PM
Dagvattenutlåtande för planläggning av Detaljplan 233 Sörstafors
Sörsta 6:1>5, del av Sörsta 1:25.
Hallstahammars Kommun
Projektnamn: Dagvattenutredning Dp 233 Sörstafors Projektnummer: 21329
Skapat av: Jimmy Pettersson Datum: 2022-01-13
Kund:
Hallstahammar kommun Samhällsbyggnadsenheten 734 80 Hallstahammar.
Konsulter:
Loxia Mälardalen AB Fabriksgatan 8
702 10 Örebro
Innehåll
1. Bakgrund ... 1
2. Uppdragsbeskrivning ... 2
3. Förutsättningar ... 3
3.1. Miljökvalitetsnorm för vatten ... 3
3.2. Riktvärden dagvatten ... 3
3.3. Dagvattenpolicy för Hallstahammar... 4
3.4. Angränsande områden och planer ... 4
3.5. Rening ... 4
4. Befintliga förhållanden ... 4
4.1. Markförhållanden ... 4
4.2. Inströmningsområden ... 7
4.3. Markavvattningsföretag ... 10
4.4. Befintliga ledningar ... 10
4.4.1. El-tele-opto ... 10
4.4.2. Spill-, Vattenledningar ... 10
4.4.3. Dagvattenledningar ... 10
4.5. Recipient ... 11
4.6. Geoteknik ... 11
4.7. Hydrologiska förutsättningar ... 11
5. Områdesbeskrivningar och beräkningar ... 11
5.1. Planerade ytor ... 11
5.2. Översvämningsområden ... 11
5.3. Utförda beräkningar ... 12
5.3.1. Område A... 13
5.3.2. Område B ... 13
5.3.3. Område C ... 14
5.3.4. Område D ... 15
5.3.5. Område E ... 16
6. Förslag på lösningar ... 17
6.1. Område A... 17
6.2. Område B ... 18
6.3. Område C ... 20
6.5. Område E ... 22
7. Principritning fördröjning ... 23
8. Utförande och underhåll ... 24
9. Påverkan MKN ... 24
10. Tillstånd/anmälningar ... 24
11. Känslighetsanalys ... 25
12. Skyfall och långvariga regn ... 25
13. Slutsats ... 26
14. Referenser ... 27
Bilaga: Planillustration Exark Arkitekter
1. Bakgrund
Hallstahammars kommun har gett Loxia uppdraget att ta fram en dagvattenutredning som ska ligga till grund för detaljplanearbetet gällande detaljplan 233 Sörstafors. Planområdet är beläget i norra delen av Kolbäck i Hallstahammars kommun, strax söder om E18 och är uppdelad i två områden där väg 252 separerar dem. Området består idag mestadels av oexploaterad mark blandat med
skogsmark, sly och åkermark. Del av fastigheten Sörsta 6:1 är idag exploaterad med industrin Sörstafors bruk med tillhörande komplementbyggnader samt asfalterade ytor.
Inom detaljplanen planeras det för områden med blandad bostadsbebyggelse bestående av radhus och flerbostadshus med maximalt 3 våningar. På östra sidan om väg 252 planeras befintliga
anslutningar mot väg 252 behållas och nya gator till respektive bebyggelse utförs inom fastighet. På västra sidan kommer en ny anslutning till väg 252 skapas då området på den sidan idag är
oexploaterad.
Detaljplanens utbredning planeras bli ca 1,27 ha för området väster om väg 252 och ca 10,28 ha för området öster om väg 252. Dagvattenutredningen ska undersöka planens lämplighet för att
omvandla dagens markanvändning till bostäder samt lokalgator och vilka åtgärder som kan behövas för den framtida exploateringen av området.
Utredningens begränsningsområde är detaljplanen samt närliggande naturmark och det kommunala ledningssystemet.
Effekten av skyfall och långvariga regn undersöks i dagvattenutredningen och förslag ges på åtgärder som kan minska risken för skador på fastigheter.
