Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4
W I T H S U M M A R Y I N E N G L I S H
T I D N I N G A R T RYC K E R I E R
E L E KT R O N I S KA M E D I E R
Ko rt o m ko n c e r n e n 2 0 0 4
• Rörelseresultatet steg till MSEK 29,8 (21,3)
• Nettoomsättningen ökade med 8,2 procent till MSEK 814,6 (753,2)
• Kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 93,5 (92,7)
• Vinsten per aktie uppgick till SEK 5,36 (3,12)
• Formatomläggning och namnbyte för Vestmanlands Läns Tidning till VLT
• Totalupplagan minskade med 1 400 till 117 800 exemplar
• Rörelseresultatet för 2005 förväntas åtminstone bli i nivå med föregående år
• Styrelsen föreslår en aktieutdelning om SEK 4,00 (4,00).
KONCERNFAKTA
2004 2003 2002
Intäkter, MSEK 823,3 768,7 724,6
Rörelseresultat, MSEK 29,8 21,3 12,2 Resultat efter skatt, MSEK 31,5 18,3 11,5 Vinst per aktie, SEK 5,36 3,12 1,96 Utdelning per aktie, SEK 4,00 * 4,00 4,00
Börsvärde, MSEK 667 553 429
Aktiekurs, 31/12 SEK 113,50 94,00 73,00
* Styrelsens förslag
Koncernen omfattar tidningsutgivning, distributions- verksamhet, tryckeri, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser.
Rörelseresultat (MSEK)
120 105 90 75 60 45 30 15 0 2000 2001 2002 20032004
* inklusive jämförelsestörande poster på MSEK 40,5
105* 35 30
2112
Totala intäkter (MSEK)
800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004
732 719 823
769
725
Avkastning på eget kapital (%)
40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004
Vinst per aktie Utdelning per aktie (2004 = Styrelsens förslag)
Vinst och utdelning per aktie (SEK)
16 14 12 10 8 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004
11,69* 7,41 1,96 5,36
3,12
Affärsområdet Tidningar har tidningsutgivning på åtta orter med en upplaga om 117 800 exemplar.
Tidningarna är VLT i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta- Posten, Avesta Tidning samt TTELA i Trollhättan och Vänersborg. Vidare ingår tidningsdistribution och utdelning av direktreklam, ägarandel i inter- netutvecklaren CityGate (9,0 %) samt delägarskap (11,1 %) i Västsvensk Tidningsdistribution KB.
V LT - ko n c e r n e n s t re a ffä r s o m rå d e n
T I D N I N G A R T RYC KE R I E R E L E K T RO N I S K A M E D I E R
Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press, med ett högmodernt tryckeri i Västerås, samt ett delägarskap (10,0 %) i Västsvenskt Tidningstryckeri AB.
Affärsområdet Elektroniska medier har verksam- het inom området Internet genom utveckling och försäljning av verktyg för digital kommunikation i Leanback Sweden. Leanback Media System tillhandahåller och driver annonsserversystem för interaktiv reklam på den nordiska marknaden samt hosting. Vidare ingår TVCheck, som registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidnings- annonser samt Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM 106,1 i Västmanland.
Omsättning och resultat (MSEK)
120 100 80 60 40 20 0 600
500 400 300 200 100 0
2001 2002 2003 2004
Omsättning och resultat (MSEK)
50 40 30 20 10 0 -10 250
200 150 100 50 0
2001 2002 2003 2004
Omsättning och resultat (MSEK)
40 30 20 10 0 -10 2001 2002 2003 2004
Andel av totalomsättning (%)
68,0 %
Andel av totalomsättning (%)
27,4 %
Andel av totalomsättning (%)
4,3 %
Ko rt o m ko n c e r n e n 2 0 0 4 2 V LT - ko n c e r n e n s t re a ffä r s o m rå d e n 3
M e d i a b ra n s c h e n 5
V D h a r o rd e t 8
V LT - a kt i e n 1 1
Ko n c e r n e n : 1 4
Ve r k s a m h e t , a ffä r s i d é , m å l o c h st ra t e g i 1 5
Ko n c e r n ö v e r s i kt 1 6
A ffä r s o m rå d e n :
T i d n i n g a r 1 8
T r y c ke r i e r 2 4
E l e kt ro n i s k a m e d i e r 2 8 M e d a r b e t a re o c h m i l j ö 3 2 K ä n s l i g h e t s a n a l y s o c h r i s ke r 3 6
F l e rå r s ö v e r s i kt 3 8
D a t a p e r kv a rt a l 3 9
E ko n o m i s k re d o v i s n i n g :
Fö r v a l t n i n g s b e rä tt e l s e 4 0
R e s u l t a t rä k n i n g 4 3
B a l a n s rä k n i n g 4 4
Fö rä n d r i n g i e g e t k a p i t a l 4 6
K a s s a f l ö d e s a n a l y s 4 7
R e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 4 8
N o t e r 5 0
Fö r s l a g t i l l v i n st d i s p o s i t i o n 5 9 R e v i s i o n s b e rä tt e l s e 6 0
H i st o r i k 6 1
S t y re l s e o c h re v i s o re r 6 2 L e d a n d e b e fa tt n i n g s h a v a re 6 4 S u m m a r y i n E n g l i s h : 6 5 B r i e f f i n a n c i a l s u m m a r y 2 0 0 4 6 6 T h e G ro u p ’ s t h re e b u s i n e s s a re a s 6 7 L e tt e r f ro m t h e C E O 6 8 A ct i v i t i e s , b u s i n e s s c o n c e p t ,
o b j e ct i v e a n d st ra t e g y 7 0
T h e V LT s h a re 7 1
G ro u p o v e r v i e w 7 4
F i v e - y e a r s u m m a r y 7 6
Q u a rt e r l y f i g u re s 7 7
B o l a g s st ä m m a 7 8
E ko n o m i s k i n fo r m a t i o n 2 0 0 5 7 8
I n n e h å l l
Året inleddes svagt, men under andra halvåret blev återhämtningen av den svenska annonsmarknaden tydlig. IRM (Institutet för Reklam och Mediestatistik) gör bedömningen att den totala annonsmarknaden ökade med cirka 5 procent, vilket innebär att reklaminvesteringarna överträffade förväntningarna.
Liksom tidigare år uppvisar Internet-annonsering och direktreklam stark tillväxt, men även gratistidningar, kvällspress och radio har ökat starkt. För 2005 prognostiserar IRM en fortsatt marknadsuppgång.
Uppgången i reklaminvesteringarna innebar att perioden av tre år med svag eller fallande marknad äntligen bröts. Kvällspress och utomhusreklam stod, liksom föregående år, för de krafti- gaste ökningarna men även populärpress, TV och radio uppvisar god tillväxt. För radio innebär ökningen en omsvängning jämfört med 2003. Den bättre konjunkturen har också stimulerat till ett ökat intresse hos annonsörerna för att teckna helårskontrakt, främst hos TV.
Bilden är dock splittrad. Ökningen för traditionella medier uppskattas till cirka 2,9 procent, vilket är något lägre än för marknaden som helhet. Även inom de traditionella medierna finns det stora skillnader. Landsortspressen ökade med några procent, medan storstadspressen minskade. Kvällspressen däremot registrerade tvåsiffriga ökningar. Marknaden för tradi- tionella medier uppgår till cirka MSEK 15 160.
