PROJEKTDIREKTIV
Framtagande av vattenplan
:: Uppdragsgivare: Kommunstyrelsen :: Projektledare/ansvarig: Towe Holmborn
:: Projekt/ärende: Framtagande av vattenplan
:: Dnr 2016/0240 KS
:: Författare: Towe Holmborn
:: Version: 1
:: Datum: 2016-06-29
Innehållsförteckning
1 Uppdragsgivare _________________________________________________ 3 2 Bakgrund, syfte och mål __________________________________________ 3
2.1 Bakgrund _______________________________________________________ 3 2.2 Syfte ___________________________________________________________ 6 2.3 Effektmål _______________________________________________________ 6 2.4 Projektmål ______________________________________________________ 6 3 Förutsättningar/Genomförande ____________________________________ 7
3.1 Prioritering _____________________________________________________ 7 3.2 Löpande vattenvårds- och åtgärdsarbete _____________________________ 7 3.3 Projektets avgränsning och innehåll _________________________________ 8 3.3.1 Administrativa och övergripande frågor ___________________________________ 10 3.3.2 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för yt- och grundvatten _________________ 10 3.3.3 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dagvatten _________________________ 11 3.3.4 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för spillvatten_________________________ 11 3.3.5 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dricksvatten _______________________ 12 3.3.6 Sollentunas åtgärdsprogram ____________________________________________ 12 3.3.7 Tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten. ________________________________________________________________ 13 3.4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter _______________________ 13
3.4.1 Tidigare arbeten i förhållande till föreslaget arbete __________________________ 13 3.4.2 Utredningar som ligger till grund för projektet ______________________________ 14 3.4.3 Parter som berörs av projektet __________________________________________ 15 3.4.4 Andra parter projektet kommer att samverka med __________________________ 15
4 Resurser ______________________________________________________ 15
4.1 Projektorganisation/personella resurser _____________________________ 15 4.2 Projektbudget __________________________________________________ 17 5 Tidplan _______________________________________________________ 18 6 Kritiska framgångsfaktorer _______________________________________ 19 7 Rapporteringsrutiner ____________________________________________ 19 8 Beslutsansvariga _______________________________________________ 20 8.1 Remiss- och samrådsförfarande ____________________________________ 20 9 Övergång från projekt till förvaltning ______________________________ 20 10 Definitioner och förkortningar ____________________________________ 21 11 Referenser ____________________________________________________ 22
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
1 Uppdragsgivare
Kommunstyrelsen.
2 Bakgrund, syfte och mål
2.1 Bakgrund
EU:s ramdirektiv[1] för vatten ställer höga krav på kommunens förvaltning av sina vatten och i dagsläget uppfyller inte kommunen ställda krav. Flera av kommunens vatten har problem med övergödning och miljögifter[2].
I Sollentuna kommun finns två huvudavrinningsområden; Oxundaåns
avrinningsområde som mynnar i Mälaren och Edsvikens avrinningsområde som mynnar i Edsviken, en östersjövik. I Oxundaåns avrinningsområde återfinns sju sjöar och i Edsvikens avrinningsområde har kommunen en sjö samt delar av havsviken. Inom de båda avrinningsområdena finns ett antal vattendrag. Förutom dessa ytvatten finns även fyra grundvattenmagasin som helt eller delvis ligger inom kommunen och som är utpekade av Länsstyrelsen som särskilt viktiga
dricksvattenreserver[3] samt övrigt grundvatten, ett antal våtmarker och anlagda dagvattendammar.
Sollentuna kommun har arbetat med vattenfrågorna på många olika sätt de senaste decennierna. Kommunen har varit initiativtagare till och är samordnare av de två samverkansgrupper som kommunen är medlem i; Edsviken vattensamverkan och Oxunda vattensamverkan. Dessa samverkansgrupper som består av berörda
kommuner bedriver ett systematiskt miljöövervakningsarbete med att kartlägga våra ytvattens status och ta fram underlag för att planera åtgärder. Inom vattenvården har kommunen även gjort flera stora satsningar för att främja vattenrening i
dagvattendammar och våtmarker. Några exempel är projekten som berört Silverdals dagvattenhantering, Edsåns restaurering samt dagvattendammarna och
våtmarksområdena runt Norrviken. Arbetet med vattenfrågorna inom kommunen har varit omfattande, men inte tillräckligt.
I översiktsplanen[3] framgår det att kommunen vill att dess sjöar och vattendrag skall ha god vattenkvalitet och ett rikt växt- och djurliv. Vi vill säkra att medborgare har tillgång till vattenområden för bad, fiske eller annan rekreation. Man belyser att en långsiktig, hållbar förvaltning av våra vatten önskas. Vidare uttrycker kommunen i översiktsplanen att man skall bevara och utveckla ytvattnens olika karaktär och värden för friluftslivet samtidigt som tillgängligheten till dem skall vara god. Man anger även att vattenkvalitet och naturvärden inte skall försämras jämfört med situationen år 2012.
I Sollentuna kommuns miljöpolicy[4] framgår det att vatten är ett område som behöver prioriteras för att förbättra kommunens miljöarbete. I miljöpolicyn framgår det även att kommunen ska ta tillvara på och utveckla sina natur- och vattenmiljöer,
samt bli den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.
