Samhället och skolan

(1)

Den svenska gymnasieskolan

- intention och verklighet

Föreläsning den 30 september 2013

Lars Nohagen, Cesam

Samhället och skolan

(2)

3

Vilken roll ska skolan spela i

deras liv?

Vilken betydelse kommer du att ha

som lärare?

Tre pågående samhällsprocesser

1. Globaliseringen

.

Människor, idéer, produkter och pengar rör sig allt friare över jorden. Detta påverkar såväl våra samhällen (ökad mångfald) som näringslivet (ökad konkurrens).

2. Liberaliseringen. Vi fattar själva allt fler beslut som berör våra liv.

I denna utveckling ingår:

• Decentraliseringen. Olika samhällsfunktioner flyttar närmare medborgarna.

Detta bidrar till ökad individualisering och ett mer personligt ansvar.

• Marknadsekonomins utbredning. Allt fler produkter och verksamheter tillhandahålls idag via olika marknader. Denna s.k. valfrihetsrevolution har ökat vår möjlighet att själva välja allt från elbolag till skola – på gott och på ont...

• Sekulariseringen. Samhället styrs inte längre av religiösa trosläror utan genom mänskliga (demokratiska) beslut fattade utifrån vetenskapliga principer och vilande på en humanistisk värdegrund (folkrätt).

3. Teknikutvecklingen. Den globala konkurrensen leder till utveckling av ny teknik och den har kommit att bli av central betydelse i ett modernt samhälle. Därför satsar många länder idag på utbildning och forskning.

(3)

Värderingsförskjutningar mellan generationer

födda ca 1940-1959 Födda ca 1920-1940

60- & 70-talister 80-talister

90-talister

Kulturatlas

Källa:

World Values Survey 2010

Sverige – världens modernaste land?

TroVetande

(4)

Skolans uppdrag

medarbetare medborgare

medmänniska utbildning

bildning

”fostran”

samhälle

individ

privatliv

arbetsliv samhällsliv

Ur Lgy 11:

Skolan har uppgiften att till eleverna förmedla kunskaper, överföra värden och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.

nyttokod politisk kod

bildningskod

8

Vilka är skolans uppgifter?

- ett förslag att diskutera:

Martha Nussbaum, en amerikansk filosof, menar att utbildningen måste utveckla hela människan för att hon ska kunna fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle - men även för att klara sig i livet generellt.

Hon lyfter fram tre förmågor som avgörande:

• att tänka kritiskt och ha en självgranskande hållning,

• att gå utöver det lokala sammanhanget och bli en världsmedborgare,

• att föreställa sig hur det är att vara i andra människors levnadssituationer.

(5)

9

Vilka är skolans uppgifter?

Förutom dessa uppgifter lägger hon till några till:

• att känna omsorg om andras väl och ve,

• att tillerkänna sina medmänniskor samma rättigheter oavsett etnicitet, religion, kön, ålder och sexuell läggning,

• att kritiskt, men välinformerat, granska olika makthavare.

• att tänka väl om politiska (= gemensamma) angelägenheter

• att förstå livets komplexitet,

Dagens gymnasieskola

(6)

Hur styrs skolan?

JURIDISKT EKONOMISKT

IDEOLOGISKT

t.ex. skolpeng t.ex. skollag

t.ex. läroplan

regler

mål resurser

12

RIKSDAG och REGERING

STATKOMMUN

utfärdar centrala styrdokument (främst skollag, skolförordningar och läroplaner)

Lgr 11 Lgy 11

FORMULERINGGENOMFÖRANDE

V E R K S A M H E T

lärare och elever genomför detta som undervisning och lärande

SKOLPLAN

SKOLA

tolkar sedan uppdraget, t.ex. i en lokal arbetsplan

Styrningen av skolan

- från riksdag till klassrum

”Deltagande målstyrning”

TOLKNING

Lpfö 98

(7)

13 1800

1950

2000 1600

1900

Gymnasieskola 1971 Fackskola Yrkesskolor och

fackgymnasier

Lgy 70

Gymnasieskola 1994

Från klosterskola till gymnasieskola

1300

Trivialskola Gymnasium

1649 Skolordning

Realskola Läroverk 1849

Gymnasium

Läroverksstadga1856

Lpf 94

Kloster- och katedralskolor

Mindre reform 2000

Gymnasieskola 2011

Lgy 11

1623: Det första gymnasiet i Västerås

Reallinjen tillkommer

Realexamen Studentexamen

1905: Flickor får gå i realskolan

1927: Flickor får tillträde till gymnasiet

1968: Studentexamen försvinner Läroverksstadga1905

För ämbetsmän och präster För borgare Främst prästutbildning

1905: Högre och lägre läroverk Elementarläroverk

Två gymnasieexamen:

Yrkesexamen och högskoleförberedande 1965 års

gymnasiereform

Samlad gymnasieskola

”Gymnasieskola för alla”

Gemensam examen 1994: Stor skolreform

4 år 5-6 år

1953: Allmänna linjen tillkommer

90-t: Kommunalisering och valfrihetsreform Läroplan:

Hur stor andel av eleverna går i gymnasiet?

