 (30)

Figur 6. Rännstensbrunn vid den södra grannfastighetens nordvästra del

Figur 7. Rännstensbrunn placerad vid trappa intill gångstråk

(11)

11 (30)

Figur 8. Lokal lågpunkt försedd med rännstensbrunn (se pil) vid grannfastighetens sydvästra hörn

Figur 9. Eventuell vidare avledning från gångstråket sker mot Gamla Gärdesgatan

(12)

12 (30)

2.3.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden

Enligt utförd geoteknisk utredning (Norconsult, Markteknisk

undersökningsrapport, 2013) består jordenlagerföljden vid planområdet av ett måttligt lager fyllnadsmassor, ca 0,5 m, vilket vilar på ett lager lera. Den översta delen av lera utgörs av en sandig/siltig torrskorpa. Enligt tidigare geotekniska undersökningar i samma kvarter (Norconsult, 1986), har lerlagrets mäktighet uppmäts variera mellan ca 12 och 23 m.

I lerlagrets övre del är det troligt att det finns skikt av sand eller skalrester då detta har upptäcks i andra delar av kvarteret Rhodin.

Grundvattennivån ligger på ca 2 m djup under markytan, dvs i ungefär i nivå med källarvåningen i byggnaden som vetter mot Ytterbyvägen. I tabell 1 visas en sammanfattning över vilka jordarter med respektive mäktighet som uppmäts i det aktuella planområdet (Norconsult, 2014).

Tabell 1. Jordlager vid planområdet med motsvarande mäktighet.

Jordart Mäktighet [m]

Asfalt 0,0- 0,3

FYLLNING/Sandig GRUS med sten 0,25- 0,27 Mullhaltig sandig TORRSKORPELERA 0,2- 0,4 Siltig/Gyttjig siltig TORRSKORPELERA 0,3- 0,5 Något siltig LERA/LERA Ca 12-23

(13)

13 (30)

2.3.3 Recipient

Recipienten för dagvattnet från planområdet är Komarksbäcken, belägen ca 300 m väster om området. Komarksbäcken mynnar i Nordre älv och ingår således i Nordreälvs avrinningsområde. Statusbedömning för Nordre älv enligt VISS redovisas i tabell 2 (VISS, 2012).

Tabell 2. Statusbedömning enligt VISS för dagvattenrecipienten Nordre älv.

För Komarksbäcken saknas miljökvalitetsnormer, men åtgärder för att minska tillrinningen av föroreningar i dagvattnet bör vidtas. Tillrinningsområdet till Komarksbäcken utgörs till största del av hårdgjorda ytor, industrimark samt natur- och produktionsmark. Bäcken har haft återkommande problem med höga flöden, vilket beror på den stora andelen hårdgjorda ytor och övrig tät mark med lerhaltig grund samt hällmark (Länsstyrelsen, Västra Götaland).

2.4 Befintlig dagvattenavrinning

Avrinning från planområdet sker i nordlig riktning och dagvattnet leds sedan västerut till Komarksbäcken. Den befintliga dagvattenavrinningen för planområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Den dimensionerande regnvaraktigheten för avrinningen har ansatts till 10 min, vilket bedöms motsvara koncentrationstiden för området. För regn med varaktigheten 10 min och återkomsttider om 2 år, 10 år samt 100 år har intensiteten för respektive regn beräknats uppgå till ca 134, 228 och 489 l/s, ha. Vid

flödesberäkningen har avrinningskoefficienter bestämts för olika ytor enligt Svenskt Vattens publikation P90. Dessa redovisas nedan:

Tak 0,9

Asfalt 0,8

Recipient Befintlig status- bedömning

Riskbedömning år 2015

Riskbedömning år 2021

Nordre älv

Ekologisk - God

Kemisk - God (exkl. Hg)

Ekologisk – Ingen risk Kemisk – Ingen risk (exkl. Hg)

Ekologisk – Ingen risk Kemisk - Risk (Hg – kemisk beteckning för kvicksilver)

(14)

14 (30)

Det befintliga dimensionerande dagvattenflödet från planområdet har beräknats uppgå till omkring 36 l/s för ett 10- årsregn samt 76 l/s för ett 100- årsregn. I tabell 3 visas de beräknade ytorna med respektive flöden samt det resulterande dagvattenflödet.