EU:s ramdirektiv för vatten[1] har införts i Svensk lag (vattenförvaltnings-
förordningen[5]) och i samband med det infördes krav (miljökvalitetsnormer) för så kallade yt- och grundvattenförekomster. En vattenförekomst är en vattenkropp som ålagts de krav som följer av EU:s ramdirektiv för vatten (se mer under kapitel 10). I Sollentuna finns tre ytvattenförekomster (Edsviken, Norrviken och Oxundaån- Väsbyån), en föreslagen (ej ännu beslutad) ytvattenförekomst (Rösjön) och fyra grundvattenförekomster (alla grundvattenförekomsterna ligger i Stockholmsåsen)[2]. Miljökvalitetsnormerna innebär att en viss miljökvalitet måste uppnås inom en satt tidsram (år 2015 eller 2021 i dagsläget[6] men förslag om 2027 föreligger[7, 8] för flera av ytvattenförekomsterna). För ytvatten gäller oftast miljökvalitetsnormerna god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus medan
grundvattenförekomsterna skall uppnå god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus. För Sollentunas ytvatten råder generellt ett stort glapp mellan nuvarande status och uppfyllande av miljökvalitetsnormerna[2] och tidsramen är snäv. För grundvattenförekomsterna är statusen jämförelsevis bra, tre bedöms uppfylla miljökvalitetsnormerna (som sattes till år 2015) medan den fjärde
(Stockholmsåsen-Upplands Väsby) inte uppfyller den kemiska miljökvalitetsnormen för grundvatten. I vattenförekomsten Stockholmsåsen-Upplands Väsby skulle miljökvalitetsnormen för kemisk status uppnåtts år 2015 men dispens till 2021 har givits för denna vattenförekomst på grund av förhöjda kloridhalter[2]. Samtliga grundvattentäkter bedöms ligga i riskzon för att miljökvalitetsnormerna inte kommer att vara uppfyllda år 2021 respektive 2027[2]. För de vatten som riskerar att inte uppnå god status beslutar vattenmyndigheten om åtgärdsprogram. Programmen redovisar de åtgärder som kommuner och myndigheter är skyldiga att vidta.
Gällande (beslutade) åtgärdsprogram framtaget av vattenmyndigheterna[6], men även det nya åtgärdsprogrammet[7, 8] (som varit på remiss och nu ligger hos regeringen för prövning) specificerar grovt vad kommunen ålagts att göra för att
miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. Nu gällande åtgärder och föreslagna åtgärder omfattar ökad tillsyn, förbättrad dagvattenhantering och framtagande av en vatten- och avloppsplan (VA-plan). Därtill redogör vattenmyndigheten för ett beting för minskad fosforbelastning på våra ytvatten och man påtalar behovet av att
undersöka möjligheterna att behandla bottnarna för att motverka internbelastning av fosfor i Norrviken och Edsviken.
Sollentunas vattenförekomster är alla påverkade av övergödning och det föreligger även miljögiftsproblematik[2]. Övergödningen är kopplad till en historisk belastning från orenat spillvatten (som idag ger sig uttryck genom internbelastning)[9, 10], men även till en pågående belastning från dagvatten (extern belastning)[9, 10]. Det är även via dagvattnet som miljöföroreningar i stor utsträckning sprids till våra ytvatten.
Förorenat dagvatten som inte leds till recipient, utan infiltreras i jordmånen, riskerar istället att förorena våra grundvatten.
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
Dagvattenfrågorna har generellt fått en större arena i vattenvårds-Sverige på senare år. Sedan 2001 har Sollentuna kommun haft en dagvattenpolicy. Så sent som i april i år klubbade kommunfullmäktige igenom en, för Oxunda vattensamverkan
gemensam, ny dagvattenpolicy[11] som gäller för hela Sollentuna kommuns
geografiska område. I den visar kommunen sin inställning till, och insikt om, vikten av en hållbar dagvattenhantering. Dagvattenpolicyn är en utmärkt grund för hur kommunen skall förhålla sig till dagvatten, men nu krävs konkretisering av policyns ställningstaganden i exploateringsprojekt, byggprojekt, åtgärdsplanering, tillsyn och förvaltning. Det är till exempel viktigt att planarkitekter, exploateringsingenjörer, byggprojektledare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer och förvaltare får tydliga och enhetliga anvisningar för hur de bör arbeta för att införliva dagvattenpolicyns ställningstaganden.
Därtill behöver kommunen och VA-huvudmannen (Sollentuna Energi och Miljö AB, SEOM) få en samsyn kring hanteringen av dricksvatten och avloppsvatten (spillvatten och dagvattnet som leds i ledningsnät) vad gäller ansvarsfördelning, underhållsbehov av befintliga nät, utbyggnadsplaner och begränsningar samt kris- och nödberedskap. Sådan samsyn saknas generellt i dagsläget, enligt berörda parter.
För att bedriva vattenarbetet i kommunen på ett kostnadseffektivt sätt krävs det ett helhetsgrepp om vattenfrågorna. Ett helhetsgrepp är också viktigt för att inga vattenfrågor skall hamna mellan stolarna och för att ge berörda parter en gemensam prioriteringsordning. De frågor vi har att jobba med inom vattenområdet är
komplexa och målen/kraven är högt satta. Ett helhetsgrepp behövs eftersom alla vattenfrågor på ett eller annat sätt är sammanlänkade med varandra och med de stadsbyggnads- och säkerhetsfrågor kommunen ansvarar för. Kommunens olika förvaltningar och bolag behöver koordinera sig och prioritera likartat för att vi på ett kostnadseffektivt sätt skall göra rätt åtgärder/investeringar, på rätt plats och vid rätt tillfälle.
För att planera hur arbetet med vattenfrågor skall bedrivas brukar kommuner och/eller VA-huvudmän upprätta en vattenplan/VA-plan. Framtagande av en VA- plan ingår även i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, och är således vår
skyldighet att ta fram. Exakt vad en vattenplan respektive VA-plan skall innehålla är däremot inte reglerat[12] och därmed kan en tolkning vara att kommunerna till stor del själva får specificera vad som behöver ingå.
Detta projekt avser att ta fram en vattenplan enligt beskrivningen nedan.
Utgångspunkten är att vattenplanen skall ta ett helhetsgrepp om alla vattenfrågor (avseende ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten och dricksvatten) inom kommunen. Fokus kommer dock ligga på kommunens vattenförekomster.
Vattenplanen kommer därmed att vara bredare och mer omfattande än en
”traditionell” VA-plan som ofta endast hanterar dagvatten, spillvatten och
dricksvatten. Tanken är att vattenplanen skall vara ett levande, strategiskt, dokument som uppdateras regelbundet och som utgör ett underlag i kommunens långsiktiga planering kring vattenfrågorna.
2.2 Syfte
Projektets syften är att:
• Skapa förutsättningar för att ytvattnen i Sollentuna kommun skall kunna få, och långsiktigt upprätthålla, god vattenkvalitet och ett rikt växt- och djurliv.
• Skapa förutsättningar för att grundvattnen i Sollentuna kommun skall kunna få och långsiktigt bibehålla god vattenkvalitet och kvantitet.
