Ämnesanalyser

Buttlar, som nämndes under publiceringsanalys, undersökte även ämnesval i sitt material. Ämnesindexeringens kategorier baserades på analys av själva artiklarna, ett tillvägagångssätt som utgår från en artikel av Stephen Atkins från 1988 (1991).23 Artiklarna delades upp i inte mindre än 130 olika ämneskategorier vars popularitet beräknades utifrån procentandelen av det antal sidor som sammanlagt ägnats ämnet. Av de ursprungliga 130 kategorierna presenteras resultaten för de 25 populäraste ämnena. Det totala antalet sidor som ingick i undersökningen var 16966 och högst procentandel stod katalogisering (”cataloging”) med 4,24 procent för. Buttlar (1991) hänvisar i sin undersökning återigen till Atkins som menar att artiklar om just katalogisering och informationshantering höll på att minska i popularitet medan artiklar av mer teknisk inriktning ökade avsevärt under perioden 1975-1984 (Atkins 1988).

Vad gäller kön och ämnesval kommer Buttlar fram till att den största skillnaden mellan kvinnor och män ligger i den överväldigande majoritet av kvinnor som behandlar ämnen som berör barn och ungdomars verksamhet (90,91 procent) samt ”bibliographic instruction” (83,67 procent). En stor andel kvinnor skrev även om biblioteksstandard (78,95 procent). Män dominerade dokumentåtervinning (100 procent), bibliotekshistoria (83,33 procent) och ”international librarianship” (75,76 procent) (1991).

1991 publicerar Kathryn Ward och Linda Grant två artiklar som båda behandlar ämnet genus och publikation inom sociologi. Deras första artikel

Coauthorsip, Gender, and Publication Among Sociologists presenterar en

2 3I artikeln Subject Trends in Library and Information Science Research, 1975-1984 undersöker Atkins trender i ämnesval inom Biblioteksvetenskapen under en tioårsperiod.

bibliometrisk undersökning där de undersökt samförfattarskap, men som även behandlar ämnesval.

Ward och Grant inleder sin text med flertalet uttalanden från flertalet forskare24 som menar att arbete i grupp är speciellt gynnsamt för kvinnor, och något som eftersträvas och önskas. Samarbete kan i det närmaste beskrivas som en överlevnadsstrategi när det kommer till kvinnliga forskare25. Detta är något de sedan ger sig i kast med att undersöka i kombination med hypotesen att artiklar som behandlar ämnen som genus, könsroller eller sexualitet oftare är samförfattade än andra ämnen (1991, s. 253).

Ward och Grants menar att deras undersökning producerar fem intressanta fynd; 1) kvinnor samförfattar mer än män; 2) forskare som behandlar genus samförfattar oftare än forskare som behandlar andra ämnen; 3) män som skriver om genus samförfattar oftare än kvinnor som skriver om genus; 4) det är fler samförfattade artiklar som publiceras i konventionella tidskrifter än i andra tidskrifter26 och slutligen; 5) kvinnor står sällan som första författare till artiklar som publiceras i konventionella tidskrifter än i andra typer av tidskrifter (1991, s. 260). Återigen märks Ferbers tanke om att kvinnor ofta skriver om ”kvinnoämnen”.

Den senaste studien som funnits relevant för denna undersökningen är från 2006; Gender differences in publication and citation counts in librarianship and

information science research av Sánchez Peñas och Willett vid Department of

Information Studies, University of Sheffield. Det är även deras undersökning som ligger till grund för ämnesanalysen i denna undersökning.

Sánchez Peñas och Willett inleder sin undersökning med hänvisning till tidigare forskning, inom en rad discipliner, rörande skillnader i publicering och citeringsmönster mellan män och kvinnor. De menar att resultaten från dessa studier enhälligt pekat på att kvinnor både publicerar mindre och citeras mindre än män. De menar att det finns en rad anledningar till detta, bland annat underrepresentationen av kvinnor på de högre akademiska nivåerna. Då biblioteks- och informationsvetenskapen verkar tilltala både män och kvinnor vill de undersöka huruvida samma mönster kan utläsas inom disciplinen. Här pekar de på tvärvetenskapligheten som uppvisas inom B&I-forskningen, som en faktor på hur citeringar och publikationer fördelas (2006, s. 480-481).

Sánchez Peñas och Willett har i sin undersökning fokuserat på vad de anser vara de fem största B&I-institutioner i världen, (två brittiska, två nordamerikanska och en dansk27) och listat deras personal. Sammanlagt fick de en

2 4Se till exempel DuBois et al., 1985, Feminist Scholarship: Kindling in the Groves of Academe; Ferber 1988; Stanley & Wise, 1983, Breaking Out: feminist Consciousness and Feminist Research.

2 5Detta är något även mer nutida forskning verkar tyda på, se Koehler och Persson, 2000.

2 6Till exempel populärvetenskapliga.

2 7University of Loughborough, Department of Information Science University of Sheffield, Department of Information Studies

undersökningsgrund på 57 män och 48 kvinnor, relativt jämt fördelade på de olika institutionerna. Därefter har de med hjälp av ISI Web of Science (publiceringsdatabas) tagit fram publikationer författade av fakulteten vid de fem institutionerna (2006, s. 481).

Nästa steg i Sánchez Peñas och Willetts undersökning är det som är mest intressant för min egen undersökning. De delar här upp författarna och därmed även deras artiklar i ämnesområden28. Då de landade på över 300 olika ämnen, valde de att gruppera i ämnesgrupper av bredare karaktär, till skillnad från Buttlar, som indexerade artiklarna med enskilda ämnesord. Slutprodukten var åtta övergripande ämneskluster. Utifrån dessa konstaterades att det var möjligt att finna både manliga och kvinnliga författare i någorlunda jämna antal inom alla kluster29 (2006, s. 482). Längre än så använder de sig inte av ämnesuppdelningen.

Antalet artiklar och erhållna citeringar varierar dock stort, från 102 artiklar inom ett område, till endast sju inom ett annat, 585 citeringar mot endast 37. Vidare redovisas det sammanlagda antalet artiklar; 380 författade av män och 170 av kvinnor. Dito för erhållna citeringar är 2385 för män och 819 för kvinnor. Dessa siffror visar på en högre publicering för manliga författare jämfört med kvinnliga, trots den höga nivån av kvinnliga akademiker inom disciplinen30, medan citeringsnivån, i proportion, inte skiljer nämnvärt mellan könen (Sánchez Peñas & Willett 2006, s. 482-484).

University of Illinois at Urbana-Champaign, Graduate School of Library and Information Science University of Indiana at Bloomington, School of Library and Information Science

2 8dock faller visst material från personalen på Royal School of Library and Information Science i Danmark bort ur undersökningen, då det är skrivet på danska

2 9Sánchez Peñas och Willett har valt att räkna varje författare enskilt, detta innebär att samförfattade artiklar registreras en gång per författare och ger därmed två eller fler noteringar. Värt att nämna är även att de räknat bort tre framstående manliga akademiker, då dessa skulle helt dominera undersökningen i fråga om publiceringar och citteringar.