Tabell 3. Beräknade ytor och ofördröjda flöden för det befintliga planområdet.

Total yta, m²

Reducerad yta, m²

Flöde, l/s (2-årsregn)

Tak 760 608 8 22 37

Asfalt 1065 958 13 14 39

Summa 1825 1566 21 36 76

(15)

15 (30)

3 Framtida förhållanden

Planen innebär att den mindre byggnaden på fastigheten Rhodin 2 rivs, samt att två nya huskroppar med gemensam loftgång byggs på innergården, se figur 10. Det gällande förslaget visar en lägenhetslösning med 10 smålägenheter, samt en samlad parkering i planområdets västra del. Den nya bebyggelsen innebär en förtätning, vilket kommer minska mängden asfalterad yta och öka andelen takyta. Eventuellt kommer en mindre grönyta anläggas på innergården, se figur 10.

Figur 10. Förslag till nybyggnation på planområdet.

3.1 Föreslagen vattenförsörjning

Den nya byggnaden kan anslutas till båda eller en av de befintliga servis-

ledningarna i planområdets norra del, vilka är anslutna till huvudvattenledningen längs med Ytterbygatan. Idag är servisen som försörjer Rhodin 3 högst belastad, ca 80 % av den totala vattenförsörjningen till båda fastigheterna sker via denna.

Därför är det fördelaktigt om den nya byggnaden kan anslutas till servisen för Rhodin 2, se bilaga 3.

(16)

16 (30)

Planområdets tre byggnader inrymmer sammanlagt 19 hyresenheter, varav 12 utgörs av verksamhetslokaler. I och med den nya bebyggelsen kommer ytterligare 10 lägenheter tillkomma.

Det har uppskattats att den totala vattenförbrukningen inom planområdet kommer motsvara ca 87 anslutna personer efter exploateringen. Detta innebär att den dimensionerande vattenförbrukningen (exklusive allmänförbrukning) kommer att uppgå till ca 3 l/s, enligt VAV P83, figur 7.2.2.1. Detta kan jämföras mot befintlig dimensionerande vattenförbrukning som uppskattats till ca 2,3 l/s. Den ökade dimensionerande vattenförbrukningen bedöms dock inte innebära att servis- dimensionerna för fastigheterna behöver dimensioneras upp.

En högvattenreservoar ligger relativt nära planområdet och då endast små tryckförluster bedöms uppstå vid distributionen till planområdet, har det i samråd med kommunen bedömts att det inte bör uppkomma problem angående tryck- eller volymkapacitet i och med den nya bebyggelsen.

3.1.1 Släckvattenförsörjning

Det finns två alternativ till släckvattenförsörjning för fastigheterna inom

planområdet. Då det handlar om flerfamiljshus med serviceanläggningar lägre än fyra våningar, kan tankbil utnyttjas som ett alternativt system.

Släckvattenförsörjning kan även ordnas från brandpost, varvid avståndet till uppställningsplats för brandbil inte bör överstiga 75 m.

Det bedöms rimligt att ordna släckvattenförsörjning direkt från befintlig brandpost strax utanför områdets nordöstra hörn, utan att avstånden blir för långa, se bilaga 3.

3.2 Framtida spillvattenavledning

Det föreslås att spillvattenavledning från den nya byggnaden sker till den befintliga spillvattenledningen i Ytterbyvägen. Enligt kommunen är kapaciteten i det

avledande spillvattensystemet god. Det tillkommande flödet från planområdet bedöms därmed inte utgöra något problem.