Figur 1.1. Ungefärligt område ritat i rött för detaljplan 233 Sörstafors, Kolbäck.
(minkarta.lantmateriet.se, 2021)
• Digitala kartor från Lantmäteriet
• SGU – Sveriges Geologiska Undersökning
• Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
• Svenskt vatten P104, P105, P110
• Beräkningar av kapacitet för befintligt dagvattennät – Hallstahammars kommun
• Digitalt underlag, Grundkarta, Ledningar – Hallstahammars kommun
• Skyfallskartering 2018 - SMHI
3. Förutsättningar
3.1. Miljökvalitetsnorm för vatten
EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner.
Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 2015. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktärens mål och framåtsyftande. Miljökvalitetsnormer är inte definitiva.
Mälaren, som är recipienten för dagvattnet från bland annat Kolbäcksån, benämns i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som: Vattenförekomst VISS EU_CD: SE659229-151821. God Ekologisk status ska uppnås 2027, kemisk status uppnår ej god kemisk ytvattenstatus.
Vattendraget Kolbäcksån mellan Freden/Mälaren och Sörstafors vilket ligger nedströms planområdet benämns i VISS som: Vattenförekomst VISS EU_CD: SE660312-152532. Status för Kolbäcksån bedöms ha måttlig ekologisk status med målet god ekologisk status 2027. Denna del av Kolbäcksån uppnår inte god kemisk status (med anledning av bromerade difenyletrar och kvicksilver samt
kvicksilverföreningar). Om dessa ämnen undantas uppnås statusen god.
Vattendraget Kolbäcksån mellan Sörstafors och Östersjön vilket ligger uppströms planområdet benämns i VISS som: Vattenförekomst VISS EU_CD: SE661289-152248. Status för Kolbäcksån bedöms ha måttlig ekologisk status med otillfredsställande ekologisk potential. Denna del av Kolbäcksån uppnår inte god kemisk status (med anledning av bromerade difenyletrar och kvicksilver samt kvicksilverföreningar). Om dessa ämnen undantas uppnås statusen god.
Vattendraget Svenbybäcken vilket leds genom detaljplanen benämns i VISS som: Vattenförekomst VISS EU_CD: SE661145-151882 Svenbybäcken. Status för Svenbybäcken bedöms ha måttlig ekologisk status. Statusen prognosticeras som god år 2027. Svenbybäcken uppnår inte god kemisk status (med anledning av bromerade difenyletrar och kvicksilver samt kvicksilverföreningar). Om dessa ämnen undantas uppnås statusen god.
3.2. Riktvärden dagvatten
Nationellt finns inga fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten.
3.3. Dagvattenpolicy för Hallstahammar
Hallstahammars kommun har ett pågående arbete med att ta fram en dagvattenpolicy för kommunen.
Enligt den pågående dagvattenpolicyn i Hallstahammar är denna exploatering att betrakta som en tät bostadsbebyggelse med återkomsttid för trycklinje i marknivå. Dagvattenåtgärder ska dimensioneras utifrån ett regn med 20-års återkomsttid, med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vatten P110.
Bakgrundsflödet som får släppas ut från planområdet dimensioneras utifrån ett regn med 2-års återkomsttid. Enligt Hallstahammars kommun ska dagvatten i största mån fördröjas och infiltreras i planterings- och grönytor. Stuprör till komplementbyggnader ska förses med utkastare.
3.4. Angränsande områden och planer
Idag leds dagvatten från ytorna antingen direkt till Svenbybäcken eller direkt till Kolbäcksån. Det finns inga dagvattensystem som idag leder dagvatten från fastighetsmarken till Svenbybäcken eller
Kolbäcksån. Däremot finns det en dagvattenledning längs med väg 252 med utlopp vid befintlig bro.
Denna ledning avvattnar villaområdet med mera sydväst om planområdet.
