5.3.1 Allmän information om OX2
OX2 group är ett svenskt aktiebolag som utvecklar, finansierar, verkar som entreprenör och förvaltar tillgångar som producerar förnyelsebar energi [69]. OX2 är verksamt inom både vindkraft, solkraft, bioenergi och geoenergi [34]. OX2 är en koncern bestående av många företag. Byr AB är moderbolaget i OX2 koncernen. Byr AB äger till fullo OX2 group, vilken i sin tur äger ytterligare sju aktiebolag med deras tillhörande dotterbolag. Koncernstrukturen för OX2 ses i figur 5.2.
Figur 5.2: Översiktsbild av OX2s koncernstruktur [34].
Inom OX2 koncernen så är det OX2 Technical and Commercial Management, OX2 Wind och elhandelsbolaget Utellus som är verksamma inom vindkraftindustrin i Sverige. OX2 Wind hanterar nyprojektering av vindkraftverk och ansvarar bland annat för projek- tutveckling, försäljning och byggnation av vindkraftverk. OX2 Technical and Commercial Management ansvarar för drift och förvaltning av vindkraftverk. Utellus administrerar och förvaltar Solivind El Ekonomisk Förening samt säljer elektricitet, vindandelar och solceller.
Utellus har sedan år 2006 gett deras kunder möjlighet att bli delägare i vindkraft [86]. Elhandelsbolaget är helägt av OX2 och innebär en möjlighet för privatpersoner att bli direkta ägare i en ekonomisk vindkraftförening. Denna ekonomiska vindkraftföreningen heter Solivind El Ekonomisk förening (Solivind EF) och är Sveriges största vindkraftkoop- erativ. Föreningen startade 2006, och har idag ca 4100 medlemmar och ca 45 100 andelar sålda [33]. Solivind EF äger 10 stycken vindkraftverk runt om i Sverige [33].
Utellus erbjuder kunder att bli delägare i Solivind EF genom att köpa andelar i den ekonomiska vindkraftföreningen. Varje andel kostar 4500kr och ger rätt till 1000kWh per år [89]. Det innebär att man som kund får köpa 1000kWh per år till självkostnadspriset på 28öre/kWh (79öre/kWh inklusive energiskatt, elcertifikat och moms) [89]. Utellus hjälper Solivinds ägare att sälja erhållna elcertifikat och förvalta den ekonomiska föreningen.
5.3.2 Ägarstruktur
Koncernen OX2 äger till fullo elhandelsbolaget Utellus. Solivind EF skiljs i ägarstrukturen från Utellus och OX2, men köper in alla tjänster från dessa. Se figur 5.3 för en översiktsbild av ägarstrukturen.
Både OX2 och Utellus är båda aktiebolag, medan Solivind är registrerat som en ekonomisk förening.
Figur 5.3: Översiktsbild av ägarstrukturen.
5.3.3 Business Model Canvas
Business Model Canvasen i figur 5.4 beskrivs gällande OX2s affärsområde "Kommersiell och teknisk förvaltning", med den specifika inriktningen på Solivind EF som kund.
Partnerskap Solivind EF, Utellus Nyckelaktiviteter Drift, Administration, Projektering Resurser Vindkrafts- kompetens Erbjudande Driftstjänster, Utbyggnad Kundrelationer Nära Samarbete Kanaler Intern- försäljning Kundsegment Vindkrafts- kooperativ Kostnader Drift, Administration, Försäkringar Intäkter Avgifter från Solivind EF
Figur 5.4: Business Model Canvas för OX2s affärsmodell gentemot Solivind EF. 5.3.3.1 Intäkter
De intäkter som OX2 har, kopplat till Solivind EF, är i huvudsak avgifter för drift och nyprojektering. OX2 sköter den operativa driften och praktiska administrationen av So- livinds verksamhet. Vidare så utökar Solivind kontinuerligt sitt ägande av vindkraftsverk i takt med att nya medlemmar/delägare ansluter sig till föreningen. De avgifter som dessa nya medlemmar betalar in för att bli delägare används till att utöka innehavet av vindkraftsverk. Dessa utökningsprojekt utförs med OX2 som projektör, och OX2 tjänar således även pengar på Solivinds expansion [54]
År Avkastning (%) 2016 -32,38 2015 9,31 2014 19,94 2013 16,17 2012 0,57 2011 2,00 2010 15,00
Tabell 5.1: Avkastning för OX2 Technical and Commercial Management AB (Före 2012 "OX2 Kraft AB") [83, 82, 81, 80, 40].
