I den inledande bearbetningen av studiens intervjuer kom jag att fascineras av de detaljerade utsagor som eleverna valde att återberätta om filmarbetets förutsättningar och genomförande. Framträdande i de muntliga redogörelserna för EMU-uppgiften var hur väl eleverna kunde sätta ord på sina erfarenheter från arbetet med film. Det gällde såväl ämnesinnehåll som begrepp, vilka kunde härledas till det konkreta arbetet med propagandafilmernas gestaltningar. Detta skiljde sig markant mot de utsagor som gällde beskrivningar av det inledande arbetet med klasslärarna. Med ett undantag, närmare bestämt elevernas redo- görelser för den inledande retorik och argumentationsövningarna.
Både filmarbetet och retorikövningarna är en del av en dialogisk kontext. Mening skapas genom samspel mellan de olika kommunikationsformerna, mellan elev och elev samt mellan elever och lärare. Förståelsen framträder hos eleverna i min studie som aktiv och social. Givetvis skulle detta kunna relateras till att filmerna användes som utgångspunkt för intervjuerna. Men jag fick även under samtalen mycket precisa redogörelser från elevernas tidigare filmarbeten i årskurs fyra, vilket i detta fall låg cirka ett och ett halvt år tillbaka i tiden. Referenserna från detta tidigare arbete gällde såväl praktiska handgrepp, som
berättelser från förhandlade situationer eller explicita beskrivningar av bild- illustrationer och detaljer.
Min studie vilar på en tämligen begränsad empirisk grund, den utgörs av ett strategiskt val av sammanhang, med ett mycket specifikt elevurval. Detta får givetvis ett stort genomslag i studiens resultat. En rad organisatoriska och materiella förutsättningar kan sägas vara idealiska för skoluppgiftens genomförande. Dock framstår en förutsättning tydligare än andra i lärarnas och elevernas utsagor. Det är möjligheten till ett berättande, ett erbjudande om att som elev göras delaktig i ett offentligt samtal. Att berätta i bild, musik eller text ger en möjlighet till att förmedla en önskan eller ett känslomässigt engagemang av något slag, vilket i sig inte behöver innebära några större ekonomiska eller organisatoriska förutsättningar. Men förutsättningarna för att barn och ung- domar kan berätta något om vår samtid är att de känner delaktighet och inflytande.
I utredningen Kultur och estetisk i skolan länkas demokrati och yttrandefrihet ihop med ett estetiskt perspektiv (Aulin-Gråhamn & Thavenius, 2003). Skolan betraktas i detta sammanhang som en kulturell mötesplats för barn och ungdomar. I de samtal och dialoger som uppstår i samband med elevernas EMU-filmer synliggörs en rad samhälliga och kulturella förändringar. Det är just dessa förändringar som gör skolan till en viktig mötesplats för att bearbeta erfarenheter och kunskaper ur en rad perspektiv (a.a.). Genom att visa på hur mening och tolkningar struktureras och inom vilka ramar betydelser skapas och produceras, blir det möjligt att se elevernas filmer som en plats för förhandlingar och utmaningar av normer och värden. I det nu studerade ämnesintegrerade arbetet är det elevernas filmer som håller samman upplevelser och erfarenheter från skilda sammanhang till en meningsfull helhet. Trots det kan elevernas ämnesintegrerade arbete sägas rymma tudelningen mellan kunskapsprocesser som präglas av faktainlärning och de estetiska processernas fokus på form, utförande och material. I studien riktar eleven Teo kritik mot hur ”det praktiska” i klassernas arbete skall integrera klyftan mellan teori och praktik, mellan tanke och handling. Dessa diskurser poängterar avslutningsvis några oproblematiserade frågeställningar i min studie. Är det ämnesintegrerade arbetet en form som skall fyllas med ett innehåll? Är det överhuvudtaget möjligt att skilja arbetets form från dess innehåll? Detta sätter fokus på en långt större diskussion om förutsättningar för undervisningens innehåll och arbetssätt.
I det nu studerade skoluppgiften var den formgivande praktiken, elevernas filmer, redan från början en samordnad del av arbetet. Formens betydelse- skapande var en integrerad aspekt av elevernas kunskapsprocess. Detta uppmärksammar den kompetens som krävs för att elever inom skolans ram skall få möjlighet att utveckla sina färdigheter inom det visuella området. Vad har t.ex. det vidgade textbegreppet konkret inneburit för arbetet med multimodala uttryck i ett undervisningssammanhang? Dessa frågeställningar lämnas nu här obearbetade men öppnar för nya framtida perspektiv inom ramen för mitt studerade forskningsfält.