3.5. Rening
Då Kolbäcksån kommer att ingå i det framtida vattenskyddsområdet i kommunen gällande primär och sekundär skyddszon för ytvatten får dagvatten från kör- och parkeringsytor på fastighetsmark inte direkt avledas till Kolbäcksån. Dagvatten ska i största möjliga mån avledas till grönytor, så att föroreningar ges möjlighet att tas upp av vegetationen. Grönytor med lämplig uppbyggnad av vegetation, jord- och krossmaterial ger möjlighet till sanering vid eventuellt större förorenat utsläpp innan det når ut till recipient. Där det inte finns möjlighet att avleda dagvatten från kör- och
parkeringsytor till grönyta, ska dagvatten ledas till dagvattenbrunn som förses med reningsfilter alternativt oljeavskiljare.
4. Befintliga förhållanden
4.1. Markförhållanden
Planområdet är idag beläget på skogsmark och jordbruksmark. Mellan den norra delen och den södra delen av planområdet finns idag ett bebyggt villaområde. Östra delen av planområdet är idag
bebyggt med Sörstafors bruk. Väster och söder om planområdet finns befintliga åkermarker och norr om planområdet finns ett befintligt bebyggt villaområde.
Planområdets topografi är relativt kuperad med tydliga fall mot Svenbybäcken och Kolbäcksån.
Området har en höjd över havet som varierar från +13 till +21 meter.
Figur 4.1.1. Bild med indelade områden.
Enligt SGU:s kartor, se figur 4.1.2 och 4.1.3, kan man se en översiktlig förväntan gällande jordarter inom planområdet samt genomsläpplighet för infiltration av vatten. Planområdets västra del i område A består av svämsediment och postglacial finlera. Detta område har sämre möjligheter att infiltrera vatten.
Område B består av postglacial finlera med sämre möjligheter till infiltration. Område C består av glacial lera och postglacial lera med sämre möjligheter till infiltration.
Område D ligger inom ett område som tidigare har fyllts upp för befintlig bebyggelse och det har då bättre möjligheter till infiltration.
Största delen av område E ligger även det inom det område som består av fyllnadsmassor med bättre möjligheter till infiltration. Södra breda delen av område E består av en mindre remsa postglacial lera med sämre möjligheter till infiltration.
Figur 4.1.2. Jordarter inom området.
Figur 4.1.3. Genomsläpplighet i marken för området.
4.2. Inströmningsområden
Planområdet har en kuperad topografi med tydliga lutningar vilket minskar risken för inströmmande dagvatten från närliggande områden. Det område med störst risk att påverkas av inströmmande dagvatten är område A och E. Vid område A är det åkermarken som lutar från söder till norr i figur 4.2.1. En simpel lösning för att leda bort eventuellt dagvatten från åkermark är att skapa ett avskärande dike mellan område A och åkermarken. Dessutom har åkermarken troligtvis
åkerdränering vilket kan leda dagvatten mot Svenbybäcken. Område A kommer även att behöva höjas med fyllnadsmassor för att klara översvämningsproblematiken kring Svenbybäcken inom planområdet.
Figur 4.2.1. Tolkat område i blått för avrinning som kan påverka område A i rött.
Vid område E finns idag ett dike från gång- och cykelbanan i höjd med korsningen väg 252 och Oxbacksvägen som mynnar i område E. Område och flöde som kan bidra till detta dike är okänt, då underlag är ofullständiga. Vid platsbesök har området identifierats med stående vatten. Detta dike behöver sammankopplas med befintligt dike österut mot Kolbäcksån vid framtida exploatering. Se figur 4.2.2 och 4.2.3.
Figur 4.2.2. Ortofoto med dikets placering.
4.3. Markavvattningsföretag
Inom planområdet finns markavvattningsföretaget ”Åbybäckens vaf 1922”, vilket består av dike samt båtnadsområde. Detta markavvattningsföretag är ett av vattendragen som kommer svämma över vid större regn enligt MSB:s översvämningsportal, se figur 5.2.1.
Figur 4.3.1. Markavvattningsföretaget ”Åbybäckens vaf 1922” dike samt båtnadsområde.
