PM Trafik v.1.1 2017-05-12
Dnr 2011/112 KS 203
PM Trafik
Södra Väsjön
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
1
Medverkande
Mats Lindblom, delprojektledare Sollentuna kommun Carita Örnmark, planarkitekt Sollentuna kommun Therese Spinnars, trafikplanerare Sollentuna kommun
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
1 Innehållsförteckning
1 Inledning 2
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte ... 2
2 Förutsättningar 3
2.1 Nulägesbeskrivning ... 32.2 Framtida Södra Väsjön ... 3
2.2.1Bostäder 4 2.2.2Handel och verksamheter 4 2.2.3Målpunkter 4
3 Trafiknät 5
3.1 Trafikstruktur... 53.2 Gångstråk och tillgänglighet ... 7
3.2.1Skolvägar 7 3.2.2Tillgänglighet 7 3.2.3Gångytor 8 3.2.4Cykelstråk 8 3.3 Kollektivtrafik ... 9
3.4 Nyttotransporter och räddningstjänst ... 10
3.4.1Avfallstransporter 10 3.4.2Varutransporter 11 3.4.3Räddningstjänst 11 3.5 Besöksparkering för rörelsehindrade och angöring till entréer 12 3.6 Biltrafiknät ... 12
4 Trafikalstring 13
4.1 Förutsättningar och antaganden ... 134.2 Resultat ... 13
5 Gaturum och torg 14
5.1 Edsbergs allé ... 155.2 Väsjö backe ... 16
5.3 Väsjöpromenaden ... 16
5.4 Gränder ... 17
5.4.1Södra gränden 17 5.5 Linbanetorget ... 17
5.6 Snöbollstorget ... 17
5.7 Drift och underhåll av allmän plats ... 17
5.8 Finansiering och genomförandet ... 17
6 Parkering 18
6.1 Parkeringsbehov bil och cykel ... 186.2 Mobilitetsåtgärder ... 18
7 Fortsatt arbete 19
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
2
Figur 1: Södra Väsjöns läge i det nya området Väsjön
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Södra Väsjön är ett delområde i det nya bostadsområdet Väsjön.
Väsjön ligger i kommundelen Edsberg i Sollentuna kommun. Totalt är Väsjön uppdelat i 10 detaljplaneområden varav Södra Väsjön är ett av dem.
Detaljplanen för Södra Väsjön är under utredning inför samråd som planeras till april - maj, 2017. Planen planeras antas under kvartal 2, 2018 och vinna laga kraft tidigast juni 2018.
1.2 Syfte
Detta PM omfattar utredning av trafikytor inom den nya detaljplanen för Södra Väsjön. Utformningen av trafikfunktionerna syftar till att få en väl fungerande trafikföring men också god plats för vistelse för boende, verksamma och besökande till området.
Varje delområde inom Väsjön studeras separat med utgångspunkt i trafiknätet och PM Trafik för Södra Väsjön omfattar således inte angränsande gators utformning. Däremot kontrolleras den nya bebyggelsens behov av angöring mot omgivande trafiknät samt dess kopplingar till andra delområden.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
3
Figur 2: Södra Väsjön (ur Gestaltningsprogram för Södra Väsjön, granskningshandling)
2 Förutsättningar
2.1 Nulägesbeskrivning
Större delen av Södra Väsjön är idag obebyggd, endast den sydligaste spetsen som tillhör det befintliga Sportfältet är exploaterad. Området ligger i en dalsänka och består idag av naturmark av varierande typ och kvalitet.
Området gränsar i söder mot idrottsanläggningarna på det befintliga Sportfältet samt Ribbings väg som leder till Edsbergs centrum. I öster gränsar området mot Väsjöbacken och den omgivande skogen. I väster gränsar området mot ytterligare naturmark och längre västerut ligger bostads- och verksamhetsområdet Edsängen. Norr om området finns idag ingen bebyggelse men i framtiden kommer området att gränsa mot Väsjö torg, en central del av Väsjön.