Att försöka fånga de komplexa processer som lärare och elever dagligen befinner sig i är närmast en omöjlighet. Däremot är det nödvändigt och genomförbart att via olika perspektiv belysa de didaktiska val som skolans aktörer är inbegripna i. Detta i syfte att vidga och skapa förståelse för, som i mitt fall, elevers arbete med främst visuell kommunikation.
Min studie kan sägas innefatta ett teoretiskt perspektiv på lärande som något diskursivt. Att använda sig av en diskursiv ansats för att analysera bilder och samtal innebär att analysera vad som är möjligt att uttrycka, och vad som är möjligt att "göra", alltså hur vi handlar och upplever att vi "kan vara". Synen på villkoren för lärande utgår i diskursteoretiska sammanhang inte i huvudsak från utvecklingspsykologiska och individuella faktorer, utan lärandet förutsätter kommunikation och interaktion i sociala sammanhang.
Till skillnad mot mer lingvistiskt orienterade kommunikationsstudier har jag i min studie velat lyfta fram andra kommunikationsformers betydelse för lärande och meningsskapande. Genom mitt val av multimodalitet som teoretiskt perspektiv har det varit möjligt att hävda att vi ständigt är omgivna av och använder oss av en mångfald av olika kommunikationsformer för att skapa mening. Min förhoppning är att denna undersökning kan bidra till ett fördjupat samtal om dessa faktorers betydelse för elevers möjligheter att delta i skapande och kommunikativa processer i ett undervisningssammanhang. Arbetet med studien har gett en mångfald av uppslag till vidare forskning, detta gäller inte minst begrepp och teoriutveckling av de multimodala perspektiven.
8 Referenser
Addison, N. & Burgess, L. (2003). Productive tensions – Residence in research. In N. Addison. & L. Burgess (Eds.). Issues in art and design teaching. (pp.61-71).
London and New York: Routledge Falmer.
Alexandersson, M. (1998). Att skapa mening. I Lärarförbundet En skola i förändring.(ss. 53-75). Stockholm: Lärarförbundet.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur.
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfronts förlag.
Aronsson, K. (1997). Barns världar barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur.
Aulin-Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003). Kultur och estetik i skolan. (Rapporter
om utbildning, 9/2003). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Bachtin, M. (1986). The problems of speech genres. In C. Emerson & M. Holquist (Eds.). Speeche genres & other essays. Austin: University of Texas Press.
Barthes, R. (1977). Image, music, text. New York: Hill and Wang, cop.
Barthes, R. (1988). The semiotic challenge. Oxford: Basil Blackwell.
Becker, K. (2004). Perspective for the study of visual culture. Nordisk Pedagogik, 24 (4), 242-250.
Bendroth-Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund:
Studentlitteratur.
Berge, B-M. (1997). Styra eller styras, att skapa kön i klassrummet. I G. Nordborg (Red.). Makt och kön. (ss. 15-33). Stockholm/Stehag: Symposium.
Bergqvist, K. (2001). Skolarbete som interaktion. I S. Lindblad, & F. Sahlström (Red.). Interaktion i pedagogiska sammanhang. (ss. 36-52). Stockholm: Liber.
Bernstein, B. & Lundgren. U. (1983). Makt, kontroll och pedagogik. Stockholm:
Liber förlag.
Bjerrum-Nielsen, H. (2000). Sophie och Emile i klassrummet. Kön och margina- lisering i skolan. I J. Berg (Red.). Pedagogik. En grundbok. (ss. 269-305).
Bourdieu, P. & Wacquant, L. (1992). An Invitation to Reflexive Sociology.
Cambridge: Polity Press.
Bryson, N. (1983). Vision and painting: the logic of the gaze. London: Macmillan.
Buckingham, D. (2000). After the death of childhood: Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press.
Buckingham, D., Niestoy, H., Fishherkeller, J. (2003). Video Culture. Television & New Media, 4 (4), 461-482.
Burn, A. & Parker, D. (2003). Analysing media texts. London: New York:
Continuum.
Carlgren, I. (1999). Lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur.
Clark-Ibanez, M. (2004). Framing the social world with Photo-Elicitation Interviews. American Behavioural Scientist, 47, 507 -527.
