Kvalitetsrapport. Förskolan Tallbacken

(1)

1

Kvalitetsrapport

Förskolan Tallbacken

Läsåret 2017–2018

(2)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

2. Förutsättningar ... 4

2.1 Grundfakta ... 4

2.2 Arbetsmiljö ... 4

3. Normer och värden ... 5

4. Utveckling och lärande ... 7

4.1 Språk ... 7

Barn- och utbildningsnämndens mål ... 8

4.2 Matematik ... 10

4.3 Naturvetenskap och teknik ... 11

4.4 Lek ... 13

4.5 Estetik ... 14

4.6 Motorik ... 15

4.7 Socialt ... 16

5. Barns inflytande ... 18

6. Förskola och hem ... 20

7. Övergång och samverkan ... 22

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling ... 23

9. Sammanfattning av utvecklingsområden ... 25

(3)

3

1. Inledning

I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar.

Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen

återkommande nöjdhetsenkäten.

Förskolan Tallbacken ligger mellan ett bostadsområde med flerfamiljshus och ett villaområde. Förskolan består av fem avdelningar, alla avdelningar arbetar med 1-5 års grupper. I en del av lokalerna har Nattviolen sin verksamhet. Senaste året har förskolan genomgått en total renovering. Lokalerna är ljusa och fräscha. Gården har också genomgått en förvandling och erbjuder en stor variation av aktivitetsmöjligheter. Förskolan har hög andel utbildade förskollärare och låg personalomsättning.

Anna Luth, förskolechef Lindesberg den 6 juli 2018

(4)

4

2. Förutsättningar

2.1 Grundfakta

Antal barn 15 mars 98 barn

Grundbemanning 15 mars 15,9

Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov.

Dessa medel fördelas efter behov terminsvis.

2.2 Arbetsmiljö

Resultat av årets arbete

Arbetsmiljö finns alltid med som en punkt vid APT. Där ges alla möjlighet att samtala kring hur arbetsmiljön är i nuläget.

Arbetsbelastningen har periodvis varit tuff, ibland är det svårt att få vikarier som fungerar, bristande kunskaper i svenska språket är det som ofta är ett hinder för vikarier. När

budgetuppföljningen visade på ett positivt resultat tillsattes extra personal för att förbättra arbetssituationen på samtliga avdelningar. Personalens arbetsmiljö blev genast bättre.

Förskolan saknar representant i samverkansgruppen, tidigare skyddsombud avslutade sitt uppdrag och ingen annan vill ta sig an uppdraget.

Under våren har förskolan ingått i ett s.k. pilotprojekt där två personer fått uppdrag som utvecklingsledare. Syftet var att underlätta för förskolechefen som har Tallbacken som en extra enhet under vårterminen tills ny förskolechef börjar sin anställning i augusti.

Under restaureringen har en avdelning i taget fått nyttja Nattviolens lokaler, personalen upplever att det fungerat bra och att dialogen med entreprenörerna fungerat mycket bra.

Analys

Fortlöpande samtal om arbetsmiljö är ett viktigt forum för tidig problemlösning. De tydligaste framgångsfaktorerna är, en bra struktur, tydliga rutiner, hög andel utbildade förskollärare, förstärkning med extra personal.

Utvecklingsbehov

Fortsätta en givande dialog kring arbetsmiljö. Hålla fast vid den goda strukturen och anpassa efter behov.

(5)

5

3. Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem.

(Lpfö 98 Revideras 2016) Resultat av årets arbete

Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att…

Bråkmakar- gatan Bullerbyn Junibacken Lönneberga Saltkråkan

utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 3 4 3 4 3

utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

människors situation samt vilja att hjälpa andra 3 4 3 4 2

utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

3 4 3 4 4

utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin

närmiljö 4 3 3 3 2

utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

3 4 2 2 2

En strukturerad miljö möjliggör för barnen att ta ansvar för bl.a. städning. Viljan att hjälpa varandra har utvecklats, de äldre hjälper gärna de yngre. Vi ser en ökad förståelse för barnens olikheter. Ökad respekt för närmiljön och allt levande. Barnen på förskolan har utvecklat sitt lärande kring solidaritet, respekt, öppenhet och ansvar. Barnen inkluderar fler i sin lek.

Barnen har blivit bättre på att följa regler, det uppstår sällan fysiska konflikter och de visar glädje mot både kompisar och vuxna. Barnen utvecklar sin förmåga att reflektera över etiska dilemman.