2.2 Framtida Södra Väsjön
Visionen för Södra Väsjön är att möjliggöra för en ny
bebyggelsestruktur som länkar samman Edsberg och Väsjön.
Samtidigt ska de värden och kvaliteter som finns inom området bevaras och utvecklas för att skapa en kommundel med en tydlig identitet inom aktivitet och friluftsliv.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
4
2.2.1 Bostäder
Södra Väsjön planeras för ca 700 bostäder varav de flesta i flerfamiljshus och några i småhus. Bebyggelsen kommer att karaktäriseras av tre typer av strukturer:
• Småskaliga kvartersstruktur i områdets centrala del
• Tätt placerade lamellhus utmed Edsbergs allé
• Terränganpassade sluttningsbebyggelse i områdets östra del 2.2.2 Handel och verksamheter
Totalt planeras ca 2 000 kvm BTA kommersiella lokaler inom området. Verksamheterna planeras att placeras i bottenvåningarna i fastigheterna mot torgen och mot gångfartsgatorna. Därtill planeras två förskolor för totalt ca 160 barn.
2.2.3 Målpunkter Målpunkter i Väsjön
Inom Väsjön planeras två F-6 skolor samt flera förskolor i respektive delområde. Vid skolan i Väsjö torg planeras även en idrottshall eventuellt tillkommer även handel.
Förutom Väsjöbacken planeras också idrottsanläggningar vid Sportfältet.
I området kommer det finnas närhet till grönområden, motion- och promenadstråk. Väsjön angränsar till två av kommunens naturreservat, Törnskogen och Rösjöskogens. För att binda ihop reservaten planeras ett promenadstråk, det Blågröna stråket. Stråket utgör en del av promenadstråket runt sjön Väsjön som också mynnar till två torg, Kastelltorget och Torget (Väsjö torg).
Ett flertal lekplatser av varierande storlek och karaktär för alla åldrar planeras i området. Det planeras en eller flera lekplatser i varje delområde.
Målpunkter inom Södra Väsjön
Inom Södra Väsjön planeras ett stadsdels-/kommunlekplats i södra delen, mot Sportfältet, och en områdeslekplats i den nordöstra delen.
Två förskolor planeras, en vid Edsbergs allé i södra del och en vid Snöbollstorget.
Linbanestationen kommer att bli den absolut största målpunkten inom Södra Väsjön. Vintertid är stråket mellan linbanan och Väsjöbacken viktig för gående. Stråket går via Linbanetorget.
Andra målpunkter är busshållplatserna längs Edsbergs allé, de ligger dels vid linbanan och dels i södra delen av gatan mot Ribbings väg.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
5
Figur 3: Södra Väsjön med de namn på gator och gränder som använts i detta PM
3 Trafiknät
3.1 Trafikstruktur
Ambitionen för Södra Väsjön är att skapa ett attraktivt område, varifrån och dit det ska vara lätt att promenera, ta cykeln och resa kollektivt. Detta ska uppnås genom:
• god standard på utformning,
• genom att underlätta för drift och underhåll samt
• genom att bebyggelse- och kvartersstrukturen ska gynna gång- , cykel- och kollektivtrafik.
Transportstyrelsens text angående gångfartsområde och gågator
Du får inte köra fordonet med högre hastighet än gångfart. Du får inte parkera fordonet på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. Du som är förare har väjningsplikt mot gående.
Du får inte köra ett motordrivet fordon på en gågata annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för
• varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan,
• transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan,
• transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan eller
• transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
6
Edsbergs allé
Den nya gatan Edsbergs allé kommer att tillsammans med Ribbings väg att förbinda Edsbergs centrum med Väsjö torg. På så vis integreras de nya och befintliga områdena på ett naturligt sätt med Sportfältet som en tydlig central målpunkt.
Edsbergs allé kommer att gestaltas som en stadsgata med hastighetsbegränsning 40 km/tim med ytor för gående, cyklister och motorfordonstrafik. Edsbergs allé kommer även ha utrymme för
gatuparkering/angöring/lastplatser och trädplantering. Gatumiljön bör utformas så att den inte inbjuder till höga hastigheter vilket skulle kunna skapa en barriär mellan områdets östra och västra sida.
