När höstterminen startar för klasserna A och B har lärarna i arbetslaget under sina inledande planeringsdagar diskuterat upplägget av terminens och läsårets arbeten. Vilka mål i de olika ämnena skall klasserna arbeta med under året? Vilka återkommande ämnesintegrerade teman ligger sedan tidigare inplanerade för årskurs 6? Vilka gemensamma temaveckor eller parallella integreringar skall organiseras under året? Skall det vara klassvis, årskursvisa eller övergripande arbeten från år 4-9? I samband med planeringen inför den annalkande terminen aktualiseras det stundande EMU-valet under hösten 2003. Lärarna själva
uttryckte en osäkerhet om hur de skulle bearbeta innehållet i arbetsuppgiften som präglas av en samhällelig demokratifråga.
Jag hade lite motstånd mot det här, ska man våga slänga sig ut i något man inte har koll på eller gjort förut? Men det här är ju viktigt just nu. Klart att vi skall ta upp att det är på gång just nu. Läraren Lillian
Planeringen för profilklassernas arbete görs i det lilla arbetslaget där två klasslärare samt en bild och slöjdlärare ingår. Av intervjuerna med lärarna framgår att det aktuella EMU-arbetet kunde konkretisera en rad olika arbetssätt och mål för de enskilda ämnena. I samband med diskussionerna om hur arbetet skall genomföras bestämmer sig klassens bildlärare för att ingå i samarbetet. Genom att arbeta med propagandafilm i samband med EMU-uppgiften får eleverna tillfälle att fördjupa sig i berättandet med rörlig bild. Lärarlaget kommer gemensamt fram till att EMU-frågan blir ett exempel på vad arbetslaget kallar en parallellintegrering. Bildläraren beskriver arbetsformen mer specifikt som att:
Det innebär att vi startar upp tillsammans men sen så jobbar de (läs klasslärarna) i klassrummet och jag jobbar på bilden med det. Så det är ju inte att vi jobbar tillsammans utan vi jobbar i våra olika ämnen. Men det innebär ju för mig att eleverna har en hel del förkunskap, och har läst en hel del om vad EMU är. De hade arbetat och funderat en hel del om vad ja eller nej till EMU kan innebära. Bildläraren Rita
Arbetet hos klasslärarna bestod av en rad skilda moment där lärarna utnyttjat olika former av information från varierande sammanhang.
EMU var ju på tapeten och vi beställde ett material ifrån tidningen ”Vår skola”, ett speciellt häfte till mig och läraren Lillian. Sen så gjorde jag så att ena halvklassen fick vara för och den andra emot. Och sedan så fick de gå ut på stan och samla EMU-material. Och sedan gick de ut på Internet och samlade material. Jag gick genom häftet och grundtankarna för hela EG som sen blir EU och alltihopa. Sen fick de hitta på slogans och så hade vi då en debatt för eller emot. Då skulle de också kunna hitta på egna argument som kanske inte fanns, och sen var det att kunna lyssna på andra. Det var vad vi gjorde, och sen hade vi en omröstning. Läraren Louise
Arbetet med EMU startar för elevernas del långt tidigare än när bildläraren tar vid. Det är först efter de olika arbetsmomenten hos klasslärarna som det är dags för eleverna att arbeta vidare med materialet i bilden.
Jag skickar dem vidare till bildläraren för att bearbeta och spinna vidare på det här och nu kommer ju fantasin, ja i debatten var det också mycket fantasi. De hårddrog en del argument med önskebrunnar och jag vet inte allt vad de var. Läraren Lillian
I bildsalen
Det är EMU-frågan som bildläraren lyfter fram när hon i en intervju redogör för arbetets uppläggning och de möjligheter som hon ser att realisera sina ämnesspecifika mål inom arbetets ramar. Hon menar att det är lusten att berätta och fabulera historier kring det givna EMU-temat som är drivande för den grundliga genomgång av bildspråkliga resurser som hon erbjuder sina elever. Elevernas filmarbete startar med att lärarna formera grupper efter hur eleverna valt att ta ställning – för eller emot EMU i sitt filmarbete. Nästa steg i arbetet är att utveckla idéer och skriva manus.