(6)

6 Analys

Närvarande personal, tillåtande lärmiljö, god kommunikation, planerade utflykter och ett öppet klimat ger förutsättningar att utvecklas inom normer och värden. Förståelse för olikheter har skapats eftersom barngruppen kan relatera till olikheter som finns i deras vardag. När området funnits som verksamhetsmål ser man också att bedömningen i självskattningen blir högre, det beror på att man mer medvetet arbetat och

dokumenterat arbetet.

Kompistema med etiska dilemmafrågor bidrar till barnens förståelse för samspel och relationer. Pedagogerna ser barnens behov och bemöter dem utifrån det. Personalen reflekterar över sina egna handlingar och hur detta kan påverka barnen. De vuxna är ett föredöme och lyfter det positiva i varje barn.

Tydliga rutiner och ordinarie personal i verksamheten skapar förutsättningar för att barnen ska känna sig trygga.

Arbeta mer aktivt utifrån Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbeta utifrån Förskolebrevet.

Utmana barnen i samarbetslekar.

(7)

7

4. Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

(Lpfö 98 Reviderad 2016)

4.1 Språk

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser

samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 3 4 3 3 3

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

3 4 3 3 3

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

4 3 3 4 3

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för

symboler och deras kommunikativa funktioner 3 4 2 3 2

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda

sig av, tolka och samtala om dessa

4 3 2 3 4

i de fall de har ett annat modersmål än svenska, utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

2 3 1 3 3

(8)

8

Barn- och utbildningsnämndens mål

Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att

Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning.

För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn

Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten.

Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor:

Att förstå många ord och begrepp.

Att intressera sig för sång, rim, ramsor.

Att leka med ord.

Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn.

Att intressera sig för siffror och bokstäver.

Att intressera sig för lekskrivning.

Personalen ser en utveckling av barnens förståelse för turtagning, ett växande ordförråd och förmåga att formulera ord. Barnen visar en ökad förståelse för handlingen vid högläsning. De samtal som sker vid matbordet och vid andra vardagliga situationer har utvecklats. Intresset för bokstäver och skrivning har ökat, flera av barnen har knäckt rimkoden.

Personalen ser att barnen alltmer kan återberätta och gestalta sagor, de kan även skapa egna sagor. Kommunikationen i konflikter har utvecklats, de som har haft behov av tecken har nu övergått till mer verbal kommunikation.

Måluppfyllelse: 2/20, 10%.

Analys

För att barnen ska ges möjlighet att behålla sitt fokus har man försökt att dela in barnen i mindre grupper så ofta det går både vid aktiviteter och måltider. När många barn har annat modersmål än svenska så ligger det en utmaning i att få dem att prata svenska, det tänker personalen på vid exempelvis bordsplaceringar. Den planerade verksamheten får stå tillbaka om det kommer vikarier som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket.

När stora delar av en barngrupp har annat modersmål en svenska har det varit en tillgång att ha en personal som är flerspråkig. Daglig högläsning på olika språk.

Tydliga rutiner t.ex. samlingar, högläsningsgrupper, Bornholmsmodellen och utevistelse påverkar utvecklingen positivt.

Personalen visar barnen sitt skrivande och skapar på så vis nyfikenhet. Det finns flera framgångsfaktorer men lyhörda vuxna som är aktiva och utmanar barnen i språkliga aktiviteter leder till utveckling.

(9)

9 Utvecklingsbehov

Vikarier behöver bättre kunskap i svenska språket.

Mer förberedelser inför bokval veckovis Högläsning för alla

Sagor och sånger på olika språk Namnlappar och närvaro (i samling)

Utveckla den fysiska miljön, skrivhörna med utmanande material

(10)

10

4.2 Matematik

utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

3 3 2 2 3

utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av

egna och andras problemställningar 4 3 3 2 3

utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan

begrepp 2 3 2 2 2

utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa

resonemang 2 2 3 2 2

Förmågan att lösa problem och reflektera kring detta har utvecklats. Personalen kan även se ett lärande hos barnen gällande färg, antal, mängd, lägesord och geometriska former.

Analys

Det är viktigt att i vardagen använda grundläggande matematiska begrepp,

problemlösningar och talbegrepp. Barnen har fått stöttning i att problematisera själva de har också fått matematikuppdrag under utflykter. De skattningarna som är lägst beror på att avdelningen prioriterat andra områden, matematiken finns dock med som ett inslag i de flesta vardagliga situationer.

Mer material i närmiljön som handlar om matematik.

Matematik utomhus.

Samtliga avdelningar kommer få ta del av mattegruppens ”Mattesaga” för att få ytterligare inspiration till fortsatt arbete.

