ARBETSPLAN

(1)

ARBETSPLAN 2018 - 2019

BACKLURA FÖRSKOLA

Vi utgår från barnets perspektiv

På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade. Barnen ska ha inflytande i sin verksamhet, få utveckla sin kreativitet, fantasi och nyfikenhet. Våra värden genomsyrar vår verksamhet och vårt förhållningssätt präglas av värdeorden:

Välkomnande, Engagerande, Inspirerande, Inflytande och Olikhet, som ligger till grund för en demokratisk förskola.

Hur får vi barnen att tro på sin egen förmåga?

Vi bygger lärandemiljöer i förskolan. Kunskap är viktigt för förståelsen hur saker fungerar och hör ihop med varandra. Om vi tänker ett steg till: Hur kan vi få barnen att bli reflekterande så att de tänker utanför ramarna? Hur kan vi få barnen att tänka kritiskt och empatiskt?

I framtiden kommer vi att behöva många människor som är tänkare. Vi kommer behöva människor som tänker på människor, samhället, staden, landet och världen. Vi kommer att behöva människor med nya sätt att tänka på t.ex. hur vi tar hand om vår miljö. Vi kommer att behöva människor som arbetar för demokrati.

Det arbetet börjar i förskolan.

(2)

Lokal arbetsplan 2018/19

”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande

människor och samhällsmedlemmar främjas” (Lpfö 98, reviderad 2016)

Styrdokument Internationella styrdokument:

• FN:s barnkonvention • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Nationella styrdokument:

• Skollagen (2010:800)

• Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 Kommunala styrdokument:

 Nynäshamns kommuns verksamhetsplan

 Nynäshamns kommuns värdegrund

 Nynäshamns kommuns verksamhetsidé Lokala styrdokument:

• Lokal arbetsplan för Backlura förskola

• Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Backlura förskola Framtagen, utvärderas/revideras

Arbetsplanen revideras och utvärderas 2019. Den nya reviderade arbetsplanen beslutades på planeringsdagen 2018 och gäller för läsåret 2017 till juni 2018.

Mål:

All personal skall ha kännedom om våra styrdokument och aktivt arbeta efter dessa Läroplanens strävansmål:

Vårt uppdrag är att följa hela läroplanen, i vår lokala arbetsplan 2017 beskriver vi ett antal av målen som vi fokuserar extra på. Vi har också lagt till två egna.

(3)

2.1 Normer och värden

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd eller stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt” (Lpfö 98,

reviderad 2016) Mål att sträva mot:

Varje barn utvecklar:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Så här arbetar vi för att nå målen:

Vi arbetar med strukturer och rutiner kopplat till va rt gemensamma fo rha llningssa tt. Vi lyfter fra gan i barngruppen ”Hur a r man en bra kompis?” Vi uppmuntrar barnen i deras relationsskapande och bjuder in till olika positiva mo tesplatser da r samspel kan

utvecklas. Vi visar och pratar om ka nslor.

Tid är viktig att få tänka, svara, göra och lära. Tid att få återbesöka saker man har lekt/upplevt tillsammans, att stanna upp och göra igen. Tid till ha omsorg om och äga sin förskolemiljö och utveckla den i samspel med andra barn och pedagoger.

Vi lyssnar och kommunicerar genom olika uttrycksätt som tillexempel, verbalt, tecken-bildstöd, bild och rörelse.

Vi använder oss av lärplattan för att ge barnen verktyg att visa vilken sång de vill att vi sjunger. Vi spelar även musik och sånger på andra språk. Lärplattan har också fungerat som ett verktyg för samspel.

Barnen kan ta för sig i miljön och vi ser till att det finns material som de efterfrågar, eller som pedagogerna bjuder in till. Vi arbetar med att barnen ska vara delaktiga i alla

processer.

Den pedagogiska miljön utformas så att det vidgar barnens värld där de kan välja aktiviteter, lekar, lekkamrater och lekmaterial på icke könsbundet sätt. Vi har färdigt

(4)

material och mycket ostrukturerat tillexempel material från naturen. Det ostrukturerade materialet stimulerar till fritt tänkande. Vi utgår från barnens lek och utforskande. Vi skapar en tydlighet och tillgänglighet i lärmiljön genom att skapa mötesplatser och mindre rum i det stora rummet med material som är i barnens nivå. Miljöerna utformas så att alla barn får möjlighet att göra egna val och får utmaningar. Dagen organiseras så att barnen kan träffas i mindre grupper och använda miljön för lek, skapande och lärande. Vi använder pedagogisk dokumentation och reflektionstid för att kunna möta barnen utifrån deras behov och individuella förutsättningar.

