Är befogenheterna godtagbara inskränkningar av RF:s skydd?

5.1.1 Lagstödskravet

Alla elever är gentemot det allmänna skyddade mot påtvingande kroppsliga ingrepp enligt 2 kap. 6 § RF. Skyddet gäller således även i skolan. Utgångspunkten är därmed att lärare eller annan skolpersonal inte får använda fysiska ingrepp mot elever. Som ovan visats finns dock situationer där lärare eller annan skolpersonal tillåts viss användning av fysiska ingrepp i ordningsstörande situationer. Den rättsliga grunden är i dessa fall de allmänna befogenheterna i 5 kap. 6 § 1 st. SkolL och/eller tillsynsplikten. Vid tillämpning av reglerna är dock HD noga med att påpeka att utrymmet för fysiska ingrepp är klart begränsat. Reglerna om lärares och annan skolpersonals befogenheter att vidta kroppsliga ingrepp behöver inte stå i strid med 2 kap. 6 § RF eftersom det är en relativ rättighet som kan inskränkas enligt 2 kap. 20–22 §§ RF.

En inskränkning måste dock uppfylla vissa materiella skyddsbestämmelser. En av dessa är att inskränkningen måste ha stöd i lag enligt 2 kap. 20 § RF.

I enlighet med vad som tidigare anförts är tillsynsplikten till stora delar oreglerad i lag och framkommer främst ur praxis och förarbetena.³¹¹ Det innebär att tillsynsplikten kan ifrågasättas som en godtagbar inskränkning i förhållande till lagkravet i 2 kap. 20 § RF. Förvånansvärt nog behandlade inte HD huruvida tillsynsplikten utgör en lagenlig inskränkning av bestämmelserna i 2 kap. 6 och 20 §§ RF i ”Äppelkastningen”, som introducerade tillsynsplikten på skolans område. I efterkommande fall, ”Läraren och elevassistenten”, uttalade HD att det har gjorts gällande att påtvingade kroppsliga ingrepp alltid kräver stöd i lagen.³¹² Det resonemanget lämnades dock utan vidare tillämpning eller tolkning på den aktuella situationen. En hänvisning görs istället till HD:s uttalanden i ”Äppelkastningen” om att det måste finnas visst utrymme för lärare och annan skolpersonal att vidta kroppsliga ingrepp i ordningsstörande situationer.

Någon utförlig bedömning av hur lagkravet förhåller sig till tillsynsplikten görs således inte.

Det bör enligt min mening anses anmärkningsvärt att HD som prejudicerande instans genom ovan nämnda domar fastslagit ett rättsläge som inte uppfyller RF:s krav på lagstöd. En möjlig förklaring skulle kunna vara att HD inte anser att handlingarna utgör kroppsliga ingrepp i RF:s mening, och att de därmed inte innebär en inskränkning i skyddet.³¹³

311 Jfr dock 1 kap. 1–2 §§ FB där tillsynsplikten anses härstamma ifrån, se avsnitt 2.2.

312 I domen hänvisar HD vidare till Sjöholm, 1980, s. 666–669 samt Munck, 1981, s. 554–558.

313 Se vidare under avsnitt 5.1.2 nedan.

49 Till ovan anförda analys bör det tillföras att efter avgörandet i ”Läraren och elevassistenten”

infördes reglerna om lärares allmänna befogenheter i 5 kap. 6 § 1 st. SkolL vilka syftar till att tydliggöra lärares befogenheter på området. Det är också uttalat att 5 kap. 6 § 1 st. SkolL är ämnat att kodifiera HD:s avgöranden i ”Äppelkastningen” och ”Läraren och elevassistenten”.

Således verkar tidigare anförd lagstödsproblematik klargjord. Vid en närmre utredning uppstår dock oklarheter även mellan hur 5 kap. 6 § 1 st. SkolL förhåller sig till 2 kap. 6 och 20 §§ RF.

Avsikten med de allmänna befogenheterna är att tydliggöra rektors och lärares rätt att i akuta situationer företa kroppsliga ingrepp mot elever utom nöd- och nödvärnssituationer.

Exempelvis anges i förarbetena att lärare ska ha möjlighet att sära på två elever som bråkar. Det ges dock inte något uttryckligt stöd för lärare att använda fysiska ingrepp som åtgärd genom 5 kap. 6 § 1 st. SkolL. Det kan argumenteras för att det bör anses tveksamt om lagkravet uppfylls genom att det i förarbetena framkommer att ett visst utrymme för kroppsliga ingrepp omfattas, när det exempelvis framförts att polismans våldsbefogenheter utanför nöd- och nödvärnssituationer uttryckligen ska lagstadgas för att vara en godtagbar inskränkning av 2 kap. 6 § RF.³¹⁴