”Nya medier” uppvisade en högre tillväxt än marknaden som helhet. Ökningen var knappt 9 procent vilket innebär att marknaden för ”nya medier” nu uppgår till cirka MSEK 9 930.
Internet, direktreklam och gratistidningar ökade samtliga starkt och har därmed stärkt sin ställning på annonsmarknaden.
Det är tydligt att annonsörernas förtroende för Internet- mediet har ökat och att Internet nu blivit ett strategiskt val i mediemixen. Mätbarhet och interaktivitet med kunden är starka drivkrafter. Användningen av Internet höjer dock inte den totala mediakonsumtionen enligt EIAA (European Interactive Advert- ising Association). Istället sker ökningen på bekostnad av TV, tidskrifter och tidningar.
Direktreklamen har fortsatt sin långa period av tillväxt. Framför- allt den oadresserade direktreklamen har gynnats av en inriktning mot utbudsannonsering och ökad centralstyrning av marknads- föringsinsatserna i de stora detaljistkedjorna.
Dagspressen, med 52 procent av reklaminvesteringarna bland traditionella medier, förblir det största huvudmediet för reklam i Sverige. Av samtliga reklaminvesteringar så utgör tidningarnas andel 36 procent. Tidningarnas position stärks av att flera tidningar idag är stora och växande aktörer på Internet.
Aftonbladet, Expressen, TV4, DN och Spray är de fem företag vars Internetsajter, enligt Orvesto, har störst räckvidd. Aftonbladet har till exempel nära 200 000 besökare per dygn eller sex miljoner i månaden. Innebörden av kombinationen pappers- och nättidning är att innehållet i dessa ”tidningar” aldrig haft så många läsare som nu.
Tidningsmarknaden
Utvecklingen mot en ökad andel tabloidformat och gratis- tidningar fortsatte under 2004. Gratistidningarnas andel av reklamen har ökat med 33 procent. Orsaken är främst den framgångsrika lanseringen av bostadsbilagan Metro Hus&Hem i Stockholmsregionen under årets första kvartal.
>>>
M e d i a b ra n s c h e n
>>>
Inom morgonpressen har både storstadspress och lands- ortspress fortsatt att känna av den kraftiga fleråriga nedgången för platsannonser. Mot slutet av året fanns det dock tecken på en återhämtning. Varumärkesannonseringen uppvisar en tydlig förbättring under året. Morgonpressens totala annonsvolym bröt nedgången och ökade med 1,0 procent till 681 060 spaltmeter.
Under 2004 minskade morgonpressens sammanlagda upplaga med cirka 29 000 exemplar till drygt 2,8 miljoner.
Storstadspressen är, utöver svag platsannonsering, även särskilt drabbad av den ökade konkurrensen om fastighets- annonserna på den tidigare så framgångsrika eftertextmarknaden.
Även antalet annonsbilagor har minskat under lågkonjunkturen.
IRM gör bedömningen att storstadspressens annonsintäkter sammantaget minskade med 5,8 procent helåret 2004. För 2005 räknar IRM med en ökning på några procent.
Landsortpressen har klarat sig bättre än storstadspressen och ökat sina annonsintäkter med 2,0 procent. Anledningen är att landsortpressens största annonskategori är lokala detaljister och att andelen plats- och varumärkesannonsering därmed är mindre. Landsortspressen är mindre konjunkturkänslig. Annons- intäkterna beräknas av IRM öka något mer under 2005.
Kvällspressen har gynnats av ökande upplagor, av att man är ett förhållandevis billigt rikstäckande medium samt före- komsten av sportevenemang som fotbolls-EM och OS. Annons- intäkterna beräknas ha ökat med knappt 29 procent under 2004. De höga siffrorna speglar också att det är ett år av åter- hämning för ett medium som tappat mycket under några år.
Prognosen för 2005 innebär att kvällspressen uppskattas öka i nivå med den totala annonsmarknadens 4–5 procent.
Tidningar i Sverige
De svenska dagstidningarna har en upplaga på knappt 4 miljoner exemplar. Morgontidningen har en stark ställning i Sverige.
Läsningen är en regelbunden vana och 93 procent av upplagan är prenumererade exemplar. En viktig orsak till detta är morgon- distributionen med tidningsbud. Fler är positiva till morgon- tidningens annonser än till något annat mediums reklam.
På vardagar läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15–79 år någon dagstidning. Sverige ligger på fjärde plats i världen när det gäller upplaga per invånare, 509 exemplar per 1 000 invånare. Endast Norge, Japan och Finland har större upplaga per invånare.
Radio
Radioannonseringen utvecklades starkt under 2004 och beräknas ha ökat med nästan 10 procent. Prognosen för 2005 är en fort- satt uppgång med nästan 7 procent.
I Sverige lyssnade under hösten 2004 knappt 77 procent av befolkningen mellan 9–79 år på radio under ett genomsnittligt dygn. RUAB:s undersökningar visar att andelen var oförändrad jämfört med 2003. Även lyssnartiden per vecka, 163 minuter, var oförändrad under 2004. Sett över en tioårsperiod så upp- visar både andel och lyssnartid en svag minskning.
De privata radiokanalerna har en sammanlagd lyssnarandel på knappa 30 procent, medan kanalerna i Sveriges Radio ligger strax under 64 procent. Under de senaste tio åren har den privata andelen varit stigande och Sveriges Radios fallande.
Bra Radio tillhör det största av stationsnätverken inom privat radio – Rix FM. Nätverket har 34 stationer och en räckvidd på dryga 15 (12) procent enligt RUAB. Övriga aktörer inom privat radio är SBS Radio (25 stationer), Mix Megapol (16), NRJ (3), Fria Media (13) samt Lugna Favoriter (10).
Prognos 2005
IRM uppskattar att återhämtningen av annonskonjunkturen fortsätter och att de totala reklaminvesteringarna kommer att öka med 4–5 procent. Ökningen är dock fortsatt ojämnt fördelad mellan traditionella och nya medier. Nya medier fortsätter att växa snabbast och ökar med cirka 5,5 procent.
Traditionella medier uppskattas öka med 3,5 procent, vilket dock är en förbättring jämfört med 2004. Prognosen inne- bär att de totala reklaminvesteringarna förväntas öka i ungefär samma storleksordning som nominell BNP och privat konsumtion.
M e d i a b ra n s c h e n [ fo rt s . ]
Reklaminvesteringar – Traditionella medier 2004 (MSEK)
Mediegrupp (IRM) MSEK +/- 2003 i %
Morgonpress 7 028 -1,4
Storstadspress 2 963 -5,8
Landsortspress 4 064 2,0
Kvällspress 827 28,8
Populärpress 668 4,9
Fackpress 1 370 -3,5
TV 3 734 6,1
Text-TV 55 3,2
Radio 490 9,6
Bio 59 -16,4
Utomhus 933 13,1
Totalt 15 164 2,9 %
Källa: IRM, förändringssiffran baseras på jämförbart material.