(11)

11

4.3 Naturvetenskap och teknik

utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

3 2 3 2 3

utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

3 3 3 3 2

utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera,

ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 2 1 3 2 4

utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och

utforska hur enkel teknik fungerar 3 3 3 3 4

utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera

med hjälp av olika tekniker, material och redskap 4 3 4 4 4

Från att flera av barnen upplevt årstidernas skifte som obehagligt har deras lust att utforska genom alla årstider vuxit sig starkare, barnen vill vara ute alla årstider. Barnen visar

förståelse för naturen och enkla kemiska processer. Intresset för naturvetenskapliga aktiviteter har ökat. Barnen har utvecklat sin förmåga att konstruera med olika material t.ex. Duplo, Lego, magnetstavar, Briomec, mjölkpaket m.m.

Barnen har fått förståelse för olika ord och begrepp som handlar om naturvetenskap och teknik.

Barnen tar med sina erfarenheter från experimenten in i den fria leken, det visar sig också i skapandet.

Analys

Barnen har erbjudits att delta i olika experiment, odlat, följt ett grodyngels utveckling, det är konkreta saker som barnen får uppleva och utforska tillsammans med kompisar och vuxna.

(12)

12 Stort utbud av konstruktionsmaterial skapar intresse. Barnen uppmuntras att försöka lösa problem själva eller ta hjälp av en kompis.

Personalen är medforskare, sätter ord på det som händer och är lyhörda för barnens tankar.

Aktiviteterna har varit välplanerade och väl genomförda, personalen har varit öppna för barnens reflektioner och prioriterat dialogen.

Skapa en plats som är avsedd för konstruktion med olika material.

Uppmuntra barnen att ställa fler frågor.

Använda utemiljön mer för att upptäcka och utforska.

Införskaffa mer material för att ge barnen möjlighet att utforska.

(13)

13

4.4 Lek

utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att

leka och lära 4 4 3 4 4

Personalen ser att rollekarna fungerar bättre, barnen leker i olika konstellationer från dag till dag. Kommunikationen har blivit bättre vilket gör att förmågan att lösa konflikter ökat, barnen klarar även av att fokusera längre stunder än tidigare.

Barnen väljer att leka med flera i den fria leken, de barn som tidigare haft svårt att komma in i leken är nu aktiva och de håller fokus på leken längre stunder, alla åldrar inkluderas nu i leken.

Barnen kan välja aktivitet själva och klarar av nya saker, därmed stärks deras tro på den egna förmågan.

Analys

Lyhörda och närvarande pedagoger är en viktig del i arbetet.

En framgångsfaktor har varit att arbeta med aktivitetskort där barnen blir uppdelade i olika konstellationer, de måste då samarbeta och kommunicera med fler kompisar än de annars gör.

Barnen har delats upp i olika rum med en pedagog närvarande vilket leder till att leken utvecklats och barnen gör fler egna val.

Ringlekar och samarbetslekar främjar gruppkänslan och samhörigheten hos barnen.

Det är viktigt att uppmuntra barnen till egna initiativ.

II vår mångkulturella miljö är det otroligt viktigt att stötta barnens kommunikativa utveckling. Man sätter ord på allt man gör, känner och vill. Det är också relevant med samarbetsövningar, det hjälper barnen att känna tillhörighet.

Jobba vidare med aktivitetskort och utveckla dem utifrån behov.

Vara mer delaktiga i leken och använda en medveten kommunikation för att få in läroplansmålen på ett naturligt sätt.

(14)

14

4.5 Estetik

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

4 4 3 4 4

Barnen har stärkt tron på sin egen förmåga och vågar nu uppträda för varandra.

Man dramatiserar genom att använda handdockor för att visualisera etiska dilemman, det ger barnen ökad förståelse dels för drama men även för normer och värden.

Barnen har fått nya kunskaper om färger, komplementfärger, material och tekniker. De utvecklar ständigt sin fantasi och kreativa förmåga.

Kreativitet, fantasi, förmåga att återberätta och glädje är viktiga delar som personalen ser utvecklats i barngrupperna.

Analys

Förskolan erbjuder variation på material och aktiviteter för att stimulera barnen lust och nyfikenhet för estetik. Samarbete med Kulturskolan ger ny inspiration för både barn och personal.

Personalen har ett förhållningssätt som innebär att barnen i aktiviteterna får gehör för vad de skapar, de får känna att de ”klarar” uppgiften utifrån hur de själva tycker att det ska vara, det är inte den vuxnes tänkta resultat som är det viktiga utan det barnet presterat.

