Barnkonventionen

BK har sedan 1 januari 2020 ställning som svensk lag vilket innebär att vid rättstillämpning ska de svenska bestämmelserna tolkas i förhållande till BK.²¹² När det gäller våldsanvändning och disciplin på skolans område blir artikel 19 och artikel 28.2 i BK tillämpliga. Artikel 19 i BK stadgar att konventionsstaterna ska ” […] vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller

207 Se NJA 1988 s. 586.

208 Se NJA 2009 s. 776.

209 Se Refors Legge, 2020, s. 42. Jfr prop. 1973:90, s. 244; SOU 1975:75, s. 363–362 samt SOU 1982:63, s. 84, där det framgår att polisers befogenhet att vidta kroppsliga ingrepp utom nöd- och nödvärnssituationer måste lagstadgas.

210 Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19, p. 7.

211 Se prop. 2009/10:165, s. 323; SOU 1982:63, s. 84; Refors Legge, 2020, s. 41 samt Gustafsson & Enkvist, 2018, s. 143.

212 Prop. 2017/18:186, s. 1.

36 den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård”. Som ovan visas omfattar våldsförbudet i artikel 19 i BK, förutom vårdnadshavare eller förälder, även annan person som utövar vård över barnet. När elever befinner sig i skolan anses lärare och annan skolpersonal gå under begreppet sådana övriga omvårdare vilka artikel 19 i BK vänder sig till.²¹³ Av artikel 28.2 i BK framgår vidare att konventionsstaterna ska ” […] vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention”. Det övergripande våldsförbudet i artikel 19 och skoldisciplinbestämmelsen i artikel 28.2 i BK får således betydelse när det kommer till kroppsliga ingrepp i skolan.²¹⁴

Hur artikel 19 och artikel 28.2 i BK ska tolkas utvecklas av Barnrättskommittén i deras allmänna kommentarer.²¹⁵ Där anges att syftet med ovan nämnda artiklar är att förhindra alla former av våld i samhället mot barn.²¹⁶ Utbildningen i skolan måste genomföras på ett sätt som respekterar de gränser för disciplin som anges i artikel 28.2 i BK, som främjar icke-våld och som respekterar barnets inneboende värdighet.²¹⁷ Vuxna i skolan ska därmed reagera på lämpligt sätt för att förhindra våld, och se till att nödvändiga åtgärder genomförs utan att inta ett bestraffande förhållningssätt eller bemöta våld med våld.²¹⁸ Barnrättskommittén uttalar i de allmänna kommenterarna att alla former av våld, hur lindriga de än är, är oacceptabla.²¹⁹ Artikel 19 och artikel 28.2 i BK tyder således på att inget våld som riktas mot barn är tillåtet.²²⁰

Barnrättskommittén öppnar dock upp för att fysiskt våld i nöd- och nödvärnssituationer ska vara tillåtet men att det skiljer sig från en förtryckande användning av våld. ²²¹ Barnrättskommittén anger exempelvis att det finns omständigheter när lärare eller andra kan råka ut för farligt beteende som motiverar användning av våld för att kontrollera det aktuella beteendet. I dessa fall framför emellertid Barnrättskommittén att det finns en tydlig skillnad mellan den användning av våld som är motiverat och våld i bestraffningssyfte.²²² Det går ännu inte att urskilja någon enad front gällande hur våldsförbudet i artikel 19 i BK ska tolkas och vad begreppet skada innebär.²²³ Vissa menar att artikel 19 i BK ska tolkas som att det är begreppet

213 CRC/C/GC/13, p. 33 och 36 samt SOU 2020:63, s. 780–781.

214 Se prop. 2009/10:165, s. 322–323; SOU 2020:63, s. 782 samt Ågman m.fl., 2020, s. 286. Jfr Refors Legge, 2020, s. 42–43.