Cornell, P. (1988). Bildanalys. Stockholm: Gidlunds.
Dahlman, Y. (2004). Kunskap genom bilder: en studie i hur studenter inom natur och samhällsvetenskapliga utbildningar fördjupar sin ämnesförståelse genom arbete med bilder. Uppsala: Dept. of Landscape Planning Ultuna, Swedish Univ.
of Agricultural Science.
Danielsson, H. (1998). Video som språk och kommunikation. Stockholm:
Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.
Danielsson, H. (2002). Att lära med Media – om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska
institutionen.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.
Dencik, L. (1995). Värlfärdens barn eller barns välfärd? I L. Dahlgren & K. Hultqvist (Red.). Seendet och seendets villkor. (ss. 63-102). Stockholm: HLS
Förlag.
Dorn, C. M. (2003). Sociology and the Ends of Arts education. Arts Education Policy Review, 104 (5), 3-13.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Drotner, K. (1990). Video och verkligheten – Estetisk produktion i vardagen. I P. Dahlen & M. Rönnberg (Red.). Spelrum. Om lek, stil och flyt i ungdomskulturen. (ss. 131-148). Uppsala: Filmförlaget.
Drotner, K. (1991). Kulturellt kön och modern ungdom. I J. Fornäs, U. Boethius & S. Cwejman (Red.). Kön och identitet i förändring. Stockholm/Stehag:
Symposium.
Drotner, K. (1996). Less is more: Media ethnography and its limits. In P. I. Crawford & B. Hafsteinson (Eds.). The construction of the viewer: Media ethnography and the anthropology of audience. (pp. 28-46). Höjbjerg:
Intervension Press.
Drotner, K (1991/2001). At skabe sig selv: ungdom, æstetik, pædagogik.
København: Gyldendal.
Drotner, K. (2000). Kultur och Medier: En grundbok i medieanalys och medieteori. Lund: Studentlitteratur.
Duncum, P. (2003). The Theories and Practices of Visual Culture. Art Education. 105 (2), 19-25.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.). Dialog, samspel och lärande. (ss. 31-75). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dyson, A. (1997). Writing superheroes: contemporary childhood, popular culture, and classroom literacy. New York: London : Teachers College Press.
Eco, U. (1971). Den frånvarande strukturen: introduktion till den semiotiska forskningen. Staffanstorp: Cavefors.
Einarsson, J. (1981). Bekönade ord i förskolan. (Språk och kön i skolan 7.) Lund:
Inst. För ämnesmetodik och ämnesteori. Lunds Universitet.
Ehn, B. & Klein, B. (1994). Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlsson.
Eriksson, Y. & Göthlund, A. (2004). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, N. (1992/1996). Discourse and social change. Cambridge: Polity Press.
Featherstone, M. (1991). Consumer Culture & Postmodernism. London: Sage
Fejan Ljunghill, L. (1995). En skola för alla – vad blev det av visionerna?
Stockholm: Lärarförbundets Informationsförlag.
Fiske, J. (1990). Kommunikationsteorier: En introduktion. Stockholm: Wahlström
Foucault, M. (1993). Diskursens Ordning. Stockholm: Stenhag: B. Östlings bok-
förlag, Symposion.
Frimann-Trads, S. (2004). Take a stand! On the public information about Danish Euro. Nordicom Review, 25 (12), 291-307.
Foster, H. (2002). Design and Crime. London: Verso.
Goore, J.M. (1998). Disciplin Bodies: On the Continuity of Power Relations in Pedagogy in T. S. Popkewit & M. Brennan (Ed.). Foucault’s Challenge Discourse, Knowledge, and Power in Education. (pp. 231-249). New York:
Teachers College Press..
Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.
Göthlund, A. (1997). Bilder av tonårsflickor – om estetik och identitetsarbete.
Linköpings Universitet: Tema Kommunikation.
Hadenius, S. (2003). Modern svensk politisk historia: konflikt och samförstånd.
Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Hall, S. (1997/2003). Representations. London/New York: Routledge.
Hall, S. (1992). The Question of Culture Identity. In S. Hall, D. Held & T. McGrew
(Ed.). Modernity and its future. Oxford: Polity in association with the Open
University.
Hansson, H. (1992). När varje lärare kunde teckna. I G. Åsén, U. Lind, K. Hasselberg, B-M. Külhorn (Red.). Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år. (ss. 26-40). Utbildningsradion.