Utellus - Elhandelsbolaget
OX2 äger elhandelsbolaget Utellus som är ansvariga för försäljning, distribution, samt vissa administrativa uppgifter, av Solivind EFs elproduktion. Det innebär att OX2 har en indirekt intäkt från Solivind EFs verksamhet genom Utellus. Utellus redovisar inga siffror gällande sina intäkter från Solivind EF, vilket kan antas bero på att Utellus är ett privat aktiebolag som ägs till 100% av OX2.
Solivind - Ekonomiska föreningen
Utellus erbjuder delägarskap i Solivind EF genom att sälja så kallade "vindandelar". Dessa andelar säljs för 4 500kr styck och berättigar ägaren att köpa 1 000kWh/år elektricitet av Solivind EF. Priset för denna elen är självkostnadspris, vilket i dagsläget är 28öre/kWh
21[89].
5.3.3.2 Kostnader
Sett till OX2s roll som förvaltare av Solivind EF så har OX2 administrativa och person- alrelaterade kostnader. Dessa är kopplade till de aktiviteter som OX2 utför för Solivinds räkning så som driftövervakning, produktionsoptimering, besiktnings- och statusanalys samt anläggnings- och avtalsförvaltning [34].
5.3.3.3 Partnerskap
OX2 samarbetar med Utellus gällande driften av Solivind EF. Detta kan räknas som en slags partnerskap även om OX2 äger Utellus. Situationen är komplex eftersom OX2 äger Utellus, vilket är elhandelsbolaget som är ansvarigt för försäljning, distribution, samt vissa administrativa uppgifter, av Solivind EFs elproduktion [34].
OX2 har för sin verksamhet gällande nyprojektering även samarbeten med ett flertal aktörer22. Dessa är inga partnerskap, men som resultat av att ha arbetat under en längre
tid med en viss aktör så skapas oundvikligen vissa band mellan aktörerna [34].
21
Se tabell 10.1 Vindkraftsföreningar och andelspriser [89, 39, 94, 58].
5.3.3.4 Nyckelaktiviteter
De aktiviteter som OX2 utför åt Solivind EF är som tidigare diskuterat under intäkter är drift, administration, och projektering. Drift syftar till den operativa delen av att hålla vindkraftverken snurrande, med aktiviteter så som reparationer och regelbundet underhåll. Administrationen är den ekonomiska och juridiska delen att se efter Solivinds verksamhet. Projekteringsdelen är den del av verksamheten där de projekterar för- och uppför nya vindkraftverk åt Solivind EF. Detta arbete innebär att driva hela processen från önskemål om nyinstallerade vindkraftverk till färdigställande, vilket illustreras i figur 5.5.
Figur 5.5: OX2 projekteringsprocess [33].
5.3.3.5 Resurser
Den främsta resursen som OX2 använder sig av för att skapa värde för sina kunder är sin djupgående kunskap om vindkraft. Detta avser både att projektera för nya vindkraftverk, men också att driva dessa operativt. Då projektering för vindkraftparker innebär om- fattande projekt som ofta uppgår till 100-tals miljoner kronor är ofta flertalet parter inblandade i dessa processer. Då OX2 varit verksamma inom branschen sedan år 1991 så har de under sin nästan 30 år långa historia hunnit knyta till sig ett utbrett nätverk av partners och leverantörer inom branschen, vilket också utgör en nyckelresurs för OX2 i sitt projekteringsarbete [71].
Vidare tillkommer även resurser i form av arbetskraft för att utföra driften av vind- kraftverken.
5.3.3.6 Erbjudande
Det som OX2 erbjuder är i huvudsak en helhetslösning för drift och administration av en vindkraftspark. Detta är fördelaktigt för den ekonomiska föreningen i det att de inte behöver några anställda som samordnar eller driver verksamheten. De kan alltså genom ett avtal med en aktör knyta till sig all den kompetens och de resurser som krävs för att driva projektet [34].