5.1.2 Utgör handlingar inom befogenheterna kroppsliga ingrepp?

Även om lagkravet skulle anses uppfyllt genom 5 kap. 6 § 1 st. SkolL uppstår emellertid frågetecken angående hur 2 kap. 6 § RF påverkar lärares befogenheter att vidta kroppsliga ingrepp med stöd av 5 kap. 6 § 1 st. SkolL. I förarbetena anges att en åtgärd som vidtas med stöd av de allmänna befogenheterna självklart inte får inskränka elevers grundläggande fri- och rättigheter. ³¹⁵ Av förarbetena att döma kan det således argumenteras för att 5 kap. 6 § 1 st. SkolL och HD:s tidigare praxis gällande tillsynsplikten, ”Äppelkastningen” och

” Läraren och elevassistenten”, motsäger varandra. Om 5 kap. 6 § 1 st. SkolL självklart inte får inskränka elevers grundläggande fri- och rättigheter bör bestämmelsen inte medge något utrymme för lärare att vidta kroppsliga ingrepp mot elever.³¹⁶ En möjlig förklaring till uttalandet skulle kunna vara att de fysiska åtgärder som vidtas med stöd av de allmänna befogenheterna inte ska tolkas in i RF:s begrepp ”kroppsligt ingrepp”.³¹⁷ Enligt min mening framstår det som en något anmärkningsvärd tolkning både gällande tillsynsplikten och de allmänna befogenheterna eftersom 2 kap. 6 § RF inte innefattar något allvarlighetskrav och

314 Jfr SOU 1982:63, s. 84 samt Refors Legge, 2020, s. 41.

315 Prop. 2009/10:165, s. 323. Se avsnitt 2.2.

316 Åtgärder med stöd av nöd- och nödvärnsrätten är dock fortfarande alltid tillåtna.

317 Jfr Gustafsson & Enkvist, 2018, s. 143.

50 även mildare former av kroppsliga ingrepp omfattas.³¹⁸ Dessutom använder HD sig av just begreppet kroppsligt ingrepp vilket rimligtvis bör ges sin rätta rättsliga tolkning.³¹⁹ Annars skulle begreppet ges en separat tolkning på skolområdet vilket inte kan anses vara en speciellt rättssäker lösning. Om så är fallet bör det i vart fall klart framgå och begreppets åsyftade innebörd på området förtydligas.

En annan möjlig förklaring är att förarbetena åsyftar att handlingar som vidtas med stöd av 5 kap. 6 § 1 st. SkolL inte får inskränka andra fri- och rättigheter än skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Det är dock inte något som diskuteras eller förtydligas varken i förarbetena eller av HD. Även i dessa fall bör således ett förtydligande efterfrågas. Om det är menat att skyddet i 2 kap. 6 § RF ska särskiljas och att inskränkningar är tillåtna med stöd av de allmänna befogenheterna, men inte i andra fri- och rättigheter, bör det tydligt framgå. Förhållandet mellan lärares möjlighet att använda fysiska ingrepp med stöd av 5 kap. 6 § 1 st. SkolL och RF:s skydd i 2 kap. 6 § RF bör därmed betraktas som oklart.

5.1.3 Slutsats om förhållandet mellan befogenheterna och RF

Varken tillsynsplikten eller de allmänna befogenheterna i 5 kap. 6 § 1 st. RF verkar vara helt godtagbara undantag från 2 kap. 6 § RF.³²⁰ Det uppkommer därför frågor inte bara om vilka befogenheter lärare och annan skolpersonal innehar utan även vad som egentligen omfattas av RF:s rättighetsskydd och vad som innebär en rättighetsinskränkning i aktuell kontext. Hur förhållandet ser ut mellan utrymmet att vidta kroppsliga ingrepp i ordningsstörande situationer i skolan och RF:s skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp ter sig således svårt att beskriva mer än att det tycks vara tvetydigt och oklart. Att rättsläget är oklart och det kan ifrågasättas hur elevernas rättigheter enligt 2 kap. 6 § RF förhåller sig till tillsynsplikten och de allmänna befogenheterna som godtagbara inskränkningar innebär inte att reglernas existens går att bortse ifrån. Det påvisas genom att HD vid upprepade tillfällen fastslagit att det finns ett utrymme som tillåter lärare och annan skolpersonal att vidta kroppsliga ingrepp mot elever i ordningsstörande situationer.

318 Se avsnitt 3.2.

319 Observera att i ”Soffan i rasthallen” använder HD istället begreppet ”fysiska ingripanden” i sina domskäl. I

”Soffan i rasthallen” samt i ”Läraren och elevassistenten” och ”Örfilen” hänvisas dock till HD:s uttalanden i

”Äppelkastningen” där begreppet ”kroppsligt ingrepp” används.

320 Jfr Gustafsson & Enkvist, 2018, s. 142–143 samt Refors Legge, 2020, s. 42.

51