Som titeln på kapitlet antyder redogör jag här för urvalsprocess och avgränsningar vad gäller mitt material. Detta kapitel följer till mångt och mycket samma mönster som Malin Håkanssons magisteruppsats från 2003, då även stora delar av hennes metod har fungerat som förebild för min undersökning. Dock går våra urval och till viss del metod isär, då Håkansson till stor del använt sig av bibliometriska databaser och de olika verktyg som där står till hands, medan min undersökning är gjord helt manuellt, mer om det nedan.
För att underlätta förståelsen, kommer diagram och resultat redovisas tillsammans med framtagen data i kapitel 5.
4.1 Vetenskapsområde och publikationstyp
Bibliometrisk litteratur påpekar poängen av att besitta åtminstone en viss förkunskap inom det område man undersöker, då detta kan bidra till en fruktbar analys. Med detta i åtanke låg då biblioteks- och informationsvetenskapen lägligt till hands. Jag uppmärksammades på Håkanssons studie under en föreläsning, vilket cementerade mitt eget beslut. Håkanssons undersökning, i vilken hon behandlar angloamerikanskt material, gör anspråk på att vara den första av sitt slag, inom B&I. Jag önskade utföra en undersökning på svenskt material, då det – mig veterligen – inte har gjorts tidigare. Förhoppningsvis kompletterar min undersökning på så sätt Håkanssons undersökning.
Valet av publikation föll på tidskriften Svensk Biblioteksforskning (SBF), främst för att få en stor bredd på materialet, då den inte bekänner sig till en riktning inom biblioteks- och informationsvetenskapen. SBF är dessutom nära relaterad till den etablerade vetenskapen, då den gavs ut vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.31
3 1Tidskriften är för närvarande vilande. www.hb.se > institutionen biblioteks- och informationsvetenskap > forskning > publikationer > Svensk Biblioteksforskning.
4.2 Tidskriften
Svensk Biblioteksforskning grundades 1987 vid dåvarande Centrum för biblioteksforskning vid Göteborgs universitet. Från och med 1999 utges tidskriften av den gemensamma enheten institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet (Högskolan i Borås webbsida > Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap > Forskning > Publikationer > Svensk Biblioteksforskning). Från början var ambitionen att SBF skulle fungera som ett öppet forum där även icke-etablerade forskare skulle kunna komma till tals. Detta har även medfört variation av innehåll och kvalitet (Hansson 2002, s. 24). Detta, och så även önskan om publikation av huvudsakligt svenskt material, har ändrats över tid. Vid de senare publikationerna har SBF haft vetenskapligt redaktionsråd, som granskat bidrag till tidskriften och därmed garanterat kvaliteten på publicerade artiklar. På hemsidan kan man läsa att Svensk biblioteksforskning har som mål att:
- vara en arena för kommunikation mellan biblioteks- och informationsvetenskapliga forskare i och utanför Norden, - att vara en arena för kommunikation mellan biblioteks- och informationsvetenskapliga forskare och professionella inom biblioteks- och
kultursektorn i Sverige och övriga Norden,
att spegla bredden i den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen. Ämnet ses som tvärvetenskapligt och detta ska också
synas i sammansättningen av tidskriftens bidrag,
- att verka för vetenskaplig mångspråklighet. Svensk Biblioteksforskning publicerar bidrag som är skrivna på svenska, danska, norska eller engelska (Högskolan i Borås webbsida > Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap > Forskning > Publikationer > Svensk
Biblioteksforskning).
Även om SFB har existerat sedan 1989, har utgivningen under åren inte varit regelbunden. Tanken var att den skulle utkomma med 4 nummer per år men detta har inte uppfyllts. Åren 2001 och 2004 utkom inga nummer alls. I min undersökning har jag använt mig av alla befintliga nummer och årgångar mellan 1989 och 2009.
4.3 Artiklar
Som tidigare nämnt har materialet varit begränsat. Detta har gjort att alla artiklar har inkluderats, trots att redaktören för Svensk biblioteksforskning medger att kvaliteten på artiklarna i de tidigare årgångarna varierar (Hansson 2002, s. 24). Även den enda artikel som i mitt material står under rubriken ”öppen sektion” har tagits med.