5.3.3.7 Kundrelationer
OX2 har till följd av sitt ägande av Utellus, samt de nära banden till Solivind EF en djupgående kundrelation med Solivind EF. Detta är inte generaliserbart för andra kunder, för vilka OX2 åtagit sig liknande uppdrag åt. Relationerna till andra kunder är till följd av projektens storlek ofta nära, men inte lika nära som relationen till Solivind EF [34].
5.3.3.8 Kanaler
De tjänster och produkter som OX2 erbjuder sina kunder är av strikt B2B-karaktär. Detta i kombination med omfattningen av projekten och tjänsterna gör att kanalerna för att nå sina kunder i stort utgörs av relationer och kännedom inom branschen. Alla produkter och lösningar är skräddarsydda för den enskilde kunden och försäljningen kräver därför ett nära samarbete med kunden [34].
5.3.3.9 Kundsegment
Sett till OX2s erbjudande när det kommer till vindkraftparker och helhetslösningar kring dessa så är kunderna sådana som äger eller förfogar över sagda vindkraftparker, eller som har ett intresse att investera i vindkraftsparker. Dessa aktörer kan i stort delas upp i industriföretag som vill äga sin egen kraftproduktion, energibolag, finansiella investerare eller ekonomiska föreningar för produktion av vindkraft, så som Solivind EF [34].
5.3.4 Intressentmodellen
5.3.4.1 Ägare
OX2 ägs av företaget Byr AB som i sin tur ägs av ett antal aktieägare som inte är publika, eftersom Byr AB är ett onoterat bolag [34, 30]. Det finns inga explicit uttrycka intressen för OX2 från ägarnas håll.
OX2 har ett dotterbolag som heter Utellus, och dessa båda är kopplade till vindkraftko- operativet Solivind EF, vilket illustreras i figur 5.3. Solivind EF ägs gemensamt av alla de medlemmar/delägare som äger vindkraftandelar i föreningen. Då det är en ekonomisk förening så äger alla medlemmar lika stor rösträtt, oavsett hur många andelar de äger. Detta leder till att medlemmarnas inflytande över Solivind EF är lika stort, och att större ägares åsikter inte väger tyngre än någon annans [74].
5.3.4.2 Anställda
OX2 har i dagsläget ett hundratal anställda, som arbetar inom olika funktioner. OX2 har förutom sin verksamhet inom vindkraft även en del som arbetar med andra typer av förnyelsebar energi. Gemensamt för bolagets anställda är att de brinner för förnybar energi. Då OX2s verksamhet är kunskaps- och erfarenhetsintensiv så blir de anställda en viktig resurs för OX2. Detta leder till att OX2 har ett större incitament att behålla sina anställda, vilket ger de anställda ett större inflytande [70].
5.3.4.3 Företagsledning
Det strategiska arbetet i Solivind EF sköts av den styrelse som tillsätts av medlemmarna. Styrelsen består av 3-7 personer och tillsätts på årsstämman genom votering. Varje medlem äger en rösträtt på årsstämman, oavsett antalet andelar som medlemmen äger i den ekonomiska föreningen. Styrelsen har i och med sin position som förtroendevald en inflytelserik ställning över den ekonomiska föreningen. Värt att notera gällande styrelsens sammansättning är att OX2 via sina åtagandeavtal med Solivind EF besitter rätten till en styrelsepost [55].
5.3.4.4 Stat & Kommun
Staten har en väldigt ambitiös plan att Sverige ska producera 100% förnyelsebar energi år 2040, vilket har inneburit att staten generellt sett är positivt inställda till vindkraft [59]. Detta har gett uttryck genom energiöverenskommelsen som skapades år 2016, vilken innebär att elcertifikatsystemet förlängs med 18TWh nya elcertifikat fram tills år 2030 [34].
