Parametrar i DCF-kalkylen och dess inverkan på affärsmodellens

lönsamhet

Detta avsnitt förklarar de viktigaste parametrarna i DCF-kalkylen som avgör lönsamheten av scenariot. Parametrarna beskrivs grundläggande, hur dessa hör ihop och deras inverkan på affärsmodellens lönsamhet. Scenarioanalysen utgår ifrån att dagens politiska initiativ förblir oförändrade. Politiska initiativ antas därför inte vara en relevant parameter att ta med i DCF-kalkylen

Scenariot där Uniper avyttrar delar av Karlslunds vattenkraftverk till en ekonomisk fören- ing är inte entydigt definierat, vilket innebär att det finns ett antal parametrar som påverkar hur scenariot artar sig. Dessa parametrar och deras förväntade värden bör tas hänsyn till i utformningen av den nya ägarstrukturen och affärsmodellen för att kunna skapa en så optimal ägarstruktur och affärsmodell som möjligt ur ett lönsamhetsperspek- tiv.

Genom att tillämpa den DCF-kalkyl som tidigare beskrivits i 4.1.2.1 Intäkter så kommer lönsamheten analyseras utifrån givna parametervärden. Denna lönsamhet bör ställas i re- lation till de avkastningskrav som Uniper har, eftersom lönsamhet är det främsta utvärder- ingskriteriet för att bestämma scenariots framgång. Utöver lönsamhet är det även viktigt att beakta hur mycket risken med ägandet reduceras genom diversifieringen av ägandet, vid bedömningen av scenariot.

Alla parametrar kan inte styras över helt och det finns därför ett behov av att analysera olika utfall av parametrarnas värden. Dessa utfall har författarna delat upp i en pes- simistisk, en neutral, en optimistisk och en låginvestering parameterkombination. Dessa utfall beskrivs och analyseras i avsnitt 6.2.2.2, 6.2.2.3, 6.2.2.4 och 6.2.2.5.

6.2.1.1 Beskrivningar av parametrar

Andelspris

Utförsäljningen av Karlslunds vattenkraftverk föreslås ske i form av ägarandelar i ett kooperativ. En avgörande del för lönsamheten i denna utförsäljning blir hur mycket Uniper kan ta betalt för dessa ägarandelar. För att kunna estimera vad Uniper kan tänkas ta betalt för dessa andelar, så kan en jämförelse med vindkraftkooperativs priser göras. I appendix 10.1 så presenteras en översikt av några olika aktörers priser. Dessa varierar i dagsläget mellan 3000-6600kr/andel25. Priset bör dock ställas i relation till det elpris som råder inom kooperativet, samt den förväntade livslängden på kooperativets tillgångar. Relationen mellan elpris, livslängd och priset per andel är att ju lägre elpris, och ju längre livslängd, desto högre andelspris. Det som kan sägas om vattenkraft generellt är att livslängden på kraftverken, och således även andelarna, är betydligt längre än för vindkraft. Vidare så bör självkostnadspriset för att driva småskalig vattenkraft som presenterats under 4.1.2.2 Kostnader, 17 öre/kWh, ställas i relation till de elpriser som tas ut inom kooperativen, vilka är mellan 28-34,9 öre/kWh. Denna mellanskillnad innebär att det bör finnas utrymme för att ta ut ett lägre elpris inom ett kooperativ som bedrivs inom vattenkraft än inom vindkraft. Sammantaget innebär den längre livslängden och potentiellt lägre elpriset att andelarna i ett vattenkrafts kooperativ bör kunna sättas högre än för vindkraftkooperativ. Utsåld andel

Scenariot kräver att ett beslut fattas gällande hur stor andel som säljs ut av Karlslunds kraftverk. Inverkan som storleken på den utsålda andelen har på scenariot är att ju större andel som Uniper väljer att sälja ut, desto större kapitalintäkt kommer de att erhålla direkt vid uppstart av kooperativet. På samma sätt erhåller Uniper mindre kapital i början om de skulle sälja ut en mindre andel. En större utförsäljning skulle dock leda till att Uniper tvingas sälja en större andel av den producerade elektriciteten till medlemmarna i den ekonomiska föreningen, vilken säljs till ett lägre pris än marknadspris, vilket minskar

intäkterna till Uniper. Sammanfattningsvis kommer en större utsåld andel ge en större kapitalinjektion i början, men lägre intäkter över tid.