Hansson, H. & Sommansson, A. (1998). Kulturens asplöv. Stockholm:
Arbetsgruppen Kultur i skolan, Kulturdepartementet.
Hansson, H., Karlsson, S-G. & Nordström, G. Z. (1999). Bildspråkets grunder: om konst, film/TV, reklam, nyheter, barn/ungdomskultur. Stockholm: Liber.
Hasselberg, K. (2006). Omvandlingens tid. (Opublicerat licentiatmanus).
Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
Harding, S. (1986). The science question in feminism. Ithaca: Cornell Univ. Press.
Harding, S. (1987). Instabiliteten i den feministiska teoribildningens analytiska kategorier. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 8 (2/3), 4-22.
Harre, R. & Langenhove, L. (1999). Positioning theory: moral contexts of intentional action. Malden: Mass: Blackwell.
Heikkilä, M. (2006). Blick, gestik och lärande som resurser för lärande.
Hodges, R. & Kress, G. (1988). Social semiotic. Ithaca, N. Y: Cornell University
Press.
Hohr, H. & Pedersen, K. (1996). Perspektiv på estetiska läroprocesser
Köpenhamn: Dansk lärarförening.
Holm-Sörensen, B. (1994). Mediepedagogik och utvecklingsarbete. (Rapport från
symposiet Bild, Forskning och Konstnärligt utvecklingsarbete) Stockholm: Institutionen för Bildpedagogik, Konstfack.
Holsanova, J. (1999). Olika perspektiv på språk, bild och deras samspel Metodologiska reflektioner. I I. Haska & C. Sandqvist (Red.). Alla tiders språk.
(Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 55). (ss. 117-126). Lund: University Press.
Hultqvist, K. & Petersson, K. (2000). Iscensättningen av samhället som skola. I J. Berg (Red.), Pedagogik. En grundbok. (ss. 496-527). Stockholm: Liber.
Hultqvist, K. & Petersson (Red.). (1995). Foucault: namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik : texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik.
Stockholm: HLS.
Illeris, H. (2002). Billede, pædagogik og magt : postmoderne optikker i det billedpædagogiske felt. Frederiksberg: Samfundslitteratur.
Illeris, H. (2003). American Picture – om visuel kultur og postmoderne billedundervisning. Visuel kultur, (7/8), 50-59.
Ingelstam, L. (2004). Kampen om kunskapen. Stockholm : Lärarförbundets förlag.
Jansson, A. (2001). Senmodern livsstil. I O. Sernhede & T Johansson (Red.).
Identitets omvandling: Blackmetal, magdans och hemlöshet. Göteborg:
Daidalos.
Jay, M. (1994). Seendets regimer i moderniteten. Index, (3-4), 94-101.
Kandinsky, W. (1914/1977). Concerning the Spiritual in Art. New York: Dover
Publication.
Kinder, M. (1991). Playing with power in movies, television, and video games: from Muppet Babies to Teenage Mutant Ninja Turtles. Berkeley: Univ. of
California Press.
Klarén, U. (1996). Vad färg är
.
Stockholm: HLS förlag.Koppfeldt, T. (1996). Retorik i den rörliga bilden. I G. Z: Nordström (Red.), Rum, Relation, Retorik ett projekt om bildteori och bildanalys i det postmoderna samhället. (ss. 167-190). Stockholm: Carlsson.
Kress, G. (2000). Representation, lärande och subjektivitet. I J. Bjerg (Red.).
Pedagogik. En grundbok. (ss. 202-235). Liber: Stockholm.
Kress, G. & van Leeuwen, T. (2001a). Multimodal discourse: the modes
and media
of contemporary communication.
London: Arnold.Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J. & Tsatsarelis, C. (2001b). Multimodal teaching and learning. London/New York: Continuum.
Kress, G. & van Leeuwen, T. (2002). Colour as a semiotic mode: notes for a grammar of colour. Visual Communication. 1 (3), 343-368.
Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge.
Kress, G. & van Leeuwen, T. (1996). Reading Images – The grammar of Visual Design. London: Routledge.
Kristeva, J. (1981). World, dialogue and novel. In L. S. Roudiez (Red.). Desire in language: a semiotic approach to literature and art. Oxford : Blackwell cop.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kjörup, S. (2004). Semiotik Lund: Studentlitteratur.