Reklaminvesteringar – Nya medier 2004 (MSEK)
Mediegrupp (IRM) MSEK +/- 2003 i %
Gratistidningar 1 238 33,3
Annonsblad 476 10,7
Gratistidskrifter 442 -2,7
Bilagor 336 -2,0
Kataloger 2 133 - 6,1
Oadresserad Direktreklam (ODR) 1 833 16,2
Adresserad Direktreklam (ADR) 2 160 7,5
Internet 1 254 17,9
Annonsering/samarbeten 558 24,3
Onlinekataloger/eftertext 625 6,2
Sökordsmarknadsföring 71 168,0
Butiksmedia 52 9,8
Totalt 9 925 8,9 %
Totalt samtliga 25 088 5,1 %
L E N N A R T F O S S
Stigande intäkter och förbättrat rörelseresultat för samtliga tre affärsområden.
Rörelseresultatet för 2005 förväntas åtminstone bli i nivå med föregående år.
V D h a r o rd e t
kraftigt och var i närheten av nivåerna före den omfattande utbyggnaden av kapaciteten. Tekniken fungerar väl i det nya tryckeriet och har motsvarat våra högt ställda förväntningar.
Elektroniska medier minskade det negativa rörelseresultatet till MSEK -4,8 (-9,6). Både Bra Radio AB och TVCheck vände förluster till vinster, vilket innebar ökat fokus på Internet- bolagens underskott. I slutet av 2004 fattades beslut om nya åtgärder som ska skapa förutsättningar för ett positivt rörelse- resultat även i dessa verksamheter.
Fortsatt omvandlingstryck, bibehållen strategi Konkurrensen om läsarnas tid och pengar samt annonsörernas annonsbudgetar ökar ständigt. Den fortsatt snabba tillväxten för nya medier som Internet, direktreklam och gratistidningar inne- bär att omvandlingstrycket på de traditionella medierna ökar.
Inom allt fler av VLT AB:s områden blir IT också en integrerad och strategiskt viktig del. För att främja samordning leds kon- cernens IT-verksamhet av en IT-styrgrupp, som rapporterar direkt till koncernledningen. Beslut om IT-lösningar fattas av respektive bolag i koncernen först efter samråd med IT-styr- gruppen. Under 2004 har bland annat ett beslut om ett, för alla våra tidningar, gemensamt redaktionellt system tagits. På nätet agerar VLT AB också gemensamt med ett stort antal morgon- tidningar bland annat genom fortsatta satsningar på ”Lokus”.
Lokus är dessa tidningars gemensamma nätbaserade söktjänst för rubrikannonsmarknaderna jobb, fordon, bostad och prylar.
>>>
Under 2004 ökade VLT-koncernens intäkter med 7,1 procent till MSEK 823,3. Alla våra tre affärsområden bidrog genom stigande intäkter. Tidningar ökade mest, med MSEK 25,5, medan elektroniska medier svarade för den största procentuella förbättringen, +14,1 procent. Rörelseresultatet steg kraftigt med nära nog en fyrtioprocentig ökning till MSEK 29,8 (21,3), och resultatet efter skatt steg till MSEK 31,5 (18,3). Trots förbättringar är det dock långt kvar tills VLT AB, liksom övriga mediebranschen, når nivåerna under den senaste högkonjunkturen kring sekelskiftet.
Återhämtning av annonskonjunkturen
Uppgången i reklaminvesteringarna innebar att perioden av tre år med svag eller fallande marknad äntligen bröts. Men bilden är splittrad. Den totala svenska mediemarknaden beräknas ha ökat med cirka 5 procent, medan ökningen för traditionella medier stannade på cirka 3 procent. Även inom de traditionella medierna finns det stora skillnader. Landsortspressen ökade med 2 procent, medan storstadspressen minskade. Kvällspressen däremot registrerade tvåsiffriga ökningar. För 2005 bedömer IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik) att de totala reklaminvesteringarna kommer att öka med 4–5 procent.
Affärsområdena förbättrade resultaten
Upplageintäkterna ökade för VLT AB:s tidningar tack vare prishöjningarna i slutet av 2003. Även annonsintäkterna steg mot slutet av 2004. Rörelseresultatet för tidningarna var i princip oförändrat MSEK 39,7 (39,5). Utvecklingen för tidningsverk- samheterna var tudelad. För tidningen VLT påverkades årets resultat negativt av att övergången till det nya tabloidformatet medförde vissa engångskostnader. En mindre nedgång i VLT:s upp- laga hämmade också resultatutvecklingen. Ingress media utvecklades väl och ökade sitt resultat, liksom distributionsverk- samheten i Prolog. Resultatet för Tvåstads Tidning förbättrades.
Tryckerierna ökade sitt rörelseresultat till MSEK 13,2 (6,0) främst tack vare ökad omsättning och bättre marginaler. Den högre omsättningen förklaras av att 2004 var det första hela produktionsåret för det nya högmoderna tryckeriet i VLT Press.
Flera nya uppdrag, främst från gratistidningarna Stockholm City och Metro Hus&Hem, men även uppdrag från Aftonbladet och ICA Maxi, bidrog positivt. Produktionsbeläggningen ökade därmed
>>>
Det är min fortsatta övertygelse att förutsättningarna för att nå VLT AB:s mål skulle öka, om vi och branschen lyckas skapa större mediebolag. Större konstellationer ger bättre förutsättningar att anpassa kostnaderna utan att ge avkall på vår produkt – den högkvalitativa lokaltidningen. På ett liknande sätt finns även behov av förändring i tryckeribranschen, där vi framgångsrikt medverkat vid skapandet av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB). Vår strategi att växa, såväl organiskt som genom allianser och förvärv, är därför riktig. Tillväxten ska ske med bibehållen position för våra tidningar som lokala marknadsledare.
Bud, förändringar och kursuppgång
Bolaget Mediaintressenter PLMS AB lämnade den 31 augusti ett erbjudande till VLT AB:s aktieägare. Ägarna i Mediaintressenter består av Tidningsaktiebolaget Stampen, Morgonpress Invest AB, Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt samt vissa medlemmar av släkten Pers. Efter budets utgång äger Mediaintressenter 58,5 procent av kapitalet och 52,4 procent av rösterna.
En extra bolagstämma hölls den 9 november och resulterade i ändrad sammansättning av styrelsen i enlighet med Media- intressenters förslag.
Som en omedelbar följd av budet ökade omsättningen i aktien. Men den nya bilden efter budet med färre aktieägare innebär risk för en ytterligare försämring av likviditeten i aktien.
Under året steg VLT-aktien med 21 procent till 113,50 kronor, även här påverkade givetvis budet. Index för O-listan steg under 2004 med 17 procent.
Kursuppgången, tillsammans med utdelningen på SEK 4,00, innebar att våra aktieägare under året fick en totalavkastning på 25 procent.
Våra finansiella mål
Vi nådde vårt tillväxtmål tack vare att omsättningen ökade med 7 procent, vilket är mer än BNP i löpande priser. Trots ett förbättrat resultat lyckades vi dock inte nå avkastningskravet på eget kapital på 15–25 procent. Avkastningen ökade dock till 9,2 (5,4) procent.