• Säkra att medborgarna har tillgång till vattenområden för bad, fiske eller annan rekreation.
• Skapa förutsättningar för en vattenhantering som bidrar till att inte tära på jordens resurser.
2.3 Effektmål
Effektmålen anger vilka effekter som på sikt bör uppnås med hjälp av det som projektet åstadkommer.
• Näringsämneshalterna i kommunens ytvattenförekomster skall uppnå god ekologisk status senast det år vattenmyndigheten angivit i deras
åtgärdsprogram (förnärvarande 2021, troligtvis 2027).
• Spridningen av miljögifter (tungmetaller och organiska miljögifter) till våra yt- och grundvattenförekomster skall minska så att god kemisk status kan bibehållas eller nås senast det år vattenmyndigheten angivit i deras åtgärdsprogram (förnärvarande 2021 (eller 2015), troligtvis 2027 för ytvatten).
• Våra grundvattenförekomster skall skyddas så att de även fortsättningsvis uppfyller målen för god kvantitativ status.
• Alla sjöar och havsviken i Sollentuna kommun skall, i sin helhet, uppfylla kriterierna för tillfredsställande badvattenkvalitet (enligt EUs
badvattendirektiv) senast år 2021. Detta innebär dock inte att det är lämpligt att bada i alla vatten, hänsyn behöver tas till respektive vattens känslighet.
Notera att effektmålen ovan anger kommunens ambition, men vattenplanen kan komma att visa att effektmålen inte kan nås inom ramen för vad som är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt.
2.4 Projektmål
Projektmålen anger vad projektet skall åstadkomma. Projektets mål är att:
• Beskriva hur vattenarbetet i kommunen skall bedrivas utifrån befintliga lagrum samt hur ansvarsfördelningen ser ut inom kommunen och i förhållande till kommunala bolag, markägare och verksamheter.
• Redogöra för aktuell situation i kommunens yt- och grundvatten samt redogöra för åtgärdsbehov.
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
• Göra en nulägesbeskrivning samt identifiera kunskapsluckor och
åtgärdsbehov gällande underhåll, utbyggnad och kris- och riskhantering av dricksvatten, spillvatten och dagvatten.
• Upprätta en vattendatabas där kommunens kunskaper och genomförda undersökningar samlas. Fokus i vattendatabasen kommer att ligga på våra yt- och grundvatten. I den mån tid finns kommer även dagvatten, våtmarker med mera att inkluderas. Databasen kommer inte omfatta spill- eller dricksvatten.
• Formulera en plan (Sollentunas åtgärdsprogram) för hur
miljökvalitetsnormerna skall kunna uppnås, om ekonomiskt och tekniskt möjligt, samt till vilka kostnader.
De olika målen kommer att uppnås i enlighet med den nedbrutna tidplanen (se kapitel 5). Samtliga projektmål skall enligt tidplanen ha uppnåtts och vara
färdigställda för remissförfarande (undantaget vattendatabasen som ej remitteras) senast i juni 2019.
3 Förutsättningar/Genomförande
3.1 Prioritering
Vattenplanen bör ha hög prioritet och resurser behöver avsättas från berörda förvaltningar och bolag. Inom projektet kommer de frågor som direkt rör våra vattenförekomster att prioriteras medan frågor som rör annat, till exempel dricksvattenförsörjningen och spillnätets underhåll och utbyggnad, har en lägre prioritet.
Kommunen har i samarbete med Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
vattendistrikt gått in med en ansökan om medel från EU:s LIFE IP-fond. Om dessa medel beviljas kommer en del aktiviteter utöver de som står i detta projektdirektiv att genomföras under projektet. Vissa delar kan också bli mer omfattande om vi beviljas medel ur EUs LIFE IP-fond än om vi inte beviljas det. Om vi beviljas medel från EUs LIFE IP-fond kommer vattenplanen ha ett tydligt
ekosystemtjänstperspektiv. Arbetsmetoden kommer även att dokumenteras och utvärderas och ett tydligare samarbete med grannkommunerna kommer vara ett viktigt inslag. LIFE-projektet kommer även medföra att inter- och intrakommunala seminarier och/eller workshops hålls för att inspirera och informera om arbetssättet, prioriteringar, lärdomar och utfall. Detta projektdirektiv är utformat så att det är kompatibelt med, men ej beroende av, en eventuell beviljning från LIFE IP-fonden.
3.2 Löpande vattenvårds- och åtgärdsarbete
Under arbetets gång kommer inte vattenvården inom kommunen att frysas i väntan på vattenplanen. Kommunens vattenvårdsarbete, liksom genomförande av
vattenmyndighetens utpekade åtgärdsområden kommer att pågå parallellt med
framtagandet av vattenplanen. Åtgärdsbehov som uppdagas under arbetets gång och åtgärder som identifieras som viktiga, kostnadseffektiva och/eller nödvändiga kommer att hanteras parallellt med vattenplansarbetet. Främst kommer åtgärder i prioriterade områden (områden som berör vattenförekomsterna) att genomföras löpande och då i synnerhet i de geografiska områden där mest arbete krävs för att nå målen. Det bör dock betonas att projektet hela tiden, under arbetets gång, kommer behöva hantera svåra avvägningar mellan att genomföra åtgärder direkt eller att vänta med genomförande så att åtgärderna kan prioriteras i förhållande till andra identifierade åtgärdsbehov.
I princip ingår inte årgärdsarbete (se kapitel 3.3.6) i själva framtagandet av
vattenplanen utan detta hanteras parallellt med projektet eller efter slutleverans av vattenplanen. Vissa identifierade administrativa och undersökande åtgärder kan dock komma att bli en del av projektarbetet, om tid och ekonomi tillåter det.
3.3 Projektets avgränsning och innehåll
Fokus i projektet kommer att ligga kring våra yt- och grundvatten. Övriga vatten (spillvatten, dagvatten och dricksvatten) hanteras främst, men inte uteslutande, utifrån perspektivet att en hållbar hantering är nödvändig för att uppnå kraven och målen för våra yt- och grundvatten. Arbetet kommer att fokusera på de vatten som utgör kommunens vattenförekomster (i dagsläget tre ytvatten- och fyra
grundvattenförekomster). Men, alla yt- och grundvatten kommer att hanteras, dock eventuellt mer översiktligt och de kommer inte att prioriteras vad gäller kostsamma åtgärder. Den geografiska omfattningen följer kommunens gränser och inkluderar därmed vattnen inom VA-huvudmannens verksamhetsområden såväl som
kommunalt och enskilt vatten, för respektive vattentyp.