4.4. Befintliga ledningar
4.4.1. El-tele-optoInget ledningsunderlag är inhämtat.
4.4.2. Spill-, Vattenledningar
avvattnas via denna dagvattenledning. Väg 252 avvattnas via vägdiken ner till Svenbybäcken med undantag för vissa lågpunkter vilka har anslutits till dagvattenledningen.
4.5. Recipient
Slutlig recipient är Mälaren via Kolbäcksån.
4.6. Geoteknik
En geoteknisk utredning från Bjerking, 2021-12-22, finns framtaget för området.
4.7. Hydrologiska förutsättningar
Vattenståndet i Svenbybäcken har mätts i november 2021 och varierar mellan ca +13 i områdets nordvästra del och +12,6 i områdets sydöstra del.
Vattenståndet i Kolbäcksån har mätts i augusti 2021 på nivån +14,8 uppströms och +12,2 nedströms Sörstafors Kraftstation.
Grundvatteninmätningar har utförts i samband med geoteknisk undersökning inom delområden A, C och E vilket påvisar olika grundvattennivåer.
I område A har ett grundvattenrör installerats där marknivån ligger på +15,5 med en grundvattennivå på +15,0 - 15,2 m.
I område C har två grundvattenrör installerats där ena grundvattenrörets marknivå ligger på +17,4 med en grundvattennivå på +14,4 - 14,6 m. Det andra grundvattenrörets marknivå ligger på +18,6 med en grundvattennivå på +14,6 m.
I område E har två grundvattenrör installerats där ena grundvattenrörets marknivå ligger på +13,6 med en grundvattennivå på +12,3 – 12,4 m. Det andra grundvattenrörets marknivå ligger på +18,5 med en grundvattennivå på +13,1 - 13,3 m.
5. Områdesbeskrivningar och beräkningar
5.1. Planerade ytor
Det nya planområdet består av cirka 11,55 ha varav 6,64 ha planeras bli yta för bostäder med
tillhörande grönytor, parkeringar och gata. Resterande yta planeras förbli oexploaterad. Planområdet är planerat på dels befintlig skogsmark och jordbruksmark med sämre infiltrationsförhållanden, dels ett område som är uppfyllt med fyllnadsmassor sedan tidigare med goda infiltrationsförhållanden.
5.2. Översvämningsområden
Utifrån översvämningskartering från MSB går det att bedöma att vattennivån för Svenbybäcken inom området Sörstafors kommer vid ett 100-årsflöde stiga upp till ca +15 m och vid ett 200-årsflöde stiga upp till ca +15,5 m över havet. Med hänsyn till detta bör marknivå på exploaterad mark ej understiga +16 m över havet.
Figur 5.2.1. Översikt från MSB:s översvämningsportal.
5.3. Utförda beräkningar
Loxia har gjort översiktliga beräkningar för att undersöka framtida behov av åtgärder för
dagvattenhantering. Beräkningarna är att betrakta som överslagsmässiga och framtida utformning kan påverka flöden och fördröjningsvolymer. Beräkningarna är uppdelade i delområden enligt figur 4.1.1. Då bebyggelsens utformning inte är mer utförlig än husplaceringar och gatustråk, används en avrinningskoefficient utifrån bebyggelsetyp. För detta planområde har avrinningskoefficient 0,40 använts enligt tabell 4.9 från Svenskt Vatten P110, då området är kuperat idag men i framtiden kommer bli flackt på grund av uppfyllnad inom planområdet. I tabellerna för respektive område finns beräkningar för framtida flöden samt bakgrundsflöden. Bakgrundsflödet är det flöde som får släppas
5.3.1. Område A
Figur 5.3.1.1. Beräkning av framtida flöden för område A.
Figur 5.3.1.2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym för område A.
Inom område A kommer 137 m3 dagvatten att behöva fördröjas.
5.3.2. Område B
Figur 5.3.2.1. Beräkning av framtida flöden för område B.
Figur 5.3.2.2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym för område B.
Inom område B kommer 201 m3 dagvatten att behöva fördröjas.