Orsakerna är flera. Annonskonjunkturen är, trots återhämt- ningen, fortfarande på en låg nivå. Dessutom uppgick soliditeten i slutet av 2004 till 52 procent, vilket innebär att den ligger över VLT AB:s mål på 30–40 procent. Det har också bidragit till att det har varit svårt att nå målet för avkastningen på eget kapital.
Förväntningar på 2005
Förutsättningarna för våra tidningar att uppnå ett bättre resultat 2005 bedömer vi som goda. IRM uppskattar att återhämtningen av annonskonjunkturen fortsätter och att de totala reklam- investeringarna ökar. Bedömningen är också att vi under året börjar se positiva resultateffekter av tidningen VLT:s övergång till tabloid. VLT-koncernens främsta styrka är tidningarnas varumärken samt det faktum att en mycket stor andel av människorna i utgivningsområdena dagligen konsumerar våra produkter och tjänster. Därmed är vi det absolut mest effektiva alternativet för annonsörerna. Möjligen kan en viss försvagning av papperstidningen skönjas men det uppvägs mer än väl av de nya läsande konsumenterna på Internet. Våra tidningars inne- håll har aldrig haft så många läsare som nu. Det är en styrka inför framtiden.
VLT Press kommer däremot med stor sannolikhet att få ett utmanande år, eftersom Stockholm City beslutat flytta tryckningen från VLT Press. Vi har vidtagit åtgärder i tryckeri- verksamheten, som kommer att ge effekt under 2005. Inom affärsområdet elektroniska medier skapar våra åtgärder i Internet- bolagen förutsättningar för en resultatförbättring.
Sammantaget förväntar vi oss att rörelseresultatet för 2005 blir åtminstone i nivå med föregående år.
Ledningen kommer att fokusera på den löpande verk- samheten men i linje med vår strategi har vi även en god beredskap för att delta i värdeskapande strukturförändringar.
Dock är det omöjligt att veta vilka möjligheter som kan komma att öppna sig.
Jag vill också tacka alla medarbetare för ett väl utfört arbete under ett år där flera upplevt stora förändringar.
Lennart Foss VD och koncernchef
V D h a r o rd e t [ fo rt s . ]
VLT AB:s B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista med kortnamnet VLT B. Under 2004 steg kursen på B-aktien med SEK 19,50 från SEK 94,00 per den sista handelsdagen 2003 till en slutkurs för året på SEK 113,50 per aktie. Detta motsvarar en uppgång på 21 procent. Stockholmsbörsens All Share Index (SAX) samt O-listan, där VLT ingår, steg under samma period med 18 respektive 17 procent.
Bolaget Mediaintressenter PLMS AB lämnade den 31 augusti ett erbjudande till VLT AB:s aktieägare. Ägarna i Mediaintressenter består av Tidningsaktiebolaget Stampen, Morgonpress Invest AB, Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt samt vissa medlemmar av släkten Pers. Samma dag som budet offentliggjordes steg VLT-aktien med 24 procent till 112 kronor.
Kursuppgången i VLT-aktien medförde att bolagets börs- värde under året steg från MSEK 553 till MSEK 667.
Under 2004 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om drygt 4 procent. Utdelningen, tillsammans med kursuppgången, innebar att VLT AB:s aktieägare under året fick en totalavkast- ning på 25 procent. Per den 16 mars 2005 var kursen på VLT AB:s aktie SEK 110 motsvarande en nedgång om 3,1 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet på SEK 113,5.
Aktieomsättning
Under året uppgick antal omsatta VLT B-aktier till 1 510 949, vilket motsvarar 26 (8) procent av antalet aktier i bolaget.
Mediaintressenters erbjudande är en viktig orsak till den kraftiga ökningen. Även omsättningshastigheten mätt i värde ökade till 37 (9) procent som en följd av budet. Under året var omsätt- ningshastigheten på hela Stockholmsbörsen 149 procent och på den mindre likvida O-listan 82 procent. Det finns en risk att omsättningshastigheten åter kommer att sjunka. Dels var intresset till följd av budet tillfälligt och dels har det redan tidigare rela- tivt fasta ägandet nu genom budet snarast blivit ännu fastare.
För att underlätta handel i VLT-aktien har VLT AB sedan våren 2003 ett så kallat aktielikviditetsavtal med Handelsbanken.
Avtalet syftar till att minska den tidvis stora spreaden mellan köp- och säljkurs. Under 2004 uppgick spreaden till 1,83 procent.
Aktieutdelning och policy
Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget inte behöver ytterligare kapital till värdeskapande investeringar. Den över- soliditet som nu finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Årets aktieutdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie och är därmed oförändrad jämfört med föregående år. Den föreslagna utdel- ningen utgör 75 procent av årets vinst per aktie och motsvarar 6,8 procent av eget kapital per aktie per 31 december 2004.
Aktieägarna
Det totala antalet aktieägare har, till följd av budet, nära nog halverats under 2004. Vid årets utgång uppgick antalet aktie- ägare till 537 (1 088). Av det totala kapitalet i VLT AB utgörs cirka 2 (26) procent av institutionellt ägande och resterande 98 procent ägs av bolag eller privatpersoner. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare har också minskat och uppgick vid slutet av 2004 till cirka 2 (17) procent.
>>>
V LT - a k t i e n
>>>
Aktiekapital
Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Inga options- eller konvertibelprogram finns för närvarande, varför ingen utspädning kan ske. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT AB:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (note- rade) med 1/10 röst. Under 2004 omvandlades inga A-aktier till B-aktier.
Fördelning av aktieinnehav 2)
Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier
Summa Summa
1–500 409 67 683
501–1 000 55 47 670
1 001–2 000 23 36 062
2 001–5 000 15 50 600
5 001–10 000 6 46 707
10 001–20 000 6 88 380
20 001–50 000 10 314 250
50 001–100 000 5 318 500
100 001– 8 4 911 148
537 5 881 000
2) Baserad på offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 2004-12-30.
Aktiekapitalets utveckling
År Förändring Totalt Antal aktier
(MSEK) (MSEK)
1934 0,4 400
1951 Fondemission 0,2 0,6 600
1967 Fondemission 0,6 1,2 1 200
1977 Fondemission 1,2 2,4 2 400
1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200
1984 Split 100:1 7,2 720 000
1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000
1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000
1994 Split 2:1 16,0 3 200 000
1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769
1998 Inlösen -1,4 14,7 2 940 500
1998 Fondemission 2,9 17,61) 2 940 500
1998 Split 2:1 17,6 5 881 000
1) Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6.