I underkapitlen nedan anges vilka frågeställningar och ämnen projektet planeras omfatta. Exakt hur frågeställningarna paketeras i den slutliga dokumentportföljen, samt dokumentens namnsättning, kan komma att variera då detta måste utredas av kommunjuristen. Det som i dagsläget är oklart är framförallt den juridiska aspekten av att inkludera VA-huvudmannens (SEOM) delar i dokument som skall antas av kommunen. Det är även oklart om vissa delar bör samlas i en separat vattenpolicy (målbild och vision) respektive tillämpningsanvisning (”Tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten”) snarare än i vattenplanen. Detta styrs av Sollentunas författningssamling och den slutliga karaktären på innehållet. I dagsläget ser bilden av dokumentpaketet, som projektet skall ta fram, ut som i figuren nedan:
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
3.3.1 Administrativa och övergripande frågor Planerat innehåll i korthet:
• Kommunens mål. Genomgång av policy- och måldokument samt översiktsplanen.
Inhämtande av information om kommunens långsiktiga planer gällande
exploateringsområden mm. Vad har kommunen för mål och ambitionsnivå vad gäller vatten? Eventuellt kan delar av detta komma att formuleras i en separat vattenpolicy.
• Läsanvisning. Hur de olika vattenrelaterade dokumenten fårhåller sig till varandra.
• Lagrum. Vilka lagrum berörs och vad säger de? Konflikter? Identifierade lagrum och icke kommunala måldokument som kan komma att beröras är:
o EUs ramdirektiv för vatten/ vattenförvaltningsförordningen/
miljökvalitetsnormer/Vattenmyndighetens åtgärdsprogram.
o Miljöbalken (MB) o Plan och bygglagen (PBL)
o Lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen) o Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)
o Jordbalken o Anläggningslagen o Fastighetsbildningslagen o Skadeståndslagen
o Boverkets byggregler (BBR) o Livsmedelslagstiftning
o Lagen om extraordinära händelser (LEH) o Lagen om skydd mot olyckor (LSO)
o Allmänna bestämmelser för användande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen i Sollentuna (ABVA)
o Nationella miljömål
o Regionala miljömålsstrategier
o Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS)
Övriga dokument som eventuellt kan komma att beröras anges under 3.4.1.
• Hur vi skall jobba. Här utreds ansvarsfördelning, arbetsordning, och hur informationsflödet skall gå inom kommunen samt mellan kommunen och berörda bolag (VA-huvudmannen, SEOM).
3.3.2 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för yt- och grundvatten Planerat innehåll i korthet (allt innehåll kommer inte vara tillämpbart på båda vattentyperna; yt- och grundvatten):
• Datagenomgång och upprättande av en vattendatabas.
• Nulägesbeskrivning. Delar som planeras ingå är:
o Målbild för det specifika vattnet o Status enligt EUs vattendirektiv o Näringsämnen
o Miljögifter
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
o Flora och fauna o Främmande arter
o Genomförda restaureringar o Naturvårdsintressen o Friluftsintressen/rekreation o Badvattenkvalitet
o Påverkan från bräddning o Påverkan från dagvatten
o Påverkan från förorenade områden och deponier o Påverkan från jordbruk och hästgårdar
o Påverkan från enskilda avlopp o Kris och nödberedskap:
- Översvämningsrisker
- Riskbedömning av belastning från oljespill och miljögifter (oljeskyddsplanrelaterat)
• Identifiering av åtgärdsbehov internt och externt.
• Utpekande av skyddsvärda områden för kommunens långsiktiga planering.
3.3.3 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dagvatten Planerat innehåll i korthet:
• Nulägesbeskrivning. Delar som planeras ingå är:
o Dagvattenkvalitet (VA-huvudmannens egenkontrollprogram, kommunens kunskaper) o Dagvattennätet och tillhörande anläggningar:
- Underhållsbehov av befintligt nät.
- Utbyggnad av dagvattennät (behov och begränsningar).
o Dagvattenrening
o Dagvatten i stadsbyggandet - dagvatten i översiktsplanen
- dagvatten i detaljplaner och exploateringsavtal o Kris och nödberedskap:
- Skyfallskartering - Miljöföroreningar - Oljespill
• Identifiering av åtgärdsbehov
3.3.4 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för spillvatten Planerat innehåll i korthet:
• Nulägesbeskrivning. Delar som planeras ingå är:
o Spillvattennätet och tillhörande anläggningar:
- Underhållsbehov av befintligt nät.
- Utbyggnad av spillvattennät (behov och begränsningar).
- Bräddningar
o Enskilda avlopp
o Kris och nödberedskap (till exempel Käppalaverkets sårbarhet, brott på ledning).
• Identifiering av åtgärdsbehov
3.3.5 Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dricksvatten Planerat innehåll i korthet:
• Nulägesbeskrivning. Delar som planeras ingå är:
o Vattentäkter (ytvattentäkter, grundvattentäkter; kvalitet och kvantitet) o Drickvattennätet och tillhörande anläggningar:
- Underhållsbehov av befintligt nät.
- Utbyggnad av dricksvattennät (behov och begränsningar).
o Kris och nödberedskap (Vad händer om Görvälnverket inte kan förse Sollentuna med dricksvatten från Mälaren?).