År Procent av årskullen

1900 1,5

1930 3,5

1940 6

1950 13

1960

1970 55

1980 79

1990 2000

2010 98 Genomsnittet inom OECD

ligger idag på runt 70 %

(8)

Elevutvecklingen 1996 - 2018

15

Hur många elever går det i gymansieskolan?

Källa: Skolverket

(9)

Hur många friskolor finns det på gymnasienivå?

Källa: DN

Gymnasieskolan – aktuell situation

Läsåret 2011-2012

369 000 elever

37 400 lärare

75 % av dessa har lärarexamen

76 % av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2007 fick slutbetyg inom fyra år.

• Nationella program: 83 %

• Fristående skolor: 80 %

• Individuella program: 20 %.

42 % av eleverna som avslutade gymnasieskolan vårterminen 2007 Kommunala

gymnasieskolor 275 000

Fristående gymnasieskolor

94 000

76 % 24 %

Källa: Skolverket

(10)

Vad kostar en elev i gymnasieskolan?

Samhällets kostnader per elev år 2011 ^kronor ^% Undervisning (lärare) 42 700 ⁴⁶ Lokaler och inventarier 19 400 ²¹

Administration, mm 16 400 ¹⁸

Läromedel, inkl. bibliotek 7 700 ⁸

Skolmåltider 4 300 ⁵

Elevvård 1 660 ²

Totalt 92 160 ¹⁰⁰

Källa: Skolverket En gymnasieelev i en friskola kostar 86 400 kr

Vilka program går eleverna på?

Av dessa gick 24 % i olika friskolor

El 23 100

Fordon 16 000 Bygg

17 700

Naturbruk 11 500

Hantverk 13 000

Industri 9 200

Energi 4 500

Livsmedel 1 700

Hotell & Restaurang 13 000 Omvårdnad

14 600

Barn & Fritid 12 900 Handel & Administration

17 200

Teknik 20 500

Media 15 400 Estetik 22 200

Samhällsvetenskap 91 700

Naturvetenskap 47 100

Individuella program 24 300

Specialutformade program (idrott, musik mm)

6 400 Inriktning mot vidare studier:

Inriktning mot service och omsorg:

Inriktning mot Industri och hantverk:

Läsåret 2010/11 gick 386 000 elever i den svenska gymnasieskolan.

20

IB 3 200

Waldorf 600

(11)

Hur många tjejer går på byggprogrammet?

Könsfördelningen på gymnasieskolan hösten 2010

Gymnasiereformen

hösten 2011

(12)

Varför gymnasiereformen 2011?

• För många elever hoppade av eller

avslutade gymnasiet utan att ha nått målen.

• Det lokala friutrymmet hade alltför ofta använts för att sänka kraven.

• Eleverna var inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier eller för yrkeslivet.

Regeringens intentioner med Gy11

24

• Alla ska bli väl förberedda för livet efter gymnasiet – antingen för högskolan eller arbetslivet.

• Alla ska nå målen inom tre år. Därför har inträdeskraven höjts samtidigt som fem introduktionsprogram införts. Så många som möjligt ska gå ut med en gymnasieexamen.

• Tydligheten och likvärdighet ska ökas. Därför har mål- och innehållsbeskrivningarna i styrdokumenten blivit

tydligare. Alla ska veta vad varje utbildning innehåller och

vad man kan efteråt. Likvärdigheten garanteras genom en

nationell uppföljning och kvalitetssäkring, t.ex. genom

nationella prov.

(13)

Två examina

Högre behörighetskrav till gymnasieskolan

(14)

Fem introduktionsprogram

Läsa in behörighet till gymnasieskolan Läsa in behörighet till ett yrkesprogram För de som helst vill börja jobba För de som är väldigt osäkra på vad de vill bli

För nyanlända invandrarungdomar

Ny programstruktur

6 Högskoleförberedande program:

• Samhällsvetenskaplig

• Humanistisk

• Ekonomisk

• Naturvetenskaplig

• Teknisk

• Estetisk 12 Yrkesprogram:

• Barn & fritid

• Bygg & anläggning

• El & energi

• Fordon & transport

• Handel & administration

• Hantverk

• Hotell & turism

• Industriteknik

• Naturbruk

• Restaurang & livsmedel

• VVS & fastighet

• Vård och omsorg

28

18 nationella program

60 olika inriktningar

(15)

Ny programstruktur

29 200 p

100 p 100 p

200 p

Alla program omfattar 2 500 p (100 veckor). Det innebär att 1 vecka är 25 poäng

Kärnämnen blir

gymnasiegemensamma ämnen

(16)

Programstruktur Samhällsvetenskapsprogrammet

Programstruktur Bygg- och anläggning

(17)

(18)

35

Vad krävs för att få gymnasieexamen?

• Högre behörighetskrav till gymnasiet.

• Två examen införs - yrkesexamen och högskoleförberedande examen.

• Förändrad programstruktur.

• Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen.

• Kursplaner byter namn till ämnesplaner.

• Historia blir obligatoriskt ämne.

• Mer tid för yrkesämne och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.

• Lärlingsutbildning införs.

• Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen.

• Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg.

• Valfriheten stramas upp – lokala varianter begränsas eller avskaffas.

• Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.

Gymnasiereformen 2011

- en sammanfattning av de viktigaste förändringarna

36