Detta kapitel beskriver tillvägagångssättet och metoderna som använts för datainsamlingen i denna studie.
2.3.1 Primärdata
Primärdata innebär data som är insamlad av författarna genom egna intervjuer, enkäter, eller andra insamlingsmetoder. Det innebär att datan inte behandlats, sammanställts, eller på annat sätt förändrats av annan part, och till följd av detta kan anses ha en hög trovärdighet. Trovärdigheten kan dock påverkas av vald insamlingsmetod.
2.3.1.1 Intervjuer
Intervjuer är ett sätt att samla in information från experter eller andra sakkunniga inom ett visst ämnesområde. Typer av information som lämpligen samlas in genom intervjuer är åsikter, förslag, synpunkter eller specifika sakupplysningar. Praktiskt sett så genomförs en intervju genom en utfrågning av intervjuperson. Utfrågningen kan vara mer eller mindre strukturerad, och kan kategoriseras som strukturerad, halvstrukturerad eller öppen. Valet av strukturnivå beror på den typ av information som söks från intervjupersonen. Vanligen så lämpar sig mer strukturerade intervjuer när sakupplysningar eller åsikter ska samlas in, medan öppna intervjuer lämpar sig mer väl för spekulativa resonemang eller framtidsutsikter [19].
Gällande val av intervjuperson så är det viktigt att säkerställa att urvalet av inter- vjuperson speglar populationen10. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till det faktum att en stor del av sakkunniga inom ett område, och således de som ofta är intressanta att välja ut som intervjupersoner, kan ha starka egna intressen och agendor. Den information som samlas in genom intervjuer bör således berikas med bakgrundsinformation om intervju- personens position inom kontexten för intervjuns ämnesområde. Vidare bör reflektioner om intervjupersonens position och kontext användas för att hantera motstridiga uppgifter från olika intervjupersoner [29].
I enlighet med rådande kutym och etiska riktlinjer bör de huvudsakliga uppgifterna sammanfattas och skickas till intervjupersonen för granskning. Eventuella invändningar mot det sammanställda uppgifterna bör utvärderas och hanteras innan publicering och
användning i arbetet, för att säkerställa validitet samt överensstämmelse med etiska riktlinjer [21].
2.3.1.2 Enkäter
Enkäter kan ses som den mest strukturerade formen av en intervju, ofta begränsad till ett antal, på förhand specificerade, svarsalternativ. Enkäter lämpar sig väl för att samla in åsikter och uppfattningar från ett större urval av personer än vad som skulle vara praktiskt möjligt genom intervjuer. I och med de större urvalet samt den begränsade valfriheten till svar, så blir urvalet av enkätpopulation viktigt för att få ett svarsunderlag som rep- resenterar kontexten som önskas undersökas väl. Vidare så leder även den begränsade svarsmöjligheten till en mindre nyanserad bild av kontexten än vad till exempel en inter- vju kan bidra med. Detta leder till att utformningen av frågor samt svarsalternativ blir av yttersta vikt, och utformaren av en enkät bör besitta en god kunskap om kontexten som önskas undersökas för att kunna formulera korrekta frågor och svarsalternativ [32].
2.3.2 Sekundärdata
Sekundärdata innebär sådan data som författarna inte själva har samlat in. Exempel på detta innefattar bland annat vetenskapliga rapporter, akademiska artiklar, branschspeci- fika och företagsspecifika dokument. Sekundärdata har använts då det är fördelaktigt ur ett tids- och kostnadsperspektiv, men även för att undvika att göra tidigare misstag som andra studier gjort.
2.3.2.1 Arkivstudier
För att få en förståelse för de underliggande mekanismerna bakom de problem som iden- tifieras, så kommer sekundärdata i form av skriftliga dokument och material att studeras. Det är av yttersta vikt att ta hänsyn till att de skriftliga dokument och material som används lämpar sig för studien. Dessutom krävs det validering av datan för att säkerställa trovärdigheten av denna typ av sekundärdata. Datan från arkivstudierna kan vara av både kvantitativ och kvalitativ typ [19].
Detta examensarbete kommer att ta tillvara på datainsamling som andra personer/or- ganisationer tidigare har gjort. Detta innefattar, men är inte exklusivt för, årsrapporter, strategiska dokument och andra företagsspecifika dokument, vilka är relevanta för de före- tag som är inkluderade i urvalet av fallföretag. Arkivstudierna kommer dessutom innefatta branschspecifika dokumentationer som kan vara relevanta och tillämpbara för examensar- betet.