Det som inte inkluderats i resultaten är ledare, recensioner, program eller andra skrivelser i tidskriften. Inte heller kortare texter med referenslistor innehållande färre än fem källor har inkluderats. Sammanlagt har tidskriften innehållit 342 enskilda artiklar, enligt arkivet som går att finna på hemsidan. Efter bortfall och gallring har jag lämnats med 171 stycken artiklar innehållande minst fem referenser där författare kunnat urskiljas.
I enlighet med Håkanssons metod har jag delat in varje artikel i en av tre kategorier; (1) en eller flera kvinnliga och inga manliga författare; (2) en eller flera kvinnliga och en eller flera manliga författare; och (3) en eller flera manliga och inga kvinnliga författare. Ingen åtskillnad har gjorts mellan artiklar författade av enskilda författare och samförfattade artiklar. Vissa väljer här ett annat angreppsätt och räknar till exempel bara den första författarens namn (se exempelvis Davenport & Snyder 1995), eller registrerar samförfattade artiklar flera gånger, en för varje författare (se Olsgaard & Olsgaard 1980).
Till skillnad från Håkansson, som arbetat med ett större material, valde jag att även ämnesindexera artiklarna i min undersökning. Detta gjordes genom en kombination av Buttlars publiceringsanalys utifrån ämnesval och Sánchez Peñas och Willetts ämneskategorier, med vissa modifikationer. Buttlar står för behandling av materialet, men istället för en publiceringsanalys har jag genomfört en källanalys utifrån ämneskategorierna som Sánchez Peñas och Willett ställt upp. Jag lade dock till några egna kategorier till Sánchez Peñas och Willett ursprungliga åtta och landade därmed på tolv ämneskluster, indelade i grupper av nyckelord. Nyckelorden försäkrar kategoriernas bredd och möjliggör därmed indexeringen av artiklarna, istället för att som Buttlar landa på 130 olika ämnen. Bredden på kategorierna underlättade också då jag inte kunnat göra en djupare innehållsanalys av artiklarna i studien, utan fått nöja mig med att genom titel och, i viss mån, inledningstext eller abstract ämnesbestämma hela artikeln. I några enstaka fall har nyckelord redan existerat, knutna till artikeln, och har i de fallen använts vid min indexering.
De slutgiltiga ämneskategorierna blev: (1) Mänskliga och sociala aspekter av informationshantering; organisatoriska behov; användarstudier; behov; (2) Digitala bibliotek; e-böcker; e-publicering; (3) Informationsåtervinning; (4) Böcker; samlingar; biblioteks- och dokumenthantering; litteratur; bevarande; publicering; tryckning; (5) Databassystem; hantering och underhåll; tekniska aspekter/problem; (6) Katalogisering; klassifikation; indexering; kunskapsorganisation; taxonomier; utformandet och hanterandet av tesaurusar; (7) Bibliometri; citeringsanalyser; informetri; webbometri; (8) Informationskompetens; utlärning och inlärning; (9) Biblioteksverksamhet; profession; funktion; organisation; tjänster; (10) Biblioteks- och informationsvetenskap; aktuell forskning; teori; framväxt; begreppsdefinition; (11) Historia; (12) Skolbibliotek; barn- och ungdomsbibliotek;
litteraturförmedling; läsvanor; lärande. (1)-(8) är tagna från Sánchez Peñas och Willetts undersökning medan (9)-(12) är mina egna tillägg gjorda utifrån vad som behövdes för att matcha mitt material.
4.4 Referenser
Det idag kanske vanligaste, och smidigaste, sättet att samla in referenser till refererings- och hänvisningsstudier är att använda sig av databaser. Den maskinella återvinningen har både förenklat insamlingen och möjliggjort att större mängder data kan bearbetas på kortare tid än tidigare. Även utvecklandet av programvara till den statistiska bearbetningen av framtagna material har utvecklats. Tyvärr är dylika program och verktyg inte alltid användbara. Till exempel finns inte alltid den önskade tidskriften/erna i databasen/erna, som i detta fall. Och även om tidskriften existerar, används ofta bara initialer för både författare av gällande artikel och dess referenser. I en undersökning där författarna behöver könsbestämmas försvåras denna uppgift väsentligt. Av dessa två anledningar har materialet behandlats manuellt, det vill säga, de fysiska referenslistorna har använts.