Från Edsbergs allé kommer korsande gränder av gångfartskaraktär att leda i öst- västlig riktning genom bostadskvarteren.
Väsjöpromenaden
Parallellt med och öster om Edsbergs allé går Väsjöpromenaden. Väsjöpromenaden är ett sammanhängande stråk mellan
Sportfältet och Väsjö torg, som kommer att länka samman Södra Väsjön och Väsjö torg.
Den föreslås regleras och gestaltas som gångfartsområde.
Väsjö backe
I områdets södra del föreslås en lokalgata kallad Väsjö backe med gångbana leda mellan Edsbergs allé och bostadshusen i bergssluttningen i områdets östra del. Väsjö backe avslutas i Snöbollstorget, som även det föreslås regleras och utformas såsom gångfartsområde.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
7
3.2 Gångstråk och tillgänglighet 3.2.1 Skolvägar
Allmänt
Bra tillgänglighet för barn betyder att de själva ska ta sig till sina målpunkter utan att vara hänvisade till att bli skjutsade av vuxna.
Korta avstånd och ett väl fungerande gång- och cykelnät är därför en förutsättning för god tillgänglighet. Barn är den grupp som använder gång- och cykelvägnätet mest, då de tar sig till och från skolan minst en gång per dag.
Barns rörelsefrihet har de senaste åren minskat och det blir allt vanligare att föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Faktorer som påverkat är trygghet och trafiksäkerhet. Därför är det viktigt att gång- och cykelstråk har god belysning, fria från inskränkande buskar och träd, även i övrigt god drift och underhåll samt säker utformning vid korsningspunkter och passager med biltrafik och om möjligt måttliga lutningar. Ett bra skolstråk ska vara gent, tydligt, tillgängligt och tryggt.
Förskolor
I Södra Väsjön planeras två förskolor för totalt ca 160 barn. Den ena planeras ligga i områdets sydvästra del, väster om Edsbergs allé. Den andra planeras ligga i områdets nordöstra del, i Väsjöbackens västra sluttning. Till förskolan förväntas barnen ta sig i sällskap med vuxen.
Vid genomförande av detaljplanen bör gena och bekväma stråk till dessa två målpunkter anordnas för att främja resor till fots och med cykel. Möjlighet till attraktiv cykelparkering i närheten av förskolorna bör också anordnas för att möjliggöra för lämnande vuxen att fortsätta sin resa med t.ex. buss eller linbana beroende på slutdestination. Om förskolornas läge upplevs som avlägset och/eller vägen dit inte
upplevs som bekväm ökar risken för att fler väljer att hämta och lämna med bil.
Grundskola
I norr gränsar området mot Väsjö torg där Väsjöns största skola – Väsjöskolan – planeras ligga. Skolan planeras för ca 700 elever i åk F- 6. Skolan planeras ligga väster om Edsbergs allé precis norr om gränsen till Södra Väsjön. Gång- och enkelriktade cykelbanor planeras längs med båda sidor av Edsbergs allé. Barn som cyklar till skolan måste alltså passera Edsbergs allé antingen på väg till eller på väg från skolan. Därför bör flera övergångsställen och överfarter anläggas över gatan. Placering och frekvens av övergångsställen och cykelöverfarter behöver studeras för att säkerställa att det är enkelt och tryggt att korsa gatan.
Gymnasium
Rudbecks gymnasium och Yrkesgymnasiet i Sollentuna ligger nära Edsbergs slott norr om Edsviken. Linbanan förväntas få ett stopp vid Rudbecks gymnasium och kommer således stå i direkt förbindelse med Södra Väsjön.
3.2.2 Tillgänglighet
Norra delen av Södra Väsjön ligger i en dalsänka. Områdets östra del ligger i sluttningen mot Väsjöbacken och den södra delen sluttar upp mot Ribbings väg. De lägsta gatudelarna planeras ligga kring nivå ca +24 medan de högsta kommer att ligga på ca +33 +34.