Lakoff, G. & Johnson, M. (1980/2003). Metaphor we live by. Chicago: Univ.of
Chicago Press.
Larsen, P. (1988). I Bildanalys: Teorier, Metoder, Begrepp. En uppslagsbok. (ss.
57-60). Stockholm: Gidlund.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. 25 (1), 16-
35.
Ledin, P. (1997). ”Med det nyttiga skola wi söka att förena det angenäma…” Lund:
Institutionen för nordiska språk.
Lenz Taguchi, H. (2004). Pedagogisk dokumentation och estetiska läroprocesser. I
4 dagar 2003, Konstnärlig Forskning & Estetiska Lärprocesser. Stockholm:
Institutionen för Bildpedagogik.
Lenz Taguchi, H. (2005). In på bara benet: En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS Förlag.
Liedman, S. (1997). I skuggan av framtiden. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Lind, U. (1996). Synliga och osynliga bilder. I G. Z. Nordström (Red.), Rum, Relation, Retorik. (ss. 311-335). Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Lind, U. & Åsen, G. (Red.). (1999). En annan skola. Stockholm: HLS Förlag.
Lind, U. & Borhagen, K. (2002). Perspektiv på Kultur för Lust och lärande. (Dnr:
Lind, U. (2006). Blickens ordning. (Opublicerat avhandlingsmanus) Stockholm:
Lärarhögskolan Stockholm.
Lindahl, I. (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet – Pedagogers vägledning och barns problemlösning genom bild och form. Studia
psychologica et paedagogica. Series altera. No. 163. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Lindgren, B. (2005). Bild, visualitet och vetande: Diskussion om bild som kunskapsfält. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lindstrand, F. (2005). Gestaltning, konstruktion och meningsskapande i ungdomars arbete med film. Paper presenterat på ACSIS konferens,
Norrköping 13-15 juni 2005.
Lindström, L. (1998). Nordic visual arts research: a theoretical and methodological review. Stockholm : Institute of Education Press. HLS förl.
Ljunghill, F. (1995). En skola för alla: vad blev det av visionerna? Stockholm:
Lärarförl: Informationsförlag.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen. LPO 94. (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Marner, A. (1997). Semiotik och bildundervisning i Bildforum, 1.
Marner, A. & Örtegren, H. ( 2003). En kulturskola för alla: estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling: Liber distribution.
Metz, C. (1974). Film Language. Chicago, IL: Chicago University Press.
Mirzoeff, N. (1998/2002). The visual culture reader. London & New York:
Routledge.
Mitchell, W.J.T. (1994/1995). Picture theory: Essay on verbal and visual representation. Chicago & London: The University of Chicago Press.
Nordström, G. Z. (1976). Kreativitet och medvetenhet: den polariserande pedagogikens grunder. Stockholm: Gidlund.
Nordström, G. Z. (1996). Den zemiotiska bildteorin. I G. Z. Nordström (Red.). Rum, Relation, Retorik: ett projekt om bildteori och bildanalys i det postmoderna samhället. (ss. 13-56). Stockholm: Carlsson.
Ongstad, S. (1999). Vad är positionsanalys? I C. A. Säfström & L. Östman (Red.).
Textanalys. (ss. 148-176). Lund: Studentlitteratur.
Olin-Scheller, K. (2005) . Ett vidgat textbegrep. Presentation från konferens om
ämnesdidaktisk forskning och forskarutbildning. Karlstads Universitet, 17 – 18 mars 2005.
Persson, M. (2004). Gemensam kultur. I L. Gråhamn-Aulin, M. Persson, J. Thavenius. Skolan och den radikala estetiken. (ss. 183-214). Lund:
Studentlitteratur.
Persson, M. (2002). Kampen om högt och lågt: studier i den sena nittonhundratalsromanens förhållande till masskulturen och moderniteten.
Eslöv: B. Östlings bokförlag, Symposion.
Pramling, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2), 70-84.
Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter. Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2), 58-69.
Rasmussen, K. (2004). Fotografi och barndomssociologi. I P. Aspers, P., Fuehrer, Á., Sverrisson (Red.). Bild och samhälle. visuell analys som vetenskaplig metod.
(ss. 267-284). Lund: Studentlitteratur
Read, H. (1943). Education through art. London: Faber and Faber.
Read, H. (1956). Uppfostran genom konsten. Stockholm: Natur och Kultur.