De åtgärder som gjorts från statens håll för att stimulera energiomställningen har däremot riktats mot andra områden än just andelsägd vindkraft [63]. Till exempel är skatteför- månerna i dagsläget fördelaktiga för den konsument som investerar i en mikroproducerade anläggning på sin egen tomt, gentemot den konsument som går med i ett vindkraftkoop- erativ. Detta ger staten en negativ inställning till vindkraftkooperativ.
Kommuner är generellt sett positivt inställda till vindkraftkooperativ. Detta exemplifier- ades år 2013 då flera kommuner investerade i en vindkraftpark tillsammans med Solivind EF [66].
5.3.4.5 Kunder
OX2s kunder är de aktörer som äger vindkraftparker, alternativt önskar investera i vin- dkraftparker. Kunderna kan vara till exempel industriföretag, energiföretag, finansiella investerare eller ekonomiska föreningar. Då projektering inom vindkraft är av omfattande karaktär, samt att de avtal som upprättas för drift och administration ofta är långsiktiga så har kunderna en nära relation till OX2. Detta leder också till att deras inflytande är stort. Denna effekt förstärks ytterligare av att branschen är väldigt varumärkesdriven, vilket leder till att varje kund och genomförd affär är viktig för framtiden. En missnöjd kund kan bli förödande för framtida affärer, vilket ytterligare förstärker kundens inflytande på OX2 då de är beroende av att säkerställa kundnöjdheten i varje projekt [34, 88].
5.3.4.6 Leverantörer
OX2 har, för sin verksamhet kopplat till vindkraftskooperativ, ett antal leverantörer för att kunna fullfölja sina åtaganden. Dessa kan likt verksamheten delas upp i leverantörer
för uppförande av vindkraftsparkerna, samt leverantörer för drift och underhåll av dessa vindkraftsparker.
Uppförande
Vid projektering för uppförande av vindkraftsparker involveras ett stort antal underlever- antörer för att hjälpa till med olika delar av projektet. Dessa tjänster och produkter inkluderar bland annat elnät, markarbete, vindturbiner, och projektområde [68]. Då pro- jekten ofta är väldigt omfattande av sin karaktär och, och det faktum att verksamheten bedrivs i just projektform, så sker separata upphandlingar av varor och tjänster för varje enskilt projekt [34].
Drift & Underhåll
Drift och underhåll av de uppförda vindkraftsparkerna är del av OX2s kärnverksamhet och är något de utför själva utan att leja ut på tredjepartsföretag. Då verksamheten av naturen är kunskaps- och arbetskraftsintensiv så krävs inte några signifikanta insatsprodukter eller tjänster, varför leverantörer för detta verksamhetsområde inte är av någon större vikt ur ett intressentperspektiv.
Solivinds leverantörer
OX2 är ett projekteringsbolag inom förnyelsebar energi som bland annat arbetar med att bygga upp samt driva vindkraftsparker åt företag som önskar köpa sådana. OX2 har byggt de vindkraftverken som Solivind EF förfogar över och sköter även driften av kraftverken enligt avtal [87]. Avtalet stipulerar även att OX2 erhåller en plats i styrelsen i Solivind EF [55]. Detta medför att OX2 förutom att vara driftspartner, även har ett direkt inflytande över verksamheten i Solivind EF.
Utellus är det elhandelsbolag som ansvarar för administrationen av Solivind EFs produk- tion och distribution av elektricitet. Rent praktiskt innebär detta att andelsägarna i den ekonomiska föreningen är bundna att ha Utellus som elhandelsbolag för sin elektricitet [87]. Detta medför att alla medlemmar i Solivind EF också är ekonomiskt bundna till Utellus, vilket gör att Utellus inflytande över föreningens medlemmar ökar och då i för- längningen även över föreningen som sådan. Då Utellus är helägt av OX2 så har således OX2 ett direkt ekonomiskt intresse i Utellus verksamhet, samt inflytande över denna.
5.3.4.7 Långivare
OX2 har inga större skulder till långivare. De långfristiga skulderna är relativt låga, och de kortfristiga skulderna som finns kan hänföras till deras nuvarande projekt att uppföra en vindkraftspark [34]. Vidare så presterar bolaget väl finansiellt, vilket begränsar långivarnas inflytande över organisationen.