Då stora nivåskillnader behöver hanteras inom detaljplaneområdet krävs detaljerade studier av nivåer. Boverket har formulerat de krav som gäller generellt i Sverige. För allmän plats ska kraven för tillgänglighet i BFS 2011:5 ALM 2 uppnås.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
8
Figur 4: Ytor av gångfartskaraktär Figur 5: Gator med gångbanor Figur 6: Gator med cykelbana
3.2.3 Gångytor
Samtliga gator i Södra Väsjön planeras för gångtrafik. Längs Edsbergs allé och Väsjö backe planeras gångbanor längs båda sidorna av
gatorna. Gränderna som korsar Edsbergs allé in mot kvarteren samt Väsjöpromenaden föreslås regleras och utformas för gångfart. Detta ställer stora krav på utformning och fortsatt drift och underhåll av ytorna.
3.2.4 Cykelstråk
Längs med Edsbergs allé planeras ett kommunalt huvudcykelstråk.
Det planeras för enkelriktad cykelbana längs båda sidor om gatan. Det planeras även för en dubbelriktad cykelväg mellan Edsängen och Sportfältet.
Inom området kommer cykeltrafiken att ske i blandtrafik.
Väsjöpromenaden och de angränsande gränderna föreslås vara reglerade som gångfartsområde vilket ger möjligt att cykla på samtliga av dessa, så länge cyklisterna anpassar sig till gångtrafikanterna. Längs Väsjö backe, i områdets södra del, hänvisas cykeltrafiken till körbanan då gatan är en återvändsgata och flödena väntas bli låga.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
9
Figur 7: Busshållplatser markerade med ring och eventuell linbanestation med fyrkant
3.3 Kollektivtrafik Buss
Området planeras för att
kollektivtrafikförsörjas med två busslinjer.
En linje förväntas gå Norrsätra
verksamhetsområde, Väsjö torg, Edsbergs allé, Ribbingsväg till Stockholms city. Linjen antas gå med 15-minuterstrafik i högtrafik.
En annan linje planeras gå Norrsätra verksamhetsområde, Väsjö torg, Edsbergs allé, Ribbingsväg, Sollentuna station till Karolinska sjukhuset. Förväntat turtäthet på denna linje är ca 5-minuterstrafik.
Två busshållplatser planeras inom detaljplaneområdet, en i söder norr om lutningen upp till Ribbings väg och en i norr, norr om en eventuell linbanestation.
Avståndet mellan hållplatserna är ca 300 meter.
Byte till pendeltåg
Vid Häggvik station och Sollentuna station går det idag (2017) att byta till pendeltåg mot Stockholm C, Arlanda och Uppsala.
Förslag finns att införa skip-stop trafikering för vissa pendeltågsavgångar och därmed riskerar Häggvik att förlora direktkontakt med Arlanda och/eller Uppsala. Vid Sollentuna station går det även att byta till buss mot andra målpunkter i närområdet, t.ex. Kista och Upplands Väsby.
Linbana
Linbana mellan Häggvik station och Väsjön utreds. Vid utbyggnad skulle den ge en kabinavgång var 20:e sekund och 8 min restid från Väsjö torg till Häggvik station.
Linbanestationen placering är under utredning, men föreslaget läge är utmed Edsbergs allé i nordvästra delen av detaljplanen för Södra Väsjön.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
10
3.4 Nyttotransporter och räddningstjänst 3.4.1 Avfallstransporter
Avfallsfordon behöver komma nära miljörum i varje fastighet. För gator som används för avfallstransporter ställs särskilda krav på vändplatsen.
Gångväg mellan avfallsutrymme och lastplats
Avfallsutrymme för matavfall ska anordnas inom 50 m från bostadsentré.
