Ägarstrukturen

Då det uttryckts tydliga avsikter från Unipers håll att delvis bibehålla tillgångarna i egen ägo och helt enkelt etablera en ny affärsmodell snarare än en avyttringsstrategi (vilket det hade varit om tillgångarna sålts av helt), så antas ett delvis bibehållet ägandeskap från Unipers håll av vattenkraftverken. Detta skulle innebära att vattenkraftverken hade varit delvis ägda av Uniper och delvis ägda av kooperativet. Vattenkraftverken skulle således få två stycken ägare.

Om Uniper skulle vara delägare i den ekonomiska föreningen (kooperativet) så skulle de endast erhålla en rösträtt och deras rösträtt skulle således inte vara proportionellt mot dess ägandeandel. Därför så är det inte ett alternativ för Uniper att äga Karlslund genom kooperativet, utan istället krävs en annan ägarstruktur. Den mest fördelaktiga och enkla ägarstrukturen, enligt författarna, är att göra Uniper och vattenkraftkooperativet till delägare av ett aktiebolag som äger Karlslunds kraftverk, vilket illustreras i figur 6.2 . Denna ägarstruktur hade kunnat skapats genom två steg;

1. Omvandling av nuvarande helägd tillgång till aktiebolag 2. Delvis avyttring av aktiebolaget till den ekonomiska föreningen

Dessa steg skulle krävas för att den ekonomiska föreningen ska kunna äga endast en del av tillgången. Anledningen till att tillgången inte avyttras helt till vattenkraftkoopera- tivet är att det då hade varit en likviderings-/avyttringsstrategi, vilket inte omfattas av examensarbetet.

Uniper. Detta skulle fungera på samma sätt som med OX2s relation till Solivind EF, där relationen inte är genom ägandeskap utan relationsmässig.

Figur 6.2: Framtida ägarstruktur med Uniper och vattenkraftkooperativet som ägare.

Ägarandelar

Unipers ägarandel beror av främst två olika faktorer, dels önskad ägarandel och även ekonomiskt motiverande ägarandel. Den önskade ägarandelen innebär helt enkelt hur mycket av vattenkraftverken som Uniper önskar behålla i egen ägo. Denna önskan behöver ställas i relation till hur stor andel som behöver avyttras för att uppnå en ekonomiskt motiverande andel, det vill säga hur mycket som Uniper behöver sälja ut för att minst uppnå till sina lönsamhetskrav.

Sett till de exempel som presenterats i avsnitt 6.2.1 har det visat sig svårt att täcka hela investeringen genom att sälja ut delar av Karlslund. Det skulle även vid det optimistiska fallet27 krävas att Uniper säljer ut 71% av kraftverket för att finansiera hela investeringen. Till följd av detta förefaller det mer lämpligt att utgå ifrån hur stor andel Uniper önskar behålla. Då Uniper uttryckt önskemål om att behålla bestämmanderätt över Karlslund, får detta till följd att en ägandeandel om 50% ses som motiverad för att uppnå ett majoritetsägande, och således även möjlighet att fatta egna beslut gällande Karlslund. Författarna utgår därför ifrån att en ägandeandel om 50% är mest lämplig, då denna ägarandel ger det högsta möjligt kapitaltillskottet, men samtidigt tillåter Uniper att behålla majoritetsägandet. Detta ligger även i linje med det som diskuterats i tabell 3.1 Klassificering av ägarstrukturer utefter ägarkoncentration [12]. Minoritetskontroll skulle också kunna vara ett alternativ, men då förutsätts att någon del av den resterande majoriteten stödjer de beslut som Uniper önskar fatta, vilket är förknippat med risker. Till följd av dessa risker ser författarna en majoritetskontroll28 som önskvärt.

Internt eller externt elhandelsbolag

För att denna affärsmodell skulle kunna fungera för Uniper och vattenkraftkooperativet så krävs det att det finns ett elhandelsbolag som interagerar i affärsverksamheten. Detta enligt tidigare resonemang kring vindkraftkooperativ och elhandelsbolagens roll, se avs-

27_{Ett andelspris om 8000 Kr/andel.} 28_{Över 50% ägarandel.}

nitt 5.1.3 . Elhandelsbolagets roll skulle exempelvis innebära att hantera försäljningen av överbliven elektricitet från vattenkraftkooperativet, hantera elcertifikat, sälja andelar av vattenkraftkooperativet och sälja elektricitet till vattenkraftkooperativets medlemmar när kraftverket inte genererar tillräckligt mycket elektricitet för att täcka upp deras konsum- tion.