(17)

17 (30)

Med avseende på marklutningen i området föreslås att den nya byggnaden ansluts till den befintliga servisen för fastigheten Rhodin 2, se bilaga 3. Eventuellt kan fastighetens befintliga servisledningar användas. Dimension och lutning på servisledningen är okänd men vid ett antagande om att servisen dimensionerats enligt normerna (Ø 110 mm och minst 10 ‰ lutning) bedöms denna ha kapacitet att avleda det dimensionerande flödet för båda fastigheterna, 3 l/s.

3.3 Framtida dagvattenflöden

På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom utredningsområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. Den dimensionerande regnvaraktigheten bedöms vara 10 min för den planerade exploateringen. Beräkningar har även utförts för ett 100-årsregn för att kunna bedöma behov av ytlig magasinering inom fastigheten.

Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar upp- går den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn och 587 l/s, ha för ett 100-årsregn. Vid flödesberäkningarna har avrinningskoefficienter antagits enligt beräkningen av befintliga flöden, se avsnitt 2.4.

Det totala framtida ofördröjda dagvattenflödet från utredningsområdet efter exploatering har beräknats uppgå till ca 43 l/s vid ett 10-årsregn och 91 l/s vid ett 100-årsregn, se tabell 4. Vid beräkning har det inte tagits hänsyn till eventuell grönyta inom planområdet.

Tabell 4. Beräknade framtida ytor och ofördröjda flöden för det planerade planområdet.

Total yta, m²

Reducerad yta, m²

Flöde, l/s (10- årsregn)

Flöde, l/s (100- årsregn)

Tak 885 797 22 47

Asfalt 940 752 21 44

Summa 1825 1549 43 91

Eftersom byggnationen på planområdet inte innebär någon stor förändring av mängden hårdgjord yta, kommer dagvattenflödet från planområdet inte öka nämnvärt på kort sikt.

(18)

18 (30)

3.3.1 Kapacitet för dagvattenavledning

För att kontrollera kapaciteten på det befintliga allmänna dagvattenledningsnätet har översiktliga beräkningar utförts. Den aktuella dagvattenledningen som planområdet är anslutet till, och till vilken det även i framtiden föreslås avledning, har delats upp i delssträckor, beroende på ledningsdimension, se bilaga 5.

Standardvärdena 0,2 och 1 har använts för skrovligheten för ledningar i PVC respektive betong.

Medellutningen på varje delsträcka har beräknats med hjälp av marknivåer tagna från grundkartan. Kapaciteten har bedömts för det fall då ledningen precis går full, se tabell 5.

Tabell 5. Kapacitet på den befintliga dagvattenledningen för respektive delsträcka.

Den befintliga och framtida dagvattenavrinningen till den aktuella ledningssträckan vid ett 10-årsregn har beräknats översiktligt för anslutna fastigheter, se bilaga 5 med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Även vägytor med avrinning mot nämnd ledning har inkluderas i beräkningarna. Vid flödesberäkningen har en avrinningskoefficient bestämts för de olika fastigheterna enligt Svenskt Vattens publikation P90. Dessa redovisas nedan:

Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus): 0,4-0,6 (beroende på andel

grönyta)

Asfalt: 0,8

En jämförelse mellan dagvattenledningens kapacitet, det befintliga flödet samt Delsträcka Ledning Lutning

[‰]

Innerdiameter [mm]

Flödekapacitet, [l/s]

1 PVC, Ø110 mm

22,2 97 10

2 PVC, Ø200 mm

25,7 176 51

3 BTG, Ø225 mm

5,5 225 36

4 BTG, Ø300 mm

10 300 104

5 BTG, Ø300 mm

60 300 256

(19)

19 (30)

Tabell 6. Flöde kapacitet, befintligt dimensionerande flöde samt framtida dimensionerande flöde vid ett 10-årsregn (inklusive flöde från vägytor).

