08-579 216 32
Dnr 2011/112 KS.203
Programsamrådsredogörelse
Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält i Edsberg, östra Sollentuna.
Sollentuna kommun har tagit fram ett program till detaljplan för Södra Väsjö- området och Edsbergs Sportfält, del av Väsjöområdet i östra Sollentuna.
Syftet med programförslaget är att möjliggöra för en ny bebyggelsestruktur som länkar samman Edsberg och Väsjön samtidigt som de idrotts- och aktivitetsanläggningar som finns kring Edsbergs Sportfält bevaras och utvecklas. Programområdet ska utvecklas till en stadsdel med en tydlig
identitet inom aktivitet och friluftsliv som alternativ till annan stadsutveckling i regionen. Edsbergs Sportfält och Väsjöbacken ska utgöra kärnan kring vilken den nya bebyggelsen växer fram. Inom programområdet planeras för ca 600- 800 nya bostäder, nya aktivitetsytor på Sportfältet samt nya anläggningar för idrottsverksamheten på fältet.
Planen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kap plan- och bygglagen 2010:900. Utbyggnaden av Väsjöområdet som helhet bedöms medföra
betydande miljöpåverkan varför en separat miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, kommer att upprättas för respektive planetapp.
Programförslaget har varit ute på programsamråd under perioden 3 maj till och med den 20 juni 2013. Programhandlingarna har funnits tillgängliga på
kommunens webbplats samt i kommunens utställningslokal Dialogen på
entréplanet i Turebergshuset där även en modell över området fanns tillgänglig.
Programförslaget skickades till remissinstanserna på sidan 2 samt till berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning samt till ca 3000 hushåll i Edsberg.
Information om programmet och samrådet annonserades i lokaltidningen Mitt i Sollentuna och Vi i Sollentuna samt i Sollentunajournalen.
Samrådsmöten hölls på Arena Satelliten i Sollentuna centrum den 4 juni 2013 samt i Edsbergsskolan i Edsbergs centrum den 11 juni 2013. Lördagen den 15 juni 2013 hölls ett s.k. barnens samråd på Edsbergs Sportfält som framförallt riktade sig till barn och ungdomar.
Planförslaget sändes till Följande har lämnat följande remissinstanser: skriftligt yttrande:
Lantmäterimyndigheten 13-05-27
Länsstyrelsen 13-10-25
Fastighetsägare enligt fastighetsförteckning Se sid 28 Boende i Edsberg enligt sändlista Se sid 28
Brandkåren Attunda -
Fortum AB -
Företagarna i Sollentuna -
Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB -
Upplands Väsby kommun 13-06-12
Hembygdsföreningen -
Hyresgästföreningen -
Naturskyddsföreningen 13-06-19
Norrvatten 13-05-17
Regionplane- och trafikkontoret -
Sollentuna Energi AB 13-06-19
Sollentuna Handelskammare -
Stockholms handelskammare -
Storstockholms lokaltrafik 13-06-19
Svensk handel 13-06-10
Svenska kraftnät 13-07-04
Käppalaförbundet -
TeliaSonera AB, Skanova 13-06-10
Trafikverket region Stockholm 13-06-05
Vattenfall 13-05-16
Edsängens Villaägareförening 13-06-20
Sollentuna Tennisklubb 13-06-18
Sollentuna fotbollssklubb 13-05-24
Sollentuna backhopparklubb 13-06-17
Sollentuna kraftsportsklubb -
Turebergs IF Orientering -
Sollentuna slalomklubb -
PRO Boule -
Väsjöbacken -
Interna remissinstanser
Barn- och ungdomsnämnden -
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -
Handikapprådet 13-06-14
Integrations- och demokratinämnden -
Kultur- och fritidsnämnden 13-05-28
Miljö- och byggnadsnämnden 13-06-04
Pensionärsrådet 13-06-04
Socialnämnden -
Sollentuna ungdomsråd -
Trafik och fastighetsnämnden 13-06-19
Vård- och omsorgsnämnden 13-06-20
Innehållsförteckning över yttranden Remissinstanser
Lantmäterimyndigheten 4
Länsstyrelsen 4
Sollentuna Energi AB 8
TeliaSonera AB, Skanova 8
SLL, Trafikförvaltningen 8
Trafikverket region Stockholm 9
Svensk handel 10
Norrvatten 11
Vattenfall 11
Upplands Väsby kommun 11
Naturskyddsföreningen 12
Edsängens Villaägareförening 17
Sollentuna fotbollssklubb 18
Sollentuna Tennisklubb 19
Sollentuna backhopparklubb 19
Pensionärsrådet 19
Miljö- och byggnadsnämnden 20
Vård- och omsorgsnämnden 21
Kultur- och fritidsnämnden 21
Handikapprådet 21
Trafik och fastighetsnämnden 22
Edsbergs socialdemokratiska förening 24
Boende
Monica Söderman 28
Alf och Birgit Jäderland 29
Ove 29
Sam Bjuvin 31
Cecilia Rodéhn 33
Johan Laurelli 35
Marie Wijk 38
Lena Carlsson 39
Lena Carlsson 40
Andreas Fredriksson 40
Birgitta Grip 41
Emelie Kull 41
Stig Berlid 42
Martin Sahlén 42
Karl 43
Kari Farstenius 43
Karin Andersson Lönnå 44
Niklas Ladberg 44
Tomas Klasson, Eva Järnesjö, Kjärstin Hansson, Mikko Keränen, Bibi Eriksson 47
Birgitta Sandberg 49
Olle Sandberg 50
Kerstin Franzén 52
Marie Eckerstrand 53
Sanna 54
Berit Båryd 54
Gudrun Nilsson 55
Generella kommentarer till återkommande frågor 56
Remissinstanser
Lantmäterimyndigheten
Lantmäteriet har ingen erinran i detta tidiga skede av planprocessen.
Länsstyrelsen
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 10 § PBL. Detta under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas.
Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 § PBL
Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera sitt planförslag så att ett statligt ingripande enligt 11 kap 10§ PBL kan undvikas.
Markförorening
Det finns föroreningar i mark och grundvatten inom planområdet.
Platsspecifika värden ska tas fram och användas som stöd för att avgöra om det föreligger ett efterbehandlingsbehov. Vid behov av åtgärder ska dessa ske i enlighet med naturvårdsverkets riktlinjer.
Kommentar: Synpunkten beaktas, platsspecifika värden har tagits fram och villkorande bestämmelser kommer att föras in i detaljplanen för att säkerställa att erforderlig efterbehandling sker där så finns behov.
Störningar
Till kommande planskede behöver planhandlingarna kompletteras med en närmare beskrivning av eventuellt trafikbuller och buller från busstrafik.
För bostäder som byggs i anslutning till vägar där buss trafikerar ska risk för lågfrekvent buller i sovrum beaktas. Eventuella störningsskydd ska redovisas och möjliggöras i den kommande detaljplanen. I planen bör även redovisas om det finns någon risk för störning från idrottsområdet och hur detta påverkar bostäderna.
Kommentar: Synpunkten beaktas, en bullerutredning har tagits fram som beskriver bullerpåverkan från trafiken och från idrottsverksamheten.
Trafikbullerutredningen belyser även lågfrekvent buller från bussar.
Lågfrekvent buller kan dock inte regleras i detaljplanen utan styrs vid nybyggnation genom boverkets byggregler.
Strandskydd
I och med att programområdet inte är exakt avgränsat är det svårt att se hur nära Väsjön bebyggelsen ligger och om strandskyddet berörs. Området skulle kunna beröra strandskyddat område i det nordvästra hörnet. Även om området inte berörs, är det bra att redovisa en strandskyddslinje.
Kommentar: Planområdet berör inte strandskyddat område. Information om strandskydd förs in i planbeskrivningen.
Dagvattenhantering och miljökvalitetsnormer för vatten
I miljökonsekvensbeskrivningen för hela Väsjöområdet (2010-01-26) har det konstaterats att utbyggnaden inte bedöms påverka Väsjön och nedströms liggande vattensystem, inklusive vattenförekomsterna Norrviken,
Oxundaån/Edsån, samt Oxundasjön. I programhandlingen har man sedan redogjort en rad olika åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås, för Väsjön och i nedströms liggande vatten.
