Periodrapport
Region Örebro län
Juli 2016
Ekonomi
• Resultat januari – juli 208 mnkr (181 mnkr)
• Nettokostnadsökning 3,6 % (6,9 %)
• Skatter och statsbidrag 5,3 % (4,3 %)
• Helårsprognos 200 mnkr (153 mnkr)
Omvärldsanalys
Under juli månad minskade oron för konsekvenserna av det brittiska utträdet ur EU och mark- naden rekylerade med kraftiga uppgångar på de större aktiemarknaderna. Den positiva utveckl- ingen på aktiemarknaderna beror främst på att företagen under månaden rapporterade bättre resultat än väntat för årets andra kvartal.
Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol. Under första halvåret i år har utveckl- ingen varit mer dämpad. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsamma ut. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks därmed nästa år.
Resultatanalys
Verksamhetens intäkter uppgår för perioden till 1 186 mnkr (1 079 mnkr) och justerat för jäm- förelsestörande poster1 är de i nivå med intäkterna för samma period föregående år.
Verksamhetens kostnader, inkl. avskrivningar, uppgår till 6 075 mnkr (5 750 mnkr). Ökningen mellan åren är 2,9 procent justerat för jämförelsestörande poster2. Lönekostnadsökningen upp- går till 4,9 procent (5,8 procent). Förändringen består av ökade månads- och semesterlönekost- nader och minskade extrakostnader, vilket tyder på bättre balans i verksamheternas bemanning än under tidigare perioder. Dock bidrar en låg semesterlöneskuldsförändring till en oväntat hög kostnadsökningstakt i juli månad. Detta förväntas jämna ut sig under augusti månad.
Kostnaden för inhyrd personal har minskat för perioden med -2,6 procent jämfört med föregå- ende år, vilket motsvarar -2 mnkr. Utfallet inom den specialiserade somatiska vården har mins- kat med -10 mnkr, vilket är i linje med intentionen i handlingsplanen. Även inom psykiatrin har utfallet minskat (-3 mnkr). Läkemedel är den kostnadspost som har ökat mest mellan åren, sammantaget med 38 mnkr eller 7,4 procent. Delar av ökningen avser smittskyddsläkemedel och fria läkemedel för barn 0-18 år. Enligt Socialstyrelsens prognos för perioden 2016-2018 väntas kostnaderna för läkemedel, både inom förmånen och för rekvisitionsläkemedel, att öka under prognosperioden. Detta beror bland annat på den växande och åldrande befolkningen, introduktionen av nya, dyra specialläkemedel samt höjda kostnader för nya hepatit C-läkemedel.
Nettokostnaden för perioden är 4 889 mnkr (4 671 mnkr) och ökningen mellan åren uppgår till 3,6 procent justerat för jämförelsestörande poster3. Nettokostnadsutvecklingen för rullande 12 månader (augusti 2015 till och med juli 2016) är 4,8 procent.
Skatteintäkterna uppgår till 3 839 mnkr per juli, vilket innebär en ökning mot föregående år med 166 mnkr eller 4,5 procent. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 89 mnkr,
12016: justerat för ökade intäkter avseende trafiken som inte ingick under perioden jan-apr 2015 om -157 mnkr. Matchas med motsvarande belopp i ökade kostnader och har därmed ingen påverkan på resultatet.
2015: justerat för återbetalning från AFA om -50,4 mnkr.
2 2016: justerat för ökade kostnader avseende trafiken om 157 mnkr. Matchas med motsvarande belopp i ökade intäkter.
3 2015: justerat för återbetalning från AFA om -50,4 mnkr.
eller 8,0 procent, till 1 209 mnkr. Den höga ökningen är delvis en följd av bidraget för flykting- situationen om 26 mnkr hittills i år, regeringens resursförstärkning för hälso- och sjukvården som uppgår till 17 mnkr per juli, samt det nya avtalet för läkemedelsförmånerna för 2016.
Sammantaget är ökningen för skatter och statsbidrag 5,3 procent jämfört med samma period föregående år.
Finansnettot uppgår till 49 mnkr, vilket är en försämring mot föregående år med -11 mnkr.
Försämringen beror på att regionorganisationen i juni föregående år sålde aktieindexobligationer inom pensionsmedelsportföljen vilket gav en reavinst på 34 mnkr.
Regionorganisationens resultat per juli visar ett överskott om 208 mnkr. Föregående års över- skott uppgick till 181 mnkr, men justerat för återbetalning av AFA-premier om drygt -50 mnkr var resultatet per juli 2015 ca 131 mnkr, det vill säga 77 mnkr lägre än i år.