Rogoff, I. (1998/2002). Studying visual culture. In: N. Mizroeff (Ed.). The visual culture reader. (pp. 14-26). London & New York: Routledge.
Rose, G. (2001). Visual methodologies: An introduction to the interpretation of visual materials. London: Sage.
Roth-Lindberg, Ö. (1995). Skuggan av ett leende: om filmisk ironi och den ironiska berättelsen. Stockholm: Fischer.
Rudberg, M. (1991). Historien om pojkar och flickor: könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Silverstone, R. (1985). Framing Science: The Making of a BBC Documentary
London: British Film Institute.
Simons, P. (1995). Inramade kvinnor. Blicken, ögat och profilen i renässansens porträttkonst. I. AL. Lindberg (Red.). Konst, Kön och Blick. (ss. 53-89).
Stockholm. Stockholm: Nordstedt Förlag. SOU 1997: 121. Skolfrågor - Om skola i en ny tid.
Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. (Rapport 253). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Bild.
(Ämnesrapport till Rapport 253). Stockholm: Skolverket.
Sparrman, A. (2002). Visuell kultur i barns vardagsliv – bilder, medier och praktiker. Linköpings universitet: Tema Barn.
Sparrman, A., Torell, U. & Åhrén Snickare, E. (Red.). (2003). Visuella spår: bilder i kultur- och samhällsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Staberg, E-M. (1997). Att gå den naturvetenskapliga vägen. I G. Nordborg (Red.).
Makt och kön . (ss. 35-53). Stockholm/ Stehag: Symposium.
Säljö, R. (2000/2003). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Tavin, K. (2003). Wrestling with angles, searching for ghosts. In Studies in Art Education, 44 (3), 197-213.
Thavenius, J. (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund:
Studentlitteratur.
Thavenius, J. (2004). Skolan och den Radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trondman, M. (1997). Distrubitionslogik och Dialog. Om kultur i skolan. Analys och problematisering. (Rapport nr 5). Växjö: Centrum för kulturforskning.
Tufte , B. (1998). Tv på tavlen. Köpenhamn: Akademisk forlag.
Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet.
Malmö studies in educational sciences. No. 10. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
van Leeuwen, T. & Jewitt, C. (2002). Handbook of visual Analysis. London: Sage.
von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Wetterholm, H. (2001). En bildpedagogisk studie: Lärare undervisar och elever gör bilder. Studia psychologica et paedagogica. Series altera. No. 158. Malmö:
Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Willis, P. (1997). Learning to Labour: how working class kids get working class jobs. Farnborough: Saxon House.
Winther Jørgensen, M. Phillips, L. (2000/2001). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. M. Cole, V. John-Steiner, S. Schribner, E.
Åsén, G. & Pettersson, S (1989). Bildundervisningen och det pedagogiska rummet.
Stockholm: HLS Förlag.
Åsén, G. (1992). Från linearritning till bild. I G. Åsén, U. Lind, K. Hasselberg, B-M. Külhorn (Red.). Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år.
(ss. 10-26). Utbildningsradion.
Änggård, E. (2005). Bildskapande: en del av förskolebarns kamratkulturer
Linköping. Linköpings universitet.
Öhman-Gullberg, E. (2002). Jobba, Jobba, Jobba Lek, lek, lek. Stockholm:
Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik.
Öhrn, E. (2000). Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I U. Tebelius & S. Claesson (Red.). Skolan i centrum. (ss. 98-108). Lund:
Malmö Studies in Educational Science: Licentiate Dissertation Series.
Editor: Lena Holmberg
1. Öhman-Gullberg, Lisa: Movere. Att sätta kunskap i rörelse. 2006. Publikationen finns även elektroniskt,
L Ä R ARUTBILDNIN GEN
MALMÖ HÖGSKOLA
LISA ÖHMAN-GULLBERG
MOVERE
ATT SÄTTA KUNSKAP I RÖRELSE
– en analys av ett ämnesintegrerat arbete i bild
och samhällskunskap
Movere. Att sätta kunskap i rörelse. I denna licentiatuppsats under-
söks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två
klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i
grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen
hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton video-
filmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsätt-
ningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats.
Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala
perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärveten-
skapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner
iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och
elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella
referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grun-
den för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens
ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt
att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen
vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skol-
kontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multi-
modalitet, didaktik och pedagogik.
isbn 91-976140-0-9 issn 1653-6037
L I C E N T I A T U P P S A T S L I C