El-/certifikatpris

Som tidigare diskuterat i uppsatsen så väljer författarna att inte gå in i för mycket detaljer kring utvecklingen av el- och elcertifikatpriser. Det som kan sägas om utvecklingen av dessa priser är att ju högre dessa är, desto mer lönsamt är det för kunderna att vara delägare i kooperativet. För Unipers del så är fallet dock det omvända, att ju högre priserna är, desto mer tjänar de på att bedriva verksamheten med den nuvarande affärsmodellen. Författarnas uppfattning om de framtida el- och certifikatspriserna är att dessa kommer att stiga, men inte tillräckligt mycket för att göra den nuvarande affärsmodellen mer lönsam än den föreslagna förändrade affärsmodellen. Samtidigt tror författarna att ökningen kommer att vara tillräckligt stor för att öka efterfrågan bland kunderna på denna typ av erbjudanden som ett vattenkraftkooperativ skulle bidra med.

Elpris för kooperativets kunder

En av de fördelar som kommer av att vara delägare i ett kooperativ är att delägarna tillåts köpa elektricitet till ett rabatterat pris av kooperativet, jämfört med marknadspriset. Hur högt elpriset sätts för delägarna är avgörande både för Unipers lönsamhet, men även för attraktiviteten att bli delägare i kooperativet. Som tidigare diskuterat gällande param- etern andelspris så har elpriset en nära relation med andelspriset, och det måste göras en avvägning mellan hur säljande part värderar kapitalinjektioner gentemot intäkter över tid. Sammanfattningsvis ger ett högre elpris för kooperativets kunder sannolikt en lägre kapitalinjektion vid försäljningen, men möjlighet till högre intäkter över tid för Uniper. Värdering av nuvarande tillgång

Vid en utförsäljning av delar av Karlslunds vattenkraftverk så kommer inte hela köpeskillingen att kunna räknas som vinst, då det bokförda värdet på tillgången måste tas hänsyn till, och räknas av från intäkten som erhålls för utförsäljningen. Då Karlslunds vattenkraftverk som tillgång inte prissätts regelbundet av marknadsmekanismer, så är värderingen en subjektiv bedömning från Unipers sida, baserat på bokföringsprinciper och interna kalkyler. Värderingens inverkan på den finansiella lönsamheten i scenariot är att ju högre den nuvarande värderingen av tillgången är, desto mindre lönsamhet går att finna i avyttringen.

Förvaltningsavgift

I det scenario som författarna utgår ifrån är tanken att Uniper står för all teknisk och kommersiell förvaltning av kraftverket. Det vill säga att de sköter drift, underhåll, samt administration. För dessa tjänster erhåller Uniper en viss ersättning från kooperativet. Storleken på denna avgift kommer att påverka hur lönsamt detta projekt blir för Uniper, men även hur attraktivt det är för kunderna att bli delägare i kooperativet. En låg avgift skulle ge Uniper lägre intäkter, medan en högre avgift skulle göra det mindre attraktivt för delägarna. Värt att notera är att denna förvaltningsavgift visat sig svår att estimera till följd av avsaknad av empirisk data och en ovilja av andra förvaltare att dela med sig av denna uppgift, varför den inte är medräknad i lönsamhetskalkylen. Författarna anser inte detta vara ett problem då förvaltningsavgiften kommer påverka lönsamheten positivt.