Det finns ett vägval att göra gällande huruvida elhandlaren som är kopplad till vat- tenkraftkooperativet är en intern avdelning eller en extern samarbetspartner. Med ett internt elhandelsbolag hos Uniper så skulle organisationsstrukturen se ut som i figur 6.3. Då uppstart av ett internt elhandelsbolag kan vara komplext och kräva resurser så är kan det vara av intresse att samarbeta med ett befintligt elhandelsbolag. Organisationsstruk- turen hade då kunnat se ut som i figur 6.4.

Figur 6.3: Framtida organisationsstruktur med uppstart av elhandel.

Figur 6.4: Framtida organisationsstruktur med extern samarbetspartner.

Det finns både fördelar och nackdelar med att starta upp ett internt elhandelsbolag. Några nackdelar är till exempel att det skulle ta längre tid och vara komplexare än att samar- beta med ett befintligt elhandelsbolag som har etablerad verksamhet, dessutom skulle ett internt elhandelsbolag riskera att föra bort fokus från kärnarbetet. På den positiva sidan så hade ett elhandelsbolag kunnat leda till ett mer omfattande erbjudande till slutkund (Uniper är företaget som både tar hand om tillgångarna och din elfaktura), samt kunna vara mer lönsamt då personalen är anställd internt och ingen "samarbetsavgift" skulle tas ut.

Det mest attraktiva alternativet, enligt författarna, är att ett elhandelsbolag startas upp utav Uniper, vilket antas framöver. Detta elhandelsbolag syftar till att sälja an- delar, hantera försäljningen av elektricitet från kraftverket, säkra vattenkraftskoopera- tivets medlemmars elförbrukning även när kraftverket inte producerar tillräcklig elek- tricitet för att täcka medlemmarnas förbrukning samt hantera försäljningen av elcertifikat. Organisationsstrukturen som skapas skulle då kunna liknas vid organisationsstrukturen i figur 5.3 . Karlslund är nu ett aktiebolag som nu ägs gemensamt av Uniper samt den ekonomiska föreningen. Elhandelsbolaget, Uniper elhandel, har avtal gällande elhandel

med den ekonomiska föreningen och ägs till 100% av Uniper.

6.2.3.2 Business Model Canvas

Affärsmodellen som möjliggörs genom förändringen av ägarstrukturen skiljer sig signifikant från Unipers nuvarande affärsmodell. Affärsmodellen kan liknas vid en blandning av den nuvarande affärsmodellen och OX2s affärsmodell gentemot Solivind EF. Detta på grund av det delvis bibehållna ägandet av kraftverket, vilket innebär att den gamla affärsmodellen i viss mån kommer att kvarstå.

Signifikanta förändringar som är värda att belysa särskilt är de utökade intäktsströmmarna och även de ökade kostnadsposterna. Den främsta ytterligare intäktsströmmen kommer vara avgifter som erhålles från vattenkraftskooperativet. Detta är avgifter för till exempel förvaltning, drift och underhåll av kraftverket. Ytterligare kostnadsposter som Uniper förväntas erhålla är bland annat administrativa kostnader. Genom ägarförändringen så uppstår ökad komplexitet och därmed kan administrativt merarbete förekomma, vilket innebär ökade administrativa kostnader.

Partnerskap Unipers- Elhandel, Drifts- entreprenörer, Unipers EF Nyckelaktiviteter Drift, Underhåll, Administration Resurser Vattenkrafts- kompetens, Kapital Erbjudande Energi, Transitering, Administration Kundrelationer Nära samarbete, Marknadsutbyte Kanaler Unipers Elhandel, Sveriges publika el- marknad

Kundsegment

Unipers EF, Öppna Elmarknaden

Kostnader Drift, Skatt,

Kraftnät, Underhåll, Försäkringar, Ad- ministration Intäkter El, Transitering, Avgift från EF

Figur 6.5: Framtida Business Model Canvas för Karlslunds vattenkraftverk. Intäkter

Detta avsnitt beskriver, utöver intäkter, de kalkyler som genomförts för att beskriva de ekonomisk flödena för Uniper vid en uppstart av en ekonomisk förening och delvis avyttring av Karlslunds vattenkraftverk till denna ekonomiska förening.

De framtida intäkterna förväntas komma från de tre strömmarna el, transitering och avgifter från vattenkraftskooperativet (Uniper EF). I dagsläget erhåller Uniper intäk- ter både från försäljningen av elektricitet och tillhandahållandet av kapacitet (transi- teringsintäkt). Däremot innebär ett minskat ägande av Karlslunds kraftverk att dessa intäktsströmmar skulle minska.

Istället skulle den nya intäktsströmmen avgifter från Uniper EF uppstå. Denna intäk- tsström utgörs av betalningar från Uniper EF för tjänster som Uniper utför, så som drift och underhåll av kraftverket.