• Identifiering av åtgärdsbehov
3.3.6 Sollentunas åtgärdsprogram
I delen som kallas Sollentunas åtgärdsprogram listas lämpliga åtgärder som behöver vidtas för att hantera identifierat åtgärdsbehov för respektive vattentyp (se kapitel 3.3.2-3.3.5). Åtgärder kan vara fysiska, utredande, administrativa eller av
tillsynskaraktär. Listade åtgärder skall i möjligaste mån redovisas med avseende på:
• Typ av åtgärd
• Geografisk lokalisering
• Förväntad effekt av åtgärd
• Ekonomiskt och utförandemässigt ansvariga för åtgärden
• Kostnad för investering (och drift), om tillämpbart
• Juridiska förutsättningar
• Eventuella synergieffekter
• Eventuella risker med åtgärden
I åtgärdsprogrammet kommer åtgärderna att ställas mot varandra och med avseende på bland annat kostnadseffektivitet och prioriterade områden (vattenförekomster) kommer en prioriteringsordning av åtgärderna upprättas och tidssättas. Eventuellt (definitivt om vi får medel ur EU:s LIFE IP-fond, se kapitel 5.2) kommer
vattenplanen ha ett ekosystemtjänstperspektiv som kan hjälpa till att göra prioriteringsavvägningar när det gäller vilka vatten som skall prioriteras i
åtgärdsarbetet. Även vilken lösning på samma problem, som skall prioriteras, kan komma att hanteras med hjälp av ekosystemtjänstperspektivet.
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
3.3.7 Tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten.
Inom projektet planeras ett framtagande av en tillämpningsanvisning med
haltkriterier som kommunen kan hänvisa till vid till exempel samråd kring plan- och exploateringsprojekt, fastighetsinvesteringar eller tillståndsprövningar.
Ambitionen är att haltkriterierna skall vara specifika för dagvatten,
länshållningsvatten och bortpumpning av grundvatten. Angivna halter skall ta
hänsyn till vilken recipient som belastas samt i viss mån till hur lång tid belastningen bedöms bestå.
Om det under arbetets gång visar sig att det är juridiskt lämpligt och fördelaktigt kan tillämpningsanvisningen övergå till att bli ett regeldokument.
3.4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter
3.4.1 Tidigare arbeten i förhållande till föreslaget arbete
Nedan listas identifierade dokument och pågående projekt som arbetet med
vattenplanen måste förhålla sig till. Dokumenten och projekten anges utan inbördes ordning.
3.4.1.1 Dokument i Sollentunas författningssamling (SFS)
Kommunen har i tidigare arbeten tagit fram ett flertal dokument som hanterar vattenfrågor. Vid en snabb genomgång av befintliga SFS:er på Sollentuna kommuns hemsida noteras att projektet behöver förhålla sig till/kolla upp aktualitetsstatus av/revidera dessa interna dokument:
• Allmänna bestämmelser för användande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Sollentuna – ABVA (KF 2008-12-17).
• Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun (KF 2016-04-07).
• Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Sollentuna kommun (KF 2007-10-22).
• Miljöpolicy för Sollentuna kommun (KF 2014-11-26).
• Skyddsföreskrifter till förekommande av förorening av grundvattentillgång inom Sollentuna kommun (Länsstyrelsen 1974-06-20).
• Taxa för Sollentuna kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (KF 2014-03-26).
• Policy för markanvisning i Sollentuna kommun (KF 2012-06-13).
• Riktlinjer för exploateringsavtal (KF 2015-11-19).
• Policy och riktlinjer för skydds- och säkerhetsarbetet i Sollentuna kommun (KF 2003-03- 24).
• Räddningstjänstplan för Sollentuna kommun (KF 1998-04-27).
• Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 (KF 2012-06-13).
• Bolagsordning för Sollentuna Energi och Miljö AB (KF 2015-09-11, BS 2016-01-11).
• Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB (KF 2014-06-06, BS 201X-XX-XX).
• Delegationsordning för stadsbyggnadsnämnden (Trafik- och fastighetsnämnden 2015-01- 14).
• Delegationsordning för trafik- och fastighetsnämnden (2016-03-17).
• Delegationsordning för miljö- och byggnadsnämnden (Miljö- och byggnadsnämnden 2012- 09-13).
• Reglemente för kommunstyrelsen (2015-05-07).
• Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden (2015-05-07).
• Reglemente för stadsbyggnadsnämnden (2015-05-07).
• Reglemente för trafik- och fastighetsnämnden (2015-05-07).
• Reglemente för krisledningsnämnden (2015-06-11).
3.4.1.2 Övriga dokument/projekt att förhålla sig till
Nedan anges övriga (utöver nämnda SFS:er ovan) dokument och andra projekt som vattenplansprojektet kommer förhålla sig till:
• Översiktsplan==>2030, Sollentuna kommun (KF 2012-12-12).
• Pågående och kommande plan- och exploateringsprojekt.
• Befintliga skydds- och skötselplaner/reservatsföreskrifter (främst för naturreservaten, inventering av dessa har ej gjorts inför projektdirektivet).
• Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet samt tillägget till översiktsplanen om urban grönstruktur, som båda är under framtagande av kommunen.
• Inhämtad kunskap om respektive vattentyp inom kommunen och i den föreslagna
arbetsgruppen samt till tidigare rapporter och åtgärdsförslag samt naturvårdsplan, vattenplan med mera. Att sammanställa den aktuella kunskapen ingår som en del av föreslaget projekt.
• Lagar, regler, förordningar och icke kommunala måldokument som upprättats på regional och nationell nivå. Identifiering av dessa utgör en del av själva projektet men de mest uppenbara anges under punkt 3.3.1.
• Länsstyrelsens pågående projekt ”Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län”.
• Miljöatlas.
3.4.2 Utredningar som ligger till grund för projektet
Projektet är beroende av många olika utredningar. Innan befintligt kunskapsmaterial har hunnit sammanställas och aktualitetsförklarats är det svårt att fastställa vilka utredningar projektet kommer behöva utföra eller invänta.
Arbetet kan dock rimligtvis fortskrida oavsett status och tidplan för utredningarna ovan, eftersom vattenplanen bör ses som ett levande dokument som skall uppdateras regelbundet. Det innebär att första versionen kan identifiera en kunskapslucka och som lämplig åtgärd anges en utredande åtgärd. När utredningen är genomförd kan man i och med nästa översyn/uppdatering av dokumenten identifiera eventuella fysiska, administrativa eller tillsynsartade åtgärder.