2.3.2.2 Litteraturstudier
Litteraturstudier är en fundamental del av ett examensarbete och bidrar till en fördjupad kunskap inom det aktuella ämnesområdet för studien. En litteraturstudie innebär att
analysera den vetenskapligt bekräftade information som finns tillgänglig om det valda ämnet för att kunna bygga vidare på befintlig kunskap. Detta minskar risken för faktafel och genom tydlig referering till tidigare genomförda studier så kan oberoende granskare lättare granska studien [19].
Vid litteraturstudier är det viktigt att ta hänsyn till att olika källor har olika trovärdighet. Genom att försäkra sig om relevansen av litteraturen och dess trovärdighet så kan det vara enklare att utveckla trovärdiga resonemang i studien [19].
Författarna till detta examensarbete har i största mån försökt att tillämpa vetenskapligt granskade källor som sekundärdata. Dessa källor har skänkt en fördjupad förståelse för det undersökta ämnet samt givit ett teoretiskt ramverk att analysera ämnet utifrån. Detta teoretiska ramverk beskrivs noggrannare under kapitel 3.
2.4
Giltighet
I detta kapitel beskrivs vad som definierar giltighet av en studie.
För att säkerställa giltigheten av en studie så kan en studie utvärderas utefter de tre delarna som utgör giltighet, nämligen; trovärdighet, validitet och representativitet [19]. Dessa dimensioner att analysera giltigheten av en uppsats utifrån kommer beskrivas och utvärderas nedan.
2.4.1 Trovärdighet
Trovärdigheten av en studie avser hur pass tillförlitlig datainsamlingen och analysen av datan är, med avseende på slumpmässiga variationer till följd av ett undermåligt urval av datapunkter [19]. En högre grad av trovärdighet kan uppnås genom noggrann insamling av data och analys. Detta kan genomföras med hjälp av dokumentation av arbetsprocessen, vilket möjliggör för läsaren att avgöra trovärdigheten. Till exempel om ett urval av en population görs så bör tillvägagångssättet för detta urval redogöras för. Om det genom- förs intervjuer som en del av datainsamling så bör intervjumaterialet redovisas genom en sammanställd form som kan bekräftas av intervjupersonerna.
Denna studie baseras delvis på kartläggningsmetodik och för att öka trovärdigheten av denna studie så har författarna intervjuat flera olika intressenter och aktörer som har en relation till småskalig vattenkraft och vindkraftskooperativ.
2.4.2 Validitet
Validitet uppnås av att faktiskt mäta och analysera det som avsetts [19]. Genom att tydliggöra kopplingen mellan det som avses undersökas och det som faktiskt undersöks så ökar validiteten av studien. För att öka validiteten ytterligare så bör flera metoder tillämpas vid undersökning av ett objekt eller fenomen för att säkerställa observationerna.
Denna studie har använt sig av både primär- och sekundärdata för att öka validiteten. Dessutom har både fallstudie- och scenarioanalysmetodik tillämpats vilket bidrar till va- liditeten av studien. Det är däremot viktigt att ha i åtanke att studien begränsas av avgränsningarna och därmed endast kan anses vara giltig inom dessa avgränsningar.
2.4.3 Representativitet
Representativitet betyder att urvalet av en population kan räknas som representativt, vilket innebär att studiens slutsatser och resultat kan anses vara generella [19].
Fallstudier och aktionsforskning är två metoder som i princip inte generaliserbara och därmed inte heller representativa. Detta på grund av det ofta begränsade urvalet vilket gör det svårt att inte få ett för stort bortfall, eller att urvalet drabbar en viss kategori av populationen [19]. Då denna studie till viss del baseras på fallstudiemetodik så kan representativiteten antas vara begränsad.
Teori
I detta kapitel kommer de teoretiska ramverk som används för att besvara syftet att beskri- vas. Dessa är; Ägarstrukturer, Business Model Canvas, och Intressentmodellen. Teorierna kommer först att beskrivas separat för att sedan sammanfogas till att bilda ett övergripande teoretiskt ramverk, vilket kopplar ihop de fristående teoretiska modellerna. Författarna kommer argumentera för varje teori som valts ut, och dessutom beskriva hur de kommer användas.
3.1
Ägarstrukturer
Detta kapitel syftar till att beskriva de olika typerna av ägarstrukturer och vad dessa innebär för ägarna.
Konceptet ägarstruktur är inte teoretiskt entydigt definierat, varför det finns flera olika sätt att se på ägarstrukturer, samt olika sätt att analysera dessa. Det ramverk som föreslås är en modell där ägarstrukturen av ett företag definieras av de två dimensionerna Juridisk form samt Ägarkoncentration11. Då båda dessa dimensionerna är vetenskapligt befästa i dagsläget så anser författarna detta vara goda dimensioner att utgå ifrån när förändringar i ägarstrukturerna ska analyseras och utvärderas i ett senare skede.