Dragväg från miljörum till lastplats ska uppnå SEOM2s krav förhämtning av avfall. Väg mellan
avfallsutrymme/hämtställe/avfallsbehållare och sopbilens lastningsplats som används för manuell hämtning:
• ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder året om,
• ska ha avfasade kantstenar (trappsteg och kullersten får inte förekomma),
• ska vara högst 10 m lång,
• bör vara minst 1,2 m bred om den är rak, annars minst 1,35 m,
• bör ha minst 2,1 m fri höjd,
• bör inte ha någon lutning (om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 5 % (1:20),
• eventuell ramp bör inte ha större lutning än ca 8 % (1:12) och med vilplan efter 12 m, vilplanet ska vara minst 1,5 m)
2 Sollentuna Energi och Miljö
Körbana
Körbana för enkelriktad trafik ska vara minst 3,5 m bred och för dubbelriktad trafik minst 5,5 m, exkl. stödremsor.
Lastplats för kärlhämtning
Avfallsfordon får inte hindra annan trafik när den står still och avfall lastas. Platsen måste vara så stor att det finns utrymme att hantera kärl.
Lastplats i flerfamiljsområde bör skyltas såsom lastplats med p-förbud måndag-fredag kl. 07.00–17.00.
Ytan ska vara plan och hårdgjord och fri från hinder. Vid kärlhantering kan en svag lutning accepteras.
Tabell 1:Rekommenderade mått för lastplatser utomhus
Kärlhämtning
Bredd 4,6 m
Längd 15,0 m
Fri höjd 4,7 m
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
11
3.4.2 Varutransporter
Avstånd till varuentré från lastplats bör inte överskrida 30 m.
Överskrids avståndet finns det risk för låg regelefterlydnad. Dragytan från lastplats till entré ska vara jämn och med låg lutning, se krav för avfallstransporter.
3.4.3 Räddningstjänst
Utryckningstrafik är inte homogen. polis, brandkår och ambulans har olika anspråk. Utryckningsfordonens avvikande anspråk redovisas och kopplas till benämningarna utryckning, räddning, katastrof och stegbil.
De mest utrymmeskrävande fordonen är brandkårens stegbilar.
Det primära utryckningsnätet omfattar större delen av biltrafikens huvudnät samt anslutningsgator till sjukhus och vårdhem,
brandstation och andra väl frekventerade målpunkter för
räddningsfordon. Det sekundära utryckningsnätet omfattar övriga delar av blandtrafiknätet utom gator för gångfart.
Räddningstjänsten ska ha full tillgänglighet till byggnaderna, längs omgivande gator och körbara slingor runt byggnaderna. Det är viktigt att räddningsvägarna är framkomliga, väl uppmärkta och fria från hinder samt att de hålls snöröjda under vintern.
Räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningstjänst behöver utredas och säkerställas särskilt noggrant i Södra Väsjön eftersom gångfartsområdet omfattar de flesta gaturum och eftersom området har stora nivåskillnader.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
12
Figur 8: Biltrafiknätet i området, svart markerar huvudgata och gul lokalgata
3.5 Besöksparkering för rörelsehindrade och angöring till entréer
Parkering för rörelsehindrade
Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska vid behov kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Parkeringsplatsen ska rymmas inom kvartersmark.
Angöring till entréer
En angöringsplats för bilar ska finnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler,
arbetslokaler och bostadshus. Inom området där det är reglerat som gångfartsområde, kommer det vara tillåtet att stanna i gatan för på- och avstigning.
3.6 Biltrafiknät
Inom området planeras Edsbergs allé som huvudgata, som binder samman området mellan Frestavägen och Ribbings väg. Mellan Edsbergs allé planeras Väsjö Backe, en lokalgata med trafikseparerad sektion mellan gående och biltrafik.
In- och utfart till fastigheter
Planområdet har många kvartersgränser med in- och utfartsförbud.