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
3.4.3 Parter som berörs av projektet
Kommunledningskontoret (KLK), trafik- och fastighetskontoret (TFK) och miljö- och byggnadskontoret (MBK) inom kommunen samt det kommunala bolaget Sollentuna Energi och Miljö AB (SEOM) kommer att beröras av projektet och av projektet framtaget material. Även kultur- och fritidskontoret (KFK) kan komma att beröras, men kopplingen i dagsläget är relativt svag. Även andra parter (till exempel övriga kommunala bolag, markägare, verksamheter och kommuninvånare) kan komma att beröras.
3.4.4 Andra parter projektet kommer att samverka med
Utöver de resurser och kompetenser som anges under 4.1 kan samarbete, i varierande omfattning, med nedanstående parter vara aktuellt inom projektet:
• Kommuner som delar vatten/avrinningsområden med oss
• Länsstyrelsen i Stockholms län
• Svealands kustvattenvårdsförbund
• Räddningstjänsten
• Käppalaförbundet
• Stockholm vatten
• Norrvatten
• Frivilliga räddningsgruppen (FRG)
• Kommuninvånarna
• Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt
• Edsviken vattensamverkan
• Oxunda vattensamverkan
• Norra Stockholmsåsens grundvattenråd
• Stockholms läns landsting
• Näringslivet
Listan ovan är rimligen inte komplett, andra parter (till exempel organisationer för fiske, naturvård och friluftsliv) kan tillkomma.
4 Resurser
4.1 Projektorganisation/personella resurser
Inom projektorganisationen finns en arbetsgrupp och en styrgrupp.
Arbetsgruppens medlemar utgörs av personerna som identifierats nedan (se tabell, arbetsgruppsdeltagare). Arbetet kommer att projektledas och samordnas av
vattensamordnaren. Projektledaren kommer även att utgöra huvudutredare och författare för delarna som rör kommunens ansvar. Huvudutredare och
huvudförfattare för delarna som rör VA-huvudmannens ansvarsområde är VA- huvudmannens (SEOM) personal.
Styrgruppen utgörs av styrgruppen för vattenvård utökad med chefen för miljö- och hälsoskydd samt säkerhetschefen. Miljö- och hälsoskydds roll, i egenskap av tillsynsmyndighet, i styrgruppen behöver diskuteras på det första styrgruppsmötet.
Det är viktigt att respektera deras tillsynsansvar. Aktuella medlemar anges nedan (se tabell, styrgruppsdeltagare).
De personer som föreslås ingå i arbetsgruppen respektive styrgruppen är
identifierade utifrån deras befattningar, ansvarsområden eller kompetens och kan bytas ut vid omorganisationer eller liknande.
Övriga personer som kan behöva plockas in i arbetet kan till exempel komma att innefatta någon från mät- och kartenheten och bygglovsenheten på MBK samt kommunjuristen, stadsarkitekten och kommunantikvarien på KLK, fastighet på TFK och någon/några från KFK. Dessa övriga personers koppling till projektet är i dagsläget inte så tydlig eller omfattande.
Förnamn Efternamn Företag/org. Projektroll och vilka vattentyper personen kommer arbeta med Arbetsgruppsdeltagare
Towe Holmborn KLK (Strategiska enheten), Sollentuna kommun
Projektledare/huvudutredare Ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Paola Ponzio KLK (Strategiska enheten), Sollentuna kommun
Miljö- och vattenrelaterat Ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Karin Sköld KLK (Exploateringsenheten), Sollentuna kommun
Exploateringsrelaterat
Ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Anders Hallmén KLK (Planenheten), Sollentuna kommun
Detaljplansrelaterat
Ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Ann- Christine
Granfors MBK (Miljö- och hälsoskydd), Sollentuna kommun
Tillsynsrelaterat
Ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Christer Lundkvist TFK (Trafik- och natur), Sollentuna kommun
Underhållsrelaterat Dagvatten Rikard Dahlén TFK (Trafik- och natur),
Sollentuna kommun
Vattenvårds- och skötselrelaterat Ytvatten, grundvatten, dagvatten Niclas Fagerström KLK (Säkerhetavdelningen),
Sollentuna kommun
Nöd- och krisberedskap
Dagvatten, spillvatten, dricksvatten Nina Lans Sollentuna Energi och Miljö
AB
VA-plan SEOMs delar Dagvatten, dricksvatten Essi Bagheri Sollentuna Energi och Miljö
AB
VA-plan SEOMs delar
Dagvatten, spillvatten, dricksvatten
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
Styrgruppsdeltagare Monika Söderlund
Andreasson
Sollentuna Energi och Miljö AB (VD)
Åsa Snith Sollentuna Energi och Miljö AB (Chef affärsområde vatten) Christina Leifman KLK (Stadsbyggnadschef),
Sollentuna kommun
Lars Keski-
Seppälä
KLK (Chef strategiska enheten),
Sollentuna kommun Manfred Holmelin TFK (Förvaltningschef),
Sollentuna kommun Pirjo Körsén MBK (Chef miljö- och
hälsoskydd), Sollentuna kommun
(ingår ej i ordinarie vattenvårdsgrupp men i styrgruppen för detta projekt)
Richard Buske KLK (Säkerhetschef), Sollentuna kommun
(ingår ej i ordinarie vattenvårdsgrupp men i styrgruppen för detta projekt)
Projektledaren, som bär huvudansvaret för planen avsätter ca 70 % av tjänstens tillgängliga projekttid (det vill säga ca 700 h/år). Projektets varaktighet påverkas av hur mycket tid projektledaren (och övriga tjänstemän) i praktiken kan lägga på projektet och/eller projektets ambitionsnivå. Därmed beror varaktigheten även av hur hög arbetsbelastningen är inom andra åtaganden arbetsgruppens medlemar har inom sina tjänster. Arbetsgruppens medlemar behöver avsätta tid för att delta i möten med olika delprojektgrupper, ta fram material till projektledaren och bistå med vissa utredningar och texter. De flesta personerna kommer behöva bidra under kortare fokuserade perioder medan angiven personal hos VA-huvudmannen kommer att behövas i större utsträckning. Arbetsgruppens medlemar ansvarar för att utse lämplig vikarie som vid förhinder kan ta ordinarie medlems plats vid möten eller dylikt.
