ARBETSPLAN 2016
VAKTBERGETSFÖRSKOLA
1 Vi utgår från barnets perspektiv
På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är. Barnen ska ha inflytande i sin verksamhet, få utveckla sin kreativitet, fantasi och nyfikenhet.
Våra värden genomsyrar vår verksamhet och vårt förhållningssätt präglas av värdeorden:
Välkomnande, Engagerande, Inspirerande, Inflytande, Olikhet Som ligger till grund för en demokratisk förskola.
Hur får vi tänkande, reflekterande, demokratiska människor?
Vi bygger lärandemiljöer i förskolan. Barnen lär sig och får kunskap om saker och ting, kunskap är viktigt för förståelsen hur saker fungerar och hör ihop med varandra. Om vi tänker ett steg till…. Hur kan vi få barnen reflekterande så att de tänker utanför ramarna? Hur kan vi få barnen att tänka kritiskt/empatiskt?
I framtiden kommer vi att behöva många människor som är tänkare. Vi kommer att behöva människor som tänker på människor, samhället, staden, landet och världen. Vi kommer att behöva människor som uppfinner nya sätt att tänka på t.ex. miljön. Vi kommer att behöva människor som jobbar för demokrati.
Det arbetet börjar i förskolan.
2
Lokal arbetsplan 2016
” Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas” (Lpfö 98, reviderad 2010)
Syrdokument
Internationella styrdokument
FN:s barnkonvention
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Nationella styrdokument
Skollagen (2010:800)
Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2010 Kommunala styrdokument
Nynäshamns kommuns verksamhetsplan
Nynäshamns kommuns värdegrund Lokala styrdokument
Lokal arbetsplan för Vaktbergets förskola
Plan för diskriminering och kränkande behandling för Vaktbergets förskola
Framtagen, utvärderas/revideras
Förslag på plan är framtagen av förskolechefen tillsammans med en grupp pedagoger.
Förslaget har sedan varit ute på remiss på förskolan. Olika synpunkter har sedan sammanställts på planeringsdagen och beslutats.
Utvärdering/revidering kommer att göras på planeringsdagen i juni 2016.
Mål
All personal skall ha kännedom om våra styrdokument och aktivt arbeta efter dessa Läroplanens strävansmål
I Läroplanen för förskolan finns det mål som vi i verksamheten skall sträva mot att nå men förskolan har även tagit fram egna mål som skall uppnås och vi b eskriver hur i denna arbetsplan
3 2.1 Normer och värden
”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd eller stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt” (Lpfö 98, reviderad 2010)
Mål att sträva mot:
Varje barn utvecklar:
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Så här arbetar vi för att nå målen:
Pedagogerna som arbetar i verksamheten ska föregå med gott exempel. De ska lyfta frågor och dilemman aktivt i barngruppen samt uppmuntra till positivt beteende. På varje avdelning ska pedagogerna använda sig av konkret och ostrukturerat material. Exempel på ostrukturerat material kan vara plankor, toarullar och kartonger. Några exempel på konkret material kan vara bilar, dockor och dockvagn. Pedagogerna bör undvika stereotypa uttryck som tillexempel
”Vilken tuff tröja du har”. Vi bemöter alla barn lika oavsett kön.
Det ska vara en tydlig miljö och ett väl utformat arbetssätt där tid, innehåll och bemötande är viktigt. Vi använder oss av bokpåsar, siffror och sånger på de olika språken som är
representerade i barngruppen. Vi lyfter även fram ord, traditioner och flaggor. Vi läser sagor för barnen som belyser de olika diskrimineringsgrunderna. Den pedagogiska
dokumentationen ska hjälpa oss att se, utvärdera och driva arbetet framåt.
Det här vill vi utveckla:
Hitta fler böcker som berör de olika diskrimineringsgrunderna bland annat genom bibliotekets temalådor.