Väsjön ingår i Oxundaåns avrinningsområde och yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör i första hand Rösjön, Fjäturen och Norrviken. Norrviken är en vattenförekomst som idag har en otillfredsställande ekologisk status.
Målsättningen är att Norrviken ska uppnå god ekologisk status till 2021.
Parallellt med pågående planering av området pågår en tillståndsprövning hos mark- och miljödomstolen vad avser vattenverksamhet vid Väsjön. I samband med miljöärendet har det framkommit att beräkningar i dagvattenutredningen för Väsjön varit felaktig. Reviderade handlingar har inlämnats till mark- och miljödomstolen i ärendet. De reviderade beräkningarna visar att belastningen av fosfor ökar istället för minska, jämfört med idag. Miljökonsekvens-
beskrivningen behöver uppdateras i detta avseende då det idag står att belastningen av näringsämnen och andra föroreningar från Väsjöområdet på Väsjön blir mindre med utbyggnadsalternativet. Jämför med beräkningarna i tabell 3, sid 9 och tabell 6, sid 10, i den reviderade Dagvattenutredning, inför utbyggnad av Väsjöområdet, Novamark (aug. 2013). Länsstyrelsen anser att exploateringen ska utföras på ett sådant sätt att näringstillförseln till Väsjön minskar jämfört med dagens förhållanden.
Kommentar: Väsjön är, tillsammans med Fjäturen och Rösjön, recipienter för exploateringsområdet Väsjön. I Miljökonsekvens- beskrivningen från 2010, för hela Väsjöområdet, gjordes bedömningen att de positiva effekterna av att bygga ut vatten och avlopp till Söder- sätraområdet skulle förbättra vattenkvaliteten i Väsjön. Större delen av Södersätraområdet tillhör dock Fjäturens och Rösjöns avrinningsområde varför de positiva effekterna av ett utbyggt vatten- och avloppssystem, med minskad näringstillförsel, uppstår där istället. Detta uppmärk- sammades i samband med kommunens tillståndsansökan för vatten- verksamhet som gjordes 2013 och som gav upphov till den nya dag- vattenutredning som togs fram (Novamark 2013.) Den fortsatta
planeringen av dagvattenhanteringen i Väsjön utgår från korrekta beräkningar.
Våtmarkerna sydväst om Väsjön utgör översvämningsområden som utjämnar flöden och där dagvatten som tillförs från bland annat Sportfältet fördröjs, partiklar sedimenterar och vissa föroreningar och närsalter fastläggs, innan vattnet förs till Väsjön. Länsstyrelsen anser att kommunen i den fortsatta planprocessen ska redovisa hur dagvattnet från Sportfältet och planerad exploatering ska renas och hanteras innan det leds till Väsjön. Om närings- belastningen ökar från planområdet, behöver kompensationsåtgärder redovisas och säkerställas.
Kommentar: Kommunen ställer höga krav på hanteringen av dagvattnet för att det ska nå erforderlig rening innan det når Väsjön. Bl.a. planeras för en dagvattendamm på Sportfältet som kommer att ta om hand större delen av dagvattnet från Södra Väsjöområdet för rening och fördröjning innan det leds vidare till Väsjön. Föreslagna åtgärder kommer att beskrivas utförligare i planhandlingarna.
I det fortsatta planarbetet ska det framgå hur kommunen i detaljplanen och med andra eventuella åtgärder ska kunna säkerställa att känsliga recipienter ned- ströms inte påverkas negativt och i stora drag vilka åtgärder kommunen i övrigt avser vidta för att klara att MKN god ekologisk status ska uppnås till 2021. Det är viktigt att det av slutsatsen framgår hur man kan klara miljökvalitets-
normerna. Samtidigt ska det även framgå att kommunens ställningstagande vad gäller påverkan på miljökvalitetsnormer är baserat på ett korrekt underlag gällande föroreningsmängderna, att de beaktar de ändrade beräkningar som nu redovisats i nu pågående miljöärende.
I programhandlingen framgår det att man i det fortsatta arbetet kommer belysa påverkan på recipienter och behov av fördröjnings- och reningsåtgärder.
Placering av dammar, utformning av vattenstråk samt bedömningar av infiltrationskapacitet. I det fortsatta planarbetet ska även kommunen redovisa hur man säkerställer ett genomförande av föreslagna åtgärder.
Kommentar:
I den pågående planeringen av hur dagvattnet ska tas om hand i Väsjö- områdets olika planetapper utgår kommunen från den utredning som låg till grund för tillståndsansökan, Novamark (aug 2013) och målet är att klara de värden som redovisas där och som man förankrat med Läns- styrelsen. Kommunen har fördjupat den dagvattenutredning som låg till grund för tillståndsansökan och utifrån denna räknat fram hur stor del av föroreningarna som bedöms tillföras Väsjön från respektive planområde med hänsyn till de åtgärder som planeras inom respektive område. På så vis har respektive planområde fått mål att förhålla sig till och värden som inte bör överskridas.
Vidare har kommunen tagit fram en utredning (WRS 2015) som bedömer och beskriver status och belastningsutrymme för sjön Rösjön som ligger nedströms Väsjön, före och efter exploatering av Väsjöområdet.
Utredningen visar att planerad exploatering inte bedöms medföra någon försämring av ekologisk eller kemisk status i Rösjön under förutsättning att utfästa dagvattenreningsåtganden och planerad avloppsanslutning realiseras. I utredningen kring Rösjöns belastningsutrymme
uppmärksammas även att det finns ökad reningspotential i Södersätra våtmark som ligger mellan Väsjön och Rösjön om det skulle uppstå behov av ytterligare rening i framtiden.
Klimatanpassning
Länsstyrelsen anser att det är angeläget att planen kompletteras med ett avsnitt där man preciserar hur man avser tillgodose klimatanpassning, ur flera aspekter och särskilt för dagvattenhanteringen. Se länsstyrelsens rapport 2011:28, Stockholm - varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCoUectionDocuments/Sv/publikatio ner/2011/rapport-2011-28.Pdf.
Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2012/Pages/klimatanp assning-i-fysisk-planering-vagledning-fran-lansstyrelserna.aspx
Kommentar: Synpunkten beaktas. Planhandlingarna kompletteras med ett avsnitt om klimatanpassning.
Övriga synpunkter av betydelse för planens genomförbarhet
Programförslaget kan innebära att en mindre del av Rösjökilen naggas i kanten.
I samband med den fortsatta processen behöver påverkan på naturmiljön och grönstrukturen redovisas i ett större sammanhang och behov av eventuella kompensationsåtgärder uppmärksammas.
Kommentar: Exploateringen i grönområdet på Väsjöbergets sydsida har minskats tack vare att parkeringar till Väsjöbacken planeras på annan plats i Väsjön, inom det s.k. Rökeriområdet, väster om Väsjö Torg (tidigare Väsjö Mellersta), inom mark som redan är i anspråkstagen för tidigare industriverksamhet.
Planhandlingar och miljökonsekvensbeskrivning kompletteras med en beskrivning av naturmiljön och grönstrukturen i området samt med förslag på åtgärder för att minska påverkan på grönstrukturen.
Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen har noterat att kommunen kommer ta fram en MKB för
kommande detaljplan, på samma sätt som för övriga detaljplaner inom Väsjön området. Beträffande förslag till avgränsning för MKB anser länsstyrelsen att under rubriken ytvatten, bör även MKN och dagvatten ingå. Kommunen bör
även redovisa i vilken utsträckning några av dessa frågor bedöms kunna utgöra en betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen erinrar om att kommunens ställningstagande att planens genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bör framgå av kun- görelse vid granskningsskedet av planen.
Kommentar: Synpunkten beaktas
Sollentuna Energi AB (SEOM) Avfall
Angöringsplats för sopbil som hämtar hushållsavfall bör ligga i nära anslutning till gatumark, detta för att undvika backningar och att sopbilen rör sig inne i området med risk för skador på person och egendom.
Kommentar: Detaljplanen styr inte läget för angöringsplatser eller soputrymmen men ska säkerställa att det finns möjlighet att lösa hämtning av hushållsavfall. Bebyggelsen planeras som en traditionell kvartersstruktur där kvarteren är tillgängliga runt om vilket skapar goda möjligheter att lösa hämtning av hushållsavfall. Planarbetet kommer att bedrivas i fortsatt dialog med SEOM.
Elnät & Bredband
Inget att erinra mot den ändring som föreslås.