Vi tar tillvara på de olika etniciteter som finns i barngruppen genom att bland annat lyfta fram sånger, ord, fraser och välkomsthälsningar. Vi har samma förhållningssätt i mötet med alla barn oavsett kön. I sånger/litteratur byter vi ut ”han” mot ”hon” eller

”hon” mot ”han”. Vi använder litteratur som synliggör alla människors lika värde. Vi granskar vårt eget arbete genom att diskutera en diskrimineringsgrund på varje APT.

Det här vill vi utveckla:

 barns möjligheter att uttrycka sig på olika sätt tillexempel genom.

teckenstöd/bildstöd, olika former av rörelse samt estetiska material.

 öka inslaget av demokrati och delaktighet.

 sång och musik från olika kulturer, tecken och ord från olika länder.

2.2 Utveckling och lärande

”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter” (Lpfö 98, reviderad 2016)

(5)

Mål att sträva mot:

Arbetet på förskolan genomförs så att barnen:

 Ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga

 Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker

 Ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper

 Får stöd och stimulans i sin sociala utveckling

 Ges goda erfarenheter att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen

 Stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling

 Stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling

 Stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik

 Får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling

 Erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm

 Ges möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer

 Ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön

 Hittar intresseområden i den fysiska miljön som är utformad för att passa alla (vårt eget mål)

 Barnen stimuleras och utmanas i sitt språk och kommunikations utveckling, de estetiska uttrycken och modersmålen.

Barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling

Så här arbetar vi för att nå målet:

Vi pedagoger använder oss själva som goda förebilder i våra lärmiljöer. Vi använder oss av många olika uttryckssätt att kommunicera med för att alla ska kunna utmanas och mötas. Böcker är tillgängliga för barnen och vi läser på olika sätt under dagen. Vi använder bildstöd och stödtecken. Vi sjunger, dansar och lyssnar på musik från olika kulturer och har kommunikativa samlingar. Vi arbetar med barnen i mindre grupper så att de får mer språkutrymme. På avdelningarna och på gårdarna utformar vi lärmiljöer där det finns plats att mötas och kommunicera. Genom att använda ett varierat språk med många beskrivande ord berikas barnens ordförråd.

(6)

 arbetet med de olika estetiska uttrycksformerna.

 sagoläsandet på olika sätt under hela dagen.

 gemensam materialbank inom språk och kommunikation ex. (bild+tecken)stöd.

Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling Så här arbetar vi för att nå målet:

Vi sätter ord på det matematiska i vardagen genom att tillsammans synliggöra barnens matematiska erfarenheter och lekar. Barnen får uppleva matematiska begrepp med alla sina sinnen under hela dagen i alla olika miljöer på förskolan. Pedagogerna använder matematiska begrepp. Förskolan har material som barnen kan räkna, väga, urskilja, sortera och mäta. När vi är i naturen kan vi utforska naturens olika mönster, likheter och olikheter.

 Pedagogernas matematiska språk när vi är tillsammans med barnen i olika sammanhang.

 Att utmana barnen i sitt forskande samt att ställa hypoteser.

Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.

Vi använder oss av våra gårdar som vi har utvecklat utifrån ett undersökande perspektiv samt vår närmiljö som bjuder in till många nya upptäckter. Tillsammans ställer vi hypoteser och experimenterar för att pröva om våra hypoteser håller. Vår lärmiljö utmanar och stimulerar utforskandet av och tänkande kring olika fenomen inom naturvetenskap och teknik t.ex. hävstångsprincipen, det lutande planet, hastighet, hålighet, friktion magnetism, rörelse. Vi använder oss av olika tekniska verktyg som exempelvis lärplatta, kamera, ljusbord, overhead, projektor och mikroskop.

 vår utemiljö.

 Förbinda innemiljön med utemiljön.

 Arbetet med Ikt tillsammans med barnen

(7)

Barnen ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön.

