VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

• Om Kronoberg

• RSA-arbetet i länet Goda exempel

• RSA 2012-2013

Upplägg och innehåll

Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden

• Framtida RSA

AGENDA

OM KRONOBERGS LÄN

• Skogslän

• Känsliga vattendrag

• Grannar med kärnkraft

• Transitlän

• Farliga verksamheter

• Arenastaden

• 9400 km2

• Ca 186 000 invånare

• 8 kommuner, Växjö residensstad

• 5 räddningstjänster, 2 förbund

• 2 sjukhus

• IKEA, Linnéuniversitetet, Volvo Construction

Equipment

OM KRISSAMVERKAN KRONOBERG

TIDIGARE RSA ARBETE I LÄNET

• Var med och tog fram ROSA metoden (2003), en kvalitativ metod som bygger på scenarioanalys

• Grundidé – fokus på sårbarhetsaspekterna och på hypotesen att vi inte kan identifiera alla specifika händelser som kan

inträffa

1. Förankring

2. Plan och organisation 3. Urval och prioritering 4. Djupanalyser

5. Sammanställning 6. Beslut

7. Genomförande

• ”Tungt” att driva runt processen år efter år

• För mycket fokus på scenariot i sig, och inte på konsekvenserna

UTVECKLINGEN AV RSA ARBETET EFTER ROSA

- ETT GOTT EXEMPEL

• Bred process

• Synergieffekter

• Samverkan i länet

• Se helheten

• Samlad bild

• Bortfall av viktiga resurser

Exempel:

Tsunamin i Japan 2011

Påverkan kan ske inåt, utåt och inom fälten i cirkeln

Okända faktorer

2012-2013

RSA som process snarare än en rapport

• Allt vi gör är en del av RSA-processen!

• Fokus på den regionala riskbilden

• Underlag – rapport – populärversion

Exempel på bilagor!

REGIONAL OMVÄRLDS- OCH FRAMTIDSANALYS

• Bakgrund: Varför omvärldsanalys?

• Genomförande: Inspirationsdag, workshop, rapport

• Identifierade trender

1. Från strategisk time-out till försvarsplanering 2. Ökat utanförskap och psykisk ohälsa

3. Sårbarhet i tekniska system

4. Ett förändrat sjukdomspanorama 5. Förstärkt riskbild i ett förändrat klimat 6. Demokratins förutsättningar förändras

• Konsekvenser, utmaningar och möjligheter

• Fortsatt arbete

2:4 PROJEKT OM KONTINUITETSPLANERING

• Från scenarioanalys till fokus på hanteringsförmågan

• Syfte att stödja kommunerna i arbetet med att höja sin förmåga genom att arbeta med kontinuitetsplanering

• Målet att kommunerna ska kontinuitetsplanera och att alla kommuner ska arbeta utifrån samma principer, metodik och mallar

• Genomförande

2:4 PROJEKT OM CBRNE

• Syftar till gemensam kunskapsuppbyggnad i länet kring riskbilden för CBRNE-händelser samt till att bygga upp en samverkansfunktion för att hantera CBRNE-händelser

• Ag CBRNE

• Roller och ansvar, inventera personella och materiella resurser, rutiner för samverkan, kartläggning av riskbilden

2012

KARTLÄGGNING AV SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER OCH BEROENDEN I

KRONOBERGS LÄN

• Krishanteringsförmågan är avhängig

kunskapen om samhällsviktiga verksamheters sårbarheter. Vad klarar de? Vilka är mest

prioriterade?

• Kunskapen om detta och om

beroendekedjor utvecklas kontinuerligt men bilden är varken komplett eller tillräckligt

konkret

• Den kunskap som finns behöver fördjupas, bearbetas och omsättas så att den kan användas i krishanteringen

MÅL OCH IDÉ

• Ökad kunskap om beroendekedjor för olika typer av scenarier

• Kunskap om samhällsviktig verksamhet omsatt i hanterbara underlag att

använda vid en kris

EFFEKTER

• Ökad förmåga att förutse olika

konsekvenser av händelser. Rutiner för att hantera sådana konsekvenser kan förberedas.

• Höjd kvalitet i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser då ett användbart underlag finns till hands.

AVGRÄNSNINGAR

• Projektet innebär att vissa åtgärder för att förbättra förmågan att motstå

störningar eller minska konsekvenserna av vissa störningar kommer att

identifieras.

• Projektet omfattar dock inte

genomförande av dessa åtgärder utan syftar bara till att bygga upp den

gemensamma kunskapen om

sårbarheten och beroendeförhållanden.

SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET

• Bakgrund i pandemiplanering och Styrel

• Flera problem och frågetecken kring

identifieringen. Vad menas? Detaljnivå? Syftet?

Vad vill vi veta? Och vad vill de att vi ska veta?