Fjärrvärme, vatten Ingen erinran.
Skanova
Skanova har markförlagd kanalisation runt Väsjöbacken. Samt en luftledning i närheten av Väsjön Mellersta. En markbunden ledning försörjer byggnaderna vid grusplanerna. Vidare så förutsätter Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den som initierar flytten.
Kommentar: Information om ansvar- och kostnadsfördelning förs in i genomförandebeskrivningen till planhandlingarna
Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen
Det är viktigt att hänsyn tas till Trafikförvaltningens riktlinjer i Ri-Buss vad gäller lutningar och gatubredder samt utformningar av hållplatser när dessa projekteras utmed planerade lokalgator inom programområdet, främst då utmed Edsbergs allé. En översyn bör ske så att hållplatserna ligger rätt placerade och om det finns behov av ytterligare hållplatser för att på rätt sätt försörja
Sportfältet.
De in- och utfarter som planeras till planområdet och utmed Edsbergs allé med planerad kollektivtrafik bör studeras noggrant så att det inte uppstår
framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem för förbipasserande busstrafik.
Gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken från Edsbergs allé och Ribbings väg ska utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Det är viktigt att eventuella störningar från busstrafik beaktas i det planerade området. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål.
För planerad bebyggelse som vetter mot gator som trafikeras av buss ska
utformningen av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum.
Trafikförvaltningen vill delta i det fortsatta planeringsarbetet när det gäller de nämnda frågorna.
Kommentar: Projektering av gatorna inom programområdet sker med hänsyn till Ri-Buss riktlinjer. Kommunen har efter programsamrådet samrått med Trafikförvaltningen angående placering av busshållplatser och antal hållplatser. Gatuutformningen har anpassats efter denna information.
Gång och cykelvägnät planeras på båda sidor om Edsbergs allé och angör båda hållplatserna utefter gatan. Gång- och cykelbanorna utformas som standard 1 stråk i enlighet med kommunens cykelplan och uppfyller kraven på tillgänglighet, trygghet och säkerhet.
En trafikbullerutredning har tagits fram för planområdet som beskriver påverkan från bil och busstrafik, i detaljplanen införs planbestämmelser som reglerar vilka bullernivåer som ska klaras i enlighet med kommunens riktvärden för buller. Lågfrekvent buller kan inte regleras i detaljplanen utan styrs vid nybyggnation genom boverkets byggregler.
Trafikverket
Trafikverket Region Stockholm yttrar sig i egenskap av väghållare för väg 265, Norrortsleden samt väg 262, Danderydsvägen. Norrortsleden är utpekad som riksintresse för kommunikationer, vilket enligt miljöbalken 3 kap 8 § innebär att Norrortsleden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen.
I det föregående programsamråd år 2005 redovisades en ny väganslutning från Väsjöområdet till Danderydsvägen via Bäckvägen. Detta förslag återfinns inte i föreliggande programversion, vilket kan vara olämpligt med hänsyn till
miljöstörningar och trafiksäkerhetsrisker. Föreslagna verksamheter och bostäder inom programområdet genererar en inte oväsentlig trafikmängd som nu föreslås ledas via Ribbings väg och bostadsområdet kring Edsbergs centrum.
Kommentar: En väganslutning från Väsjön via Bäckvägen ned till Danderydsvägen har studerats som en alternativ möjlighet att
trafikförsörja Väsjön och redovisades bl.a. i programhandlingen från 2005. Alternativet är inte längre aktuellt då en grundläggande
förutsättning för planeringen av Väsjön är att integrera Väsjön och Edsberg och att främja en sammanhållen och tät stadsbygd. Planerna på att förbinda Edsberg och Väsjön har varit en förutsättning för
Väsjöplaneringen och utgår från Sollentuna kommuns översiktsplan (antagen 2012-12-12). I översiktsplanen anges Edsbergs allé som en viktig urban spridningskorridor som ska förbinda Edsberg med Väsjön.
Se vidare under kommentar 1 om ökad trafik genom Edsberg.
I anslutning till det föregående programsamrådet framförde Vägverket att stora evenemang på Sportfältet alstrar mycket trafik varför en analys bör göras av trafikmängder och kapaciteter i anslutningspunkter till det övergripande väg- nätet samt att trafiksäkerheten tillgodoses. Trafikverket bedömer att dessa synpunkter fortfarande är aktuella och effekterna av detta behöver förtydligas i det fortsatta planarbetet.
Kommentar: Sportfältet kommer att ha samma funktion i framtiden som det har idag, kommunen bedömer därmed inte att trafiken till och från Sportfältet kommer att öka på grund av programförslaget.
Utbyggnaden av Edsbergs allé kommer däremot att möjliggöra för en bättre spridning och jämnare fördelning av biltrafiken till och från fältet. När Väsjön är fullt utbyggt, kommer man att kunna angöra Sportfältet både via Frestavägen/ Edsbergs allé/ Ribbings väg och via Danderydsvägen/Yxvägen/Ribbings väg. Samtidigt förbättras gång- och cykelförbindelserna till Sportfältet med nya GC- förbindelser till Edsberg, Bäckvägen, Södersätra och Frestavägen. Se även
kommentar 7 om parkeringarna till Väsjöbacken.
Eventuella nya/ombyggda anslutningar av lokalgator till det statliga vägnätet ingår inte i Trafikverkets verksamhetsplanering varför nödvändiga åtgärder måste bekostas av annan än Trafikverket. Detta gäller även åtgärder som berör det statliga vägnätet för att minska miljöpåverkan i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Även åtgärder för oskyddade trafikanter får räknas in i detta.
Kommentar: Inom programområdet är det inte aktuellt med åtgärder för att minska miljöpåverkan från det statliga vägnätet ej heller åtgärder för oskyddade trafikanter i relation till det statliga vägnätet. Behov av att se över anslutningar till Danderydsvägen kan föreligga i framtiden men orsakerna till detta beror på fler omvärldsfaktorer än enbart utbygg- naden av Väsjöområdet. Frågor som rör korsningarna mellan det kommunala vägnätet och det regionala vägnätet ligger utanför planområdet och behöver diskuteras genom en fortsatt dialog mellan Trafikverket och Sollentuna kommun.
Svensk Handel
Avser inte lämna något yttrande då de saknar personella resurser för med tillräcklig kännedom om den lokala marknaden.
Norrvatten
Norrvatten har inga huvudvattenledningar eller anläggningar inom det aktuella planområdet och har därför inga synpunkter att framföra angående detta planförslag.
Vattenfall eldistribution
Vattenfall har inga anläggningar som berörs av rubricerat ärende och vi har därför inget att erinra.
Upplands Väsby
Miljökonsekvensbeskrivningen från 2010 behöver uppdateras med
konsekvenser av föreslagen bebyggelse i senare detaljplaner och program. Den ändrade strukturen för södra Väsjöområdet är inte beskriven, även om
generella slutsatser fortfarande är gångbara. Planprogrammet tar upp detta och betonar att en ny miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram för det aktuella planområdet.
Kommentar: Den övergripande miljökonsekvensbeskrivningen för Väsjöområdet (2010) fungerar som ett paraply för de efterföljande
planetapperna. Miljöpåverkan från respektive planetapp avses att belysas i separata miljökonsekvensbeskrivningar.
I tidigare yttranden har Upplands Väsby kommun påtalat behovet av cykel- vägar, promenadstråk och ridstigar över kommungränsen. Upplands Väsby kommuns planeringsmål för Fjäturen är att sjön ska vara en natursjö.
Rekreationsbehovet för framtida boende gör att gångstråk som leder runt sjön är viktiga och Upplands Väsby ser därför att promenad-, rid- och cykelstråk är en förväntad utveckling.
Det cykelstråk som är tänkt att dras genom Edsbergs allé, och vidare längs Frestavägen norrut välkomnas eftersom dessa bildar första delen av en utbyggnad av cykelvägnätet vidare in i Upplands Väsby kommun. Det gäller även ett tänkt cykelstråk sydost om idrottsanläggningarna och skidbacken, in i Södersätra, vidare norrut mot Fjäturen.
Kommentar: Fjäturen ligger utanför aktuellt programområde och ingår i planetappen Norrsätra som inte påbörjats än. Ovanstående synpunkter kommer att hanteras i samband med planeringen av Norrsätraområdet.