Delsträcka Kapacitet, l/s Befintligt dim.

flöde (10- årsregn) [l/s]

Framtida dim flöde (10- årsregn) [l/s]

1 10 16,4 16,4

2 51 16,4 16,4

3 36 89,3 96,3

4 104 142,1 149,1

5 256 149,3 156,3

Enligt tidigare resonemang, kommer det framtida flödet från planområdet inte att öka i och med exploateringen. Däremot kan förväntade klimateffekter innebära ett ökat flöde i framtiden. Det kan dock konstateras att den aktuella ledningssträckan redan i dagsläget är högt belastad och att fördröjning av dagvattenflödena till denna bör ske i största möjliga utsträckning.

Redovisad bedömning av flödeskapacitet är baserad på grovt antagna lutningar. En inmätning av ledningssträckan bör utföras för att en noggrannare beräkning av kapaciteterna skall vara möjlig och för att ett bättre beslutsunderlag för eventuella åtgärder skall kunna tas fram. Även flödes- och nivåmätning bör utföras för att verifiera befintlig belastning. Om flaskhalsar kan konstateras kan åtgärder i form av ledningsomläggning eller allmän flödesutjämning vara aktuellt.

3.3.2 Erfoderlig fördröjningsvolym

För att minska belastningen på dagvattenledningsnätet och reducera risken för översvämning mot grannfastigheterna rekommenderas en lokal fördröjning av dagvattenavrinnigen från planområdet. Fördröjningen föreslås ske till motsvarande nivå som dagvattenledningsnätet i Ytterbyvägen troligtvis är dimensionerat för.

Enligt tidigare riktlinjer från branchorganisationen (Svenskt Vatten P90) skulle ledningar i citybebyggelse i ett öppet område dimensioneras för två års

återkomsttid. I dagsläget är normen att dimensionering sker för 10-årsregn.

Tvårsflödet uppgår till 21 l/s (se tabell 3). Dimensionering av fördröjningsmagasin och utlopp från detta utförs för regn med 10-års återkomsttid. Den effektiva magasinsvolymen behöver uppgå till 13 m³ då magasinet dimensioneras för framtida regn med 10-års återkomsttid och för ett utflöde om max 21 l/s. Utfört som ett kassettmagasin med 0,5 m djup, krävs det då en yta om ca 26 m², se detta exemplifierat i bilaga 4.

(20)

20 (30)

Ett 10-minuters regn med 100 års återkomsttid kommer att ge en regnvolym om ca 55 m³ inom hela planområdet, varav avrinningen till innergården beräknas uppgå till ca 45 m³. För att omhänderta detta flöde bör en ytlig magasineringsvolym om ca 20 till 45 m³ finnas, beroende på vilket flöde som kan erhållas från planområdet mot Ytterbyvägen. Den mindre volymen (20 m³) kräver ett utflöde motsvarande flödet vid ett 10-årsregn enligt tabell 4.

3.4 Framtida dagvattenhantering

De huvudsakliga föroreningskällorna inom planområdet bedöms utgöras av uppställning av motorfordon samt erosion av byggnadsmaterial. Byggnadsmaterial med skadlig miljöpåverkan bör undvikas, varvid dagvattnet från byggnaderna kan anses vara rent. Det är fördelaktigt om dagvattnet kan fördröjas inom planområdet i den mån det är möjligt och därmed minska direkta avrinningen till ledningsnätet och Komarksbäcken. Nedan ges exempel på för planområdet lämplig

dagvattenhantering.

3.4.1 Genomsläppliga beläggningar

För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning.

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt, stenplattor och grus/makadam eller en kombination av dessa, se figur 11.

Figur 11. Yta med hålsten av betong, gångstig med stenplattor samt makadambelagd gång

(21)

21 (30)

Även där det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material, vilket bedöms vara fallet för Rhodin 2 och 3, då marken utgörs av lera, kan

genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden jämfört med asfalterade ytor eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar.