Nyckeln till framgång är att det förekommer välplanerade aktiviteter, regelbunden högläsning och utrymme för barnen att dramatisera sagor.

Sånger på barnens modersmål.

Sånger med rekvisita.

(15)

15

4.6 Motorik

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse

för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

2 3 3 3 4

Barnen har genom skapande aktiviteter så som pärlande och klippteknik utvecklat sin finmotorik. Personalen ser ett lärande i många vardagssituationer exempelvis vid

påklädning, i matsituationer, tandborstning, toalettbesök och utevistelse. Barnen klarar sig nu obehindrat på gården och de flesta klarar av att ta sig fram i skogen i kuperad terräng.

Många av barnen har lärt sig att cykla på förskolans cyklar.

Analys

Motorik har funnits med naturligt i vardagliga situationer. Barnen har utmanats att utföra motoriska övningar i lek, personalen tillför material som utmanar och uppmuntrar.

Utevistelse är en bra väg till grovmotorisk utveckling och de skapande aktiviteterna filar på finmotoriken.

En annan reflektion som personal gjort är att erbjudandet av mycket rörelse skapar en mer harmonisk grupp.

Arbeta med ”Stopp min kropp” (Förskolebrevet)

Fortsätta det arbetet som påbörjats med att utmana och uppmuntra barnen genom aktiviteter.

(16)

16

4.7 Socialt

utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 3 4 4 3

utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 3 3 3 4 4

känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla

och respekt för andra kulturer 3 1 2 3 3

utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och

skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

3 4 3 4 4

Barnen har utvecklat sin självständighet och fungerar såväl enskilt som i grupp. Man ser att samspelet i gruppen utvecklat spå ett positivt sätt. Rollekarna har utvecklats och barnen vågar uppträda inför varandra, de känner tillit till sin egen förmåga. Det blir mer och mer vanligt att barnen tröstar varandra när någon är ledsen. Barnen väljer att leka med fler kompisar än tidigare, de löser konflikter mer verbalt eller ber om stöd från vuxen. Barnen har tagit till sig och följer gemensamma regler och visar respekt för varandra oavsett vilken kulturell bakgrund de har.

Barnen har utvecklat sin ”jaguppfattning” genom samspel. De har blivit mer och mer självständiga i flera av dagens moment så som påklädning, måltider och lek.

Större nyfikenhet kring att sjunga samlingssånger på olika språk, de vågar ställa frågor om maten från andra kulturer och frågar hur man räknar eller hur man säger vissa ord på andra språk.

Analys

En viktig del i utvecklingen är att det finns ordinarie personal närvarande i barngruppen.

Eftersom det funnits många viljor i gruppen där barnen inte såg andras behov har personalen arbetat aktivt för att stärka samspelet i gruppen. Barnen har delats i mindre grupper vid lek och de har förändrat lekmiljön efter behov.

(17)

17 Barnen stärks genom att man lyfter deras förmåga med positiva ord. Arbetar för att barnen ska känna att de är viktiga och få en positiv bild av sig själva. Barnen får lära sig om sina rättigheter och skyldigheter i kompisrelationer.

Förskolan arbetar mycket med rutiner som gjort att barnen blir trygga när de vet vad som förväntas av dem.

Självskattningen för samtliga avdelningar visade på goda resultat inom området, det som var något lägre behöver fokusera mer på och det är följande:

Utveckla arbetet med att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar en känsla och respekt för andra kulturer.

(18)

18

5. Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och

åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 3 3 3 3 3

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna

handlingar och för förskolans miljö 3 3 3 3 3

utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former

av samarbete och beslutsfattande 2 3 2 2 3

Barnen har utvecklat sin förmåga att leda en grupp och att prata inför andra. De kan alltmer ta ansvar för sina handlingar och har utvecklat en förståelse för demokratiska processer.

Personalen ser att barnen utvecklat sin förmåga att genomföra och slutföra uppgifter Barnen kommer mer och mer med egna tankar och idéer vilket att de är medvetna om sin möjlighet att påverka saker.

Barnen har utvecklat sin förmåga att städa efter sig, dela med sig, vara rädd om saker och lösa konflikter.

Analys

(19)

19 En tillåtande miljö där barnen får hålla i samlingar med ett eget upplägg med stöd från en vuxen. Genom att barnen fått vara med och rösta fram ett resultat har de fått en förståelse för demokratiska processer.

Barnen har uppmuntrats när de genomför och slutför aktiviteter.

Personalen har försökt att lyssna in även de som har svårt att uttrycka sig så alla ska bli sedda. Barnen har fått möjlighet att se konsekvenser av sitt handlande i olika situationer.