I yttrandet från 2006 och 2010 konstaterar Upplands Väsby att spridnings- sambanden i mellersta Väsjöområdet förbi västra Väsjöstranden blir mycket svaga.
Därför är det viktigt att redan i det aktuella planprogrammet för södra Väsjö- området peka ut de stråk som måste skyddas för att försörjningen in till Norrortsledens undergångar inte ska skadas av exploateringen i södra Väsjö- området. Den pågående studien av spridningssamband i Rösjökilen kommer
förmodligen kommer belysa behovet av säkrade stråk för att undvika allvarliga barriärer.
Kommentar: Grönstrukturen i anslutning till Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält kommer att beskrivas utförligare i det fortsatta planarbetet.
Inom detaljplanen för Södersätra/ Kastellgården planeras ett blå-grönt stråk som syftar till att stärka de blågröna sambanden mellan Törn- skogen och Rösjöskogen under Norrortsleden.
Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen är emot ytterligare exploateringar i Väsjöområdet – och om sådana ändå beslutas framförs några grundläggande principer som borde iakttas. Naturskyddsföreningen har 2011 06 19 lämnat synpunkter till det tidigare förslaget. Inga av de lämnade synpunkterna har beaktats och de framförs därför åter.
Naturskyddsföreningen vill åter betona att kommunen bör eftersträva att uppfylla miljö- och klimatmålen i samhällsplaneringen. Det är inte fallet i den föreslagna planen. Detta område, liksom hela Väsjöexploateringen, ligger mellan två delar av Rösjökilens skogsmarker. Därför är det viktigt att planeringen beaktar målsättningarna med Gröna Kilar, bland annat att värna och utveckla naturpassager mellan kilarnas olika delar men också till de angränsande naturområden, och skapa nya där det behövs. Som
kompensation för naturvärden som elimineras genom exploateringen föreslås att fungerande våtmarker + vattendrag ingår i planen.
Kommentar: Genom Väsjön har kommunen identifierat tre samband mellan Törnskogen och Rösjöskogen, ett i söder, ett centralt genom Väsjön och ett i norr. Det södra sambandet, som delvis berör programområdet, har flera svaga länkar, bl.a. över Frestavägen.
Kommunen har i sin planering valt att stärka det centrala och norra stråket genom Väsjön som kompensation för att det södra är relativt svagt och kommer att försvagas ytterligare när Södra Väsjön, Norra Väsjön och Gustavsbergsgärdet byggs ut. Genom anläggande av det blågröna stråket mellan Törnskogen och Rösjöskogen förstärks kopplingen som går centralt genom Väsjön betydligt genom åtgärder i både vattensystem och grönstruktur. Åtgärder för att minska påverkan på den södra kopplingen förbi Södra Väsjön kommer att studeras i det fortsatta planarbetet.
Programförslaget marknadsförs som ett grönare Sportfält. Den enda ytterligare gröna ytan är en konstgräsplan – i övrigt minskas de gröna ytorna avsevärt genom bebyggelse, P-platser och anläggningar. Sammanlagt försvinner ca 20 gånger mer gröna ytor än den konstgjorda som tillkommer.
Kommentar: Det som avses med ett grönare Sportfält är att den stora grusyta som idag nyttjas för parkeringar omvandlas till ett grönt fält i samklang med de norra delarna av fältet.
Slå vakt om viktiga naturfunktioner
Skog med mogen ålder är den enda effektiva upptagaren av koldioxid vi har i kommunen. Avverkas skogen läcker motsvarande koldioxid ut i årtionden samtidigt som trädens funktion som luftrenare och bullerdämpare försvinner.
Det blir således dubbel negativ effekt. Träd och skogsbevuxna ytor dämpar buller och fungerar som luftrenare
Kommentar: Mark som behöver schaktas bort inom Väsjöområdet kommer där det är möjligt att återanvändas som fyllnadsmassor inom området. På så vis kan koldioxiden ligga kvar i marken. Träd som tas ned kompenseras i huvudsak genom återplantering av träd utefter gator och i park- och naturmiljöer inom området.
Tillräckligt breda gröna stråk mellan kvarvarande gröna områden till naturreservatet Rösjöskogen skall ingå i planen. Det behövs ett öst- västligt stråk genom kvartersbebyggelsen och ett stråk i söder mellan Edsberg och Sportfältet.
Kommentar: I den norra delen av programområdet planeras ett stråk i öst-västlig riktning som planläggs delvis som natur och delvis som torg och gatumark. De urbana och hårdgjorda delarna av stråket planeras med trädplanteringar som sträcker sig i öst-västlig riktning mellan skogsområdena öster och väster om bebyggelsen. Genom medvetna växtval som är karakteristiska för platsen, så som t.ex. tall, kan stråket fortsätta att fylla en liten funktion i den grönstruktur som omger programområdet.
I söder, mellan Edsberg och Sportfältet, bevaras det grönstråk som finns här idag. På vissa ställen i brynet mot Sportfältet breddas stråket med nyplanteringar av skog.
Centralt genom programområdet utgör Sportfältet en grön resurs som kan utvecklas på ett medvetet sätt för att kompensera för att vegetationen norr om Sportfältet försvinner. Idag består Sportfältet av triviala gräs- ytor och stora grusytor. Genom att omvandla grusytan till ett grönt fält och genom att anordna dagvattendammar och öka inslaget av träd- och buskvegetation med medvetna lokala växtval kan Sportfältet stärkas som en del i den lokala grönstrukturen.
En viadukt som ansluter till Edsbergs allé
För att det stråket mellan Edsberg och Sportfältet ska kunna behållas krävs en viadukt för Edsbergs allé. Viadukten bör ha maximal möjlig längd.
Kommentar: Att förlägga Edsbergs allé på bro över en del av Sportfältet innebär flera nackdelar ur trygghetssynpunkt och för Sportfältet som landskapsrum och som social mötesplats. Det finns en stor risk för att marken under bron kan komma att upplevas som en otrygg plats på Sportfältet och pga av sol- och regnförhållanden under bron är det svårt att hålla den marken planterad eller ordnad. Sporfältet blir i detta
alternativ separerat från Edsbergs allé och kontakten mellan Sportfältet och Edsberg blir sämre i broalternativet.
Att anlägga Edsbergs allé genom utfyllnad av underliggande mark gör Sportfältets landskapsrum mer definierat och slänterna runt om fältet kan utnyttjas som en del av fältet och ges värdefulla funktioner som tex naturläktare och pulkabacke. På så vis blir Sportfältet även mer tillgängligt från Edsbergs allé och Edsberg. Den mark som kommer att utgöra utfyllnad kommer att återställas till natur- eller parkmark och kommer på så vis att ingå i den gröna strukturen. Skillnaden i grönyta mellan de båda alternativen blir sammantaget liten.
Slösa inte bort viktiga naturvärden
En tät och sammanhållen bebyggelse, inga utspridda småhus och bevarande av existerande skog. I den nya planen föreslås gles småhusbebyggelse i västra sluttningen till Väsjöberget. Det är ett slöseri med naturresurser och är inte förenlig med miljömålen. De sydliga lamellhusen bör utgå för att ha kvar kontakten med den centrala gröna ytan och dess omgivande natur både åt öster och väster. Husraden utefter Ribbings väg ska utformas med breda luckor där naturen lämnas kvar och med stigar ned till sportfältet.
Kommentar: Planförslaget har reviderats. Husen utefter Väsjöbergets västra sida har minskats i antal och vid backhopparbacken har samtliga punkthus tagits bort tillsammans med väganslutningen dit. Ett lamellhus har tagits bort utefter Edsbergs allé. Efter programsamrådet har
placeringen av husen utefter Ribbings väg anpassats till naturvärdena i området.
Utveckla naturliga vattenresurser
Dagvattenmängderna kan antas öka i framtiden (blötare klimat i östra Sverige) och stora hårdgjorda ytor ger snabba vattenflöden som behöver bromsas och renas. För att öka reningseffekten behöver våtmarker och vattendrag inrättas – de har dessutom en viktig funktion för ökad biologisk mångfald – vilket en gatukanal inte har.