5.3.3. Område C
Figur 5.3.3.1. Beräkning av framtida flöden för område C.
Figur 5.3.3.2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym för område C.
Inom område C kommer 134 m3 dagvatten att behöva fördröjas.
5.3.4. Område D
Figur 5.3.4.1. Beräkning av framtida flöden för område D.
Figur 5.3.4.2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym för område D.
Inom område D kommer 21 m3 dagvatten att behöva fördröjas.
5.3.5. Område E
Figur 5.3.5.1. Beräkning av framtida flöden för område E.
Figur 5.3.5.2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym för område E.
Inom område E kommer 220 m3 dagvatten att behöva fördröjas.
6. Förslag på lösningar
Inom planområdet finns det idag en dagvattenledning längs med väg 252 med utlopp i
Svenbybäcken. Befintlig kapacitet för denna ledning är idag okänd och anslutning av dagvatten från planområdet till denna ledning är idag inte beaktad med hänsyn till okända förhållanden uppströms dagvattenledning. Dagvatten från delområden bör kunna ledas till Svenbybäcken eller Kolbäcksån via interna ledningssystem/dikessystem med egna separata utlopp.
6.1. Område A
Område A kommer behöva fyllas med fyllnadsmassor på grund av översvämningsrisken från Svenbybäcken. I och med detta kommer möjlighet för fördröjning samt infiltration att finnas för grunda dagvattenmagasin såsom krossmagasin och växtbäddar. Område A kommer behöva ett avskärningsdike mellan befintlig åkermark och exploaterad mark för att hantera inströmmande dagvatten från åkermark.
Inom område A behöver cirka 137 m3 dagvatten fördröjas vid en exploatering enligt planillustration från Exark Arkitekter.
Ett alternativ för dagvattenhantering skulle kunna vara att anlägga ett fördröjningsdike längs med fastighetsgränsen vid väg 252 med dikeslutning norrut. Vid planerad infartsväg kan man placera en trumma för att sedan leda dagvatten till en dagvattendamm i nordöstra delen av området, med ett utlopp i Svenbybäcken. Skulle ett fördröjningsdike placeras enligt figur 6.1.1, skulle man kunna
figur 6.1.1 med en yta på 300 m2 och 0,5 m djup, skulle man kunna fördröja upp till 150 m3
dagvatten. Väljer man att utföra den som en LOD-damm med 0,2 m djup skulle man kunna fördröja upp till 60 m3 dagvatten.
dagvattenmagasin i form av krossmagasin och växtbäddar där marken planeras att fyllas upp.
Inom område B behöver cirka 201 m3 dagvatten fördröjas vid en exploatering enligt planillustration från Exark Arkitekter.
Ett alternativ för dagvattenhantering för detta delområde skulle kunna vara fördröjningsdiken längs med fastighetsgräns vid väg 252, med trummor under planerade parkeringar inom planområdet.
Väljer man att utföra ett fördröjningsdike enligt gröna linjer i figur 6.2.1, skulle man kunna fördröja upp till 150 m3 dagvatten. En kompletterande lösning för dagvattenhantering skulle kunna vara krossdiken längs med parkeringar samt lokalgator inne på området. Skulle man anlägga krossdiken enligt gula linjer i figur 6.2.1 skulle man kunna fördröja upp till 82 m3 dagvatten.
För tomterna i mitten av område B föreslås krossdike för att hantera dagvatten då marken behöver luta bort från byggnaderna. Ovanför dessa krossdiken i figur 6.2.1 föreslås en LOD-damm placeras. En LOD-damm är cirka 0,2 m djup och väljer man att placera en sådan i denna yta skulle man kunna fördröja upp till 50 m3 dagvatten.