Bildstöd har hjälpt barnen att påvisa vad de vill även då de inte har språket.

Fortsätta med barnen egna samlingar.

Fortsätta arbeta för att man ska stå för sina handlingar.

Använda demokratiska processer.

Bjuda in barnen att vara med vid planering av aktiviteter.

Använda ord som demokrati och inflytande och ge dem sammanhang.

(20)

20

6. Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska

komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

(Lpfö 98 Reviderad 2016) Resultat av årets arbete

Svarsfrekvens: 98 barn inskrivna 33 svar

2017 2018 2017 2018

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina

förutsättningar och behov.

93,0 100 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande.

91,2 100

Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns

utveckling och lärande.

94,8 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande.

89,5 100

I förskolan uppmuntras mitt barns

nyfikenhet och lust att lära. 94,7 97 Mitt barn trivs i förskolan. ^96,5 100

I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och

åsikter. 91,3 94 Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan. ^94,7 100

Jag får information om de mål som

styr verksamheten. 87,7 97 Mitt barn får ett bra bemötande

av förskolans personal. ^98,3 100

Jag får information om mitt barns

utveckling och lärande. 87,7 94 Jag är nöjd med mitt barns

förskola. ^98,3 100

Ofta/alltid Ofta/alltid

(21)

21 Svarsfrekvensen ligger på 34% vilket är lågt om man vill tolka resultatet. Utifrån det vi ser visar svaren på en förbättring sedan förra 2017. Föräldrarna är nöjda med förskolan och ingen del ligger lågt. Information om förskolans mål, vilka möjlighet barnen har att uttrycka sina åsikter samt information till föräldrar om barnens utveckling är något som kan

förbättras.

Analys

Genom att använda bloggfunktionen i Tempus kan fortlöpande information om

verksamheten ges till föräldrarna. Utifrån analysen i kvalitetsrapporten så ser vi att barnen erbjuds stora möjligheter att påverka sin vardag och göra sin röst hörd.

Använda Tempus med bloggfunktion.

(22)

22

7. Övergång och samverkan

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

(Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet.

Förskolans personal upplever att årets överlämnande varit rörigt, de har fått tiderna för sent och det har krockat med överlämnande vid fler skolor samtidigt.

Kritik finns också mot att man inte fått träffa sina blivande lärare och inte heller fått möjlighet att komma in i rätt lokaler och verkligen träffa sina blivande klasskamrater.

Under flera år upplever personalen på förskolan att det saknats trygghet när barnen kommer till förskoleklassen och önskar ett större samarbete där övergången blir lugn och trygg.

Förskolan har erbjudit avslutande samtal till alla blivande föräldrar vars barn börjar

förskoleklass. Föräldrarna gav sitt samtycke till att förskolan lämnar information om barnen till mottagande skola.

Analys

Förskolechef och specialpedagog är nya i området och har inte varit med i förarbetet inför överlämnandet. Det är en förklaring till att det funnits brister i information. Vi tar med de synpunkter förskolan lämnat till den utvärdering vi har under hösten tillsammans med rektorer.

Tydlighet i processen, utvärdering av planen under hösten 2018.

(23)

23

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation.

Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet

verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål.

I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av

självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport.

(24)

24 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga

förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp.

De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och

verksamhetens utveckling på ett bra sätt.

Analys

Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation av verksamheten har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. Nytt underlag för arbete kring barn som kan bli aktuella för särskilt stöd har presenterats.

Inför och utveckla arbetet med Tempus Implementera de nya dokumenten

(25)

25

9. Sammanfattning av utvecklingsområden

Enhetens prioriterade utvecklingsområden

• Erbjuda sagor och sånger på olika språk samt högläsning för alla, rekvisita

• Erbjuda mer matematiskt material samt använda matematik utomhus

• ”Stopp min kropp” (Förskolebrevet)

• Genom demokratiska processer kan vi synliggöra begreppet och skapa sammanhang

• Tempus med bloggfunktion Övriga utvecklingsområden

• Vikarier behöver bättre kunskaper i svenska språket

• Skapa miljöer som bjuder in till konstruktion, skrivande, skapande m.m.

• Arbeta aktivt med Planen mot diskriminering och kränkande behandling –

namnlappar och närvaro vid samlingar, skapar en ”vi-känsla”, stå för sina handlingar

• Vuxnas delaktighet i leken, tydlig kommunikation för att väva in läroplansmålen på ett naturligt sätt

• Aktivitetskort – vidareutveckla

• Implementera de nya dokumenten