I planen föreslås en uppsamlingsvåtmark och något som liknar en bäck för att tillföra ytvatten. Idén kan utvecklas vidare genom att dagvatten från Edsberg tillförs så att en levande bäck och våtmark kan uppstå. Fortsättningen av vattendraget är ritat som en kanal genom tät bebyggelse ner till Väsjön Det är klokare och biologiskt effektivare att även den sträckan utförs som en
”naturlig” bäck. En motsvarande förbättring av vattenföringen inklusive en uppsamlingsdamm, bör göras i den östra delen av området där vattnet leds österut till våtmarkerna i Rösjöskogen. Med dessa åtgärder uppfylls miljömålet
”myllrande våtmarker”.
Kommentar: Kommunen delar Naturskyddsföreningens synpunkter. I planen föreslås en stor dagvattendamm på Sportfältet som ska rena huvuddelen av dagvattnet från planområdet och delar av Edsberg.
Vattenrännan som planeras centralt genom bebyggelsen syftar till att transportera dagvatten ned till Sportfältet för rening och fördröjning i den planerade dagvattendammen. På sin väg ned mot dammen kommer dagvattnet även att passera mindre regnträdgårdar där ytterligare rening och fördröjning sker samtidigt som man får naturlig bevattning av planteringar utefter stråket. Efter att vattnet renats i dagvattendammen på Sportfältet leds det i ledning ned till Väsjön p.g.a. höjdskillnader.
Delar av de antagna detaljplanerna för Väsjön Mellersta bör revideras – I stället för den huskropp som ligger invid entrén till Väsjöbacken bör vattendraget för dagvatten förläggas dit samt reningsvåtmark innan vattnet släpps ut i Väsjön.
Kommentar: Synpunkten berör ett annat planområde än det som är föremål för samråd. Detaljplanen för Väsjön Mellersta antogs 2011 och vann laga kraft 2014. Det vatten som kommer från Södra Väsjöområdet behöver inte renas ytterligare innan det når Väsjön. Det dagvatten som kommer från Väsjön Mellersta renas i s.k. regnträdgårdar centralt i kvarteren.
I trafikutredningen förutspås fortsatt ökning av biltransporter regionalt och de nya invånarna i Väsjöstaden förväntas färdas med bil i samma utsträckning som trendframskrivningen förutsätter. På flera vägavsnitt mer än fördubblas trafikmängden. Ett hållbart samhälle kan inte byggas så extremt beroende av vägtransporter. Korta transportvägar och goda cykelförbindelser måste anläggas mellan Väsjöområdets olika delar och pendeltågstationen i Häggvik samt till trafikknutpunkter vid Danderydsvägen. I planen saknas idéer hur effektiva cykelvägar och gångvägar kan placeras. Trots en ny kommunal cykelplan förblir cykelvägarna totalt underordnade biltrafiken, alla trafikfarliga korsningar och alla kringelkrokar som anpassats till biltrafiken finns kvar. De nya GC-vägarna utmed huvudgator med busstrafik. I stället för att separera trafikslagen planeras nya farliga korsningar, farliga passager intill buss- hållplatser och onödiga tvära krokar. Gång och cykelvägar ska vara separata, särskilt om man premiera avsevärt ökad cykeltrafik.
Kommentar: Kommunen delar Naturskyddsföreningens mening om att goda cykelförbindelser, inom Väsjön och till viktiga målpunkter i kommunen, är prioriterat i enlighet med kommunens cykelplan.
Kommunen arbetar aktivt med att premiera alternativa trafikslag till bilen så som gång, cykel och kollektivtrafik. Se vidare under kommentar 1 på sid 58 om ökad trafik genom Edsberg.
Planhandlingarna kompletteras med tydligare illustrationer över cykel- vägnätet inom området och hur det står i kontakt med det övergripande cykelvägnätet. Inom Väsjön finns både cykelbanor utefter områdets gator samt separata cykelvägar på park- och naturmark. En fördel med att låta cykeln få en egen plats i gaturummet är att service och andra mål-
punkter, så som t.ex. hållplatser för kollektivtrafik, som finns utefter
gatan blir lättillgängliga för cyklisten. Att färdas i en bebyggd miljö, tillsammans med andra trafikslag är också en trygghetsfaktor.
Högre ambitioner för framtida energiförsörjning
Ny bebyggelse ska utformas energieffektiv och lokal energiproduktion ska användas. Lokal energiproduktion kan ske med solceller, solvärme och geotermisk energi. Fjärrvärme baserad på eldning av restprodukter är inte framtidsinriktad, oavsett om det produceras el samtidigt. Restprodukterna ska sorteras och materialen återvinnas om miljö- och klimatmål ska kunna
uppfyllas. Sollentuna har i dag alltför låga krav på energihushållning i förhållande till vad som redan i dag har blivit ekonomiskt möjligt.
Kommentar: Området kommer att försörjas med fjärrvärme.
Detaljplanen reglerar dock inte energiförsörjningen till området.
Det finns stora möjligheter för framtida byggherrar att anordna solceller eller att bygga lågenergihus i Väsjön. Det finns även ett stort intresse hos marknaden att bygga hållbart och energisnål.
Måttliga dimensioner
Idéerna med ett regionalt sportcentrum marknadsfört som ”idrottsstaden” är inte genomtänkta. Trafiken till idrottsstaden försämrar boendemiljön i omgivningen och kräver stora P-ytor på naturmark. Planera så att idrotts- intresserade kan ta sig till området med allmänna transporter och med cykel och anpassa skalan till rimliga lokala proportioner. P-ytorna till skidsporten och andra aktiviteter ska förläggas till den mark som redan är ianspråktagen på Väsjöberget och inte på naturmark.
Kommentar: Se kommentar 7 på sid 62 om parkeringar till Väsjöbacken.
Inom Sportfältets idrottsområde kommer framförallt de föreningar som finns på Sportfältet idag att rymmas fast samordnat inom ett mindre område. Trafiken till och från området bedöms således bli oförändrad jämfört med idag.
Kommunen delar Naturskyddsföreningens synpunkt om att det är viktigt att främja gång- och cykel eller kollektivtrafik som transportmedel till idrottsområdet. Idrottsområdet försörjs med nya gång- och cykel- anslutningar och inom 100 meter finns tillgång till busshållplats på Ribbings väg.
Entrén till naturreservatet Rösjöskogen ska förläggas i anslutning till reservatet – inte mitt bland sportanläggningar.
Kommentar: Placeringen av entrén sker i anslutning till reservatet och i anslutning till omklädningsrum, spårcentral och parkeringsplatser för bil och cykel. Planeringen av området görs i samarbete med Kultur- och fritidskontoret och Trafik- och fastighetskontoret.
Edsängens villaägareförening
Inledningsvis vill vi konstatera att planprogrammet har utvecklats i en för oss positiv riktning. Tidigare synpunkter har till del beaktats av kommunen.
Föreningen har i tidigare yttranden fokuserat på att Edsängens villaområde inte ändrar karaktär i takt med Väsjöområdets exploatering och att:
• Bergryggen mellan Väsjöområdet och Edsängen förblir oexploaterad. Det är svårt att ta ställning till om den föreslagna bebyggelsen blir synlig från Edsängen eller inte då det saknas höjdangivelser för bebyggelsen och marken. Valet av lamellhus utefter Edsbergs allé borde vara positivt och innebär att husen inte blir synliga från Edsängen, Detta framgår dock inte av programmet. Utifrån förslaget får man inte heller tillräcklig kunskap om hur mycket av skogen som tas i anspråk vid exploateringen. Det är viktigt att de gröna stråken som skiljer områdena åt får vara kvar. Detta bör dock belysas och tydliggöras ytterligare av kommunen.
Kommentar: Synpunkten beaktas. Bergryggen och grönstråket som skiljer Edsängen och Södra Väsjöområdet åt kommer att bevaras som natur. Gränser mellan mark som avses att bebyggas och naturmark samt höjdangivelser på bebyggelsen kommer att tydliggöras på plankartan och illustreras i planhandlingarna.
• Att ömse sidor av Frestavägen, längs Edsängensområdet utvecklas till ett fortsatt villaområde samt utgör en trafiksäker miljö. Den framtida
trafikökningen på Frestavägen gör att det är viktigt att tidigt beakta hur trafikmönstret ska se ut utefter vägen och skapa incitament att styra trafiken.
Planera för en bra anslutning till Hagbyavfarten. Trafik väster ut mot Danderydsvägen bör få en annan karaktär med exempelvis cirkulationsplats i korsningen Frestavägen/ Båtsmansvägen.
