Karlslunds vattenkraftverk är en helägd tillgång till Uniper som ligger stationerat i sö- dra Sverige. Karlslunds affärsmodell har under en längre tid grundats i intäktsström- marna från kraftförsäljningen och transiteringsintäkter. Karlslund har inte genomgått någon större renovering på många år utan står nu inför ett omfattande renoveringsbe- hov. En renovering av verksamheten är nödvändig för den fortsatta driften. Investeringen i upprustning av kraftverket skulle kunna leda till flera fördelar. Den tydligaste förde- len är ökad kapacitet genom modernisering av kraftverket, vilket skulle kunna leda till större intäkter. Karlslund hade dessutom kunnat erhålla elcertifikat och EU-bidrag om verksamheten anpassas enligt rådande riktlinjer samt erhålla ersättning ur fonden för in- vesteringar i biotopsskyddande åtgärder. Det är däremot viktigt att komma ihåg att inte alla småskaliga vattenkraftverk inom Unipers verksamhet står inför detta renoveringsbe- hovet.
Kalkyler har visat på att det inte finns tillräckligt stor lönsamhet i investeringen för att nå upp till de interna krav som finns inom Uniper. Hypotesen är däremot att genom att förändra ägarstrukturen av kraftverket så kan nya affärsmodeller möjliggöras och bidra till både investering i upprustning av Karlslund och dess fortsatta drift. Detta genom att kunna erbjuda värden till slutkunden, så som möjlighet till ägandeskap i "grön energi", i utbyte mot kapital.
vattenkraftverkens fortsatta verksamhet. Då Fortum avyttrade sin egen småskaliga vat- tenkraftsverksamhet under år 2012 så kan dess motiv för att bli ägare i Uniper ifrågasättas. Ett motiv till att Fortum köpt in sig i Uniper skulle kunna vara att få tillgång till Unipers andra tillgångar, så som kärnkraftverken, och den småskaliga vattenkraftsverksamheten helt enkelt "fås med på köpet". Om Fortum skulle förverkliga sina intentioner med att bli majoritetsägare av Uniper så kan deras avsikter med Unipers tillgångar av småskaliga vattenkraftverk ifrågasättas eftersom Fortum sålde av många av sina småskaliga vat- tenkraftverk under år 2012 och därmed kan intresset från Fortums sida för att fortsätta driva Unipers småskaliga vattenkraftverk i sina nuvarande ägarstrukturer antas vara litet. Ett framtida scenario hade kunnat vara att historien återupprepar sig och att Fortum säljer av Unipers småskaliga vattenkraftverk till kunder så som kommuner, privatpersoner och företag. Ett annat scenario är att de småskaliga vattenkraftverken skulle helt enkelt läggas ned när de nått sin ekonomiska livslängd och vidare drift/investeringar inte längre kan rättfärdigas. Det sista scenariot hade varit en förändring av ägarstrukturerna hos de småskaliga vattenkraftverken som skulle möjliggöra nya affärsmodeller, i enlighet med tidigare resonemang.
Empiri & Analys -
Vindkraftkooperativ
Detta kapitel syftar till att redogöra för den empiri som samlats in gällande vindkraftkoop- erativ. Kapitlet är uppdelat i två delar, den första delen beskriver och analyserar nuläget för vindkraftkooperativ. Den andra delen av kapitlet beskriver och analyserar det specifika referensobjektet OX2. Kapitlet är en del av tracking-delen i scenarioalysen som kommer genomföras i kapitel 6.