Vi och barnen använder oss av naturen/närmiljön som del av oss i vårt sätt att lära och ge omsorg till allt levande. När vi är utomhus med barnen pratar vi i görandet med om vikten av att inte plocka löv eller grenar direkt från träden, bara från marken, att inte skrämma djur och omsorgen om naturen. Eftersom vi har en rik naturgård med spår av djur eller upplevelser av djur och växter så blir barnen nyfikna. Vi uppmuntrar barnen att ta hand om pappersspill, att göra mindre papper av skräppapper. Vi använder oss av en papperskärare. Vi deltar i Skräpplockarveckan. Där synliggörs tydligt hur vi kan sortera i olika kärl. Vi har också utvecklat vår dagliga källsortering som vi gör

tillsammans med barnen. Utifrån våra styrdokument och Grön Flagg tänker och strävar vi efter en kemikaliesmart förskola där vi har gjort olika rensningar av material och en noggrannhet av vilka inköp vi gör.

 Rutiner kring källsortering .

 Ta fram symbolbilder som visar hur vi ska källsortera.

Hur får vi barnen att tro på sin egen förmåga?

Hur arbetar vi för att nå målet?

Vi har en nyfikenhet för barnens tankar och utforskande, vi låter barnet äga samtalet, genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor. Vi observerar, reflekterar med barnen och i arbetslaget. Vi utmanar barnen genom att lägga till material och ställa ”hur frågor”.

Vi arbetar för att stärka barns självkänsla genom att arbeta i mindre grupper på olika sätt så barnen blir sedda och hörda.

Vårt förhållningssätt till barnen är att ge tid till att tänka hur barnen vill göra och hur de tänker om saker. Vi ser till att det finns utrymme för samtal och funderingar. Vi har barnråd där barnens åsikter och intressen tas tillvara.

Vi arbetar med både färdigt och ostrukturerat material för att stimulera barnens eget och gemensamma tänkande och fantasi. Barnen går självständigt i och ur deras

lärmiljöer, som ständigt och återkommande ändras av oss närvarande pedagoger. Där de ges tillfälle att utforska, öva, pröva flera gånger tillsammans och individuellt. Vi ser till att de alltid utmanas i grupp och individuellt.

Vi har buffé där barnen får välja vad de själva vill äta.

(8)

 Uppmuntra barnen att uttrycka sina tankar och ideer.

 Utforma miljön så att den passar alla,

 vårt arbetssätt/organisation så att vi kan dela in barnen i smågrupper så mycket som möjligt.

På vilket sätt är miljön utformad och varför:

Vår lärmiljö ska bjuda in till relationsskapande mellan barn och barn och material.

Därför består vår lärmiljö av olika oaser av mötesplatser där samspel kan uppstå, utvecklas och utmanas. Miljön är utformad efter förhållningssättet, att förskolebarnen ska få äga sin miljö. Vi arbetar i åldershomogena grupper där vi utgår från att kunna bjuda in till en grundmiljö på våra avdelningar ”rum” som vi sedan utvecklar och skapar tillägg i utifrån barnens behov och intressen. Vi bjuder in till platser där barn kan mötas kring gemensamma intressen både ute och inne samt tillgång till lugn och återhämtning.

Vi erbjuder både ostrukturerat material, som stimulerar barnens fantasi och tänkande samt strukturerat material.

Det här vill vi Utveckla:

 En röd tråd i lärmiljön.

 En materialbank för inne och utomhus miljö.

Barns inflytande

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten” (Lpfö 98, reviderad 2016)

(9)

Mål att sträva mot:

Varje barn utvecklar sin förmåga att:

• uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

• ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

• förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Genom en tydlig organisation och struktur skapar vi förutsättningar för alla barn att mötas på platser som lockar till lek, lärande, skapande, samspel och samtal. På så vis ökar möjligheten att barnen kan få uppleva att deras handlingar och tankar blir synliggjorda på olika sätt.. Vi delar in den stora gruppen i flera mindre grupper., vilket gör att barnen blir sedda och hörda. Barnen får äga sin miljö och sin tid på förskolan i största möjliga mån. Vi har ett barnråd med en tydlig struktur där barnen får uttrycka sina tankar och funderingar.

