2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för vårdgivare Lussebäcksgården och
Ragnvallagården, Helsingborg
Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-07
Camilla Persson Helen Frennemark Hållö Verksamhetschef Verksamhetschef
Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuer och Landstings mall
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Sammanfattning
Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende i Helsingborgs stad. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL
Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.
Vardaga tog över driften av Lussebäcksgården och Ragnvallagården 2013-04-01 på uppdrag av Helsingborgs Stad. Sedan övertagandet har arbetet med att införa
Vardagas rutiner, arbetssätt och värderingar implementerats. I verksamheten används Procapita vilket är samma dokumentationssystem som Helsingborgs Stad använder.
Handlingsplaner har upprättats, internkontroll i form av tillsyn och kvalitetsgranskning av kvalitetsutvecklare inom Vardaga har utförts samt egenkontroll, som verksamhetschef från annan Vardagaenhet utfört, har skett löpande under året för att följa upp utvecklingen i verksamheten. Resultatet visar på stora framsteg sedan driftövertagandet 2013.
Qualimax är Vardagas ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. I
verksamheterna på Lussebäcksgården och Ragnvallagården är kvalitetsråd, kostråd, dokumentationsråd, teamträffar och arbetsplatsträffar de forum där man systematiskt arbetar med förbättringsarbete och identifierar, och bearbetar, kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag.
Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor ansvarar för utredningar av HSL-avvikelser.
Utredning av övriga avvikelser och klagomål ansvarar verksamhetschefen för.
Verksamhetschefen ansvarar även för att avsluta HSL- avvikelser efter utredning.
Avvikelser följs upp vid kvalitetsråd, där sjuksköterskor, paramedicinare,
omvårdnadspersonal och verksamhetschef finns representerad. Det som tas upp vid kvalitetsråd dokumenteras och informeras ut till samtlig personal på APT.
Vid inflyttning sker ankomstsamtal och utifrån detta görs en riskbedömning, av sjuksköterska och paramedicinare, på alla vårdtagare. Där risker identifieras upprättas skriftlig handlingsplan som sedan kommuniceras ut till övrig personal. Vi arbetar aktivt med fallprevention dels med att se över boendemiljön, läkemedel samt hälsotillstånd för att identifiera och minimera fallrisker. Patient och närstående informeras, vid behov, av sjuksköterska om möjlighet att inhandla Safe-hip,
höftskyddsbyxa för att minska risk för frakturer vid förhöjd fallrisk. Vidare erbjuds patienter att köpa anti halk-sockar för att minimera halkrisken. I verksamheten erbjuds patienterna uppsökande tandvård enligt det tandvårdsavtal som regionen erbjuder.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.
Verksamhetens mål och strategier för att säkra patientsäkerheten under 2015 har varit att fortsätta utveckla dokumentationen för var och en av våra patienter. I
verksamheten har vi arbetat med preventions- och riskbedömningar utifrån Vardagas styrdokument för hälso- och sjukvård. Vidare har vi under året påbörjat arbetet med att göra riskbedömningar i Senior Alert. Vi har arbetat med utveckla och förbättra omvårdnadsplanerna för våra patienter, genom implementering av Vardagas styrdokument och rutiner för HSL-personal.
All HSL- och omvårdnadspersonal har genomgått demensutbildning inom Vardaga Demensakademi. Reflektionshandledare har utbildats för att fullt ut arbeta utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt i vården av patienter med demenssjukdom.
Handledning sker var femte vecka och leds av de utbildade reflektionshandledarna.
Ordinarie omvårdnadspersonal och vikarier har deltagit i utbildning i basala hygienrutiner, delegeringsutbildning för läkemedel och sårvård, förflyttnings- och liftutbildning.
Vi har kontinuerligt arbetat med avvikelser och klagomål för att förbättra och öka kvalitén i verksamheten. Målet är att kvalitén ska överensstämma med Vardagas övergripande nyckeltal vad gäller avvikelser, klagomål, egenkontroll,
kvalitetstillsyn, dokumentation och systematiskt förbättringsarbete. Strategin för att uppnå detta är att fortlöpande göra kontroller i dokumentation, arbeta aktivt Q-maxit avseende avvikelser vilket är en del av det löpande patientsäkerhetsarbetet.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p
Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen.
I de fall Vardaga har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar Vardagas MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög
patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs.