5.1
Empiri -Vindkraftkooperativ
5.1.1 Introduktion till vindkraftkooperativ
Vindkraftkooperativ är en form av ägande där tillgångar för produktion av elektricitet, i form av vindkraftsverk, ägs gemensamt av en grupp personer20 genom den juridiska bolagsformen ekonomisk förening. Vindkraftkooperativ är därmed en slags ekonomisk förening med det specifika syftet att bedriva vindkraftsverksamhet och därför kommer kooperativ och ekonomisk förening hädanefter att syfta till samma organisationsform. Varje medlem äger rätten att köpa en viss mängd elektricitet från kooperativet till ett förutbestämt pris. Mängden el som en medlem har rätt att köpa bestäms utifrån hur många andelar som medlemmen äger. Andelsstorlekarna kan variera mellan olika vindkraftkooperativ men är ofta bestämda så att en andel ger rätten att köpa 1 000kWh/år från kooperativet, se tabell 10.1. För att erhålla rätten att köpa elektricitet från kooperativet så betalar varje medlem in en kapitalinsats i form av ett andelsköp till kooperativet, vilket används av kooperativet för att köpa kraftverken, vilka har en förväntad livslängd på ungefär 25 år [24, 93, 1].
På detta sätt kan privatpersoner och företag vara med och finansiera utbyggnaden av vindkraft, samtidigt som de får en bättre kontroll över sitt elpris då elpriset är förutbestämt. Rationalen bakom att investera i ett vindkraftkooperativ är att det elpris
som kooperativmedlemmarna betalar, förutom den initiala kapitalinsatsen, endast är självkostnaderna för att driva vindkraftverken. Driften av dessa vindkraftverk är ofta outsourcad till externa driftsbolag för att göra ägandeskapet så enkelt som möjligt för medlemmarna i den ekonomiska föreningen [27].
5.1.2 Historisk framväxt av vindkraftkooperativ
Den första ekonomiska föreningen för vindkraft i Sverige skapades år 1990. De första kooperativen startades på premisserna att de endast producerade el för sin egen konsum- tion, och därför inte var att betrakta som näringsverksamhet [27]. Under de kommande två årtiodena upplevde vindkraftföreningar en stark tillväxt vilket gjorde att det år 2011 fanns 25 481 medlemmar i vindkraftkooperativ runt om i Sverige och totalt 86 stycken ekonomiska vindkraftföreningar.
Det finns flera anledningar till den kraftiga tillväxten av vindkraftkooperativ. En faktor var att under en lång tid så dominerade ett fåtal stora energiföretag den svenska energi- marknaden, vilket gjorde att det i samband med avregleringen av Sveriges energimarknad år 1996 fanns plats för nya aktörer att ta plats [2, 27]. Dessutom öppnade en förnybar energikälla, så som vindkraft, upp för ett decentraliserat och spritt ägande så som genom ekonomiska föreningar [2]. Sedan uppkomsten av de första kooperativen har ökade el- priser och införda elcertifikat lett till att vindkraft blivit ett konkurrenskraftigt alternativ till andra energikällor [24]. En sista faktor som var viktig för expansionen av ekonomiska vindkraftföreningar i Sverige var att grannlandet Danmark hade satsat en hel del på delägd vind och sågs som pionjärer och inspirationskälla [2]. Ett exempel på detta var att Dan- mark hade infört en så kallad vindmöllelag som förenklade ägandet av vindkraft genom att sammanfoga de regler som gäller för vindkraft, medans dessa regler var spridda i Sverige mellan olika författningar så som ellagen och lagen om ekonomiska föreningar [24]. Från början startades kooperativ av flera olika skäl. Ett skäl kunde vara att lokala projek- törer ville få in lokalboende in i projektet för att på så sätt öka acceptansen. Ett exempel på ett företag som startat upp ett vindkraftkooperativ är företaget OX2 som startade kooperativt ägd vindkraft i större skala runt år 2007/2008. Då syftade de ekonomiska föreningarna till att bli ett nytt erbjudande för hur man kunde köpa el, genom att erbjuda konsumenter att bli sin egen producent av förnybar el. Dessutom var andelsägande, ur en politisk vinkel, fördelaktigt då det kunde hjälpa till att skapa acceptans för omställningen mot förnybart, genom att ge även lägenhetshushåll möjlighet att delta i omställningen mot förnybart [2].