3.1.1 Juridisk form
Den lämpligaste juridiska formen för att bedriva verksamheten beror på vilka förutsät- tningar som verksamheten agerar utefter. Den juridiska formen bestäms när en verk- samhet startas upp och avgör till exempel ägarnas ansvar för bolagets förpliktelser [35]. Den juridiska formen avgörs beroende på faktorer så som huruvida verksamheten ägs av en eller flera aktörer, är vinstdrivande eller om ägarna ansvarar över skulder. Det finns huvudsakligen fem olika juridiska företagsformer i Sverige [41], nämligen;
1. Aktiebolag
2. Ekonomisk förening 3. Kommanditbolag 4. Enskild firma 5. Handelsbolag
När juridisk form ska väljas så är det viktigt att ta hänsyn till de juridiska förutsät- tningarna för de olika bolagsformerna. Av de bolagsformer som finns i Sverige så är det endast Aktiebolag samt Ekonomisk Förening som räknas som fullständiga juridiska per- soner [56]. Med fullständiga juridiska personer avses att de står fullständigt ansvariga för företagets ekonomiska åtaganden, och ägare kan inte hållas återbetalningsskyldiga för företagets skulder.
3.1.1.1 Aktiebolag
Aktiebolag är den vanligast förekommande bolagsformen i Sverige [44]. Aktiebolag kan delas upp i publika och privata, där de publika aktiebolagen får sprida vidare aktier medans privata aktiebolag inte får bli föremål för aktiehandel på börsen. Publika aktiebolag kräver ett minsta aktiekapital på 500 000kr för att bildas, medans privata aktiebolag endast kräver ett minsta aktiekapital på 50 000kr. Ägarna till aktiebolaget är begränsade i sina förpliktelser gentemot bolaget till det kapital som de har satsat i bolaget. Ägarna kan aldrig bli hållna ansvariga för företagets skulder, mer än att företaget kan gå i konkurs och de kan förlora sitt satsade kapital. Det högsta beslutande organet i ett företag är bolagsstämman, vilken väljer styrelse för att utgöra ledningen i bolaget. I aktiebolag så har varje aktieägare med minst en röstberättigande aktie rösträtt på bolagsstämman. Rösträttens storlek avgörs av hur många av de röstberättigande aktier som ägaren har. Aktiebolag kan därmed ha många ägare med olika mycket ägandeskap och inflytande i verksamheten [35].
3.1.1.2 Ekonomisk förening
En ekonomisk förening syftar till att driva ekonomisk verksamhet eller kooperativ samverkan, och därigenom främja medlemmarnas intressen genom kooperativt. Medlem- marna i en ekonomisk förening är antingen leverantörer eller konsumenter till verk- samheten som bedrivs. Medlemmarna är inte bundna till verksamheten över tid utan kan tillträda och utträda när som helst. Därför är det möjligt att medlemsantalet varierar kraftigt över tid. De kooperativa grundprinciperna som en ekonomisk förening grundar sig i innebär att varje medlem har en röst och kan ej anförskaffa fler röster. Det ytterst bestämmande organet i en ekonomisk förening är föreningsstämman, vilken utser både revisorer och styrelse. Medlemmarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar gentemot verk- samheten, vilket innebär att de, på samma sätt som i ett aktiebolag, endast ansvarar för de insatser de har gjort till den ekonomiska föreningen [35].
3.1.2 Ägarkoncentration
Ägarkoncentration syftar till att beskriva hur stor andel den största ägaren i ett aktiebolag innehar. Ägarkoncentrationen kan ha stor påverkan om en ägare är så kallad majoritet- sägare och därmed alltid får egen majoritet vid beslut. Gällande ägarkoncentrationen så kan denna delas in i fem grupper, vilka kan ses i tabell 3.1. Indelningen görs utefter hur stor andel av rösterna som den enskilt största ägaren innehar. Genom att kategorisera ägarstrukturen efter ägarkoncentrationen så kan ägarnas påverkan på ledningen och verk- samhetsstyrningen bättre förstås. Denna kategorisering tar endast hänsyn till hur stor rösträtt den största ägaren innehar och definierar därmed inte övriga ägares ägarandelar [12]. Klassificering Private ownership Majority control Minority control Joint- venture Management control Procent >80% 50-80% 20-50% 5-20% <5%
Tabell 3.1: Klassificering av ägarstrukturer utefter ägarkoncentration [12].
Tillsammans utgör ägarkoncentrationen och den juridiska formen samlingsbegreppet ägarstruktur. Då examensarbetet syftar till att beskriva och analysera implikationerna av en förändrad ägarstruktur för småskalig vattenkraft så är en kartläggning av de befintliga ägarstrukturerna idag av största betydelse.