• Ett första steg till en kartläggning

• Grupperingen bygger på den indelning som gjorts i MSBs faktablad om samhällsviktig

verksamhet

• Uppdelning

• Samhällsviktig funktion/verksamhet

• Organisation

• GIS-skikt

Funktion/

verksamhet

Organisation GIS Kommentar

Aku tsju khu s  Växjö lasarett

 Lju ngby lasarett?

X

Vård centraler = p rim ärvård ?

Finns ett flertal i sam tliga kom m u ner

X Vilka bord e m ärkas u t?

De som är försörjd a m ed reservkraft?

Psykiatri  Rättsp sykiatriska

regionkliniken

 ?

-

Sm ittskyd d  Sm ittskyd d s- fu nktionen inom Land stinget i länet

-

Om sorg om fu nktionshind rad e och äld re

(boend en etc. inom Land stingets och kom m u nernas försorg)

Finns ett flertal i sam tliga kom m u ner

X Vilka bord e m ärkas u t?

De boend en som är försed d a m ed reservkraft?

Ap otek, läkem ed els- försörjning

Finns ett flertal i sam tliga kom m u ner

X? Bord e viktiga ap otek i resp ektive kom m u n m ärkas u t?

Am bu lanser ? Finns d et

am bu lansstationer i sam tliga kom m u ner?

Bord e några av d essa m ärkas u t?

Hälso- och sjukvård samt omsorg

Samhällsviktig funktion/verksamhet

Organisation GIS Kommentar

El

 Prod u ktion

 Distribu tion

H u vu d leverantörer i kom m u nerna

 Alvesta:

 Lessebo:

 Lju ngby:

 Markaryd :

 Tingsryd :

 Up p vid inge:

 Växjö:

 Älm hu lt:

X  Märka u t

viktiga anläggningar?

Fjärrvärm e

 Prod u ktion

 Distribu tion

H u vu d leverantörer i kom m u nerna

 Alvesta:

 Lessebo:

 Lju ngby:

 Markaryd :

 Tingsryd :

 Up p vid inge:

 Växjö: VEAB

 Älm hu lt:

X  Märka u t

viktiga anläggningar?

Drivm ed el

 Prod u ktion?

 Distribu tion

Viktiga avtalsku nd er för sam hällsviktiga

verksam heter

X? Kan d et vara bra att m ärka u t reservkrafts- försörjd a d rivm ed els- stationer och eventu ellt d rivm ed elsd ep åer.

Fossila bränslen?  ? -

Energiförsörjning

1. En händelse inträffar

2. Denna medför ett antal oönskade konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter

3. Ett flertal organisationer kommer att behöva agera, enskilt eller i samverkan, för att avhjälpa de oönskade konsekvenserna

4. Av hjälpande organisationer är beroende av stödresurser för att kunna utföra sitt arbete

Händelse Avhjälpare

Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess

konsekvenser

Samhälls- konsekvenser

En oönskad händelse medför ett antal oönskade konsekvenser som måste hanteras, ofta på kort tid

Stödresurser

Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess

konsekvenser

Beroendekedja

ANALAYS

1. Värmebortfall 2. Avbrott vatten 3. Pandemi

4. Avbrott elektroniska kommunikationer

5. Störningar i finansiella tjänster/system

• Bakgrund

• Konsekvenser på

samhället och exempel på åtgärder

• Samhällsviktiga

verksamheter och kritiska beroenden (utifrån

modell)

• Förslag på GIS- information Generella beroenden

EXEMPEL 1, VÄRMEBORTFALL

”Många funktioner i samhället försvåras eller upphör utan normal uppvärmning och därför måste värmeförsörjningen vara pålitlig och trygg. Effekten av att uppvärmningen upphör vid ett elavbrott, fel i värmeutrustningen eller brister i bränsleförsörjningen märks inte direkt.

Men inom ett eller några dygn kan det leda till en mycket besvärlig och påfrestande situation för den som bor eller arbetar i den byggnad som är drabbad.

När det inträffar mycket vidsträckta fel i elsystem, som drabbar hela regioner eller haverier som slår ut värmeförsörjningen för många

tusentals människor, drabbas hela samhället av en svår påfrestning som kan vara nästan omöjlig att hantera. Det stora plötsliga elavbrottet kan vara jämförbart med effekten av en jordbävning om det skulle drabba en region i Sverige under den kallaste årstiden. Stormen Gudrun i

januari 2005 var en måttlig varning om vad som kan hända”.