Håkansson (2003) valde i sin uppsats att dela in källhänvisningarna in i fem kategorier, varav en är självhänvisningar, men då jag valt att exkludera det i min analys blev kategorierna som följer; (1) referens till publikation av en eller flera kvinnliga och inga manliga författare; (2) referens till publikation av en eller flera kvinnliga och en eller flera manliga författare; (3) referens till publikationer av en eller flera manliga och inga kvinnliga författare; och (4) hänvisningar till verk där kön på en eller flera person inte kunnat avgöras.
Vidare noterades alla hänvisningar till en publikation av en eller flera författare. Dock noterades upprepade hänvisningar till samma verk bara en gång, trots att sådana publikationer må vara viktigare för artikeln än andra som bara hänvisats till en eller enstaka gånger. Samma författare men olika publikationer noterades en gång per enskild publikation.
Alla källor som inte har specifika upphovsmän, så som muntliga källor, intervjuer, informell kommunikation som e-post, frågeformulär eller personliga brev har inte räknas in i undersökningen. Källhänvisningar i form av webbsidor, organisationer, rapporter utan klara författare och dylikt har noterats och kommer omnämnas men inte få någon vidare plats i analysen. I de fall då redaktörer för verk angetts som referens har de sorterats in i kategori (4), det vill säga hänvisningar till verk där kön på en eller flera person inte kunnat avgöras. Detta mest på grund av att det skulle ta för lång tid att ta fram varje verk och kontrollera alla författarna. I de få fall där det funnits innehållsförteckningar tillgängliga på nätet har verken kunnat räknas in i någon av de övriga kategorierna.
Flertalet av artiklarnas referenslistor har inte innehållit fullständiga namn utskrivna, utan oftast bara initialer och efternamn. Detta har gjort att jag fått söka mig vidare med hjälp av sökmotorer som Google scholar, Google, kataloger som
Libris och databaser som JSTOR för att finna fullständiga namn. Ofta har det räckt
med att finna den hänvisade artikeln där författarens namn funnits utskrivet. I vissa fall har dock även den hänvisade artikeln bara uppvisat initialer. Nästan ofelbart omnämns författarnas hemuniversitet i artiklarna, vilket förmått mig att söka mig vidare på den vägen. Ibland har det alla ansträngningar till trots inte varit möjligt att avgöra varken fullt namn eller kön på författarna, och de har då registrerats i kategori (4). Detta skiljer sig från Olsgaard & Olsgaard som valde att inte söka sig vidare då det förelåg tveksamheter vid bestämmandet av författarens kön. Både könsneutrala eller för dem okända/utländska namn och initialer registrerades som obestämbara (1980). Anledningen till att undersöka namn vidare var att få högre tillförlitlighet på resultaten.
4.5 Val av metod
Man kan diskutera validiteten av att utföra en bibliometrisk undersökning just manuellt, då det (kombinerat med tidsaspekten) begränsar materialet rent kvantitativt, och gör det ytterligare svårare att dra generaliserande slutsatser. Till försvar kan man nämna att databaserna inte är utan fel och att man genom en manuellt utförd undersökning kan vara friare i sitt val och därmed undersöka till exempel icke-engelskspråkigt material. Databasernas språkmässiga begränsning skapar behov av just undersökningar som utförs utanför dess ramar, då materialet där är begränsat till engelskspråkigt.
Det är dessutom inte säkert att ett större material hade påvisat något mer än vad som framkommit ur det här använda underlaget. Till detta kan man lägga till att SFB inte tillhör kärntidskrifterna för internationell biblioteks- och informationsvetenskap, och i kombination med att många artiklar är på svenska och andra nordiska språk, är det inte möjligt att finna den i några bibliometriska databaser.
Vad gäller valet av genusperspektiv på en bibliometrisk undersökning, visar tidigare forskning att det är fullt genomförbart och kan ge intressanta resultat. Visserligen tillhör kvantitativa undersökningar inte genusforskningens konventionella metoder, men som det diskuteras i kapitel 3.4 kan just detta gynna undersökningen och peka på tidigare förbisedda aspekter. Sedan finns det en viss ironi i att dela in forskningsmaterial utifrån kategorierna ”man” och ”kvinna” under parollen genus, som framhåller kön som något, åtminstone delvis, socialt betingat. Dock är det de bakomliggande strukturerna och inte individers kön som är viktigt för undersökningen.