Kursutveckling 1 år mot O-listeindex Kursutveckling 5 år mot O-listeindex
2000 2001 2002 2003 2004 2005
VLT B O-listan SEK
120
100
80
60
40
20
0
V LT - a k t i e n [ fo rt s . ]
2004 2005
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEB MAR VLT B
O-listan SEK
120
100
80
60
40
20
0
Större aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier % andel aktier % andel röster
Mediaintressenter PLMS AB, Göteborg 434 840 3 006 776 58,52 52,42
Herenco AB, Jönköping 556 996 9,47 3,97
Malin Pers 75 200 120 880 3,33 6,22
Anders H. Pers 71 200 119 456 3,24 5,93
Jonas Pers 109 000 70 000 3,04 8,27
Södermanlands Nyheter AB, Nyköping 123 800 2,11 0,88
Åsa Pers 72 000 48 000 2,04 5,47
Gota Media AB, Kalmar 103 000 1,75 0,73
Erik Pers Berglund 20 000 50 000 1,19 1,78
Mats Pers Berglund 20 000 50 000 1,19 1,78
Anna Pers Berglund 20 000 50 000 1,19 1,78
Mona Pers 16 000 40 000 0,95 1,43
Anders Pers 16 000 36 500 0,89 1,40
Lisa Pers Ohlsén 16 000 30 000 0,78 1,35
Lejonälvan AB, Jönköping 39 000 0,66 0,28
Friends Provident int. Ltd., Isle of man, GB 36 800 0,63 0,26
Johan Thorell, Stockholm 34 120 0,58 0,24
Sara Pers-Krause 16 000 16 000 0,54 1,25
Carl Pers 4 800 24 500 0,50 0,52
Mattias Pers 4 800 24 500 0,50 0,52
Royalskandia Life Assurance Ltd., Isle of man, GB 28 750 0,49 0,20
Anna Lindeborg 4 800 22 080 0,46 0,50
Sara Lindeborg 4 800 22 080 0,46 0,50
AB, Kjell, Täby 23 500 0,40 0,17
Citadel Value Fund, Luxemburg 18 400 0,31 0,13
905 440 4 695 138 95,2 98,0
Övriga aktierägare (B-aktie) 280 422 4,8 2,0
905 440 4 975 560 100,0 100,0
Definitioner
Vinst per aktie Vinst efter skatt/Genomsnittligt antal aktier under perioden Eget kapital/Aktie Utgående eget kapital/
Utgående antal aktier Utdelningsandel Utdelning/Nettovinst
Kassaflöde per aktie Kassaflöde löpande verksamhet/
Utgående antal aktier
Avkastning på eget kapital Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto + Finansiella
kostnader/Genomsnittligt sysselsatt kapital Aktiekurs/Eget kapital Börsvärde/Utgående eget kapital Direktavkastning Utdelning per aktie/Aktiekurs
P/E-tal Börsvärde/Nettovinst
P/S-tal Börsvärde/Omsättning
Enterprise Value (EV) Börsvärde + Nettoskuld
Nettoskuld Räntebärande skulder + Likvida medel EBIT-multipel Enterprise value/Rörelseresultat EV/Sales Enterprise value/Omsättning Omsättningshastighet Totalt antal omsatta aktier under
året/Antal utestående aktier
Nyckeltal
Resultatnyckeltal 2004 2003 2002 2001 2000
Vinst per aktie, SEK 5,36 3,12 1,96 7,41 16,65
Eget kapital/Aktie, SEK 58,87 57,52 58,40 60,44 57,03 Utdelning per aktie, SEK 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00
Utdelningsandel, % 74,6 128,2 204,0 54,0 24,0
Utdelning/Eget kapital, % 6,8 7,0 6,9 6,6 7,0
Kassaflöde per aktie, SEK 15,90 15,76 6,47 10,74 23,77 Avkastning på eget kapital, % 9,2 5,4 3,3 12,6 33,2 Avkastning på sysselsatt kapital, % 10,5 7,1 4,2 15,2 43,1
Värderingsnyckeltal 2004 2003 2002 2001 2000 Aktiekurs 31/12, SEK 113,50 94,00 73,00 88,00 87,50
Aktiekurs/Eget kapital, % 193 163 125 146 153
Direktavkastning, % 3,5 4,3 5,5 4,5 4,6
P/E-tal, ggr 21,2 30,1 37,2 11,9 5,3
P/S-tal, ggr 0,81 0,72 0,59 0,72 0,70
EBIT-multipel, ggr 21,2 30,8 37,9 11,1 2,8
EV/Sales, ggr 0,77 0,75 0,63 0,54 0,40
Börsvärde, MSEK 667 553 429 518 515
Omsättningshastighet, aktien, % 26 8 3 15 23
K O N C E R N E N
Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter,
distributionsverksamhet, tryckeri, verksamhet inom
Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll
av TV-reklam och tidningsannonser.
Snabbare tillväxt än BNP-ökningen – 2004 var intäkts- ökningen 8,2 (5,5) procent, med ett genomsnitt på 4,7 procent för de tre senaste åren. Koncernen har sitt ursprung och sin tyngdpunkt inom traditionella medier vars långsiktiga tillväxt är i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. VLT AB:s mål är att befintlig verksamhet organiskt över en konjunkturcykel skall växa snabbare än nominell BNP. År 2004 ökade BNP med drygt 5 procent vilket innebär att VLT AB:s omsättningsökning översteg det långsiktiga målet. VLT AB:s beroende av annons- konjunkturen, som i sin tur är starkt beroende av den generella konjunkturen, innebär goda förutsättningar för att omsättnings- tillväxten skall fortsätta att överträffa BNP när konjunkturen förbättras.
En strategi för tillväxt genom förvärv är ett viktigt komple- ment till den organiska tillväxten. Under 2004 har endast några smärre företagsförvärv och avyttringar genomförts på dotter- bolagsnivå. Samtidigt som det finns många strukturåtgärder inom såväl tidnings- som tryckeriområdet som är sunda ur ett företagsperspektiv, försvårar låsta ägarsituationer genom- förandet av dessa affärer. VLT AB avser att verka för framtida strukturförändringar i branschen när rätt tillfälle bjuds.
Finansiella mål och utfall
Mål 2004 2003 2002 Tre år1) Avkastning på eget kapital, % 15–25 9,2 5,4 3,3 6,0
Soliditet, % 30–40 51,9 52,9 56,3 53,7
Tillväxt, % >BNP 8,2 5,5 0,4 4,7
1) Genomsnitt 2002–2004
Koncernens verksamheter
Tidningar Tryckerier
VLT VLT Press
TTELA Västsvenskt Tidningstryckeri (10,0 %)
Arboga Tidning Bärgslagsbladet
Sala Allehanda Elektroniska medier
Fagersta-Posten Leanback Sweden
Avesta Tidning Leanback Media System
Prolog Tidningsdistribution och Logistik Bra Radio
Direktreklamutdelning TVCheck
Nerikes Allehanda (17,1 %) Hallandsposten (9,9 %)
Västsvensk Tidningsdistribution (11,1 %) TT (Tidningarnas Telegrambyrå, 4,5 %) CityGate (9,0 %)
Affärsidé
VLT AB skall verka inom mediesektorn med fokus på lokal- tidningsindustrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier.
Mål
Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnads- effektiv mediegrupp.
Strategi
VLT AB:s strategi är att:
• Sträva efter att nå positioner som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster
• Nå värdeskapande genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser
• Fokusera på effektivisering av befintliga verksamheter, samt skapa en ändamålsenlig finansiell struktur, vilket kräver en långsiktig balans mellan investeringar, förvärv, effektiviseringar och kapitalrationaliseringar.