Konsekvenser på samhället

• Utkylning av fastigheter vilket kan leda till behov av omfattande evakueringar och svårigheter att bedriva verksamheter på arbetsplatser utan reservmöjligheter

• Skador på fastigheter

• Extra köldkänsliga personer far illa

Exempel på åtgärder:

• Evakuering av folk till värmestugor/trygghetspunkter och eventuell omflytt av vårdtagare alternativt omflytt av verksamheter till annan plats

• Information till allmänheten

• Reservkraftsförsörjning av viktiga punkter/verksamheter vilket kräver bränsleförsörjning av reservkraftaggregat

Verksamheter som

drabbas av/riskerar att få stora konsekvenser av händelsen

Viktiga verksamheter/

funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen

Stödresurser/-funktion till avhjälpande

verksamheter

 Sju khu s

 Äld reboend en

 Köld känsliga p ersoner i hem m iljö

 Fjärrvärm e- leverantörer - p rod u ktion - d istribu tion

 Elleverantörer - p rod u ktion - d istribu tion

 Kom m u ner

- Äld reom sorgen - Barnom sorgen - H em tjänsten - Vatten-

försörjningen - Inform ation och kom m u nikation

 Land stinget

 Reservkraft vilket kräver bränsle- försörjning av aggregat

 Vatten till

kraftvärm everk

 Bränsle till

fjärrvärm everket

 (N yckel-)Personal

 Transp orter

 Med iciner och hygienartiklar

 Viktiga IT-system

• Befolkning: köldkänslighet, ålder, vårdbehov, boende

• Bebyggelse: fastighetsbeståndets karaktär, uppvärmningssystem

• Fjärrvärmeverk och andra viktiga energianläggningar:

kunder

• Värmestugor

EXEMPEL 2, AVBROTT VATTEN

”Ett avbrott i vattenförsörjningen skulle påverka de allra flesta människor och verksamheter i samhället då vatten är vårt viktigaste livsmedel. Förutom som dricksvatten används vatten även för att klara den personliga

hygienen, för livsmedelshantering och inom industrin. Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för den eller de kommuner som drabbas och det är tveksamt om någon klarar att hantera detta på egen hand.

Livsmedelsverket lyfter i flera av sina rapporter fram slutsatser som gjorts i samband med störningar i vattenförsörjningen. Bland annat pekar man på följande:

• Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat vattenburen smitta som den allvarligaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning och för utvecklingsländer särskilt parasiter.

• I framtiden får vi räkna med att även klimatförändringarna kommer att påverka vattenkvaliteten och därmed risken för vattenburna smittor.

Flera och mer omfattande översvämningar ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter på grund av t.ex. översvämmade

jordbruksmarker och/eller industriområden.

• Att evakuera invånare, inklusive sjukhus, i ett större område som saknar fungerande dricksvattenförsörjning är troligtvis inte möjligt”.

Konsekvenser på samhället:

• Samhällsviktiga verksamheter som sjukhus och andra

vårdinrättningar, äldreboenden och livsmedelsproducenter får svårt att bedriva verksamhet utan tillgång på dricksvatten och fungerande avlopp.

• Övriga verksamheter, exempelvis inom kommunens regi eller privata företag, kan få problem med att bedriva sin

verksamhet (särskilt om avloppssystemen inte fungerar).

• Risk för att smitta och föroreningar sprids.

• Hårt tryck på kommunen när det gäller att fördela ut reservvatten till allmänheten.

Exempel på åtgärder för att avhjälpa en inträffad händelse:

• Aktivera regional nödvattenplan

• Placera ut reservvatten på strategiska ställen

• Information till allmänheten

Verksamheter som drabbas av/riskerar att få stora

konsekvenser av händelsen

Viktiga verksamheter/

funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen

Stödresurser/-funktion till avhjälpande

verksamheter

 Privatp ersoner (d ryck, hygien, toaletter)

 Vård och om sorg

 Livsm ed elsind u strin

 Vattenleveran - törer

- intag - rening - d istribu tion

 Kom m u ner - Äld reom sorg - Barnom sorg - Skolkök/

kostenheter - Inform ation och

kom m u nikation

 Land stinget - H ygien - Sterilisering - Tvätt

- Matlagning

 Livsm ed els- verket

 (N yckel) p ersonal

• Trygghetspunkter eller andra platser där information till allmänheten

kommer att finnas

• I förväg bestämda platser där reservvatten kan placeras

• Sjukhus, övriga vårdinrättningar och äldreboenden

• Viktiga vattenberoende industrier

• Vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät

FORTSATT ARBETE

FRAMTIDA RSA

• Grund för verksamhetsplanering hos Lst och Krissamverkan Kronoberg

• Bredare process

• Intern grupp som höjer kunskapsnivån generellt, kompletterar med kompetens från externa aktörer där det behövs och föreslår särskilda insatser där kunskapen behöver höjas

• Privat-offentlig samverkan i form av scenarioanalys vid tex förmågebedömningar eller tex frukostmöten. Även runt sakfrågor

• Ambition om gemensam bild – Krissamverkan Kronobergs RSA

• RSA med fler perspektiv och målgrupper

TACK!