I det fall möjlighet inte finns att skapa fördröjningsdike likt förslag i figur 6.2.1 föreslås ett internt ledningssystem vilket kan transportera dagvatten till dagvattendammar antingen i nordvästra delen eller i den sydöstra delen av område B. Dessa dammar skulle behöva utformas med ett större djup än 0,2 m, vilket föranleder skydd för allmänheten mot att ramla ner i en damm. Skulle man placera dammar enligt blåa cirklar i figur 6.2.1 med ett djup på cirka 0,5 m, skulle man kunna fördröja cirka 110 m3 dagvatten per damm. Väljer man att utföra dessa dammar som LOD-dammar med ett djup på
0,2 m, skulle man kunna fördröja upp till 46 m3 dagvatten.
Figur 6.2.1. Förslag på dagvattenhantering för område B. Röd linje är planområdesgräns, grön linje är fördröjningsdike, orange linje är trumma, gul linje är krossdike, blå cirkel är dagvattendamm och ljusblå cirkel är LOD-damm.
6.3. Område C
Område C är ett kuperat område där det inte kommer vara nödvändigt att fylla upp marknivåer för
finns tre LOD-dammar utritade i olika storlekar, detta ska ses som förslag då det finns utrymme att göra dessa större. Placerar man krossdiken enligt figur nedan kan man fördröja upp till 32 m3 dagvatten. Väljer man att leda dagvatten till LOD-dammarna kan man fördröja mellan 25 – 80 m3.
Figur 6.3.1. Förslag på dagvattenhantering för område C. Röd linje är planområdesgräns, grön linje är fördröjningsdike, gul linje är krossdike och ljusblå cirkel är LOD-damm.
6.4. Område D
Område D har sämre möjligheter att skapa fördröjning via öppna diken eller dammar då området är mindre än dem andra och marken lutar kraftigt. Samtidigt behöver inte området fördröja lika många kubik med dagvatten likt de andra områden inom planområdet. Marken inom område D består idag av fyllnadsmassor, vilket innebär att det finns goda infiltrationsmöjligheter.
Inom område D behöver cirka 21 m3 dagvatten fördröjas vid en exploatering enligt planillustration från Exark Arkitekter.
Ett alternativ till dagvattenhantering är att förlägga ett krossdike längs med planerad väg med lutning norrut, där vägen och framsidan av byggnaderna kan avvattnas och fördröjas samt infiltreras
gemensamt. Baksidan av dessa tomter kommer luta kraftigt ner mot Svenbybäcken, vilket försämrar
baksidan av parhusen är att förlägga lokalt placerade stenkistor. Skulle man placera krossdiken enligt figur 6.4.1 skulle man kunna fördröja upp till 16 m3 dagvatten.
Figur 6.4.1. Förslag på dagvattenhantering för område D. Gul linje är krossdike.
6.5. Område E
Område E behöver inte fyllas upp för att klara översvämningsnivån då området redan idag ligger på en högre nivå jämfört med de andra områden. Större delen av området har även till stor del fyllts upp för befintlig exploatering vilket innebär att det finns bättre infiltrationsmöjligheter. Det är mest fördelaktigt att fördröja dagvatten närmast källan än att samla upp dagvatten via ledningssystem och leda till en damm, då det skulle innebära att ledningssystem och eventuella dammar skulle behöva göras väldigt stora. Område E kommer behöva ett avskärningsdike mellan befintlig åkermark och exploaterad mark för att hantera inströmmande dagvatten från åkermark/dike vid gång- och
I det fall det skulle behöva fördröjas mer dagvatten finns möjlighet att skapa en damm i östra delen av området nära Kolbäcksån enligt blå cirkel i figur 6.5.1. Inom det området finns det möjlighet att skapa en damm på 500 m2 vilket kan, med ett djup på 0,5 m, fördröja upp till 250 m3. Väljer man att utföra det som en LOD-damm, kan det fördröja upp till 100 m3.
Figur 6.5.1. Förslag på dagvattenhantering för område E. Rosa linje är ett avskärningsdike, gul linje är krossdike, grön linje fördröjningsdike och blå cirkel är dagvattendamm.
7. Principritning fördröjning
I denna utredning har förslag på olika dagvattenlösningar beskrivits. Nedan redovisas dessa principer översiktligt.