Finansiella mål och utfall
VLT AB:s övergripande mål är att långsiktigt skapa en god total- avkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning avses summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkast- ningen i form av utdelning. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna har VLT AB ett antal finansiella delmål:
Avkastning på eget kapital 15–25 procent – Avkast- ningen uppgick 2004 till 9,2 (5,4) procent. Räntabiliteten på eget kapital har under de senaste tre åren i genomsnitt upp- gått till 6,0 procent, vilket är lägre än det uppsatta målet. För att förbättra lönsamheten och närma sig målet arbetar VLT AB med såväl sänkta kostnader som satsningar på tillväxt.
Soliditet 30–40 procent – Vid årsskiftet 2004/2005 var VLT-koncernens soliditet 51,9 (52,9) procent och de tre senaste åren har soliditeten i genomsnitt varit 53,7 procent. Detta inne- bär att VLT binder mer eget kapital än vad som är motiverat vid rådande risknivå i verksamheten. Den höga soliditeten innebär bland annat att avkastningen på det egna kapitalet försämras relativt en soliditet kring målnivån.
Ve r k s a m h e t , a ffä r s i d é , m å l o c h st ra te g i
Intäkter och resultat för koncernen
VLT-koncernen ökade nettoomsättningen med MSEK 61,4 till MSEK 814,6, en ökning med 8,2 procent. Under 2004 förbätt- rades annonsmarknaden påtagligt efter ett trevande första halvår. Rörelseresultatet blev MSEK 29,8 (21,3), en ökning med 39,9 procent. Resultatet har belastats med omstrukturerings- kostnader om MSEK 5,0 (1,6). I resultatet för 2003 ingick en realisationsvinst om MSEK 7,7. Rörelseresultatet motsvarar en rörelsemarginal om 3,6 (2,8) procent.
Intäkterna i tidningsrörelsen ökade med 4,8 procent till MSEK 559,7 (534,2). Tidningarna är VLT AB:s största affärsområde och svarade för 68,0 procent av koncernens totala intäkter.
Tryckerirörelsen har haft ett framgångsrikt år och ökat sina intäkter med 12,4 procent till MSEK 225,6 (200,8). Inom elektroniska medier ökade intäkterna med 14,1 procent till MSEK 35,6 (31,2).
Rörelseresultatet i tidningsrörelsen förbättrades marginellt till MSEK 39,7 (39,5). En förbättrad beläggning samt ökade resultatandelar från intressebolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB har medfört att rörelseresultatet för tryckerirörelsen för- bättrats till MSEK 13,2 (6,0). I resultatet för 2003 ingick en realisa- tionsvinst från försäljningen av en tryckpress med MSEK 7,7.
Lägre förluster inom Elektroniska medier är effekter av positiva resultat inom TVCheck och Bra Radio samt minskade förluster
inom Internetbolagen. Elektroniska medier redovisar en rörelse- förlust om MSEK -4,8 (-9,6). Koncerngemensamma kostnader samt fastighetsrörelsen har belastat resultatet med MSEK -18,3 (-14,6).
Intäkter och rörelseresultat per affärsområde 2004 (MSEK)
Intäkter +/- % Resultat +/- %
Tidningar 559,7 4,8 39,7 0,5
Tryckerier 225,6 12,4 13,2 120,0
Elektroniska medier 35,6 14,1 -4,8 50,0
Övrigt 2,4 -4,0 -18,3 -25,3
823,3 7,1 % 29,8 39,9 %
Finansnettot ökade till MSEK 10,1 (3,5). Förbättringen är en följd av högre erhållen aktieutdelning. Utdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK 7,1 (2,6).
Resultatet efter finansnetto förbättrades till MSEK 39,9 (24,8).
Resultatet efter skatt blev MSEK 31,5 (18,4). Vinsten per aktie blev SEK 5,36 (3,12). Antalet aktier är totalt 5 881 000.
Kassaflödet från den löpande verksamheten 2004 blev MSEK 93,5 (92,7), motsvarande SEK 15,90 (15,76) per aktie.
Ko n c e r n ö v e r s i k t
3. Elektroniska medier 4,3 % Övrigt 0,3 %
2. Tryckerier 27,4 % 1. Tidningar 68,0 %
200 175 150 125 100 75 50 25 0
Intäkter
Resultat efter finansnetto Totala intäkter och resultat
efter finansnetto (MSEK) 800
700 600 500 400 300 200 100 0
2000 2001 2002 20032004
732 719
Rörelsemarginal (%)
10,00 8,75 7,50 6,25 5,00 3,75 2,50 1,25 0 2000 2001 2002 20032004
1)
1) Exklusive jämförelsestörande poster
725 823
769
Vinst efter skatt (MSEK)
120 105 90 75 60 45 30 15 0 2000 2001 2002 20032004
98 44 32
12 18
1 2
3
Omsättning per affärsområde 2004
Investeringar
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till MSEK 23,4 (66,0). Minskningen under 2004 är främst en följd av att det omfattande investeringsprogrammet för VLT Press, avseende två nya tryckpressar, tryckerifastighet samt ny packsal, avslutades under år 2003.
Finansiell ställning
Under 2004 utdelades MSEK 23,5 (23,5) till aktieägarna via den ordinarie aktieutdelningen om SEK 4,00 (4,00) per aktie. Kon- cernens likvida medel var vid årets utgång MSEK 93,7 (45,9).
Inom koncernen finns därutöver en outnyttjad checkräknings- kredit om MSEK 50.
Räntebärande skulder uppgår till MSEK 58,9 (59,1). Under året har inga långfristiga lån upptagits och inga amorteringar ägt rum. Det egna kapitalet uppgår vid årsskiftet till MSEK 346,2 (338,3) vilket motsvarar SEK 58,87 (57,52) per aktie.
Soliditeten uppgår till 51,9 (52,9) procent.
Aktieinnehav
VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl traditionella som nyare medier. I tidningsföretagen Nerikes Allehanda och Hallandsposten äger koncernen 17,1 respektive 9,9 procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna i TT (Tidningarnas Telegrambyrå). Sedan 2003 äger VLT också 10,0 procent i Västsvenskt Tidningstryckeri AB och 11,1 procent i Västsvensk Tidningsdistribution KB. Vidare äger VLT 9,0 procent av aktierna i Internetutvecklaren CityGate.
Övrigt
Medelantalet anställda uppgick under helåret 2004 till 864 (864), varav i moderbolaget 47 (46).
Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av den totala ytan på cirka 24 400 m2hyrs cirka 2 100 m2ut externt. Per årsskiftet 2004/2005 värderas fastighetsbeståndet till MSEK 132 (130).
Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK)
160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 20032004
139,8 63,1 93,592,7
38,1
Likvida medel (MSEK)
160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 20032004
140 94
46
9
Avkastning på eget kapital (%)
40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 20032004
Soliditet (%)
80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 20032004
56,3 59,1 51,952,956,3
230
Tidningar i korthet
(MSEK) 2004 2003 2002 2001
Försäljning 560 534 515 510
Rörelseresultat 40 40 32 45
Marginal, % 7,1 7,5 6,2 8,8
Investeringar 8,3 6,9 9,8 10,0
Antal anställda 629 626 627 648
T I D N I N G A R
Andel av totalomsättning (%)
68,0 %
• VLT i Västerås
• Sala Allehanda
• Bärgslagsbladet i Köping
• Arboga Tidning
• Fagersta-Posten
• Avesta Tidning
• TTELA i Trollhättan och Vänersborg
• Distributionsverksamhet
Affärsområdet Tidningar har tidningsutgivning på åtta orter med en sammanlagd upplaga om 117 800 exemplar. Tidningarna är VLT, Bärgslags- bladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta- Posten, Avesta Tidning samt TTELA. Vidare ingår tidningsdistribution och utdelning av direktreklam (DR) i affärsområdet. Samtliga tidningar har en lång tradition av utgivning på sina orter. Genom traditionen och den starka positionen inom respektive utgivningsområde utgör tidningarnas namn idag väletablerade varumärken.