Utöver de resurser som kan nyttjas vid kommunen och de kommunala bolagen kan konsulter behöva tas in för specifika utredningar, till exempel för att upprätta en vattendatabas eller för att utreda belastningskällor. Konsulttjänster kan även vara aktuellt att nyttja för effekt- och kostnadsbedömning av åtgärdsalternativ.
Omfattning och inriktning på konsultinsatser avgörs under arbetets gång.
4.2 Projektbudget
De skattade kostnader som redovisas nedan omfattar stadsbyggnadsavdelningens ansvarsområden och budget. Övriga bolag/förvaltningar/avdelningar tar sina egna kostnader gällande nedlagd arbetstid och konsultinsatser inom sina respektive ansvarsområden.
Budget för stadsbyggnadsavdelningens delar:
Interntid: ca 1 Mkr per år
Konsultinsatser: ca 0,5 Mkr per år
Stadsbyggnadsavdelningen bedömer att kostnaderna ryms inom gällande budget.
5 Tidplan
En första komplett version av vattenplanen beräknas vara färdig att remitteras i juni 2019. De delar som VA-huvudmannen kommer att ansvara för är svåra att sätta milstolpar för. Detta beror dels på att det i dagsläget är oklart hur mycket resurser de kan lägga på vattenplanarbetet men även vilket underlagsmaterial som finns och hur dess aktualitetsstatus är. Den övergripande tidplanen har dock kommunicerats med, och godkänts av, VA-huvudmannen (Sollentuna Energi och Miljö AB).
Nedan anges en grov tidplan för arbetspaket (vita rutor) och milstolpar (gråa rutor):
Arbetsblock/händelse Beräknas
påbörjas
Beräknas klart
Milstolpe
Framtagande av tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten.
2016-09 2017-06
Remittering av ”Tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten”.
2017-06
Genomgång av lagrum och kommunens styrande
dokument. 2016-09 2017-12
Remittering av ”vattenpolicy”. 2017-12
Genomgång av befintligt material/data kring våra yt-
och grundvatten. 2016-09 2017-12
Seminarium/workshop om nulägesbeskrivning och arbetssätt internt och mellan kommunen och VA- huvudmannen.
2018-02
Identifiering av kunskapsluckor. 2016-09 2017-12 Upprättande av en vattendatabas. 2016-09 2018-06
Nulägesbeskrivning. 2016-09
2017-06 (huvuddelen), 2018-12 Genomförande av kompletterande undersökningar. 2017-01 2018-12
Identifiering av åtgärdsbehov. 2017-01 2019-06
Seminarium/workshop om åtgärdsbehov och åtgärder.
2018-12
Framtagande av Sollentunas åtgärdsprogram. 2017-01 2019-06
Remittering av vattenplanen i sin helhet 2019-06
Implementering** och kunskapsspridning. 2017-01 2021-12*
Utvärdering av åtgärder (och arbetsmetod). 2021-01 2021-12*
*Beräknas klart 2021 om vi får LIFE-IP-medel. Annars minskas omfattningen och arbetet färdigställs juni 2019.
** Kostnader för genomförande av identifierade åtgärder ligger inte inom projektets ramar.
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
6 Kritiska framgångsfaktorer
Projektets genomförande eller tidplan kan påverkas om:
• Projektledaren eller övriga medlemar i arbetsgruppen inte får möjlighet att avsätta den tid som behövs för vattenplansarbetet.
• Berörda parter inte prioriterar detta arbete i den mån som behövs.
• Konsultupphandlingar och utredningar drar ut på tiden.
• Medel inte avsätts för att genomföra utredningar som identifieras som nödvändiga efter kunskapsgenomgången.
• Identifierat åtgärdsbehov inte kan lösas med åtgärder inom kommunens rådighet eller till en rimlig ekonomisk kostnad.
• Ingående parter inte kan nå enighet gällande ansvarsfördelning, åtgärdsalternativ och/eller prioriteringsordning gällande åtgärder.
7 Rapporteringsrutiner
Projektet kommer att resultera i en digital vattendatabas, samt förslagsvis en vattenpolicy, en tillämpningsanvisning (för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten) samt en vattenplan. Vattenplanen består av sex olika delar:
1. Administrativa och övergripande frågor.
2. Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för ytvatten och grundvatten.
3. Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dagvatten.
4. Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för dricksvatten.
5. Nulägesbeskrivning och åtgärdsbehov för spillvatten.
6. Sollentunas åtgärdsprogram.
Då det är oklart i dagsläget hur vattenplanens innehåll bör paketeras, för att vara juridiskt gångbar och effektiv administrativt sett, finns det ett behov av att hålla det öppet. Kommunjuristen har påbörjat en utredning om hur man bör förhålla sig till delar som rör VA-huvudmannens ansvar, om de kan ingå i dokument som senare antas av kommunen (som inte är VA-huvudman) eller inte.
Innehållet i respektive del kommer löpande att förankras och diskuteras inom arbetsgruppen och en statusredogörelse görs halvårsvis för styrgruppen.
Miljöutskottet informeras löpande om projektets status.
Arbetets fortskridande kommuniceras till tjänstemän och övriga berörda via
lämpliga seminarier eller workshops. Omfattning och utformning av dessa påverkas av om kommunen får ansökt anslag från EUs LIFE IP-fond (se kapitel 3.1).
8 Beslutsansvariga
Arbetsgruppen genomför det praktiska arbetet och beslutar kring de dagliga prioriteringarna.
Om beslut behöver tas, som påverkar möjligheten att uppnå projektmålen (kapitel 2.4) skall dessa tas av kommunstyrelsen.
Styrgruppen har i uppdrag att följa upp projektet och hjälpa till att identifiera eventuella avvikelser som behöver lyftas till kommunstyrelsen. Styrgruppen skall meddelas om budgeten riskerar att inte kunna hållas samt ta beslut om hur
eventuella budgetavvikelser skall hanteras.
Kommunfullmäktige prövar vattenplanen samt en eventuell vattenpolicy. Det är viktigt att VA-huvudmannen omfattas av vattenplanen i de delar de utpekas som ansvariga för att genomföra åtgärder. De delar som rör tillsynsåtgärder bör även prövas av miljö- och byggnadsnämnden.
Tillämpningsanvisningen gällande halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten remitteras (på samma sätt som vattenplanen) och prövas av miljöutskottet.