215 Se CRC/C/GC/8 samt CRC/C/GC/13.

216 CRC/C/GC/8, p. 3.

217 CRC/C/GC/8, p. 7.

218 Se CRC/C/GC/13, p. 27.

219 CRC/C/GC/13, p. 17.

220 Se CRC/C/GC/13, p. 17; Refors Legge, 2020, s. 42 samt Barnombudsmannen, 2015, s. 58–59.

221 CRC/C/GC/8, p. 13–14.

222 CRC/C/GC/8, p. 15.

223 Jfr SOU 2020:63, s. 782.

37

”skada” som utgör gränsen för vad som är tillåtet, och att våld som inte uppgår till skada därmed är tillåtet.²²⁴ Andra menar istället att våldet inte behöver leda till någon omedelbar eller permanent skada för att artikel 19 i BK ska aktualiseras.²²⁵ I ”Soffan i rasthallen” hänvisade HD till artikel 28.2 i BK tillsammans med bestämmelsen om lärares befogenheter i 5 kap. 6 § 1 st. SkolL. Utöver hänvisningen behandlades eller fördes ingen diskussion av HD om BK:s tolkning och tillämpning på området.²²⁶ I det nyligen publicerade betänkandet från Barnkonventionsutredningen anges att en bedömning av om alla lämpliga åtgärder vidtagits i enlighet med artikel 19 och artikel 28.2 i BK är relevant främst i förhållande till när enskilda fall prövas.²²⁷ Hur artikel 19 och artikel 28.2 i BK kommer att påverka den svenska rätten när det gäller fysiska åtgärder vidtagna av lärare eller annan skolpersonal i ordningsstörande situationer kan därmed i nuläget betraktas som oklart.²²⁸

3.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis är elever skyddade mot kränkande behandling av lärare eller annan skolpersonal genom 6 kap. 9 § SkolL. Specifikt vilka beteenden eller handlingar som utgör kränkande behandling preciseras dock inte i lagtexten eftersom reglernas syfte är att avstånd ska tas från alla typer av handlingar med kränkande inslag.²²⁹ Varken lagtext och förarbetena tydliggör vilka handlingar som anses kränka elevers värdighet.²³⁰ Enligt praxis kan det utläsas att om lärare eller annan skolpersonal vidtar ett kroppsligt ingrepp som ligger utanför deras befogenheter ska handlingen som utgångspunkt anses kränka en elevs värdighet.²³¹ Det finns därmed ett samband mellan bedömningen av lärares och annan skolpersonals befogenheter att vidta fysiska ingrepp och vilka fysiska handlingar som utgör kränkande behandling.²³²

Om elever utsätts för fysiska ingrepp i skolan bör också skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp i 2 kap. 6 § RF beaktas.²³³ Paragrafen omfattar inte något allvarlighetskrav och därför

224 Se exempelvis Grahn-Farley, 2019, s. 114–115 samt Refors Legge, 2020, s. 43.

225 Se exempelvis Tobin & Cashmore, 2019, s. 694 samt Refors Legge, 2020, s. 43.

226 Se Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19, p. 9.

227 Se SOU 2020:63, s. 1136–1137.

228 Se Refors Legge, 2020, s. 43. Jfr Barnombudsmannen, 2015, s. 58–59. Jfr dock Ågman m.fl., 2020, s. 288, som menar att i Sverige definieras våldsbegreppet brett medans det i internationella sammanhang åsyftas ett medvetet fysiskt våld mot barn med syfte att skada eller bestraffa dem.

229 Se SOU 2004:50, s. 102 samt SOU 2002:121, s. 385–386.

230 Se prop. 2009/10, s. 693 samt Refors Legge, 2020, s. 36. Jfr dock prop. 2005/06:38, s. 99–105 samt SOU 2004:50, s. 64 där begreppet värdighet uttalas vara kopplat till den internationella människorättsdiskursen utan vidare förklaringar.

231 Se NJA 2016 s. 596, p. 17 samt Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19.

232 Jfr Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19; NJA 2016 s. 596, p. 17 samt Refors Legge, 2016, s. 130.

233 Se Warnling-Nerep m.fl., 2016, s. 96–97.

38 bör skyddet aktualiseras när lärare eller annan skolpersonal vidtar kroppsliga ingrepp mot elever i skolan.²³⁴ Elever skyddas även av artikel 19 och artikel 28.2 i BK vilka tyder på att inget våld, oavsett form, som riktas mot elever är tillåtet.²³⁵ Barnrättskommittén erkänner dock att det finns omständigheter där lärare eller annan skolpersonal kan hamna i situationer som motiverar visst våld.²³⁶ Hur BK kommer påverka området är dock ännu oklart eftersom frågan inte behandlats av HD.²³⁷

234 Se SOU 1975:75:209, s. 358–362 samt Refors Legge, 2020, s. 33.

235 Se CRC/C/GC/13, p. 17; SOU 2020:63, s. 808–809 samt Refors Legge, 2020, s. 42.

236 CRC/C/GC/8, p. 13–15.

237 Se Refors Legge, 2020, s. 43. Jfr Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19. Jfr dock Ågman m.fl., 2020, s. 288.

39