Strategin för tidningar är att:
• Vara den primära nyhets- och informationskanalen för människorna i respektive utgivningsområde
• Genom sin ledande ställning vara en attraktiv marknadsplats för annonsörer
• Söka nya kompletterande intäktskällor
• Ha god lönsamhet för att säkra ett ekonomiskt och publicistiskt oberoende
• Med bibehållet fokus på kärnverksamheten ständigt anpassa utbudet med hänsyn tagen till de möjligheter som efterfråge- och teknikutveckling erbjuder.
Trots stora likheter på det övergripande planet så sker det alltid en anpassning av varje tidning till de lokala förutsätt- ningarna. Anpassningen kan avse innehåll, omfång, prissätt- ning eller utgivningsfrekvens.
Lokaltidningens styrka grundas på det faktum att ”nästan alla” läser tidningen – den är ett massmedium. Styrkan relativt gratistidningarna är därför främst lokaltidningens större genomslag och starkare ställning hos läsarna. Det gör lokal- tidningen till ett mycket säkert val för annonsörerna som får ut sitt budskap med en kostnadseffektiv marknadsbearbetning.
Men att vara ett massmedium kan också vara en svaghet – genom sin bredd blir mediet trubbigt. Den kompletterande nättidningen skapar nu intressanta möjligheter till ökad mätbarhet och interaktivitet och därmed en mer selektiv bearbetning av kunderna.
VLT
Verksamhet och resultat
VLT är den ledande tidningen i Västerås och Västmanland, med en upplaga på drygt 47 000 exemplar. Cirka 80 procent av befolkningen i utgivningsområdet tar dagligen del av tidningens utbud via papperstidningen eller webbplatsen, vlt.se.
Omsättningen 2004 uppgick till MSEK 231,2 (224,0), en ökning med 3,2 procent. Rörelseresultatet, inklusive engångs- kostnader, blev MSEK 18,0 (24,0).
Annonsintäkterna översteg, efter en svag inledning, före- gående års nivå.
Viktiga händelser 2004
• Byte till tabloid-format från broadsheet
• Förändring av varumärket – Vestmanlands Läns Tidning blev ”VLT” – därmed tydliggörs att såväl ”tidning” som
”län” inte är begränsningar för affären
• Lansering av VLT-kortet i samband med övergången till tabloidformat blev succéartad, med 18 000 nya registrerade kort
• En betydande omstrukturering av webbplatsen vlt.se
• Start av lokala nyhetssändningar från VLT i Radio Rix
• Förvärv av Pressens Reportagebyrå, som producerar trav- och tipsmaterial i form av färdiga sidor/bilagor till cirka 60 morgontidningar.
>>>
T i d n i n g a r
>>>
Marknaden
Trots en låg nivå på konjunkturberoende annonsintäkter, fram- för allt platsannonser, har försäljningen av både lokala detaljist- annonser och riksbeordrade varumärkesannonser varit god tack vare en återhämtning under andra halvåret. Den prenume- rerade årliga medelupplagan minskade med cirka 800 exemplar.
Minskningen var störst under sommarmånaderna. Webbplatsen vlt.se har haft en mycket kraftig ökning, över 100 000 unika webbläsare i december 2004 innebär att VLT:s ställning på läsar- marknaden aldrig har varit starkare än nu.
VLT:s kunder utgörs främst av lokala annonsörer på annonsmarknaden samt cirka 47 000 prenumererande hushåll.
Den lokala annonsmarknaden är stabil och gynnas av tillväxten i Västerås. Fler människor bosätter sig i regionen och etabler- ingarna ökar. Som ett exempel kan nämnas lågpriskedjan Lidls intåg som ökat annonseringen av dagligvaror.
Tidningens främsta konkurrenter finns på annonsmarknaden och utgörs bland tryckta medier av gratistidningarna, Västerås Tidning och Metro, samt av DR. Även TV4:s lokala sändningar gör ansträngningar för att öka sin andel av den lokala annon- seringen.
Utsikter
Bedömningen är att marknaden växer till följd av en fortsatt god konjunktur och att platsannonseringen vänder uppåt.
År 2005 blir det första hela året med tabloid. Det nya, mindre, formatet kommer att innebära reducerade annonsvolymer men positiv påverkan på snittpriserna och sannolikt balanserar effekterna ut varandra. Produktionskostnaderna beräknas minska något. Konkurrensen kommer att fortsätta att öka, men beredskap finns för att möta den utvecklingen.
Handlingsplan 2005
• Annonsering på ”webben” får sannolikt sitt genombrott även lokalt, därför anställs säljare och vlt.se anpassas ytterligare till annonsörernas behov
• Det framgångsrika VLT-kortet, med cirka 25 000 registrerade och frekventa användare, ska testas som ett verktyg för annonsörer
• Utnyttja de nya journalistiska möjligheter som tabloid erbjuder, både avseende innehåll och form
• Att utnyttja möjligheterna som köpet av Pressens Reportagebyrå ger till kombination med VLT Futurum (TV-, börs- och fondmaterial).
T i d n i n g a r [ fo rt s . ]
Tidningarnas omsättning och rörelseresultat (MSEK)
600 525 450 375 300 225 150 75 0
160 140 120 100 80 60 40 20 0
521 510 560
534
515
2000 2001 2002 20032004
Tidningarnas rörelsemarginal (%)
16 14 12 10 8 6 4 2 0
2000 2001 2002 20032004 2000 2001 2002 20032004 Tidningarnas upplageintäkter
och upplaga
Upplaga 1 000 ex
200 175 150 125 100 75 50 25 0 200
175 150 125 100 75 50 25 0
154 163
150 180
173
MSEK
Tidningarnas annonsintäkter (MSEK)
400 350 300 250 200 150 100 50 0
285 263 261253 253
2000 2001 2002 20032004 Omsättning
Rörelseresultat
Upplageintäkter Upplaga
INGRESS MEDIA
Verksamhet och resultat
Ingress Media utger dagstidningarna Bärgslagsbladet i Köping samt Arboga Tidning, Fagersta-Posten, Avesta Tidning och Sala Allehanda. Därtill har Ingress Media en mindre uppdrags- produktion av kundtidningar.
Omsättningen ökade under 2004 till MSEK 124,5 (117,3).
Rörelseresultatet satte för andra året i rad ett historiskt rekord och uppgick till MSEK 7,5 (4,6). Annonsförsäljningen ökade med 3,8 procent till MSEK 65,5 (63,1). Efter två år av upplage- framgångar sjönk upplagorna under 2004 med 700 exemplar.