5.1.3 Överblick över vindkraftkooperativ
Nedan följer en klinisk beskrivning av aktörerna och strukturen inom ett klassiskt vind- kraftkooperativ.
Det finns ett tre olika sätt att strukturera de ekonomiska flödena inom ett vindkraftkoop- erativ, vilka är [27];
/transmissionsmodell
2. Produktion för att täcka medlemmarnas konsumtion samt årliga återbetalningar 3. Produktion för att sälja elektriciteten på marknaden
Dessa olika sätt är en uppdelning baserad på hur de ekonomiska flödena inom ett vin- dkraftkooperativ ser ut. Anledningen till att det finns olika upplägg är främst av skat- temässiga skäl. Då uppsatsens syfte inte är att utreda skattemässiga effekter för privata kunder så anser författarna att det inte är nödvändigt att utreda detta närmare, utan väljer att fokusera på den i Sverige vanligast förekommande modellen, nettoredovisning- /transmissionsmodellen som är nummer ett i ovanstående lista. Verksamheten berör främst tre olika aktörer, vilka är kooperativet, medlemmarna, och elhandelsbolaget. Mod- ellen finns schematiskt visualiserad och beskriven i figur 5.1 [27].
Figur 5.1: Vindkraftkooperativ med nettoredovisnings-/transmissionsmodell [27]. Kooperativet
Kooperativet är en juridisk person som står som ägare för de elektricitetsproducerande tillgångarna, det vill säga vindkraftsverken. Kooperativet producerar med hjälp av dessa tillgångar elektricitet. Elektriciteten säljs via elhandelsbolaget och distribueras till koop- erativets medlemmar. Kooperativet använder intäkterna från elektricitetsförsäljning och elcertifikatsförsäljningen för att bedriva sin verksamhet. För att ett kooperativ i dagsläget inte ska räknas som en affärsverksamhet så bör inte kooperativet gå med vinst. Därför är målet för kooperativet att gå +/- 0 ekonomiskt.
Kooperativet kan anses utgöras av ett visst antal andelar. Oavsett hur många andelar som en medlem äger så väger medlemmarnas röster lika mycket. Om en medlem önskar sälja vidare sin andel så går detta bra, under förutsättningen att inget annat anges i kooperativets stadgar.
Medlemmarna
Medlemmarna är de som tillsammans äger kooperativet genom de så kallade andelarna. Dessa andelar berättigar medlemmarna att köpa en viss mängd elektricitet per andel till ett förutbestämt pris. Detta pris är ofta det självkostnadspris som kooperativet har för att
producera elektriciteten. De priser som medlemmar betalar till olika vindkraftkooperativ i dagsläget kan ses i tabell 10.1 .
Elhandelsbolaget
Kooperativet säljer sin producerade elektricitet via ett elhandelsbolag. Detta görs för att på ett effektivt sätt nå kunderna, samt att kunderna behöver kunna köpa ytterligare elektricitet utöver den som de köper via sina andelar från kooperativet för att komplettera sitt behov av elektricitet. För denna tjänst så betalar kooperativet ofta en avgift till elhandelsbolaget.
Elhandelsbolaget kan tillhandahålla en plattform för att sälja vidare andelar om en medlem önskar sälja sina andelar. Elhandelsbolaget kan dessutom köpa andelar av medlemmar om de önskar sälja sina andelar men inte hittar en lämplig köpare.
5.1.3.1 Samhällsfördelar med vindkraftkooperativ
Ofta är medlemmarna i ett vindkraftskooperativ bosatta i närheten till vindkraftskoop- erativet. Detta eftersom vindkraftskooperativ ofta är lokalt knutna och uppmuntrar till lokalt ägande av vindkraftsverk. Det finns flera fördelar med lokalt ägda kraftverk, ett urval är [27];
• Skapar dialog och acceptans kring vindkraftsindustrin • Skapar en medvetenhet om vindkraftsindustrin
• Ger människor möjlighet till att agera för hållbar utveckling