Undersökningen har visat att det existerar genusrelaterade skillnader inom den svenska biblioteks- och informationsvetenskapliga kommunikationen representerad i Svensk Biblioteksforskning. Skillnaderna visar sig genom vem som får sina artiklar publicerade, hur män och kvinnor refererar, eller inte refererar, till varandra, slutsatser som får understöd i resultaten. När det kommer till ämnesval ter det sig däremot som om genus inte spelar någon större roll.
Publiceringsanalysen visar att genus har betydelse i fråga om vem som får sina artiklar publicerade. Resultaten pekar på en ökning i forskningsaktivitet och publicerade artiklar för kvinnliga författare medan dito för manliga författare minskat. Fortsatt saknas en jämvikt. Sett ur ett genusteoretiskt perspektiv i allmänhet, och genussystematiskt i synnerhet, har ett skifte inträffat. Publicering i
SBF har gått från mansdominerat till kvinnodominerat. Detta går att tolka på
åtminstone två sätt. Det första är att isärhållandet förblir konstant och med skiftet kan även en prestigesänkning inträffat. Det traditionellt manliga förlorar status då det annekteras av kvinnor. Det andra sättet att se det på är att jämställdhet uppnåtts och att könstillhörighet är egalt, samt att antalet kvinnliga artikelförfattare har ökat vilket helt enkelt resulterat i fler publicerade artiklar av kvinnliga författare.
I källanalysen studeras hur genus är relaterat till givandet av referenser. Det finns åtminstone tre sätt att se detta på. Ett sätt som genus är relaterat till givandet av referenser är genom så kallad eftersläpning, eftersom antalet kvinnliga forskare ökat främst på senare tid. Av det totala antalet tillgängliga artiklar är det ännu en majoritet författade av män. Ett annat sätt att se relationen mellan genus och givandet av referenser är utifrån teorin om homosocialitet. I enlighet med tanken på vetenskap som ett socialt system, bildas nätverk av homosocial karaktär. Resultaten i undersökningen visar tydligare tendenser av manlig homosocialitet än av kvinnlig dito.
Även tidigare studier av bibliometrisk/genuskaraktär har diskuterat förekomsten av homosocialitet och manliga nätverk (Ferber 1986 & 1988; Håkansson 2003). Ferber menar att forskare inte medvetet väljer referens utifrån kön på författaren man hänvisar till. Det är dock just detta, att det sker utan eftertanke, per automatik, utifrån dessa osynliga system, socialt betingade, skapade och upprätthållna av både kvinnor och män som är den springande
punkten. Genom studier som denna göra det osynliga mer synligt. Även om man inte håller med är det svårt att ignorera siffrorna. Män refererar mer till andra män än till kvinnor, men vad det beror på kommer det nog åtminstone ett tag till råda delade meningar om.
Hur kan man då tolka dessa resultat utifrån teorin om homosocialitet? Utifrån fynden gjorda i SBF kan man, som nämns ovan, se en klar tendens hos manliga författare att välja verk av andra författare som källor. Enligt teorin kring homosocialitet, i det här fallet manlig, söker sig män till och föredrar sällskapet av andra män. Det är sammankopplat med genussystemets logik där mannen ses som norm. I kombination med teorin om vetenskapen som ett socialt system kan man utgå ifrån att män väljer att referera till andra män utifrån två anledningar: 1. Man vill referera till de verk man anser besitter mest vetenskaplig trovärdighet, vilket i det här fallet blir verk av andra män, 2. Man refererar hellre till personer man har några anknytningar till, vänskapliga eller professionella, vilket enligt föreliggande teori betyder andra män.
Ovanstående svarar delvis på frågan; Kan man inom den svenska biblioteks- och informationsvetenskapliga kommunikationen som den uttrycks i SBF urskilja tendenser av homosocialitet och hur yttrar sig i så fall dessa? Det tredje sättet på vilket genus och givandet av referenser är relaterade är genom ämnesval.
Ämnesanalysen i kombination med källanalys söker svara på frågan hur genus är relaterat till val av ämne. Det ter sig som om genus påverkar ämnesval mycket litet, vilket går stick i stäv med tidigare undersökningar. De proportionella skillnaderna är relativt små och nästan varje ämne uppvisar åtminstone några artiklar av kvinnliga respektive manliga författare. Man kan med andra ord i denna undersökning inte utpeka ämnesval som förklaring till snedfördelningen av referenser mellan män och kvinnor. Snarare är det så att resultaten av ämnesanalysen, kombinerat med källanalysen understryker teorin om nätverk och homosocialitet vid givandet av referenser.
Avslutande kan man konstatera att det alltid är komplicerat att fastslå vad som ligger bakom människors handlande. Ibland är det överlagt och ibland är det något som bara ”händer”, av slentrian eller av tradition och underförstådda regler. Det är dock även på grund av liknande ”händelser” som undersökningar av den här arten är viktiga. Med hjälp av ett genusperspektiv går det att belysa och synliggöra till synes slumpmässiga mönster och förhoppningsvis medvetandegöra vad som vanligtvis kanske sker per automatik. Eventuellt är det bra att ifrågasätta sitt eget sätt att handla, hur man väljer sina referenser och varför man anser den ena bättre än den andra.
6.1 Förslag till vidare forskning
Först och främst skulle denna undersökning kunna fördjupas genom större material och fler tidskrifter. Skulle resultaten, till exempel, sett annorlunda ut om mer specialiserade tidskrifter valts ut? Det går att vrida och vända och lägga till och dra ifrån ett otal komponenter och i grunden ha samma undersökning. Den skulle exempelvis kunna utföras inom ett annat ämne, fortfarande i en svensk kontext. Eller varför inte på ett specialområde där kvinnor är överrepresenterade?
Vidare, utifrån vad som framkommit i föreliggande undersökning hade det varit intressant att se vad som sker internationellt efter år 2000. Man skulle till exempel kunna återanvända sig av Håkanssons material, och bara enkelt lägga till de senaste 10 åren till hennes undersökning. Liknande hade en ämnesanalys av Håkanssons material, eller på ett internationellt material överhuvudtaget kunnat ge spännande resultat, inte minst vid en jämförelse svensk kontra internationell kontext.
Ett annat sätt att angripa genusproblematiken i en renodlad publiceringsanalys skulle kunna vara att jämföra strikt vetenskapliga tidskrifter med mer populärvetenskapliga, något som denna undersökningen tangerar. Finns det skillnader mellan de olika tidskrifterna? Är något av könen överrepresenterade i någondera av tidskrifterna, och så vidare?
Självklart hade även intervjuer med forskare om deras referensval varit mycket fascinerande, vilket även efterlyses i tidigare studier (däribland Håkansson), eventuellt i kombination med en kvantitativ undersökning. Det är kanske även detta, att titta på den mer personliga aspekten, som skulle föra liknande undersökningar framåt, och möjligen presentera nya infallsvinklar och förklaringar till redan presenterade resultat.