8.1 Remiss- och samrådsförfarande
Miljöutskottet tar ställning till om aktuella arbeten ska skickas på remiss och samråd efter det att dokumenten färdigställts enligt tidplan (kapitel 5).
Behov av tre remiss- och samrådsförfaranden har identifierats i dagsläget. Det gäller dokumenten:
• Vattenpolicy (kan komma att inkorporeras i vattenplanen).
• Tillämpningsanvisning för halter i dagvatten, länshållningsvatten och bortpumpat grundvatten.
• Vattenplanen (komplett version).
Dessa dokument remitteras till berörda nämnder och bolag medan samråd hålls med övriga berörda (till exempel Länsstyrelsen, Vattenmyndigheten och berörda
grannkommuner).
9 Övergång från projekt till förvaltning
Projektet kommer resultera i en vattenplan, en vattendatabas samt troligtvis en vattenpolicy och en tillämpningsanvisning.
I respektive dokument kommer det finnas en redogörelse för ansvararet för uppföljning och uppdatering samt när det skall göras. I vattenplanen kommer det ingå ett åtgärdsprogram (Sollentunas åtgärdsprogram) som specificerar ansvar och genomförandetid. I vattenplanen kommer det även finnas en beskrivning av hur
Projekt/ärende:
Framtagande av vattenplan
Författare:
Towe Holmborn
Avsändare:
Sollentuna kommun
Version:
1
ansvarsfördelningen inom kommunen och mellan kommunen och externa parter ser ut gällande vattenfrågorna.
Upprättad databas (och upprättat GIS-material) förvaltas tillsvidare av kommunen (vattensamordnaren). Förutsättningar för den lånsiktiga förvaltningen av databasen och upprättat GIS-material behöver ses över.
Ingen övrig övergång mellan projekt och förvaltning, utöver det som beskrivs ovan, bedöms behövas.
10 Definitioner och förkortningar
Begrepp/förkortning Förklaring
Avloppsvatten Samlingsnamn för spillvatten och en del av dagvattnet, se ”dagvatten” nedan.
Beställare Projektets uppdragsgivare.
Dagvatten Allt vatten som faller från himlen och som på ett eller annat sätt transporteras i ”öppen dager” innan det når ett ytvatten, infiltreras i marken eller leds ner i
dagvattenledningsnät. En viss del av dagvattnet klassas även som avloppsvatten. Enligt 9 kap 2§ i miljöbalken klassas ”vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats” för avloppsvatten.
Dricksvatten Livsmedelsklassat vatten.
Ekosystemtjänst Naturens förmåga att tillhandahålla nytta till människan och samhället. Exempel på ekosystemtjänster är vegetationens förmåga att rena luft från föroreningar, ett markområde eller vattendrags förmåga att rena vatten från olika föroreningar.
GIS Geografiska informationssystem. En digitalt baserad karta.
Grundvatten Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen.
KF Kommunfullmäktige.
KFK Kultur- och fritidskontoret.
KLK Kommunledningskontoret.
Kustvatten Ytvatten som finns längs med kusten och som sträcker sig ungefär en nautisk mil (knappt två kilometer) ut från kustlinjen.
Länshållningsvatten Vatten som ansamlas i till exempel schaktgropar vid byggarbetsplatser och som behöver ledas bort. Länshållningsvatten kan uppkomma i samband med sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet under byggskeden.
MBK Miljö-och byggnadskontoret.
Miljökvalitetsnorm En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser, t ex vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller vid planläggning enligt plan- och bygglagen. Inom vattenförvaltningen fastställs miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst, och anger krav på att uppnå en viss yt- eller grundvattenstatus i vattenförekomsten. Miljökvalitetsnormerna ligger också till grund för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som ska syftar till att
miljökvalitetsnormerna uppnås.
Recipient Ett ytvatten som är mottagare av renat eller orenat dagvatten eller spillvatten.
SEOM Sollentuna Energi och Miljö AB, Sollentuna kommuns bolag som även är VA- huvudman åt kommunen.
SFS Här: Sollentuna författningssamling.
Spillvatten Avloppsvatten från hushåll och verksamheter.
TFK Trafik- och fastighetskontoret.
VA Vatten och avlopp. En förkortning som ofta används för att beteckna de vatten vars hantering bekostas av VA-kollektivet.
Vattenförekomst En vattenförekomst är, enligt vattenförvaltningsförordningen, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av vatten.
Ytvatten De vattenkroppar som syns i landskapet, till exempel; sjöar, vattendrag och kustvatten.
11 Referenser
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
[2] VISS (hemsida): http://www.viss.lansstyrelsen.se/ (Besökt april 2016).
[3] Sollentuna kommun (2012). Översiktsplan => 2030. Sollentuna kommuns översiktsplan antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-12.
[4] Sollentuna kommun (2014) Miljöpolicy för Sollentuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-26.
[5] Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Svensk författningssamling 2004:660 tom 2015:516.
[6] Länsstyrelsen (2009) Åtgärdsprogram – Norra Östersjöns vattendistrikt 2009- 2015. Länsstyrelsen i Västmanlands län (Status: Gällande tills beslut om [7 och 8] tagits).
[7] Länsstyrelsen (2016) Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden – samrådsmaterial.
Länsstyrelsen i Västmanlands län (Status: Prövas av regeringen under 2016).
[8] Länsstyrelsen (2016) Åtgärdsprogram för Mälaren – delområde Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden. Länsstyrelsen i Västmanlands län (Status: Prövas av Regeringen under 2016).
[9] Naturvatten i Roslagen (2015). Mot god ekologisk status – underlag för åtgärder av internbelastning i Norrviken. Rapport framtagen av Naturvatten i Roslagen AB, 2015-09-18.
[10] Naturvatten i Roslagen (2012). Status och åtgärdsbehov för Edsviken – underlag för statligt, kommunalt och mellankommunalt vattenvårdsarbete.
Rapport framtagen av Naturvatten i Roslagen AB, 2012-01-30.
[11] Sollentuna kommun (2016) Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-04 och reviderad 2016-04-07.
[12] Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (2014). Vägledning för kommunal VA-planering – för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus.
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1.