Figur 7.1. Exempel på fördröjningsdike med dräneringsledning.
Figur 7.2. Exempel på krossdike med dräneringsledning.
Figur 7.3. Exempel på damm med oljeavskiljare alternativt brunn med filterinsats.
8. Utförande och underhåll
Eventuella krossdiken och stenkistor som utformas inom planområdet bör utföras med
materialskiljande geotextil, för att förebygga transport samt förhindra finpartiklar från närliggande jordarter från att sätta igen magasinen.
Eventuella dagvattendammar och fördröjningsdiken som utformas inom planområdet behöver skötas årligen genom skörd och borttagning av vegetation i erforderlig omfattning. Vegetationen behöver skördas och tas bort under hösten innan den vissnar och lägger sig på botten av dammar/diken.
9. Påverkan MKN
Miljökvalitetsnormerna för Svenbybäcken samt för Kolbäcksån mellan Freden/Mälaren och Sörstafors/Östersjön bedöms inte påverkas negativt av projektet. De ämnen som påverkar den kemiska statusen negativt (kvicksilver och bromerade difenyletrar) kommer inte att hanteras inom projektet.
Anmälan om vattenanläggning (Hallstahammar kommun) kommer krävas i de fall man planerar att släppa ut dagvatten direkt till Svenbybäcken eller Kolbäcksån.
11. Känslighetsanalys
Beräkningar för dagvattenfördröjningar inom detta planområde är baserade på en procentuell andel av hårdgjorda ytor likt asfalt och tak på cirka 40 %. Ifall denna procentuella andel ökar, kommer även fördröjningsbehovet öka. I figur 10.1 redovisas skillnaderna vid en teoretisk höjning av den
procentuella andelen från 40 % till 50 % respektive 60 %.
Figur 10.1. Känslighetsanalys avseende procentuell andel hårdgjorda ytor.
Från figur 10.1 går det att utläsa att det blir mer fördelaktigt att bebygga planområdet med mindre hårdgjorda ytor med hänsyn till fördröjningsvolymer.
12. Skyfall och långvariga regn
Belastande flöden från närliggande områden bedöms kunna hanteras via avskärande diken då markareor som kan bidra till flödet är begränsande, och bör således inte påverka planområdet.
Beskrivna fördröjningsdiken beräknas ha fullgod kapacitet för långvariga regn inom planområdet.
Projektering och höjdsättning av mark inom planområdet bör ta hänsyn till händelse av skyfall och långvariga regn, då markytor mättas och inte kan infiltrera mer vatten. Höjdsättning av mark bör möjliggöra för ytlig avrinning från respektive delområde till eventuella fördröjningsdiken eller recipient.
13. Slutsats
Inom detta planområde kommer cirka 713 m3 dagvatten att behöva fördröjas beräknat på ett 20- årsregn vid en exploatering enligt planillustration från Exark Arkitekter. Med förutsättningen att marken inom planområdet kommer fyllas upp med hänsyn till Svenbybäckens översvämningsrisk från skyfallskartering utförd av MSB, samt att det är ett kuperat område med tydliga lutningar mot befintliga vattendrag, bedöms detta område har goda möjligheter att skapa fördröjningar både med och utan infiltration. I och med att planområdets dagvattenberäkningar baseras på 20-årsregn innebär det att många kubik med dagvatten behöver fördröjas. För att nå den fördröjning som föreskrivs i denna utredning kan en kombination av olika åtgärder behövas. Slutliga val av fördröjningsåtgärder och dess utformning måste göras i dialog med bland annat geotekniker och landskapsarkitekter i detaljprojektering.