När kommunen ansvarar för MAS-funktionen efterlevs kommunens riktlinjer. Där Vardaga inte ansvarar för MAS- funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitet.
MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården. MAS arbetar
fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att
verksamheten uppfyller de krav som MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.
Verksamhetscheferna har regelbundna träffar med HSL – personalen på respektive boende. Vid behov kan verksamhetschef kontakta MAS i frågor som rör
patientsäkerheten, t.ex. ny lagstiftning, nya HSL rutiner, HSL avvikelser och Lex Maria ärende.
Vid inflytt ansvarar omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att
informationsöverföringen mellan vårdgivare är tillfredställande samt registrerar patienten på enheten i Procapita. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att det utförs riskbedömningar i samråd med sjukgymnast, arbetsterapeut och
omvårdnadspersonal. Sjuksköterskan upprättar vid behov vårdplaner samt har uppföljningsansvar för att dessa uppdateras vid behov efter givna rutiner enligt styrdokument. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har regelbundna möten med omvårdnadsbersonalen för gemensam genomgång av riskbedömningar, omvårdnads- och genomförandeplaner.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
Vid inflyttning och över tid erbjuds alla patienter, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår samt munhälsa. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas och kontinuerligt utvärderas dock minst två gånger/år.
HSL-avvikelser dokumenteras i kvalitetssystemet Q-maxit av all personal.
Legitimerad personal ansvar för uppföljning av HSL-avvikelserna och
verksamhetschefen har ansvar för att följa upp och avsluta dessa. Uppkomna HSL- avvikelser följs upp dels med enskilt samtal med involverad personal samt vid teamträffar och APT. Vid behov involveras även MAS i arbetet med att säkerställa rutiner för att öka patientsäkerheten.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
MAS har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.
MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Dokumentation
Sedan uppstarten har dokumentationssystemet Procapita implementerats så att all dokumentation sker i gemensamt dokumentationssystem som beställaren
Helsingborgs Stad använder.
Basala hygien rutiner
All omvårdnadspersonal har under året genomgått utbildning i basala hygienrutiner via intranätet. Vidare har kontroller av följsamhet gällande basala hygienrutiner skett. Utifrån detta har vi stärkt upp våra rutiner vad gäller hygienen i det patientnära omvårdnadsarbetet.
Öka säkerheten för läkemedelshantering
.All personal som har delegering för läkemedelsöverlämnande har genomgått en delegeringsutbildning enligt gällande lagstiftning och riktlinjer som gäller inom Vardaga. Omvårdnadsansvarig arbetar aktivt med att lägga in patienterna i dos- systemet detta för att öka säkerheten kring läkemedelshantering och därmed minska läkemedelsavvikelser.
I verksamheten förvaras merparten av alla helförpackningar, av alla typer av förskrivna läkemedel, i låst utrymme på sjuksköterskans expedition. Detta för att säkra så att de patienter som inte har dosdispenserat läkemedel har tillgängliga läkemedel samt minimera risken för felaktigt iordningsställande vid dosettdelning.
Nattfasta
Vi har i verksamheten infört rutiner vad det gäller att erbjuda mellanmål de som önskar nattetid.
Nattfasta dokumenteras i genomförandeplan, sjuksköterskan kan vid behov ordinera nattmål/näringsdryck till de patienter som ligger i risk för att drabbas av undernäring.
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.
Samtliga verksamheter registrerar i Senior Alert där samtycke finns och i Palliativa registret. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och trycksår i Senior Alert.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § 2
Egenkontroll har genomförts två gånger under det gångna året, i maj och november.
Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerad personal och omvårdnadspersonal med olika
ansvarsområden. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax.
Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i
verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör bl.a. ett underlag för
MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn.
Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser.
I samband med uppstart av verksamheten på Lussebäcksgården i april 2013 genomfördes en nulägesanalys där det framkom brister i HSL dokumentation, läkemedelshantering och hantering av narkotikapreparat. Sedan uppstarten har kvalitetsarbete genomförts för att säkra rutiner och patientsäkerhet enligt gällande HSL lagstiftning och Vardagas riktlinjer.
Resultatet av genomförd kvalitetstillsyn och egenkontroller visar att verksamheten har utvecklats sedan uppstarten i april 2013. Åtgärder har genomförts för att skapa lokala rutiner, inventera utbildningsbehov så att verksamheten följer gällande lagstiftning inom HSL samt Vardagas riktlinjer och koncept.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser,
läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse.