6.2.2 Lönsamhetskalkyl

För att bedöma genomförbarheten av en omvandling av Unipers småskaliga vat- tenkraftverktillgångar så har ett antal ekonomiska scenarion skapats. Dessa scenarion ska användas för att bedöma huruvida en omvandling är lämplig och vilka parametrar som skulle kunna vara intressanta att titta närmare på för att noggrannare bedöma. Scenarion bedöms utifrån DCF-kalkyl, vilket har beskrivits i avsnitt 3.2.2. Parametrar som gäller för alla scenarion finns uppställda i tabell 6.1 Förbestämda parametrar och antaganden.. Scenariona är inte helt sanningsenliga då de till exempel inte tar hänsyn till transiter- ingsintäkter, förvaltningsavgift, eller elcertfikat. Det är däremot värt att notera att dessa påverkar scenariona positivt. Scenariona har bedömts utefter de mål som Uniper uttalat, vilka är;

• Hög internränta

• Bibehållet majoritetsägande

6.2.2.1 Generella antaganden

För att göra den kvantitativa utvärderingen överskådlig och jämförbar mellan de scenarion som målas upp, så görs ett antal generella antaganden och fastställningar av parametrar som förblir oförändrade.

Inparameter Värde Andelstorlek 1000 kWh/år Antal andelar 6 500 st Ökning elpris per år 3.0% Inflation per år 2.0% Värdering av tillgång 7 MSek Unipers ägarandel 50%

Elpris år 0 45 öre/kWh Produktion 6.5 GWh/år

Tabell 6.1: Förbestämda parametrar och antaganden.

De parametrar som kommer att varieras mellan de parameterkombinationerna som skapas är Pris per andel, samt Elpriset för medlemmarna i den ekonomiska föreningen. Värdena på dessa parametrar är extrapolerade från de kända värdena på motsvarande siffror inom vindkraftskooperativ, som presenterat i tabell 10.1. I dessa extrapoleringar har hänsyn tagits till det lägre självkostnadspriset för vattenkraft, samt att den ekonomiska livsläng- den på en investering inom vattenkraft är nästan dubbelt så lång. Med hänsyn till detta så har andelspriset viktats upp något, samtidigt som elpriset inom den ekonomiska förenin- gen viktats ned en aning. De svar som erhålls ur beräkningarna för varje scenario är dels den summa som Uniper själva måste investera i renoveringen av Karlslund26, samt den förväntade internräntan på investeringen.

Innan beräkningar på lönsamheten presenteras vill författarna upplysa om att de beräkningar som används skiljer sig något från de Uniper använt sig av när de beräk- nat en internränta på 7.7% på det ursprungliga investeringsförslaget utan ägarstruktur- och affärsmodellsförändringen. Skillnaderna beror på olika antaganden om inflation och elprisutveckling. Orsakerna beskrivs mer detaljerat under avsnitten 6.1.2.1 Elpris, samt

4.1.2.1 Intäkter.

6.2.2.2 Parameterkombination 1 - Pessimistiskt

Parameterkombinationen i tabell 6.2 speglar en pessimistisk parameterkombination där kunderna betalar en mindre summa för att köpa in sig i vattenkraftkooperativet, och sedan endast betalar ett självkostnadspris för elektriciteten. Författarna tror att detta scenario är mer pessimistiskt, utifrån Unipers perspektiv, än det utfall som kan förväntas, då erbjudandet till kunderna är långt mer generöst än för vindkraftskooperativ.

Till följd av generositeten mot kunderna så blir Unipers avkastning lidande. Sett till den internränta som erhålls vid denna investering så är den också mindre lönsam än det ur- sprungligen föreslagna alternativet där Uniper själva bekostar renoveringen. I detta fall så skulle konsumenterna få en stor ekonomisk uppsida, vilken blir så stor att Unipers lön- samhet i projektet blir lidande. Då denna parameterkombination ses som osannolikt, och samtidigt är sämre än andra presenterade förslag, så utreds kombinationen inte närmare.

Inparameter Värde Pris/Andel 4000 Sek Elpris inom EF 17 öre/kWh Utparameter Värde

IRR 5.8%

Investering 22.65 MSek

Tabell 6.2: Parameterkombination 1 - Pessimistiskt.

6.2.2.3 Parameterkombination 2 - Neutralt

Parameterkombinationen i tabell 6.3 speglar en parameterkombination som författarna ser som högst rimligt, jämfört med de rådande andelspriser samt elpriser som förekommer för vindkraftskooperativ. Parameterkombinationen skulle vara gynnsamt för Uniper och även innebära konkurrenskraftigt prissatta andelar, jämfört med vindkraftföreningars priser i tabell 10.1 .