Det finns dessutom ytterligare en potentiell intäktsström, vilken kommer från elhandelsbo- laget. Om Uniper startar upp ett elhandelsbolag skulle detta företag kunna generera såväl intäkter som kostnader. Då detta däremot ligger utanför examensarbetets omfattning så kommer inte dessa intäkts-/kostnadsströmmar att redogöras noggrannare för.

Sett till de parameterkombinationer som utvärderats under 6.2.2 Lönsamhetskalkyl, och främst då med fokus på parameterkombination 2 & 4, vilka författarna anser mest troliga att vara genomförbara, så pekar lönsamhetskalkylen på god lönsamhet för investeringen. Båda parameterkombinationerna uppvisar en internränta på över de 8.5% som är önskvärt. Utöver den goda lönsamhet som kalkylen visar så bör även hänsyn tas till att kalkylen, som ovan beskrivet, utelämnar en del intäktsströmmar som skulle innebära en ännu större uppsida för lönsamheten i investeringen. Båda parameterkombinationerna skulle också innebära signifikant minskad grundinvestering för Uniper gällande renoveringsprojektet om 32.15 MSek, där kapitaltillskottet från utförsäljningen skulle motsvara ca 50-66% av det totala renoveringsbeloppet.

Kostnader

Utöver de kostnadsposter som Uniper har i dagsläget så förväntas det tillkomma en ytterli- gare kostnadspost, nämligen administrativa kostnader. Detta innebär kostnader som kan hänföras till förvaltningen av Uniper EF. Detta är kostnader som inte existerar i dagsläget men som kan förväntas ha en betydande effekt på scenariots framgång.

Partnerskap

Uniper förväntas ha partnerskap med både Uniper elhandelsbolag och Uniper EF. Part- nerskapet med Uniper elhandelsbolag karaktäriseras av det direkta ägandet i Uniper el- handelsbolag. Genom att verka inom samma koncern så uppstår ett naturligt partnerskap där de förväntas utbyta tjänster, så som Uniper elhandelsbolags förmåga att sälja elek- triciteten från Karlslunds vattenkraftverk.

Unipers partnerskap med Uniper EF karaktäriseras istället av den indirekta kopplingen mellan dem och utbytet av tjänster i form av Unipers förvaltning av Uniper EF. Uniper förväntas bibehålla partnerskapet med driftsentreprenörer gällande driften av Karlslunds kraftverk.

Nyckelaktiviteter

De nyckelaktiviteter som Uniper kommer att syssla med är att förmedla driftsaktiviteter, underhåll av kraftverket samt administration av Uniper EF. Detta är aktiviteter som Uniper delvis redan utför, med tillägg för administrationen. Detta förväntas vara en aktivitet som är av största vikt för Uniper EFs framgång.

Resurser

Unipers branschspecifika kompetens inom vattenkraft förväntas även framgent vara av yttersta vikt. Det är denna kompetens som ger Uniper en nyckelroll i nätverket som illustreras i figur 6.3. Uniper förväntas även behöva kapital som en resurs för att kunna utföra sina nyckelaktiviteter.

Erbjudande

Unipers erbjudande kommer att vara tvådelat. Dels energi och kapacitet till den svenska energimarknaden och Uniper EF, men även tjänster till Uniper EF. Erbjudandet kommer alltså expandera från det nuvarande erbjudandet, till att även erbjuda bland annat Unipers

branschexpertis och förvaltningstjänster till ett vattenkraftkooperativ. Kundrelationer

Kundrelationerna kommer skilja sig mellan vilka kundgrupper Uniper riktar sig till. Kun- den Uniper EF kommer mötas av ett nära samarbete för att vårda relationen. Detta är viktigt eftersom Uniper EF kan ses som Unipers produkt och därmed behöver relationen vårdas. En vanvårdad relation mellan Uniper och Uniper EF hade exempelvis kunnat skada Unipers varumärke, och därför är relationen ytterst viktig.

Kundrelationen till Unipers befintliga kunder, det vill säga den svenska energimarknaden, kommer liksom tidigare att karaktäriseras av marknadsutbyte där energi och kapacitet tillhandahålls till marknadsmässiga priser.

Kanaler

Uniper kommer bibehålla sin nuvarande kanal, vilket är tradingverksamheten. Denna kommer utökas med kanal ut till Uniper EF och en B2C-kanal från Uniper elhandels- bolag. Då uppstarten och verksamheten kring Uniper elhandelsbolag inte omfattas av examensarbetet så görs ingen vidare undersökning av denna kanal.

Kundsegment

Uniper kommer att ha två olika kundsegment; vattenkraftkooperativ och den svenska elmarknaden. Vattenkraftkooperativet kommer att köpa tjänster av Uniper samtidigt som Uniper också kommer fortsätta sälja elektricitet via sin tradingverksamhet. Detta möjliggörs genom det delvis bibehållna ägandeskapet av Karlslunds kraftverk.