4 2.2 Utveckling och lärande
”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter”
(Lpfö 98, reviderad 2010)
Mål att sträva mot:
Arbetet på förskolan genomförs så att barnen:
ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga
upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker
ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper
får stöd och stimulans i sin sociala utveckling
ges goda erfarenheter att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen
stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikations utveckling
stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling
stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik
får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling
erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm
ges möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bil samt estetiska och andra uttrycksformer
ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön
lär sig att bli tänkande människor (vårt eget mål)
hittar intresseområden i den fysiska miljön som är utformad för att passa alla (vårt eget mål)
Vårt uppdrag är att följa hela läroplanen, i vår lokala arbetsplan 2016 beskriver vi ett antal av målen som vi fokuserar extra på.
5
Barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling
Så här arbetar vi för att nå målet:
Miljön ska vara utmanande och inspirerande med material som väcker barnens intresse för språk och kommunikationsutveckling. Exempel böcker, babblarna, tillgång till bokstäver/ord i olika material, Vi strävar efter att dela in barngruppen så mycket som möjligt i smågrupper.
Vi arbetar medvetet med barnens språkutveckling vid alla situationer under dagen. När vi pedagoger samtalar och reflekterar tillsammans med barnen använder vi oss av ett nyanserat talspråk.
Vi använder oss av böcker, sagor, sånger och ramsor med hjälp av flano och konkret material.
Bokstäver och det skrivna ordet finns tillgängligt både i miljön och i det pedagogiska arbetet.
De yngsta barnen använder sig av teckenstöd. Vi använder oss av ett tydligt kroppsspråk vid alla situationer under dagen.
Det här vill vi utveckla:
Använda oss av fler estetiska uttrycksformer så som dans, målning, lera med mera.
Utveckla arbetet med teckenstöd på övriga avdelningar.
6
Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling:
Så här arbetar vi för att nå målet:
Vi har en miljö som erbjuder material som inspirerar till barnens nyfikenhet. Vi har material och aktiviteter som väcker nyfikenhet och inspiration och som byts ut med jämna mellanrum.
Bland annat har vi material som kan användas till att sortera och klassificera med. Vi
använder även pussel, måttband, våg med mera. Siffror finns tillgängliga på avdelningen både i miljön och i det pedagogiska arbetet. Vi ramsräknar, använder matematiska ord och begrepp, samt benämner antal, plussar på och drar i från så ofta det finns tillfälle. Vi använder oss av sagor, sånger och ramsor med hjälp av konkret material. Vi belyser matematiken i
vardagssituationer så som lunch, påklädnad med mera.
Det här vill vi utveckla:
Alla avdelningar skall ha ett mönsterbord .Matematiken skall följa med ut i naturen.
7
Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik
Så här arbetar vi för att nå målet:
Vi följer årstidsväxlingarna genom att se vad som händer i naturen. Vi sopsorterar. Vi arbetar med att utforska, uppleva och experimentera med vatten, växter mm i olika former.
Vi utformar inne och ute miljön så att den inspirerar till olika experiment. Som till exempel våg, magneter, sand, vatten och ljusbord. Vi gör även barnen medvetna om tekniken i vardagen tillexempel vid påklädnad, när vi ska tända en lampa med mera. Använda oss av olika tekniker när vi skapar. Experimentera med olika material ute och inne. En bygg och konstruktionsstation finns på avdelningen samt en ute på gården. Där finns det tillgång till olika material.
Det här vill vi utveckla:
Införa lättare experiment i verksamhetet som tillexempel vatten i olika former och temperaturer. Vi bör benämna rummen och stationerna likvärdigt på hela förskolan
8
Barnen ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön
Så här arbetar vi för att nå målet:
Genom att vi arbetar med Källsortering och genom vår medverkan i grönflag där vi aktivt arbetar för en Klimatsmart förskola. Vi besöker ofta naturen och då pratar vi om hur man ska bete sig och att vi ska ta hand om vår natur. Varje år deltar vi när Håll Sverige rent anordnar en städdag för alla förskolor och skolor.
Det här vill vi utveckla:
Fortsätta att utveckla arbetet med grönflagg.
Göra barnen delaktiga i hela sopsorteringskedjan.
Barnen lär sig att bli tänkande människor
Hur arbetar vi för att nå målet?
Genom att uppmuntra, utmana och stimulera till kritiska tänkande och ifrågasättande. Att ge utrymme för egna tankar och idéer samt skapa ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras och ges möjlighet att utrycka vad de tycker.