Helårsprognos
Helårsprognosen per juli beräknas till ett överskott om 200 mnkr och består främst av plane- ringsreserven för framtida utmaningar om 150 mnkr samt budgeterat resultat för året. I progno- sen har även hänsyn tagits till nedanstående aktuella händelser:
Regeringen föreslog i en extra ändringsbudget som presenterades i slutet av 2015 att ge kom- munsektorn 9,8 miljarder kronor i form av ett tillfälligt stöd med anledning av den rådande flyk- tingsituationen. Anslaget fördelas med 1,47 miljarder till landsting och 8,33 miljarder till kom- munerna. För Region Örebro län innebar detta ett extra tillskott om 63 mnkr. Beloppet utbetala- des under 2015 men 44 mnkr periodiserades till att användas under 2016.
Skatteunderlagsprognosen från SKL har reviderats ner per 15 augusti 2016. För Region Örebro län innebär detta en försämring mot tidigare budgeterade skatteintäkter om 36 mnkr. SKLs be- dömningen av år 2015 har gjorts till följd av det preliminära taxeringsutfallet, som var lägre än förväntat. År 2016 har prognosen för antalet arbetade timmar dragits upp till följd av ett starkt utfall för första halvåret. Dock är lönesumman i nivå med aprilprognosen, vilket tyder på låga löneökningar hittills under 2016. En ny och lägre bedömning av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I SKLs tidigare skatteunderlagsprognos beräknades den offentliga konsumtionen öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent – vilket också det är en kraftig ökning. En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en sva- gare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. BNP beräknas nu att öka med 2,9 procent i år och 2,5 procent 2017. Det innebär en nedjustering av tillväxten med två respektive tre tiondels procen- tenheter jämfört med SKLs föregående prognos.
I regionorganisationens juliprognos tas även hänsyn till 2016 års ökade statsbidrag för läkeme- delsförmånerna som staten och SKL kom överrens om i juni. För Region Örebro län innebär överenskommelsen en ökning av statsbidraget om 26 mnkr jämfört med tidigare budgeterade intäkter.
Sammantaget har prognosen för skatter och statsbidrag ökat med 4 mnkr jämfört med tidigare budgeterade intäkter.
Verksamheternas kostnader har hittills i år fortsatt att stiga, om än i en något dämpad takt jäm- fört med 2015. Hänsyn har tagits till detta i helårsprognosen.
Det prognostiserade resultatet innebär en nettokostnadsökning med 3,4 procent jämfört med helårsutfall 2015. Nettokostnaderna utgör 98,1 procent av skatteintäkter och generella statsbi- drag i prognosen.
Investeringar
Materiella investeringar har gjorts med 205 mnkr (178 mnkr) för perioden, finansiella är hittills 0 mnkr i år (18 mnkr). Årets totala investeringsbudget uppgår till 1 247 mnkr, inklusive överfö- ring av investeringsmedel från tidigare års budget om 568 mnkr. Att investeringstakten ligger efter budgeterad nivå beror främst på att flera byggnadsprojekt har skjutits framåt i tiden och att de nu befinner sig i planerings- och projekteringsfasen.
Likviditet och övriga finansiella tillgångar
Likviditeten4 uppgår till 634 mnkr, varav 611 mnkr avser kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoutlåningen till regionorganisationens närstående bolag uppgår likviditeten till 787 mnkr, vilket innebär en minskning med -58 mnkr sedan årsskiftet.
Av den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 235 mnkr har 230 mnkr verkställts per juli. Totalt uppgår bokfört värde till 2 366 mnkr inklusive återinvesterad avkast- ning, medan marknadsvärdet uppgår till 2 556 mnkr.
Pensionsportföljen mnkr
Placerat t.o.m. 2015 (bokf) 2 120
Placerat under 2016 230
Återinvesterat utdelning/reavinst 16
Totalt placerat (bokf) 2 366
Marknadsvärde 2 556
Övervärde 190
Avkastning 2016 5,0 %
Kvar att placera 2016 5
Likviditet mnkr
Kassa 23
Fonder 611
In/utlåning koncernbolag 153
Avkastning fonder 2016 2,2 %
Total likviditet 787
4Definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen.
Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella bidrag
(Jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster)
Lönekostnadsutveckling
(Justerat för jämförelsestörande poster)
Resultaträkning
Belopp i mnkr Utfall jan- juli 2016
Utfall jan- juli 2015
Prognos helår 2016
Budget
2016 Utfall 2015
Verksamhetens intäkter 1 186 1 079 -8 199 2 023
Verksamhetens kostnader -5 915 -5 589 -9 906
Avskrivningar -160 -161 -286 -270
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER -4 889 -4 671 -8 485 -8 647 -8 153
Skatteintäkter 3 839 3 672 6 565 6 601 6 290
Generella statsbidrag och
utjämning 1 209 1 120 2 086 2 046 1 933
Finansiella intäkter 95 112 96 68 209
Finansiella kostnader -46 -52 -62 -48 -126
PERIODENS/ ÅRETS
RESULTAT 208 181 200 20 153
Jämförelsestörande poster
Återbetalning av premier
AFA Försäkring -50 -50
Övergång till komponentav-
skrivning av fastigheter 5) -47
PERIODENS/ ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSE- STÖRANDE POSTER
208 131 200 20 56
Investeringar
Belopp i mnkr Utfall jan- juli 2016
Utfall jan- juli 2015
Prognos helår 2016
Budget
2016 Utfall 2015
Immateriella 0 - 6 - 1
Byggnader 127 99 300 919 306
Inventarier 78 79 227 328 153
Finansiella 0 18 - - 84
TOTALT 205 196 533 1 247 544
5Övergången till komponentavskrivning av fastigheter innebar en positiv effekt på resultatet 2015 med 47 mnkr, vilket berodde på aktivering av långtidsplanerat underhåll samt ändrade avskrivningstider.
HR-statistik
Årsarbetare - tillsvidareanställda
Januari - juli 2016 Januari - juli 2015 Förändring
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
6 890 1 859 8 750 6 792 1 818 8 610 98 41 139
Ökningen av antal tillsvidareanställda årsarbetare per juli kan generellt förklaras av vakansläget vid jämförande mättillfälle föregående år. Inom vissa grupper är en ökning önskvärd, och ex- empelvis inom gruppen läkare förväntas flera allmänspecialister kunna rekryteras under 2016 då deras specialistutbildning är färdig. Gruppen undersköterskor ökar antalet anställda något till följd av förändringarna i kompetenssammansättningen av personalkategorier inom hälso- och sjukvården. Antalet specialistsjuksköterskor har minskat och sjuksköterska-allmän har ökat.
Insatser görs nu för att öka antalet specialistsjuksköterskor genom att erbjuda fler utbildnings- tjänster och utbildningsförmåner vid vidareutbildning.
Sjukfrånvaro (per juni)
Sjukfrånvaro Januari - juni 2016 Januari - juni 2015 Förändring
i procent Kvin-
nor Män Totalt Kvin-
nor Män Totalt Kvin-
nor Män Totalt Korttidssjukfrånvaro
*)
2,2 % 1,5 % 2,0 % 2,3 % 1,6 % 2,2 % -0,1 % 0,0 % -0,1 %
Långtidssjukfrånvaro
*)
4,9 % 2,3 % 4,3 % 4,4 % 2,1 % 3,9 % 0,5 % 0,2 % 0,5 %
Sjukfrånvaro totalt *) 7,1 % 3,9 % 6,4 % 6,7 % 3,7 % 6,1 % 0,4 % 0,2 % 0,3 %
*) Procent av schemalagd tid
Långtidssjukfrånvaron fortsätter att öka i långsam takt, något som den har gjort sedan 2012.
Förändringarna i sjukförsäkringssystemet gör att möjligheten till sjukersättning (”förtidspens- ion”) är liten, vilket gör att många personer som tidigare erhållit ersättning nu finns kvar som långtidssjukskrivna. Statistiken för sjukfrånvaron följs noggrant och aktiva insatser i form av stöd och utbildning sker fortlöpande. Företagshälsan har en viktig roll som en stödjande funkt- ion till verksamheterna.
Extratid (per juni)
Extratid Januari - juni 2016 Januari - juni 2015 Förändring
i timmar Kvin-
nor Män Totalt Kvin-
nor Män Totalt Kvin-
nor Män Totalt
Timtid 154063 55535 209598 153858 51531 205389 205 4004 4209
Fyllnadstid 31718 7062 38780 35153 7883 43036 -3435 -821 -4257
Enkel övertid 14392 3316 17708 15356 3659 19016 -964 -343 -1308
Kvalificerad övertid 59476 22019 81495 64607 23091 87698 -5131 -1072 -6203 Arbetad tid under jour o
beredskap
34533 58583 93117 36012 55830 91842 -1479 2754 1275
Under 2015 ökade antalet timmar för extra tid markant. Detta berodde då till stor del på beman- ningssvårigheter, särskilt över sommaren, då extraersättningar för övertid gav negativa effekter i ekonomin. Förra våren präglades även av mycket arbetad extratid på grund av att många an- ställda drabbades av vinterkräksjuka och deras frånvaro täcktes upp av övertid samt ökat antal timanställda. Det är nu synligt att trenden under 2015 inte fortsätter under 2016. Till exempel har färre antal medarbetare drabbats av sjukdom i år än under samma period föregående år.