Möjligheterna till infarter till parkeringsgaragen förde olika fastigheterna är därför begränsad. Här krävs detaljerade studier av biltrafikrörelser och gångflöden.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
13
Figur 9: Beräknad trafikalstring visat i årsmedelsdygnstrafik, vilket är något lägre än väntad vardagsdygnstrafik
4 Trafikalstring
4.1 Förutsättningar och antaganden
En trafikanalys har genomförts för hela Väsjön med
mikrosimuleringsverktyget VISSIM. Resultatet för Södra Väsjön är ett uttag från den trafikanalysen för hela området. I analysen var
markanvändningen för Södra Väsjön:
• Ca 740 bostäder, fördelat på flerbostadshus och stadsradhus
• Ca 2 000 BTA verksamheter
• Två stycken förskolor 4.2 Resultat
Området förväntas alstra cirka 2 100 ÅDT biltrafik.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
14
Figur 10: Gator och torg (Underlag från Gestaltningsprogram för Södra Väsjön, granskningshandling)
5 Gaturum och torg
Till höger illustreras och beskrivs Södra Väsjöns gator. De allmänna stråken består av:
• en huvudgata (Edsbergs allé),
• en lokalgata (Väsjö backe) och
• tre gränder med gångfartskaraktär samt
• ett gångstråk (Väsjöpromenaden)
Dessutom planeras för flera allmänna torg och platsbildningar:
• Linbanetorget i norr,
• Sportfältstorget i söder,
• Snöbollstorget mot Väsjöbacken och
• ett antal mindre platsbildningar mellan de föreslagna gränderna och gågatorna
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
15
5.1 Edsbergs allé
Edsbergs allé är områdets huvudgata med både kollektivtrafik och biltrafik. Gatan kantas av flerbostadshus med viss verksamhet i bottenplan. Gatan kommer att utformas som en stadsgata med
gångbanor och enkelriktade cykelbanor, parkering varvat med träd och belysning. Gatan ska utformas för busstrafik, vilket innebär att gatan bör utformas med 7,0 meters körbana och 2,0–2,5 meters
parkeringsfickor. Vid lastplatser ska sektionen breddas.
Gångbanorna föreslås minst 1,8 meter breda med en avgränsning mot cykelbanan. Cykelbanorna föreslås minst 2,0 meter med en
möbleringzon mot parkerade fordon om 1,0 meter.
Busshållplatserna föreslås som stopphållplats, vilket innebär att sektionen vid busshållplatser måste breddas för att ge plats för en mittrefug i gatan mellan de båda busslägena. För att boende i mer avlägsna delar av Väsjön lättare ska nå kollektivtrafiken ska utrymme skapas för infartsparkering för cyklar i anslutning till busshållplatserna.
För att prioritera framkomlighet för busstrafiken föreslås gatan ha in- och utfartsförbud till fastigheter längs hela gatan. Fastigheterna föreslås istället angöras via tvärgränderna.
Träden på Edsbergs allé planeras att få sammanhängande skelettjordar vilka förses med vatten från körbanan via Nordemannabrunnar som renar vattnet innan det når skelettjordarna. Breddning från
skelettjordar går ut i ledning och vidare till dagvattendamm på Sportfältet vid extrem nederbörd.
Figur 11: Programhandlingens förslag till normalsektion för Edsbergs allé
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
16
Figur 13: Programhandlingens förslag till sektion för Väsjöpromenaden
5.2 Väsjö backe
Väsjö backe är en lokalgata med separerade gångbanor en på vardera sidan, cyklar går i blandtrafik. Gatan sträcker sig från Edsbergs allé, förbi Sportfältstorget till Snöbollstorget. Gatan har kantstensparkering längs båda sidor.
Körbanan förslås vara 5,5 meter med 2,0 meter parkeringsutrymmen och 2,5 meter gångbanor.
Figur 12: Programhandlingens förslag till sektion för Väsjö backe
5.3 Väsjöpromenaden
Väsjöpromenaden är ett sammanlänkande stråk från Väsjö torg till Södra Väsjön. Stråket ska utformas med gångfartskaraktär. Ytan planeras i en och samma nivå, förutom en zon för plantering, sittgrupper och dagvattenhantering.
Stråket ska utformas för god tillgänglighet och effektiv drift och underhåll.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
17
5.4 Gränder
5.4.1 Södra gränden
In- och utfarter till garagen förläggs så nära gatorna som möjligt. De inre delarna av gränderna regleras som gågata. Grändernas utformning är avgörande för hur väl reglering kommer att fungera. För att
systemet ska fungera måste utformningen göras med stor varsamhet.