På Lussebäcksgården har vi samarbete med vårdcentralen Berga Läkarhus. På motsvarande sätt finns samarbete med Centrumläkarna på Ragnvallagården.
Patientansvarig läkare besöker verksamheten en gång per vecka, tar upp aktuella problem och utför vid behov hembesök. Alla boende på Lussebäcksgården och på Ragnvallagården kan vid önskemål lista sig hos dessa läkare, valfrihetsprincipen gäller. Om frågor/problem uppstår under övriga tider/dagar finns läkare tillgänglig via telefon konsultation på vårdcentraler eller via Falck Ambulans AB, där
jourläkare finns tillgänglig enligt upphandlat avtal med Region Skåne.
Läkare från vårdcentralen har ansvaret för den medicinska vårdplaneringen och läkemedelsordinationer.
Samverkan med uppdragsgivare
Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med
uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit.
Enligt avtal med Helsingborgs Stad är det Vardagas MAS/kvalitets utvecklare som MAS – ansvaret för verksamheten och som vid behov har dialoger med MAS för vår uppdragsgivare – Helsingborg Stad. Vid allvarliga avvikelser exempel Lex Maria tar vår MAS kontakt med uppdragsgivarens MAS för informations överföring.
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Legitimerad personal har tillsammans med omvårdnadspersonalen kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer.
På Lussebäcksgården och Ragnvallagården har legitimerad personal och
omvårdnadspersonal teamträffar varje vecka för att planera och utvärdera ordinerade åtgärder för patienterna. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska tar även upp avstämning och uppföljning efter rond.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
I verksamheten används Q-Maxit, vårt kvalitetssäkringssystem, där vi analyserar avvikelser, synpunkter och klagomål för att minska risker för nya avvikelser samt identifiera förbättringsområden att öka patientsäkerheten. Sjuksköterskan bearbetar avvikelser fortlöpande för att snabbt kunna åtgärda orsaker till avvikelser.
Verksamhetschefen får fortlöpande bevakning på uppkomna avvikelser via mail samt ansvarar för att avsluta avvikelserna efter genomförda utredningar. Involverad omvårdnadspersonal tar del av händelser i avvikelsesystemet. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska gör preventionsbedömningar på alla patienter enligt gällande riktlinjer inom Vardaga och utifrån dessa bedömningar görs omvårdnadsplaner för att öka patientsäkerheten. Alla preventionsbedömningar och omvårdnadsplaner följs upp var 6;e månad samt vid förändrad status.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av
avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning till om information till överordnad chef och uppdragsgivare ska ske. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till
MAS/kvalitetsutvecklare.
Alla medarbetare har kunskap om Vardagas rutiner avseende rapportering av händelser och avviklser samt Lex Maria. När avvikelsen bedöms som allvarlig rapporeteras detta direkt till verksamhetschef som i sin tur tar ställning till om överordnad chef och uppdragsgivaren skall infomeras omdelbart.
Vid allvarlig hälso- och sjukvårdsavviklse tas även direkt kontakt med Vardagas MAS/kvailtesutvecklare.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och
legitimerad personal informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart.
I verksamheten hanteras klagomål via Q-maxit eller då beställaren Helsingborgs Stad och andra externa utförare har mottagit klagomålet som då skickas till
verksamhetschef. Klagomålet utreds och åtgärder vidtas för att förebygga liknande händelser. MAS inom Vardaga kan vid behov konsulteras.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
I verksamheten görs en uppföljning av klagomålen av verksamhetschef tillsammans med omvårdnadspersonal och med legitimerad personal. Klagomål diskuteras i kvalitetsråd, vid teamträffar och på APT. Detta för att utröna vad som orsakat händelsen samt diskutera åtgärder för att förebygga att liknade händelser riskerar att uppstå igen.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patient och närstående
Vardaga arbetar med boende- och närståenderåd inom respektive verksamhet.
Boenderåd hålls en gång i månaden och alla kunder bjuds in att delta. Dessutom sker kontinuerliga närståendeträffar. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående.
Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är helt oberoende från verksamheten.
I verksamheten har vi haft två närståendemöten per våningsplan. Verksamhetschef har varit sammankallande för dessa möten, här har även omvårdnadsansvarig sjuksköterska, gruppchef samt representant från omvårdnadspersonalen medverkat.