Kommentar: Frestavägen och bebyggelsen utefter vägen ligger inte inom aktuellt programområde. Synpunkterna har vidarebefordras till Trafik- och fastighetskontoret som ansvarar för drift och underhåll av det befintliga vägnätet. Efter programsamrådet har representanter från Trafik och fastighetskontoret och kommunledningskontoret träffat Edsängens villaägareförening angående synpunkter på trafiken utefter Frestavägen.
• Att dalen mellan Edsängen och Edsberg fortsatt är en gång- och cykelväg.
Kommentar: Det planeras inte någon bilväg i dalen mellan Edsängen och Edsberg. Den nya gång- och cykelvägen från Södersätra och gång- och cykelnätet utefter Edsbergs allé kommer att förbindas med den befintliga gång- och cykelvägen som går i dalstråket idag.
Avslutningsvis vill vi kommentera valet av en trädäckskonstruktion runt Väsjön. De som bor här vill hellre ha ett naturligt inslag av gräs för att inte begränsa friluftslivet och för att motverka halkrisk.
Kommentar: Runt den norra och östra delen av Väsjön har strand- promenaden en mer naturlik karaktär medan den antar en mer anlagd
och urban karaktär i anslutning till planerad bebyggelse i den västra och södra delen av sjön. Synpunkten berör dock ett område som ligger utanför aktuellt planområde och som är under genomförande.
Sollentuna fotbollsklubb
Sollentuna FK är i grunden positiv till en upprustning och modernisering av Edsbergs sportfält och det södra Väsjöområdet. Området har en unik prägel i norra Stockholm men många av de lokaler/ytor som klubben nyttjar är förfallna. Sollentuna FK ser följande punkter som en viktig del i den fortsatta processen med områden:
Den främsta utgångspunkten är att den stora gräsyta som bebyggs och omvandlas till park inte bara måste ersättas utan byggas ut i ”idrottsstaden” i det sydöstra området samt att nuvarande konstgräs byts ut. Upptagnings- området är större än bara Edsberg i nuläget och i framtiden tillkommer
Väsjöstaden. Klubben aktiverar i nuläget ca.30-40 % av varje ålderskull (6-10 år) i kommunen och fortsätter växa.
Kommunen har i samrådet öppnat för att komplettering av ytterligare konstgräsyta skulle kunna ske på andra platser, t.ex. Vaxmoraskolan,
Edsbergsskolan osv. Klubben ställer sig positiva till en sådan lösning, eftersom vi bygger vår verksamhet på en närhetsprincip.
Kommentar: I programmet för Sportfältets idrottsdel föreslås ytterligare en 11 mannaplan och en 7 mannaplan som ska ersätta de gräsplaner som försvinner i den norra delen av fältet. För att täcka det framtida behov som Sollentuna fotbollsklubb förutspår planerar Kultur och fritids- kontoret att rusta upp befintliga planer i närområdet så att fotbolls- verksamheten i större utsträckning kan bedrivas där barnen bor.
Planeringen av Sportfältets idrottsdel bedrivs i samarbete med Kultur och fritidskontoret och fortsatt dialog med Sollentuna fotbollsklubb kommer att ske.
Idrottens hus måste anpassas efter vår storlek och behov av både arbetsplatser/
klubbrum/maskinhall/gym/omklädningsrum. Klubben är positiv till att dela utrymmen med andra idrotter för erfarenhetsutbyte. Klubben behöver ca.10-15 arbetsplatser, omklädningsrum som täcker det antal konstgräsytor som byggs samt en läktare som kan rymma café/omklädningsrum/kansli/gym. Möjlighet att nyttja parkdelarna vid större evenemang.
Klubben vill gärna att kommunen tar med byggnationer som kan utmärka denna framtida Idrottsstad. T.ex. vore lokaler för att bedriva fritidsverksamhet i anslutning till idrottsstaden av stort intresse för oss och bör även vara för kommunen. Nyttjandegraden av anläggningarna höjs och möjligheten till framtida sociala projekt i anslutning till ytorna ökar.
Kommentar: Inom idrottsområdet möjliggörs framförallt för de funktioner som finns på Sportfältet idag. Detaljplanen kommer inte att styra hur de ytor som planeras ska fördelas eller nyttjas av olika föreningar. Planeringen av Sportfältets idrottsområde kommer att ske i fortsatt dialog med Sollentuna fotbollsklubb och i dialog med berörda förvaltningar inom kommunen.
Sollentuna tennisklubb
STK har med sina ca 1000 aktiva medlemmar tidigare framfört sina önskemål om att hitta ytor för att utöka sin verksamhet. I detta förslag är den av STK ägda tennishallen borttagen och ersatt av en hall i motsvarande storlek på annan plats på Sportfältet. Möjligheten att där utveckla verksamheten med fler tennisbanor, ute såväl som inne, bedöms som obefintliga.
STK känner sig inte bundna till Sportfältet utan kan flytta sin verksamhet till annat centralt beläget område med goda kommunikationer, för att där etablera de nödvändiga ytorna för STK's framtida satsning på att engagera ännu fler till att börja spela tennis.
Kommentar: Inom idrottsområdet möjliggörs framförallt för de funktioner som finns på Sportfältet idag. Detaljplanen kommer inte att styra hur de ytor som planeras ska fördelas eller nyttjas av olika föreningar. Planeringen av Sportfältets idrottsområde kommer att ske i fortsatt dialog med Sollentuna tennisklubb och i dialog med berörda förvaltningar inom kommunen.
Sollentuna backhopparklubb
I samband med byggnationen av Väsjöområdet önskar vi bygga en större hoppbacke i storleken K 60 meter med plastbeklädnad för året runt hoppning.
Ett argument är att Sollentuna backhopparklubb nästa år kommer att vara Sveriges största aktiva backhopparklubb och med en större backe blir anläggningen komplett.
Backarna kommer dessutom att vara en intressant anläggning för boende runt om samt ge möjligheter till barn och ungdomar att börja hoppa. En riktig magnet till att bo i närområdet helt enkelt.
Kommentar: Att de föreningar som finns i området idag kan finnas kvar och utvecklas är en viktig förutsättning för planeringen av Väsjön.
Utbyggnaden av en ny hoppbacke ingår dock inte i Väsjöns exploatering utan drivs av Trafik- och fastighetskontoret tillsammans med Kultur- och fritidskontoret.
Kommunala pensionärsrådet
Kommunala pensionärsrådet har inget att erinra mot den redovisade planförslaget.
Miljö- och byggnadsnämnden
Det bör redovisas i handlingarna hur bebyggelse i och i anslutning till planområdet kommer påverkas av buller och partiklar från trafik.
Trafikprognosen visar att trafikflödena i området beräknas öka väsentligt och detta får då miljö- och hälsorelaterade konsekvenser som måste beaktas.
Kommentar: En luft- och bullerutredning har tagits fram som belyser trafikens påverkan på såväl befintlig som planerad bebyggelse i
anslutning till planområdet. Bullerutredningen belyser även lågfrekvent buller från buss
Det bör redovisas i handlingarna hur bebyggelse i och i anslutning till området kommer att påverkas av buller från evenemang och andra aktiviteter samt från skidbacken.
Kommentar: En bullerutredning har tagits fram som belyser påverkan från biltrafik, busstrafik samt från idrottsverksamheten i området.
Miljö- och byggnadsnämnden vill även påpeka att väl genomtänkta kollektivtrafiklösningar möjliggör en klimatsmart livsstil och att kollektivtrafiken implementeras i ett tidigt skede.
Kommentar: Att få till en attraktiv kollektivtrafik, antingen som linbana mellan Häggvik och Väsjön eller som utbyggd busstrafik, är en central fråga i väsjöplaneringen. Som komplement till et utbyggd kollektivtrafik planeras för ett väl utbyggt gång- och cykelnät som alternativ till bilen.
I handlingarna bör det redovisas hur tillgängligheten för friluftslivet till det västra skogspartiet kan förbättras så att inte förtätningen med bebyggelse längs Edsbergs allé blir en barriär för friluftslivet
Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med ovanstående information.
Avgränsningen av planområdet åt väster bör följa de naturliga formationerna i landskapet så att ingreppet i skog och berg blir så litet som möjligt.
Kommentar: Planområdets avgränsning har ändrats efter program- samrådet. Avgränsningen av bebyggelsens utbredning mot väster har bl.a. skett med utgångspunkt i att bevara så mycket naturmark som möjligt och att onödiga ingrepp i naturmark ska undvikas.