5.5 Linbanetorget
Även utformningen av Linbanetorget måste göras med stor
varsamhet. I närheten av linbanestationen måste större ytor reserveras för infartsparkering av cyklar.
5.6 Snöbollstorget
Snöbollstorget gränsar mot Väsjö backe och ordnade passager för gående bör skapas för god kontakt mot sydost och
sportanläggningarna där men även mot sydväst och via Edsbergs allé mot Ribbings väg.
5.7 Drift och underhåll av allmän plats
Både banor och planteringar ska utformas för effektiv drift och underhållas. Det innebär t.ex. tillräckliga bredder för snöröjning och tillgång till vatten för planteringar.
Planen ska även medge utrymmen för att omhänderta dagvatten från allmän plats. Åtkomst för drift och underhåll av
dagvattenanläggningarna ska säkerställas.
5.8 Finansiering och genomförandet
Sollentuna kommun äger marken där Södra Väsjön planeras att utvecklas. Allmän platsmark kommer att projekteras och byggas i regi av Sollentuna kommun.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
18 6 Parkering
Sollentuna kommuns översiktsplan, miljöpolicy och klimatstrategi har en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle. För att uppnå visionen fordras hållbara, funktionella och attraktiva transporter. För att förverkliga kommunens styrdokument och utveckla trafik- och transportsystemet ska kommunens trafikpolicy följas, Policy för Sollentuna kommuns trafik- och transportsystem. I trafikpolicyn finns sex strategier:
1. Sollentuna ska vara för alla 2. Tillgänglighet före rörlighet
3. Gång först, sedan cykel, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik
4. Trafiken ska bidra till ett attraktivt och levande Sollentuna 5. Främja hälsa och fysisk rörelse
6. Minska miljöpåverkan
Trafikpolicyn ska skapa förutsättningar och styra mot en tillgänglig stad för alla och mer balanserad färdmedelsfördelning mellan bil, kollektivtrafik, gång och cykel. Antalet parkeringsplatser kan påverkar möjligheten till att resa med cykel och bil men också mobiliteten. I Sollentuna ska projektspecifika parkeringstal arbetas fram.
6.1 Parkeringsbehov bil och cykel
För respektive projekt ska parkeringsbehov för boende och deras besökande fördelat på cyklar och bilar preciseras. En förutsättning är att all parkering ska rymmas inom kvartersmark.
Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Parkeringsplatsen ska rymmas inom kvartersmark. Andel reserverade parkeringsplatser för rörelsehindrade ska presenteras.
Bilplatser på allmän plats används för parkering för rörelsehindrade, avfallsfordon och angöring. Cykelparkering bör anordnas vid alla målpunkter så som busshållplatser, torg, linbanestation, handel- och service.
6.2 Mobilitetsåtgärder
Mobilitetsåtgärder är en effektivt och användbar metod för att ge större mobil flexibilitet för boende och verksamma. Mobilitetsåtgärder kan även ge ett minskat parkeringsbehov utifrån respektive projekt.
Vilka mobilitetsåtgärder som planeras och vilka effekter som kan väntas av dessa ska presenteras av byggherrarna.
Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-05-12
19 7 Fortsatt arbete
• Tillgänglighet studeras
• Cykelparkering vid målpunkter behöver detaljeras
• Placering av linbanestation och busshållplatser
• Typritning för linbanestationen för att garantera tillräcklig yta
• Typsektion för busshållplatser
• Genomgång av gatusektioner efter nya förutsättningar
• Typutformning av övergångsställen och överfarter samt passager
• Detaljstudier av gränder
• Detaljstudier av torgen
• Kontroll av sikttrianglar
• Kontroll av angöringsmöjligheter
• Kontroll av in- och utfarter till garage
• Idé till parkeringslösning för varje fastighet
• Driftkalkyl och driftplan inkl. skötselanvisningar för detaljplanen