3.4.2 Makadammagasin

Dagvatten kan t.ex. omhändertas i eller avledas via sk. stenkista (makadammagasin) enligt figur 12. Utformningen av makadammagasin kan varieras, men en fördel med dessa är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor.

Fördröjningsmagasin anläggs generellt så ytligt som möjligt och ovan högsta grundvattenyta.

Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i magasinet utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 % för makadam. Vid användning av sk. dagvattenkasetter erhålls en betydligt större porvolym, ca 96 % och därmed ett kompaktare magasin.

Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta.

Av figur 8 nedan framgår att dräneringen från fastigheten ansluts direkt till dagvattenledningen i intilliggande gata medan stuprören ansluts till stenkistan.

Genom detta tillvägagångssätt säkerställs avledningen av dräneringsvatten samtidigt som takvattnet fördröjs. Avtappningen från stenkistan sker via en anslutning till utgående dräneringsledning från fastigheten.

(22)

22 (30)

3.4.3 Dagvattenkassetter

Fördröjningsmagasin kan även bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 13.

Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras.

Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

Figur 12. Föreslagen princip för utformning med stenkista

(23)

23 (30)

eskr-utredn-pm-kalkyl\pm detaljplan v.docx

3.4.4 Torra översvämningsytor

Ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk, plantering eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Ett exempel på översvämningsyta visas i figur 14.

Figur 14. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö Figur 13. Exempel på utjämningsmagasin bestående av

dagvattenkassetter (Uponor)

(24)

24 (30)

3.4.5 Rain Gardens

Så kallade Rain Gardens, se figur 15-16, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. Överskottsvatten dräneras bort genom ledningar i ett underliggande dräneringsskikt.

Rain Gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs.

Figur 15. Schematisk skiss av en regnträdgård i sektion

(25)

25 (30)

Figur 16. Exempel på stuprör med utlopp i en Rain Garden

3.4.7 Höjdsättning

Höjdsättningen av området är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg, speciellt då marken i aktuellt område sluttar mot grannfastigheter och har en instängd karaktär i övrigt. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra.

Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dräneringsvatten samt spillvatten skall kunna erhållas.

Lägsta golvnivå bör enligt Svenskt Vattens publikation P105 inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det föreslås även att marken ges ordentlig lutning ut från den nya byggnaden och mot Ytterbyvägen i den mån det är möjligt. Instängda områden skall undvikas.

(26)

26 (30)

3.5 Förslag till utformning av dagvattenhantering

Kungälvs kommun har inget uttalat krav på fördröjningsvolymer för dagvatten.

Eftersom dagvattenledningen i Ytterbyvägen är högt belastad föreslås dock att dagvattnet skall fördröjas. Fördröjning föreslås ske till ett utflöde motsvarande ett regn med två års återkomsttid (ca 21 l/s). Med en klimatfaktor om 1,2 innebär det att den erforderliga effektiva fördröjningsvolymen för regn med 10 års återkomsttid behöver uppgå till 13 m³.

Vid extrema regntillfällen kommer dagvattenledningsnätet att gå fullt. För att förhindra skador på grannfastigheter samt på byggnaderna inom planområdet föreslås att ytlig magasinering möjliggörs. Detta kan förslagsvis ske i området där p-platser planeras, som då utformas som en torr översvämningsyta, se bilaga 4. För att minska risken för översvämning till grannfastigheter från översvämningsytan, föreslås att minst två rännstensbrunnar anläggs i lågpunkten.

Både det markförlagda och ytliga magasinet bör om möjligt även anläggas med möjlighet till kontrollerade ytliga vidare avledning, genom en noga vald

höjdsättning. I bilaga 6 redovisas befintliga markprofiler för området där p-ytorna planeras tillsammans med förslag till ny höjdsättning så att en torr översvämnings- yta kan erhållas. Inritade släntlutningar uppgår till ca 3-4 % (olika höjd och längdskala). Ett ytligt magasin utformat enligt detta förslag skulle inrymma ca 40 m³ dagvatten med ett maximalt vattendjup om ca 20 cm, vilket normala personbilar bedöms klara utan några större skador. Det bör kontrolleras att detta är förenligt med det u-område som sammanfaller med den föreslagna ytan.