Vi pedagoger använder motfrågor som tillexempel ”hur kan
du lösa detta” och på så sätt uppmuntra barnen till att själva lösa problemet eller konflikten.
Vi uppmuntrar även barnen till att stötta och hjälpa varandra samt ta hjälp av varandra. Vi ger barnen möjligheter att prova och experimentera med olika metoder och material när vi arbetar praktiskt.
Det här vill vi utveckla:
Ställa fler ”hur” frågor till barnen tillexempel hur löser du det problemet samt minska på instruktionerna.
9
Miljön är utformad för att passa alla
På vilket sätt är miljön utformad och varför:
Vi har delat in förskolan i tre avdelningar efter barnens ålder. På så sätt kan vi anpassa materialet bättre.
Miljön är tydligt utformad i olika stationer för att barnen tydligt ska se vad för aktivitet som ska gälla. Materialet ska vara tillgängligt så att barnen själva kan starta en aktivitet.
Vi strävar efter att ha ett rikt utbud av material så att det lockar alla till nyfikenhet. Vi använder oss av en hel del ostrukturerat material men även en del konkret. Vi observerar barngruppen för att få syn på intressen och hur stationerna fungerar.
Det här vill vi utveckla:
Kontinuerligt diskutera hur vi tänker kring materialet som tillexempel får man flytta saker mellan stationerna och i så fall allt material?
En stående punkt på våra arbetsplattsträffar skall vara att diskutera vår miljö på förskolan.
10 2.3 Barns inflytande
”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska
verksamheten” (Lpfö 98, reviderad 2010)
Mål att sträva mot:
Varje barn utvecklar sin förmåga att:
uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation
ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö
förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
Så här arbetar vi för att nå målen:
Vi låter alla barn få göra sig hörda och känna att dom är lika mycket värda. Vi vuxna är viktiga förebilder. Vi skapar ett tillåtande klimat där alla uppmuntras till att lyssna på varandra både barn och vuxna. Allas idéer tas tillvara på och är likamycket värda. Ibland genomför vi demokratiska röstningar om vad eller hur vi ska göra något.
Det här vill vi utveckla:
Barnen skall få vara med och påverka vilket material som skall finnas på avdelningen. För att få syn på detta använder vi oss bland annat av miljövandringar.
11
2.4 Förskola och hem
”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” (Lpfö 98, reviderad 2010)
Riktlinjer:
Varje barn får tillsammans med sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan
Vårdnadshavare ges möjligheter till delaktighet i verksamheten
Varje familj erbjuds utvecklingssamtal en gång/år
Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet i utvärderingen av verksamheten
Så här arbetar vi:
Alla familjer som börjar på Vaktberget får
En introduktion och presentation av förskolan. Pedagogerna presenterar sig och visar lokalerna. Föräldrarna får information om verksamheten och vad de kan förvänta sig av oss.
Vi berättar om inskolningen och föräldrarna får möjlighet och berätta om sitt barn.
Vi erbjuder ett uppföljningssamtal en tid efter avslutat inskolning där vi följer upp hur det fungerar. På vårterminen erbjuds alla familjer ett utvecklingssamtal där vi samtalar om barnets utveckling och lärande på förskolan. Vi erbjuder föräldrarna att vara med i ett föräldraråd där pedagoger och ledning deltar.
Vi skriver kontinuerligt informationsbrev till föräldrarna samt att vi har daglig kontakt där vi ger information om hur dagen varit.
Vårdnadshavare får möjlighet att utvärdera vad de tycker om verksamheten genom en enkät som kommunen skickar ut.
Varje vår har vi vernissage där familjerna bjuds in för att få ta del av vad vi jobbat med under året.
Det här vill vi utveckla:
Ge föräldrarna insyn och delaktighet i den pedagogiska verksamheten.
12
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
”När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd”
(Lpfö 98, reviderad 2010)
Så här arbetar vi:
På våren besöker de barn som ska börja skolan varandras blivande skolgårdar. Från några av skolorna kommer barnens blivande pedagoger på besök och i vissa fall erbjuds ett
överflyttningssanmtal.
Det här vill vi utveckla:
Vi vill utveckla vårt sammarbete med skolan.