Enligt kommunens klimatstrategi ska varje träd som tas bort vid nyexploatering eller infrastrukturåtgärder ersättas med ett nytt eller kompenseras med annan vegetation. Det framgår inte av planhandlingarna hur de träd som tas bort ska kompenseras.
Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med information om hur målet i klimatstrategin ska efterlevas. Kompensation sker delvis inom
planområdet och delvis på annan plats i kommunen. Inom planområdet omvandlas den del av Sportfältet som utgörs av grusyta och som används till parkering idag till en stor grönyta. På Sportfältet planteras en större andel träd och samtliga gator inom planområdet förses med träd-
planteringar.
Miljö- och byggnadsnämnden förutsätter att det kommer arbetas vidare på att förtydliga och utveckla dagvattenhanteringen i planområdet.
Olje/slamavskiljare ska finnas vid de stora parkeringsytorna.
Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med ovanstående information.
Vård och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden anser att man i programförslaget planerar enligt det behov av social service, såsom boende med särskild service och
äldreboende som finns, enligt Sollentuna kommuns lokalförsörjningsplan.
Kommentar: Inom kvarter för bostadsändamål finns det möjlighet att rymma den typ av boende som vård och omsorgsnämnden efterfrågar.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidskontoret bedömer förslag till programområde för södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält som positivt. Kultur- och fritidskontorets personal har medverkat i processen med framtagande av förslag till detaljplan där framförda synpunkter har beaktats. Förutsättningar för de av kultur- och fritidsnämndens verksamheter som berörs av förslaget bedöms bli oförändrade eller bättre än de är i dagsläget. Kultur- och fritidskontorets personal kommer att delta i det fortsatta arbetet med utveckling av området.
Kommentar: Det fortsatta arbetet kommer att bedrivas i samarbete med Kultur och fritidskontoret.
Handikapprådet
Handikapprådet ser positivt på programförslaget men betonar vikten att bebyggelsen och den yttre miljön i området ska anpassas till barn och vuxna personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller andra funktions- nedsättningar. Handikapprådet känner osäkerhet hur de öppna dagvatten- rännorna fungerar ihop med tillgänglighet för barn och vuxna personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar.
Handikapprådet bidrar mer än gärna med vår kunskap genom våra organisationer i det fortsatta programarbetet.
Kommentar: Projekteringen av dagvattenstråken kommer att ske i samråd och dialog med handikapprådet.
Trafik- och fastighetsnämnden
Trafik- och fastighetskontoret föreslår att parkeringszonen på ena sidan av Edsbergs allé eventuellt kan tas bort för att få mer plats för gång- och cykel- banor. I övrigt har Trafik- och fastighetskontoret inga synpunkter på förslaget angående parkering.
Kommentar: Huvuddelen av områdets besöksparkeringar ligger utefter Edsbergs allé. För att erhålla en bra standard på gång- och cykel-
banorna utefter vägen, utan att förlora för många parkeringar längs med gatan, föreslås istället att Edsbergs allé breddas så att cykelbanorna kan ges erforderlig standard.
Förslaget upplevs inte påverka de trafiksäkerhetsaspekter som berörs i TFN 2012/80 - Direktiv om trafiksäkerhetshöjande åtgärder i 30-områden. Det är dock viktigt att trafikmiljön utformas på så sätt att hastigheterna i området inte överskrids. Exempelvis upplevs utformningen av den södra delen av Edsbergs allé inbjuda till höga hastigheter då den är rak, sluttande och inte omgiven av bebyggelse.
Kommentar: Kommunledningskontoret delar Trafik- och fastighets- kontorets synpunkt om att det är viktigt att hastigheten begränsas naturligt genom gatans utformning. Utformningen av Edsbergs allé kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet och arbetet
kommer att bedrivas i samarbete med Trafik och fastighetskontoret. I den södra delen av Edsbergs allé planeras hastighetssänkande åtgärder för att bl.a. markera gång- och cykelöverfarten som planeras i öst- västlig riktning.
Trafik- och fastighetskontoret har under våren 2013 påbörjat ett arbete med förbättrad trafiksäkerhet runt kommunens skolor. Målet med arbetet är att få fler elever att på ett säkert sätt kunna gå och cykla till skolan. Enligt plan- programmet planeras det för nya skolor inom planområdet. För att undvika ny/om-byggnation av den fysiska trafikmiljön runt de nya skolorna i framtiden är det viktigt att det från början planeras för säkra gång- och cykelförbindelser till/ från skolorna och andra målpunkter för barn såsom idrottsanläggningar.
Projektet upplevs inte påverka trafikmiljön runt de befintliga skolorna i kommunen.
Kommentar: Skolan som planeras ligger i det angränsande planområdet Väsjön Torg, tidigare Väsjön Mellersta, och trafikförsörjs via Edsbergs allé. Edsbergs allé kommer att ha gång- och cykelbanor på båda sidor av gatan, gång- och cykelbanorna kommer att vara upphöjda och ges
prioritet där vägar korsar Edsbergs allé. Utformningen av Edsbergs allé och miljön närmast skolan sker i nära samarbete med Trafik- och
fastighetskontoret. Vidare planeras för ett nytt gång och cykelstråk utefter Ribbings väg mot Rösjöskolan som förbättrar gång- och cykel- förbindelserna till den befintliga skolan och till idrottsplatsen på Sportfältet.
Det är positivt att ambitionen i planprogrammet är att utformningen av gator, gång- och cykelnät och kollektivtrafik ska gynna ett hållbart transportsystem och att den framtida kollektivtrafiken skall vara ett attraktivt alternativ till bilen. Enligt kommunens översiktsplan ska framkomligheten för gående och cyklister prioriteras framför andra transportslag vid lokala resor.
Det är Trafik-och fastighetskontorets bedömning att cykel som transportslag inte har diskuterats tillräckligt i planprogrammet och bör lyftas upp. Kontoret anser att cykelbanorna utefter Edsbergs allé är för smala. Kontoret föreslår en cykelbana på 1,6 m på båda sidor. Det är av stor vikt att standarden på
cykelbanorna längs med allén är god eftersom allén med förhoppningen kommer att vara en viktig länk i kommunens cykelnät.
Hur det är tänkt med cykling på övriga gator bör diskuteras i programmet.
Koppling till kommunens pågående cykelplanearbete bör finnas med i
planprogrammet. Möjligheten för gående- och cyklister att tas sig till och från sportfältet bör diskuteras vidare i programmet.
Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med utförligare
information om hur cykelvägnätet ser ut och hur det planeras att hänga ihop med angränsande cykelnät. Cykelbanorna utefter Edsbergs allé breddas i enlighet med Trafik- och fastighetskontorets synpunkter, se även kommentar under synpunkter om parkeringar på Edsbergs allé ovan.
Eftersom projektet kommer att medföra ökad biltrafik är det viktigt att korsningarna Edsbergs allé – Frestavägen, Edsbergs allé – Ribbings väg, Ribbings väg – Danderydsvägen och Frestavägen- Danderydsvägen
planeras/byggs om för förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet för gående- och cyklister.
Kommentar: Korsningarna mellan Edsbergs allé och Ribbings väg respektive Edsbergs allé och Frestavägen utformas i dialog med Trafik- och fastighetskontoret med ambitionen om att uppnå god standard för gång- och cykeltrafikanter.
Framtida behov av ombyggnader i korsningarna med Danderydsvägen föranleds av flera olika omvärldsfaktorer, varav utbyggnaden av Väsjön är en. Arbetet med detta behöver därför hanteras på en mer kommun- övergripande nivå och i samarbete med Trafikverket.
Trafik- och fastighetskontoret har, så tidigt i planprocessen, inga synpunkter på förslaget angående tillgänglighet.
Hänsyn ska tas till drift-, snöröjnings- och dagvattenhanteringsfrågor i hela planeringsprocessen.
Kommentar: Planarbetet bedrivs i dialog med Trafik- och fastighet- skontoret och med SEOM.
I ett tidigt skede måste framkomlighet för sopbilar beaktas. Enligt arbets- miljöverket får backning av sopbilar endast ske vid vändning och sikten ska då vara fri. Undantag kan göras för oförutsedda hinder i körriktningen.