Vid inflyttning av ny patient planeras ett inflyttningssamtal med patient, närstående, kontaktman och omvårdnadsansvarig sjuksköterska och vid behov även
arbetsterapeut och sjukgymnast. Vid detta möte lyfts patientsäkerheten upp efter individuella behov så att personalen kan arbeta förebyggande för att minimera
riskerna för vårdskador. Vid uppmärksammad ökad risk vid preventionsbedömningar involveras även närstående om patient samtycker. Detta för att tillsammans kunna göra åtgärder för att förebygga att vård skada uppkommer.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård på Lussebäcksgården, tagna från Q-maxit
Frågeställning 2014 2015
Läkemedel
Utebliven dos 53 73
Dubbel dos 1 1
Felaktigt iordningsställande 11 7
Förväxling 0 5
Utebliven signering 2 3
Fall
Fall i verksamheten 100 154
Frakturer pga fall (räknas manuellt) 3 3 Synpunkter och klagomål
Trycksår
Trycksår uppkomna inom verksamheten 17 7
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård på Ragnvallagården, tagna från Q-maxit
Frågeställning 2014 2015
Läkemedel
För liten dos 1 2
Utebliven dos 22 35
Dubbel dos 2 1
Felaktigt iordningsställande 3 1
Förväxling 2 0
Utebliven signering 5 4
Brist i redovisningsskyldigt preparat 0 1 Fall
Fall i verksamheten 100 129
Frakturer pga fall (räknas manuellt) 3 0 Synpunkter och klagomål
Synpunkter och klagomål 4 7
Trycksår
Trycksår uppkomna inom verksamheten 17 0
I båda verksamheterna lägger vi stor vikt vid att alla medarbetare ska registerara de avvikelser som upptäcks. Fortfarande görs inte detta av alla men genom att vara tydliga med ansvar och syfte ser vi att vi går på rätt håll. Ökningen som kan noteras i antalet avvikelser mellan 2014 och 2015 ser vi i första hand som att personalen nu är mer benägna att registrera.
Patientsäkerhetsplan 2016 för verksamheterna
_____________________________________________
Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.
Vardagas versamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:
Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen
Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i
samband med inflytt och över tid
Uppföljning ska ske kontinuerligt för att tillse att alla boende har en risk och preventionsbedömning gjord utifrån gällande kriterier. Fortsätta arbeta i Senior Alert.
Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende
Mål att arbeta med boende på ett kvalitativt sätt utifrån riskbedömning vilket görs i individuella
omvårdnadsplaner. Mäta nattfasta minst två ggr/år eller vid behov.
Basala hygienrutiner – All personal ska följa de basal hygien i vård och omsorg
All personal ska genomgå webbutbildning i basala hygienrutiner en gång per år. Hygienombud är utsedda och självskattning enl. SKL:s riktlinjer följs. Oas Ssk bedömer och tar del av patientinformation vid inflytt och anger ev. risker för att boende bär på smittsamma sjukdomar. Om så är fallet vidtas förebyggande åtgärder. Uppföljning vid kvalitetsråd och APT Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt
omvårdnadsdokumentation
Alla boende ska ha en omvårdnadsdokumentation som både är uppdaterat och aktuell utifrån individens omvårdnadsbehov.
Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Leg. Ssk ska tillse att läkemedelsdelegering utförs enligt gällande riktlinjer inom Vardaga.
Vardaga utarbetar under 2016 ett nytt strukturerat arbetssätt för att genomföra läkemedelsgenomgångar. I detta utvecklingsarbete är Ragnvallagården en av tre piloter inom Vardaga. Arbetet leds lokalt av
specialistsjuksköterskan på Ragnvallagården
Minska läkemedelsavvikelser Att gällande rutiner för läkemedelshantering är känd och följs av delegerad omv.personal. Leg. Ssk ansvarar tillsammans med VC för att följa upp rapporterade avvikelser i Q-maxit.. Uppföljning sker
Rapportering av händelser – Vårdskada Alla vårdskador ska dokumenteras, följas upp och utredas enligt gällande riktlinjer
Vård i livets slut – Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden.
Vid vård i livets slut ska varje boende bemötas med värdighet, respekt och få sina behov tillgodosedda samt ges bästa möjliga omvårdnad.
Introducera och börja arbeta i LCP. Utbilda omv.personal inom palliativvård.