Upplageintäkterna ökade dock med 8,8 procent till MSEK 52,0 (47,8).
Viktiga händelser 2004
• Framtidsarbetet ”Lokaltidning 2010” konkretiserades i fem specifika utvecklingsprojekt
• Projektledarskolan inom Ingress Akademin avslutad och Ingress Media-handboken har tagits i bruk
• Permanent grupp för affärsutvecklingsprojekt etablerad
• Nytt Internetutspel, övergång till annonsmodulsystem, sexspaltsupplägg och nytt produktionssystem beslutade och delvis genomförda.
Upplagor och annonser 2004
Medelupplagor Annonsvolym
(ex) ±03 (spm) ±03 %
VLT 47 200 -800 13 018 -1,7
TTELA 31 600 +100 1)
Arboga Tidning 3 900 -100
Bärgslagsbladet 9 300 -200 3 727 6,8
Sala Allehanda 9 800 -100 3 882 4,9
Fagersta-Posten 8 200 -100 3 552 5,6
Avesta Tidning 7 800 -200 3 633 4,9
117 800 -1 400
Marknadsposition 2004
Närmaste Räckvidd2)(%) ”andratidning”
>80 80–60 60–40 40–20 <20
VLT X O Västm. Nyheter
TTELA3) X O GP
Arboga Tidning X O VLT
Bärgslagsbladet X O VLT
Sala Allehanda X O VLT
Fagersta-Posten X O VLT
Avesta Tidning X O Dalarnas Tidningar
1) Jämförelse ej relevant på grund av sammanslagning av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda per 4 december 2004.
2) Räckvidd = Anger i andel procent hur många läsare som nås av upplagan, det vanligaste kontaktmåttet inom medier.
3) Data avser de två separata tidningarna. (Uppgifter för TTELA saknas).
X = VLT tidnings position O = ”Andratidnings” position
Marknaden
Ingress Medias annonsmarknad har vuxit under året, trots att betydande tillväxt i marknaden saknas. Det råder en kraftig konkurrens och annonspriserna har därför som bäst kunnat följa generella kostnadsindex. Upplageintäkterna är mindre pris- känsliga och här har Ingress Media kunnat höja priserna.
Kunderna utgörs av ett relativt sett litet antal affärs- annonsörer samt ungefär 39 000 privathushåll.
Ingress Medias konkurrenter agerar i allt väsentligt på annonsmarknaden. Exempel på konkurrenter är Avestabladet, Avesta-Posten/Dala Demokraten, Magazin KAK, Radio Rix och TV KAK. En annan betydande konkurrent är DR.
Utsikter
Resultatförbättringarna under 2000-talet har skapat en plattform för nya utvecklingssteg. Ingress strävar i ”Lokaltidning 2010- programmet” efter att i framtiden kunna erbjuda en kombination av produkter och tjänster som ska upplevas som tillräckligt värde- full av minst en medlem av varje hushåll i respektive tidnings spridningsområde. Därigenom ska en möjlighet till kraftigt ökad betald hushållstäckning för lokaltidningen skapas.
Handlingsplan 2005
• Lokaltidning 2010-programmet ska ge konkret avsättning i form av utvecklat tidningsinnehåll och nya tjänster
• Effektivare upplageförsäljning via utvecklad metodik
• Utvecklingsprogram för gemensamma redaktionella utspel.
>>>
Handlingsplan 2005
• Test av nöjestidningsprojekt med ställdistribution
• Omläggning av distributionen med hjälp av digital kartläggning av prenumerantadresser
• Frigjorda tryckerilokaler byggs om till ett modernt tidningshus för inflyttning 2006.
PROLOG – TIDNINGSDISTRIBUTION
Basen i Prologs verksamhet är distribution av koncernens egna morgontidningar och annonsprodukter. Strategin är att öka utnyttjandet av resurser och infrastruktur genom att:
• Komplettera med nya typer av kunder och uppdrag
• Fortsätta växa genom samgåenden och allianser av tidningsdistribution i det geografiska närområdet.
Verksamhet och resultat
Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB utför snabb och pålitlig distribution av tidningar, tidskrifter, tryckta annonsprodukter samt andra budtjänster. De fyra affärsområdena marknadsförs under egna namn: Prolog Tidningsdistribution, Prolog Effekt (distribution av DR), Prolog Påväg (bud och transporttjänster) samt tjänsten optimering av distributionsnät.
Tidningsdistributionen genomförs som underentreprenör till Tidningstjänst AB (TAB). TAB ägs av Posten och är idag det enda rikstäckande tidningsdistributionsföretaget.
Prolog omsatte under 2004 MSEK 87,4 (81,3). Rörelse- resultatet uppgick till MSEK 4,7 (2,9), med en rörelsemarginal om 5,4 (3,5) procent.
Viktiga händelser 2004
• Avtal mellan VLT AB och Eskilstuna-Kuriren AB som innebar att Prolog blir ett gemensamt ägt distributions- bolag från och med 2005
• Ett koncept kring fokuserad DR startades i Västmanland tillsammans med koncernens tidningar
• Inom bud och transportverksamheten togs ytterligare ett långsiktigt uppdrag.
>>>
TVÅSTADS TIDNING
Verksamhet och resultat
TTELA bildades under året som gemensam tidning för Trollhättan/
Vänersborg, genom sammanslagning av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda. En kompletterande verksamhet är att producera kundtidningar. TTELA är även verksamt inom DR via ägande i Marknadspartner Jan Pettersson AB, som är franchisetagare för Svensk Direktreklam.
Omsättningen 2004 ökade till MSEK 125,7 (118,9) eller med 5,7 procent. Rörelseresultatet före resultatandelar från intressebolag steg till MSEK 10,2 (8,4).
Under 2004 ökade intäkterna från kundtidningar och direkt- reklamdistribution kraftigt, medan upplageprishöjningarna inte gav full effekt. Resultatet har påverkats av extrakostnader för omställningen till den nya gemensamma tidningen. Resultatet för DR var fortsatt otillfredsställande.
Viktiga händelser 2004
• Bildandet av den gemensamma tidningen TTELA, med samordnat innehåll och lördagsutgivning
• Flyttning av tryckningen till Göteborg.
Marknad
Annonseringen ökade till följd av ökad aktivitet inom den lokala handeln. Samannonseringen med Bohusläningen har utvecklats väl och riksannonseringen från FLT har ökat påtagligt. Plats- annonseringen ökade under fjärde kvartalet för första gången på flera år, även om den på helårsbasis såg en nedgång.
Upplagemarknaden förbättrades inte förrän i slutet på året, främst genom marknadsföring av den beslutade lördags- utgivningen. Trots den tröga marknaden steg den sammanlagda upplagan för sjätte året i rad.
Direktreklamvolymen i regionen har ökat påtagligt efter expansionen av Överbys köpcentrum. Den lokala konkurrensen utgörs främst av DR, den lokala TV4-stationen, samt några gratistidningar.
Utsikter
Genom sammanslagningen, utgivningen på lördagarna, samt högre tryckkvalitet får läsarna en bättre produkt. Samtidigt får TTELA höjda upplage- och annonsintäkter.