Kommentar: Bebyggelsen planeras som en traditionell kvartersstruktur där kvarteren är tillgängliga runt om vilket skapar goda möjligheter för sopbilar att lösa hämtning av hushållsavfall. Planarbetet kommer att bedrivas i fortsatt dialog med SEOM och Trafik- och fastighetskontoret.
Edsbergs Socialdemokratiska förening
En grundläggande aspekt för oss är att vi inte vill att hela Väsjöområdet ska bli ytterligare ett ”satellitområde” utan lokal närservice och med bristfälliga kollektiva förbindelser, såsom Viby och Silverdal i mångt och mycket är. Stora delar av Väsjöområdet kan räknas som en förlängning av Edsberg. Väsjö- området är det sista stora området som ska bebyggas i Sollentuna. Det är viktigt att det blir ett bra bostadsområde i samklang med den natur det ligger i.
Samrådsförslaget är i grunden ett gediget förslag som innebär ett stort steg framåt mot tidigare förslag för Södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält. Vi är särskilt positiva till att förslaget innebär att grönytan vid Edsbergs sportfält ökar med 2,45 hektar tack vare anläggning av parken på den nuvarande ganska gropiga grusplanen. Netto innebär förslaget att grönområdet ökar med ett hektar.
Vi är öppna för att bygga någon våning högre på Sportfältet än vad förslaget föreslår. Vi förutsätter att blandade upplåtelseformer innebär att det byggs hyresrätter till betydande andel.
Kommentar: Generellt innebär högre bebyggelse att mer mark behöver tas i anspråk för t.ex. parkeringar och andra funktioner så som förskolor etc. Där det finns möjlighet att bygga högre hus med hänsyn till
omgivningspåverkan m.m. kommer det att prövas. Det kommer att finnas en blandning av upplåtelseformer inom området, detta är dock ingenting som styrs av detaljplanen.
I samrådsförslaget finns det med hus som klättrar upp mot området intill backhoppningsbacken. Vi är tveksamma till den bebyggelsen då den gör för stort ingrepp i naturen.
Kommentar: De hus som planerades på höjden vid backhopparbacken har utgått efter programsamrådet. För de resterande husen som planeras i sluttningen upp mot backhopparbacken kommer placering och
anpassning till omgivande natur och terräng att studeras i det fortsatta planarbetet.
I samrådsförslaget anges två förslag till hur Edsbergs allé ska ansluta mellan Sportfältsområdet och Edsberg. Vi förespråkar broalternativet så att människor och djur kan ta sig från Edsängen till Rösjöskogen utan att behöva passera över en väg. Med bro alternativet blir dalgången också synlig framöver.
Kommentar: Det finns en risk att broalternativet medför ytor under bron som kan upplevas som otrygga och som är svårgestaltade. Väg-
alternativet kan vara till fördel för landskapsrummet på sportfältet som får tydligt definierade väggar och där sluttningarna ned från vägen kan nyttjas till funktioner som kan vara ett tillskott till miljön på fältet. Nack- delen med vägalternativet är att den öst-västliga GC-förbindelsen inte blir lika plan och gen som i brolaternativet men man får istället en bra GC koppling mellan Sportfältet och Edsbergs allé varifrån det även kommer att finnas en bra koppling till befintlig gång- och cykelväg mot Bäckvägen.
Det finns flera frågor runt trafiken som behöver utredas vidare. Det handlar om helhetslösning för trafiken i Edsberg samt parkeringsbehovet för Väsjöbacken.
I samband med att direktiven för planläggningen antogs av plan- och exploateringsutskottet i december 2011 beslutades det på initiativ från oss socialdemokrater att det skulle tas fram en trafikutredning som visar svaga punkter i gatunätet och förslag på åtgärder, hur god busstrafik ska säkras, god komfort för cyklister samt att trafiken kring Edsbergs Centrum ska prioriteras, (se Dnr 2011/567 KS.309-1) och rapporten skulle vara klar den sista december år 2012. Vi beklagar att denna fråga inte prioriterats och att resultatet av denna nedprioritering är att trafikutredningen blev kraftigt försenad samt inte
innehåller några förslag på åtgärder för att hantera svaga punkter i befintligt gatunät i Edsberg. Det är beklagligt, då vi uppfattar att många Edsbergsbor känner en oro för den framtida trafiksituationen.
Kommentar: Till programsamrådet togs en trafikanalys fram med beräkningar om framtida trafikflöden på det angränsande gatunätet.
Efter programsamrådet har en kommunövergripande trafikpolicy tagits fram som följts upp av en cykelplan och parkeringsplan för Sollentuna kommun. Frågor kring hur busstrafiken ska prioriteras och hur god komfort för cyklister ska åstadkommas utanför Väsjön behandlas i det kommunövergripande trafikplanearbetet.
Se även kommentar 1 på sid om ökad trafik genom Edsberg för
information kring hur kommunen jobbar med dessa frågor inom ramen för planarbetet.
I samrådsförslaget anges att ”Idrottsstaden” ska trafikförsörjas via en
ombyggnation av dagens ”Tippväg”. Det är ingen optimal lösning. Vi vill se en alternativ sträckning med en väg som går på skrå en bit och kommer upp på Ribbings väg vid det nya äldreboendet. Med den trafiklösning som finns med i samrådsförslaget finns det en uppenbar risk att trafiken till Väsjöbacken kommer att gå på den Västra delen av Ribbings väg. Det kan bli en uppenbar
störning under delar av året. Det har tidigare diskuterats en lösning med någon form av parkeringshus i Väsjön Mellersta. Vi tycker det finns anledning att studera denna lösning vidare.
Kommentar: Se kommentar 7 om Väsjöbackens parkeringar.
Skråalternativet har översiktligt studerats men det har visat sig vara för svårt att genomföra p.g.a. de stora höjdskillnaderna. Förslaget skulle innebära omfattande konstbyggnader och stora ingrepp i landskap och natur eftersom vägen föreslås gå på skrå längs de brantaste partierna utefter Ribbings väg.
Vi är också tveksamma till en del av de ”trampoliner” som är utsatta på kartan och vad de kommer att få praktisk innebörd. Det är risk att det är något som sätts dit och kostar pengar utan att de används.
Kommentar: Kontakten mellan Sportfältet och Edsberg är bristfällig, både p.g.a. de stora höjdskillnaderna men också p.g.a. att det inte finns någon visuell kontakt med fältet uppifrån Edsberg. De föreslagna trampolinerna var ett sätt att utnyttja höjdskillnaderna för att skapa utblickar mot fältet. Hur kontakten mellan Edsberg och Sportfältet kan stärkas kommer att utredas vidare i detaljplanen för Ribbings väg.
På skissen finns en servering utsatt mitt i parken. Vi föreslår att den flyttas närmare idrottsområdet där det förmodligen skulle ha större chans att gå runt.
Kommentar: Synpunkten tillgodoses, utrymme för servering skapas i anslutning till idrottsföreningarnas lokaler.
Avslutningsvis vill vi betona några saker som är viktiga för oss i utformningen av Väsjöområdet. Det är viktigt att kollektivtrafiken byggs ut redan från början och vi vill ha en snabbcykelväg till Häggvik.
Kommentar: Att öka andelen människor som väljer gång- cykel eller kollektivtrafik som alternativ till bilen är en utgångspunkt i planeringen av Väsjön. Behovet av en snabbcykelväg till Häggvik ligger utanför planområdet och har lyfts till Trafik- och fastighetskontoret.
Att kollektivtrafiken byggs ut initialt i Väsjöns utbyggnad är
eftersträvansvärt. Utbyggnaden av kollektivtrafik till Södra Väsjön är beroende av att Edsbergs allé byggs ut och på sikt även linbanans planläggning och utbyggnad.
Nya sträckningar för motionsspåren behöver presenteras, det är viktigt att dessa går så att man inte behöver passera över en väg.
Kommentar: Kommunledningskontoret har tillsammans med Kultur- och fritidskontoret och Trafik- och fastighetskontoret tagit fram förslag på nya sträckningar av motionsspåren. Ambitionen är att kompensera bortfall av motionsspår med nya sträckningar. Bl.a. studerar Väsjö- projektet tillsammans med Kultur och fritidskontoret möjligheten att lägga en terrängslinga på Väsjöbergets sydsida, mot Sportfältet.
Komplement till nya sträckningar kan vara att höja kvaliteten på