5.3.4.8 Intresseorganisationer
Det finns flera intresseorganisationer som verkar för att värna om vindkraften så som Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening [95, 97]. Det finns å andra sidan endast ett fåtal intresseorganisationer som vill motverka utbyggnaden av vindkraft, varav en är Föreningen för Svenskt Landskapsskydd [65]. Intresseorganisationerna har främst en
opinionsbildande och samordnande roll.
5.4
Analys - OX2
Det kan argumenteras för att anledningarna som var grunden till uppkomsten av vind- kraftkooperativ inte är giltiga eller relevanta längre. Numera är trösklarna för att bidra till miljövänlig elproduktion inte lika höga som det tidigare var och argumentet för vin- dkraftkooperativ, att vara ett nytt sätt för privatpersoner att bidra till omställningen av energisystemet till förnyelsebart, inte längre är relevant. Detta på grund av att till exempel solenergin har blivit billigare och kan i vissa fall vara ett rimligt sätt för en privatperson att bidra till förnyelsebar energi. Dessutom har ett relativt lågt elpris på senare tid i kombination med låga elcertifikatpriser och komplexa/försvårande lagar lett till att andel- sägande inte längre är lika attraktivt som det en gång var. Detta kan tydligast påpekas genom den närmast intill obefintliga tillväxten av vindkraftkooperativ i dagsläget. Vin- dkraftkooperativet Solivind skapades för många år sedan och det är svårt att avgöra om denna organisationsform och initiativ hade tagits igen från en organisation så som OX2. Sedan vindkraftkooperativet skapades så har bland annat en uttagsskatt införts och även utretts, vilken har haft en negativ påverkan på vindkraftkooperativindustrin.
Ägarstrukturen mellan OX2 och vindkraftkooperativet Solivind innebär att Solivind EF är nära sammankopplat till OX2 och Utellus. Kopplingarna är både relationsmässig genom arbetskraft och monetär genom ersättning för tjänster. Detta gör relationerna komplexa att analysera och det är otydligt att urtyda hur OX2 i nuläget drar fördel av vindkraftko- operativet. En fördel med vindkraftkooperativet har varit att det möjliggjort för OX2 att bygga fler vindkraftverk. OX2 tros även dra fördel av Solivind EF kontinuerligt då Solivinds vindkraft behöver underhållas och repareras. Det kan även i framtiden vara ak- tuellt för OX2 att uppföra nya vindkraftverk åt Solivind när vindkraftverkens ekonomiska livslängd har uppnåtts.
OX2s affärsmodell bakom skapandet och arbetet med vindkraftkooperativet Solivind EF är relativt komplext. På intäktssidan innebär det både kapitalinjektion för nyprojekter- ing av vindkraft och drifts-/underhållsintäkter. Även om det inte är någon tillväxt av vindkraftkooperativt så drar Utellus fördel av Solivind EF genom att kunna sälja den elektricitet som blir över från kooperativet. Solivind genererar också kunder åt Utellus som kan antas vara väldigt långsiktiga på grund av sitt ägarskap och därmed åtagande. Då den ekonomiska föreningen erhåller vindkraftsverken efter betalning så är risken med att starta upp och driva ett vindkraftkooperativ högst begränsad för OX2.
En fördel som hittills talat för vindkraftkooperativ och fortfarande gör det är att det finns inga starka motståndare mot vindkraft, vilket är gynnsamt för OX2. Särskilt viktigt är att staten & kommunen positivt inställda till vindkraft vilket underlättar för verksamheten.
Scenarioanalys
6.1
Tracking
6.1.1 Summering av empiri
Detta avsnitt avslutar Tracking-delen av scenarioanalysen, vilken diskuterats tidigare i metoden under 2.1.5.1 TAIDA och dess tillämpning. Summeringen beskriver i punkt- form skillnader och likheter mellan nulägesanalysen av vattenkraftverk och ekonomiska föreningar för vindkraftverk. Summeringen visar att det föreligger såväl skillnader som likheter.
Vattenkraftverken i Sverige går en utmanande framtid tillmötes. Detta innefattar både lönsamhetsproblem och regulatoriska svårigheter. En stor förändring som den småskaliga vattenkraftverkindustrin kommer genomgå framöver är upprustningen av vat- tenkraftverken och anpassningen till miljödirektiv. Detta innebär betydande renover- ingskostnader, vilket är svårt att ekonomiskt kunna motivera i dagsläget.