14. Referenser
Lantmäteriet kartor
https://kso.etjanster.lantmateriet.se/
VISS Vattenkartan
https://viss.lansstyrelsen.se/Maps.aspx SGU kartor
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
https://gisapp.msb.se/Apps/oversvamningsportal/enkel-karta.html Länsstyrelsen
https://ext-
geoportal.lansstyrelsen.se/arcgis/apps/MapSeries/index.html?appid=0d5184a960834906af2e0fc 72d8cd99d
12 15
15
15 15
15
15
15
12 12 12
15 16
15
12
15 15
15
15
15 15
12
12
15 15
15 15
15
15
15
15
15 15
15
15
15
15
15
15
15 13
12
12
12
12
12
12 12 16
16
16
16 16
13
13 13
13
13
13
16
13 13
13 13
13
13 13
13
16 13
16 13
13
13 13
13
13 13
13
16 16
13
16
16 16 13
13
13 13
13
20
13
20
20 16
13 16
13 16
13 13 16
13
13 13
13 13
13
13 13
13 13 13
13 13 13
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
16
13
16
16
16
16
16
16
16
16 16
16
16
16
16 16
16
14
14 14
14 14
14 14
17
14
14
14
17
14 14
14
14
14 14
14
14
14
17
17
17 17
14
17
14
14
14
14 14
14
14
14 17
17 17
17
17
14
14 14
14
14
15
17
15 15
15 15 17
17
17
17
15 15
15
12
15 12
17
17 17
17
17
17 17
17 17
17
17
17
17
17 17
17
17
17 17
15
15 15
15
15
15
17
17
17
17
17
17
17 15
15
15
15 15
15
15
15
15 15
15
15
15
15 15
15
15 15
20
19
19
19
19
19
19
12 12
19 19 19
19
20
19
19
19
19
19 19
20
19
19 19
19 19
19
19
19
19
19
19
19
19
19 19
19
19 19
19
20
18
18 18
18 18
18
18
20
18 18
18 18
18
18 18
18 18
18 18
18
18
18 18
18
18
18 18
18
18
18
18
18 18
18
18
18
18 18 18
18
18
18
18
18 18
18
18
18
18
18 18
19
19 19
19
19
19
19
19
19
19 19
19
19
19
19
19
19
19 19
19
19
19
19
19
19
19
19 19
19
19
21
21
21 21
21
21
21 21
21 21
22
22
20
20
20
20 23
20
20
20
20
20
20
20 22
20
20
20
20
20 20
20
20 20
22
22 21
21 21
21
21
21
21
Amsta 3:4 Frössvi 1:115
Frössvi 2:10
Näs 1:27>6
Sörsta 1:25
Sörsta 1:2 Sörsta 1:35
Sörsta 1:36
Sörsta 3:10>2
Sörsta 6:1>5
Sörsta 6:17
Sörsta 6:34>2
Sörsta 6:39 Sörsta 6:40
Sörsta 6:41
Sörsta 6:42
Sörsta 6:66 Sörsta 6:67
Sörsta 6:68 Sörsta 6:69
Sörsta 6:70
Sörsta 6:71
Sörsta 6:72
Sörsta 9:9
Sörsta 9:10
Sörsta 9:14
Sörsta 9:15
Sörsta S:1
600 BTG
225 BTG 300 BTG
160 PVC
300 BTG 300 BTG
300 BTG
160 PVC
225 BTG
180 PEH
100 GJJ
100 180 PEH
50
160 PVC
160 PVC
160 PVC
50
100
Sörsta 6:1 Sörsta 6:1
Sörsta 6:1
18
160 PVC
FÖRHANDSKOPIA PLANILLUSTRATION FÖRKLARINGAR
Planerad ny bebyggelse
Totalt: ca 120 - 142 bostäder
Befintlig bebyggelse
Befintlig bebyggelse som rives
+20,0 +19,3
+19,5
+19,5
+19,5 +18,5 +19,0
+19,0
+19,0
+18,0
+14,0 +18,0
+17,5
+17,5
+19,0
+19,0
+18,5 +18,0
+17,0 +17,0
+18,5
+17,3 +17,3
+17,5 +17,8
+19,2
+20,0 +16,3
+14,0
+00,0
Föreslagna marknivåer
+17,0
+16,0 +17,0
+17,0
+16,5
19
Trafo
Trafo
+17,5
+19,0
+19,0