Med denna parameterkombination så skulle Uniper genom att sälja ut halva Karlslunds kraftverk täcka lite mer än halva den nödvändiga investeringen. Det elpris som erbjuds till kooperativets medlemmar är lägre än de elpriser som idag erbjuds inom vindkraftsko- operativ, samtidigt som andelspriset ligger i det övre prisspannet. Priskombinationerna sammanvägt med den längre livslängden på investeringen gör att författarna tror att det bör finnas en efterfrågan på denna produkt bland kunderna. I detta fall så skulle förhopp- ningsvis både konsumenterna och Uniper se lönsamhet i att investera i detta projekt, och lönsamheten delas rättvist mellan de två parterna.

Inparameter Värde Pris/Andel 6500 Sek Elpris inom EF 25 öre/kWh Utparameter Värde

IRR 10.9%

Investering 14.525 MSek

Tabell 6.3: Parameterkombination 2 - Neutralt.

6.2.2.4 Parameterkombination 3 - Optimistiskt

Parameterkombinationen i tabell 6.4 speglar en parameterkombination som författarna ser som optimistiskt för Uniper. Det skulle däremot kräva en hög betalningsvilja från kunderna.

För att detta ska falla in så krävs det förmodligen antingen en väldigt stark tro från konsumenterna att marknadspriset för elektricitet kommer öka kraftigt, eller att någon form av politiska initiativ som gynnar kooperativ och ekonomiska föreningar tas. Då varken en tro på kraftigt ökade elpriser eller att det tas politiska initiativ av denna typ är helt uteslutet så vill författarna belysa den kraftiga uppsida som finns i att avyttra delar av Karlslunds kraftverk till ett vattenkraftskooperativ under dessa förutsättningar. Något som dock bör tilläggas är att i dagsläget skulle ett ekonomiskt scenario likt detta ge Uniper en stor uppsida, medan kundernas lönsamhet av att investera i detta projekt blir lidande till följd av Unipers goda lönsamhet. Avkastningen från projektet skulle alltså delas orättvist mellan Uniper och kunderna.

Inparameter Värde Pris/Andel 8000 Sek Elpris inom EF 25 öre/kWh Utparameter Värde

IRR 15.7%

Investering 9.65 MSek

Tabell 6.4: Parameterkombination 3 - Optimistiskt.

6.2.2.5 Parameterkombination 4 - Låginvestering

Parameterkombinationen i tabell 6.5 har tagits fram som förslag på premissen att det som eftersöks är en låg initial investering vid renoveringen från Unipers sida. Beräkningarna visar att parameterkombinationen ger samma låga initiala investering från Unipers sida som det optimistiska scenariot, samtidigt som internräntan på investeringen inte sänks under de godtagbara nivåerna. För att åstadkomma detta har andelspriset satts relativt högt, men elpriset inom den ekonomiska föreningen har satts till det självkostnadspris som Uniper har för att producera elektriciteten.

Genom att sätta ett lägre elpris så görs investeringen mer lönsam för de potentiella kun- derna, vilket ökar sannolikheten att de skulle investera i de relativt dyra ägarandelarna. Sett till kundernas vilja att investera i vattenkraftkooperativet vid denna parameterkom-

bination så tror författarna att det är kraftigt beroende av kundernas förväntningar på de framtida marknadspriserna för elektricitet. Det höga andelspriset leder till en stor grundinvestering för kunderna vilket kan minska efterfrågan på produkten. Fördelen med detta upplägg för kunderna skulle vara om elpriserna ökar kraftigt i framtiden att de kan göra stora besparingar då parameterkombinationen stipulerar att de får köpa el till självkostnadspris. Likt den neutrala parameterkombinationen skulle denna kombination förhoppningsvis fördela lönsamheten rättvist mellan Uniper och kunderna, så att båda parter ser lönsamhet i att investera i detta projekt.

Inparameter Värde Pris/Andel 8000 Sek Elpris inom EF 17 öre/kWh Utparameter Värde

IRR 13.1%

Investering 9.65 MSek

Tabell 6.5: Parameterkombination 4 - Låginvestering.