Detta ser vi även på att kortidssjukfrånvaron har minskat.
Verksamhetsstatistik
Hälso- och sjukvård - produktionstal
Läkarbesök
Januari-juli 2016 Januari - juli 2015 Förändring
Antal läkarbesök 378 075 367 193 10 882
Antalet läkarbesök har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. De akuta besöken har ökat med 38 besök medan de planerade besöken ökat med 10 844. Det är framför allt besök till vårdcentralerna som ökat (+ 5 406 besök). Inom Psykiatrin noteras däremot en minskning med 1 323 besök (huvudsakligen inom allmänpsykiatrin) medan besöksantalet till den somatiska sjukhusvården ökat med 6 799. Här kan noteras flera läkarbesök på USÖ (+ 6 115 besök) och färre på Karlskoga lasarett (- 879 besök).
Behandlingsbesök
Januari-juli 2016 Januari - juli 2015 Förändring
Antal behandlingsbesök 448 708 429 971 18 737
När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet ökat i förhållande till föregående år (+ 2,7 procent). Även här är det i allt väsentligt till primärvårdsnivån som ökningen skett (+ 16 500 besök) och då framför allt när det gäller besök till sjuksköterska.
DRG-poäng i somatisk sluten vård (per juni)
Januari-juni 2016 Januari - juni 2015 Förändring
Antal DRG-poäng somatisk sluten vård 23 117 20 838 2 279
Antalet DRG-poäng i sluten somatisk vård uppvisar en kraftig ökning under januari - juni (10,9 procent). Det kan till stor del förklaras med att antalet vårdtillfällen ökat med 1 170 men också av att snittpoängen per vårdtillfälle ökat med 5,8 procent. Det senare skall förmodligen delvis ses som ett resultat av det projekt som under förra hösten drevs för att öka kodningskvali- teten i hälso-och sjukvården.
Hälso- och sjukvård - tillgänglighet vårdcentraler
Telefontillgänglighet: Andel besvarade samtal samma dag.
Medelvärde alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län.
Under juli fick 85 procent av de som ringde till distriktssköterskemottagningarna en uppring- ningstid samma dag och 12 vårdcentraler klarade målet på 90 procents tillgänglighet.
Läkarbesök: Andel patienter som har fått tid inom 7 dagar.
Medelvärde alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län
Under juli fick 92 procent av patienterna som bedömts vara i behov av en läkartid träffa en lä- kare inom 7 dagar och 20 vårdcentraler klarade målet på 90 procents tillgänglighet.
Hälso- och sjukvård - tillgänglighet specialiserad vård
Nybesök läkare - andel väntande till besök < 60 dagar
Operation - andel väntande till operation < 60 dagar
Hälso- och sjukvård - tillgänglighet länsortopedi
Nybesök läkare ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till besök < 60 dagar
Operation ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till operation < 60 dagar
Hälso- och sjukvård - vårdplatssituationen i länet
Antal öppna vård- platser den 31
juli
Antal utskriv-
nings- klara patienter
den 31 juli
Antal över- belägg-
nings- dygn totalt juli
Utlokali- serade patienter, beräknat i
dygn, totalt juli
Belägg- nings- procent
juli
Område närsjukvård väster 40 5 26 2 92
Område närsjukvård norr 20 5 7 5 91
Område thorax, kärl och diagnostik 60 5 38 3 88
Område opererande och onkologi 162 8 194 225 94
Område medicin och rehabilitering 166 20 91 68 85
Totalt somatiska vårdplatser 448 43 356 303
Område psykiatri 97 11 26 2 93
Totalt Hälso- och sjukvårds- förvaltningen
545 54 382 305
Folktandvård - produktionstal
Andel bokad tid
Folktandvården följer ekonomi och verksamhet med bland annat måtten andel bokad tid för allmän-tandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister. Andel bokad tid har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. 1 procent bokad tid för tandläkare motsvarar 3 mnkr i intäkter.
För specialisttandläkare och tandhygienister motsvarar 1 procent bokad tid 1 mnkr vardera i intäkter. För respektive personalkategori finns en målnivå, vilka visas med de streckade linjerna i diagrammet nedan. Utfallen per juli ligger under målnivån för allmäntandläkare samt specia- listtandläkare, vilket till stor del beror på bemanningsproblem. Klinikaktiviteter pågår för att öka andelen bokad tid och en översyn av kallelseprocessen har påbörjats i samma syfte.
.