Vi jobbar med pedagogisk dokumentation och en reflekterande kultur på förskolan och på detta sätt synliggörs det för oss vad barnen undersöker och försöker förstå. I

dokumentationen och reflektionen lyfts barnets perspektiv fram. Alla avdelningar har processväggar som bjuder in till att lyfta olika saker i verksamheten. Det är där vi sedan utmanar barnen vidare i deras olika görande, uttryck och processer. Alla barn får

uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Vi diskutera gemensam litteratur om demokrati och kopplar det teoretiska till det praktiska arbetet i vardagen. Det gör att vi synliggör vårt arbete med demokratiska frågor och vårt gemensamma förhållningsätt . Vi jobbar hela tiden med barns

delaktighet och inflytande under dagen på förskolan i olika sammanhang. Det kan ex.

vara att få välja aktivitet.

 Reflekterandet tillsammans med barnen.

 Dela upp barnen i sma grupper vid fler tillfa llen under dagen.

2.4 Förskola och hem

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i

(10)

ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och

föräldrarnas möjligheter till inflytande.” (Lpfö 98, reviderad 2016)

Riktlinjer:

• Varje barn får tillsammans med sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan

• Vårdnadshavare ges möjligheter till delaktighet i verksamheten

• Varje familj erbjuds utvecklingssamtal en gång/år

• Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet i utvärderingen av verksamheten.

Så här arbetar vi:

Föräldrarna vars barn börjar på Backlura förskola får en introduktion på förskolan då vi presenterar oss, visar lokalerna, berättar om verksamheten. Vårdnadshavarna får möjlighet att berätta om sitt barn och ställa frågor. Vi erbjuder ett föräldraråd samt ett föräldramöte på höstterminen. Vi har föräldraaktiv inskolning. En tid efter inskolningen erbjuds ett inskolningssamtal till varje familj vars barn som har börjat hos oss. På

vårterminen erbjuds alla familjer ett utvecklingssamtal samt öppet hus i juni för nya och gamla föräldrar. Vi bjuder in till instagram där vi visar vår verksamhet. Vi kartlägger vilka olika modersmål som finns på avdelningen. På förskolan finns bokpåsar på olika språk som föräldrarna kan låna. Alla vårdnadshavare som har behov av tolk erbjuds det.

Vårdnadshavare erbjuds möjlighet att ge sina synpunkter på verksamheten varje år samt erbjuds möjligheten att ta del av arbetslagens utvärdering av arbetsplanen utifrån hur de jobbar på varje avdelning.

 Att ha föräldrafika/familjefika en gång per termin då vi visar upp vår verksamhet på olika sätt,.

2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

”När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd” (Lpfö 98, reviderad 2016).

(11)

Så här arbetar vi:

Vi besöker barnens olika skolgårdar. Olika skolor har olika rutiner och bjuder in förskolan på olika sätt. Barn med särskilda behov lyfts i överlämningssamtal med respektive rektor. Avslutningsfest för alla blivande skolbarn.

 Samarbetet med skolan.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling:

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp,

utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av ut värdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram

Förskolans systematiska kvalitetsarbete innehåller flera delar.

Arbetsplanen är ett dokument som utgår ifrån läroplanen och verksamhetsidén under varje avsnitt analyserar vi hur vi arbetar med målen och sätter upp nya mål att sträva mot. En gång per år reviderar vi hela arbetsplanen och sätter upp nya mål. Varje avdelning sätter upp sin utvärdering för att göra föräldrar delaktiga.

Årshjulet är ett verktyg för oss som innehåller alla månader på året där vi gemensamt har bestämt när på året vi gör uppföljningar och utvärderingar av våra olika dokument, när föräldramöten, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, överlämningssamtal m.m. ska ske.

Reflektionsverktyget är ett systematiskt sätt att dokumentera på, där all personal varje vecka utgår ifrån samma frågeställningar i olika projekt/händelser, varje vecka ger oss något nytt att fundera på. Varje månad gör vi en månadsreflektion, när terminen/läsåret är slut utvärderar vi

(12)

vårt arbete och kan få syn på utvecklingsområden och på så sätt höja kvaliteten till kommande år.

Varje barns förändrade kunnande, ökade erfarenheter och intresse inom de olika målområdena dokumenteras i en digital mapp, mappen följer barnen under deras förskoletid och det enskilda barnets utveckling och lärande blir synligt.

Barns delaktighet är mycket viktig, genom pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att lyfta fram deras röster.

All personal på Backlura förskola vet "varför vi går till jobbet" och trivs med att vara här.

Pedagogerna i arbetslagen är delaktiga i utveckling och utvärdering av verksamheten.

 Barnens mappar.

 Utvecklingssamtalsmallen.