En trend som identifierats i ett liknande energislag, vindkraftverkindustrin, är framväx- ten av kooperativ. Vindkraftkooperativ har vuxit fram under många år till att bli ett vedertaget fenomen inom vindkraftverkindustrin. Det finns flera anledningar till vind- kraftskooperativens framväxt, till exempel gavs slutkunder möjlighet att vara delaktiga i nybyggnation av vindkraftsparker. Kooperativ har inte bara visat sig kunna generera kapital vid nyinvesteringar av vindkraftsparker, utan även vara en möjlig affärsmodell för företag inom vindkraftsindustrin.
Trenden på bristande lönsamhet inom den småskaliga vattenkraften, tillsammans med trenden att skapa vindkraftkooperativ som en affärsmodell, föranleder till hypotesen att kooperativ kan tillämpas inom den småskaliga vattenkraften också. Kooperativa lös- ningar hade kanske kunnat inbringa kapital, minska risken vid investeringar, öka med- vetenheten om den småskaliga vattenkraften och generera nya intäktsströmmar. För att kunna utvärdera tillämpbarheten av kooperativ inom den småskaliga vattenkraftverksin- dustrin så belyses nedan några intressanta aspekter gällande likheter och skillnader mellan nulägesanalysen av vattenkraftverk och vindkraftkooperativ;
Tillväxt
Den kraftiga tillväxten i antalet vindkraftkooperativ har nu mattats ut. Detta trots att nybyggnationen av vindkraftsverk fortsätter. Detta kan jämföras med vattenkraftverkens situation där det inte byggs några nya vattenkraftverk, men istället finns många nu- varande och kommande renoveringsmöjligheter. Renoveringsmöjligheterna kan jämföras med nyproduktionen av vindkraftverk, men en viktig skillnad att ta hänsyn till är att antalet renoveringstillfällen är begränsade till antalet nuvarande anläggningar medans nyproduktionen av vindkraft inte begränsas till det nuvarande beståndet.
Politiskt stöd
Politiska beslut har visat sig spela en stor roll för både vindkraft och vattenkraft. In- förandet av elcertifikat har till exempel spelat en stor roll för både vattenkrafts- och vindkraftsindustrin. De politiska besluten gällande vattenkraft har på senare tid präglats av EUs ramdirektiv för vatten och hur det ska tolkas och tillämpas. Det har visat sig svårt att förutspå politiska beslut, vilket de ofördelaktiga regleringarna inom vindkraft för vindkraftskooperativ har visat.
Elpriset & elcertifikatpriset
Både vattenkraftverk och vindkraftverk är utsatta för risker förknippade med volatiliteten och utvecklingen av både elpriset och elcertifikatpriset. Ett högt el-/certifikatspris gynnar både vindkraft och vattenkraft. På samma sätt så leder volatila priser till att incitamenten för kunder att binda sitt pris ökar. Därmed kan ett volatilt pris vara fördelaktigt för medlemmar av kooperativ, då dessa oftast har ett förutbestämt pris, presenterat i tabell 10.1.
Investering
Det investeringsbehov som Karlslunds kraftverk, och även fler kraftverk, står inför i dagsläget kan liknas vid det kapitalbehov som fanns under tillväxtfasen av vindkraftko- operativ. Det krävdes kapital för att accelerera utbyggnaden av vindkraft i Sverige på samma sätt som det idag krävs kapital för att renovera vattenkraftverken. En skillnad som föreligger är just att det då handlade om nybyggnation av kraftverk medans det idag handlar om renoveringar av gamla kraftverk.
Investeringshorisonten skiljer sig väsentligt mellan vindkraftverk och vattenkraftverk. Vid nybyggnation av en vindkraftpark så antas ofta en ekonomisk livslängd på projekten till ungefär 25 år. Detta kan jämföras med den ekonomiska livslängden för en renovering av ett vattenkraftverk som beräknas vara ungefär 40 år. Då den ekonomiska livslängden är nästan