Sen så gör de lite research om de behöver något extra material. För vissa tog det ju väldigt lång tid att ordna med allt det här att skaffa scenografi, de lade ner mycket energi på det hitta en plats där de skulle filma. Bildläraren Rita
Klasserna har tidigare arbetat med film och skall nu ges ytterligare möjlighet att fördjupa sina kunskaper i bildberättande samt att i anslutning till arbetet få möjlighet att åka till Medieverkstan för att redigera och ljudlägga sina filmer. I den inledande fasen av arbetet med propagandafilmerna får klassernas lärar- kandidat ansvar för introduktionen och genomgången av hur dramaturgin byggs upp med hjälp av olika bildutsnitt.
Hon hade frågat sin lärare på Högskolan om ett bra exempel på dramaturgi och då blev det en reklamfilm från Diesel. Den filmen var ju så där en början, en handling, ett slut på en minut knappt. Filmen var kort men väldigt tydligt gjord, en halvbild, helbild och en närbild, ett tydligt berättande. Så började vi med att titta på den och sen fick de analysera den, och så spela vi upp den några omgångar och så fick de titta vad det är som händer, och så benade hon upp den filmen, och det är ju faktiskt en grupp elever som har gjort en parafras på den filmen. Bildläraren Rita
Hur dramaturgi och bildspråk samspelar när man arbetar med rörlig bild understryks av läraren under arbetsprocessens gång:
Vi gjorde ett nedslag där vi tittade på hur man jobbade med olika bildutsnitt och vi hade sen några lektioner som vi hade olika typer av
genomgångar efter att de kommit där hän där de frågeställningarna uppstod så att säga. Bildläraren Rita
Efter att grupperna färdigställt sitt bildmanus följde ett par veckor av filmande och konkretisering av idéerna. Som ett avslutande steg i filmproduktionen åkte de olika grupperna till en medieverkstad där de fick handledning av mediepedagoger, för att under cirka två till tre timmar redigera och ljudlägga sina arbeten. På mediacentralen möjliggörs för eleverna en andra slags produktion då materialet skall fogas samman till en narrativ helhet genom olika val av scener, ljudpålägg och andra effekter. Vinjetter och bildtexter är också möjliga att inkludera i materialet. Efter att filmerna redigerats visas de klassvis. Arbetet avslutas med att eleverna recenserar varandras filmer muntligen utifrån ett antal frågeställningar som bildläraren formulerat. Frågeställningarna fokuserade främst filmernas budskap och hur det framställts med hjälp av filmens bildspråk:
Kommer det här ställningstagandet fram? Är det ett Ja eller nej? På vilket sätt kan vi se det? Hur är berättelsen uppbyggd, dramaturgin? Är det en början handling och slut?
Bildläraren Rita
Filmerna kan i hög grad betraktas som en multimodal produktion. Eleverna har tagit i bruk en rad olika semiotiska resurser för att skapa förståelse för abstrakta och komplexa sammanhang. Filmerna är elevernas medierade svar på ”uppgiftens” mål. Uppgiften, dess pedagogiska ramar och diskursiva sammanhang är ett av de tre perspektiv jag valt att utveckla i min analys.
Uppgiften
I elevernas filmarbete finns en klar relation till ”uppgiften”. Det är den som eleverna positionerar sig till eftersom den utgör arbetets ramar och begränsningar. Den innebär såväl utmaningar som hinder och den kan ses som en möjlighet att uppmuntra rationalitet och effektivitet, samt utgör förutsätt- ningen för att realisera en ide. Ongstad (1999) skriver om uppgiftskulturen som ger uttryck åt en form av modernistiskt bildningsprojekt vilket baseras på en strukturell uppfattning om språk och teckensystem (a.a., s. 164). Uppgifts- kulturen är en didaktisk klassificering som allt som oftast kännetecknas av att det finns ett svar som antingen är rätt eller fel och som kan ligga till grund för en bedömning av hur något utforskats och förmedlats genom språk och symboler (a.a., s. 155). EMU-uppgiftens karaktär kännetecknas istället av en osäker och en
instabil utgångspunkt. De rätta svaren eller facit finns varken hos lärarna eller hos det politiska etablissemanget. Jag använder mig av uppgiftens innehåll och undervisningsform som en slags genre och ett materialiserande av EMU- materialet. Uppgiftens sammanhang kan ses som ett ”meningsuniversum” inom vilket eleverna sökt skapa ett utrymme för tolkningar och gestaltning i rörlig bild.