På innergården finns det möjlighet att uppföra en mindre grönyta, vilken förslagsvis utformas som en Rain garden.

Det bör tillses att erfoderligt utrymme finns för ytlig avledning på både den norra och södra sidan om den planerade nybyggnationen. Den erfoderliga ytan för avledningen är beroende av marklutningen och vilket vattendjup som kan tillåtas.

(27)

27 (30)

4 Slutsats

Från planområdet sker avrinningen av dagvatten via takytor samt hårdgjorda ytor, vilket inte kommer ändras nämnvärt efter exploatering. Under förutsättning att inga miljöfarliga takmaterial används som takbeklädnad, antas dagvatten från taken vara rent. Takvattnet föreslås i största möjliga utsträckning fördröjas inom fastigheten.

Omhändertagande av övrigt dagvatten, som kan förorenas av fordons-

uppställningen, föreslås fördröjas i makadammagasin varvid en viss reningseffekt även erhålls. Fördröjningen motiveras främst av den höga befintliga belastningen på dagvattenledningsnätet i Ytterbyvägen.

Höjdsättningen av området måste ägnas stor omsorg då den naturliga marklutningen delvis är mot grannfastigheterna i söder och väster. För att begränsa risken för avrinning mot fastighetsinterna och angränsande byggnader föreslås att ytliga tillfälliga magasineringsytor anläggs.

Befintliga förbindelsepunkter för vatten, avlopp och dagvatten föreslås användas även fortsättningsvis.

Sammantaget innebär nyexploateringen ingen stor skillnad med avseende på dagvattenavrinningen för omgivande bebyggelse, då andelen hårdgkord yta inte förändras nämnvärt. Utförs föreslagna fördröjningsåtgärder och höjdsättning kommer detta innebära en markant förbättring, främst för fastigheten söder om Rhodin 2 och 3.

(28)

28 (30)

5 Referenser

Länsstyrelsen Västra Götalands Län,

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och- vattenanvandning/lova-bidrag/Pages/komarksbacken.aspx den 28 juli 2014

Kungälvs kommun, Detaljplan för Rhodin 2 och 3. Samrådshandling, 2013

Norconsult (f.d. GF-konsult), Kv Rhodin, Claes Brun, Borgmästarängen och landsfiskalen, kvartersutredning

Norconsult AB, PM beträffande geotekniska förhållanden. Geoteknisk utredning, 2014.

Kungälvs kommun, grundkarta över planområdet

Kungälvs kommun, Ledningskartor i CAD format

VISS (Vatteninformationssystem Sverige), Nodre älv, www.viss.lansstyrelsen.se 2014.

Norconsult AB Mark och Vatten

Jaan Kiviloog

jaan.kiviloog@norconsult.com

Åsa Malmäng Pohl

asa.malmang@norconsult.com

(29)

29 (30)

(30)

(31)

Uppdragsnummer: 103 25 75

Beteckningar Bilaga 1

Befintlig spillvattenledning

Befintlig vattenledning

(32)

Befintlig dagvattenhantering

Uppdragsnummer: 103 25 75

Beteckningar Bilaga 2

Befintlig dagvattenledning

grannfastighet

(33)

ca 65 m

Uppdragsnummer: 103 25 75

Beteckningar Bilaga 3

Befintlig spillvattenledning

Befintlig vattenledning

(34)

Uppdragsnummer: 103 25 75

Beteckningar Bilaga 4

dagvattenledning

Avrinningsriktning yta/Rain garden

grannfastighet

(35)

dagvattenledning

Uppdragsnummer: 103 25 75

Beteckningar Bilaga 5

Fastighet med avrinning till aktuell dagvattenledning

Avrinningsriktning dagvatten

Befintlig dagvattenledning

(36)