Skollagens ersättningsregler

Det finns två situationer i vilka huvudmannen kan bli ersättningsansvarig för kränkande behandling som skett i skolan. Den ena situationen är när en elev kränkt en annan elev och skolan åsidosatt sina skyldigheter enligt lag att agera, och den andra är när en lärare eller annan skolpersonal kränkt en elev.²⁴⁹ Som ovan nämnts kan huvudmannen bli ersättningsskyldig enligt 6 kap. 12 § SkolL om lärare eller annan skolpersonal utsätter elever för kränkande behandling på grund av förbudet i 6 kap. 9 § SkolL. Ersättningsansvaret gäller mot elever i, eller som söker sig till, den aktuella verksamheten. Det innebär att om en elevs förälder blir utsatt för kränkande behandling av skolpersonal tillämpas istället allmänna skadeståndsregler.²⁵⁰ Det krävs inte att lärare eller annan skolpersonal handlat med uppsåt eller

[https://www.dn.se/arkiv/inrikes/mobbningsmalet-i-grums-upprattelse-viktigare-an-skadestand/], hämtad 2020–

11–12; Aftonbladet, [https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VR12K1/inget-skadestand-till-mobbad-elev], hämtad 2020–11–12; Svenska Dagbladet, [https://www.svd.se/mattias-blev-bara-13-ar-gammal], hämtad 2020–11–12 samt Expressen, [https://www.expressen.se/gt/sa-plagades-mans-till-dods/], hämtad 2020–11–12.

243 Prop. 2005/06:38, s. 27 och 52. Se Refors Legge, 2016, s. 130 samt Gustafsson, 2013, s. 17.

244 Se prop. 2005/06:38, s. 147.

245 Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 279.

246 Vid beräkning av skadeståndets storlek är det till exempel SkL:s regler som är utgångspunkten, se Boström &

Lundmark (red.), s. 279.

247 Se prop. 2005/06:38, s. 148. Jfr dock Schultz, 2008, s. 44–46 där det anges att vid kränkningsersättning är kravet på orsakssamband i realiteten endast en skenargumentation och att någon verkligen bedömning inte är möjlig att göra eftersom kränkningen likställs med själva gärningen.

248 Prop. 2005/06:38, s. 147–148.

249 Se Gustafsson, 2018, s. 170 samt Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 280. Angående skolans skyldigheter att agera när en elev kränker en elev se 6 kap. 7 och 10 §§ SkolL. Fallet när en elev kränker en elev är dock utanför ramen för uppsatsens syfte och kommer således inte diskuteras vidare.

250 Prop. 2005/06:38, s. 146–147. Se Strömbäck, 2013, s. 90.

41 oaktsamhet för att huvudmannen ska bli ersättningsskyldig enligt 6 kap. 12 § SkolL.²⁵¹ Den kränkande handlingen behöver inte vara avsedd för att ersättningsskyldighet ska föreligga.²⁵² Om en elev blivit kränkt av lärare eller skolpersonal aktualiseras en speciell bevisregel i 6 kap. 14 § SkolL. Bevisbördan är delad vilket innebär en bevislättnad för eleven. Eleven behöver endast visa omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit utsatt för kränkande behandling.²⁵³ Finns det på grundval av elevens uppgifter skäl att anta att kränkande behandling förekommit är det huvudmannen som ska bevisa att så inte skett.²⁵⁴ Enskildas rätt till ersättning anses väga särskilt tungt i de fall den utsatte befinner sig i en beroendeställning.²⁵⁵

Kränkande behandling i skolan är en form av ideell skada där ett intrång sker i en persons personliga sfär.²⁵⁶ I förarbetena anges att vägledning för bestämmandet av kränkningsersättning i SkolL kan sökas i den allmänna skadeståndsrätten. Det framgår där att syftet med kränkningsersättning är att kompensera den drabbades känslor.²⁵⁷ Ersättningen ska bidra till att elever får upprättelse.²⁵⁸ Ersättningen ska också vara ett sätt genom vilket elever får hjälp att inrätta sitt liv efter en många gånger traumatisk upplevelse.²⁵⁹ Det kan dock vara problematiskt i kränkningsfall att utröna omfattningen av skadan, och således hur allvarlig kränkningen är.

Det är svårt att mäta skadan av ett intrång i den personliga integriteten.²⁶⁰ Vägledning från den allmänna skadeståndsrätten visar att hänsyn ska tas till handlingens varaktighet och art.²⁶¹ Utgångspunkten för bedömningen av kränkningens allvarsgrad blir således oftast allvarsgraden av den objektiva gärningen.²⁶²

Enligt 6 kap. 12 § SkolL utgår inte ersättning för kränkande behandling som anses ringa.²⁶³ Det är med andra ord inte meningen att kränkningar av ren bagatellartad karaktär ska ersättas.

Ersättningen är ägnad att utgå vid handlingar som kränkt en elevs värdighet på ett betydande

251 Se NJA 2016 s. 596, p. 20. Jfr dock prop. 2005/06:38, s. 147, där det anges att det inte uttryckligen framgår att oaktsamhet eller uppsåt krävs men att när lärare eller annan skolpersonal utsätter elever för kränkande behandling bör åtminstone oaktsamhet föreligga.

252 NJA 2016 s. 596 samt Refors Legge, 2016, s. 130.

253 Se prop. 2005/06:38, s. 150 samt Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 281.

254 Se Rimsten, 2010, s. 144–145.

255 Se SOU 1993:55, s. 49.

256 Den allmänna skadeståndsrätten gör skillnad på ekonomisk skada och ideell skada där ideell skada är skada av icke ekonomisk natur, se prop. 2000/01:68, s. 48 samt Rimsten, 2010, s. 141.

257 Se prop. 2009/10:165, s. 696; prop. 2005/06:38, s. 147 samt prop. 2000/01:68, s. 48. I praxis och litteratur har i viss mån ersättningen i SkolL behandlats även utifrån att den innefattar ett preventivt syfte, se exempelvis Hovrätten för Västra Sveriges dom 2011–06–06, mål nr. T 3724–10 samt Arrhenius & Schultz, 2014, s. 60–61.

Det bör dock genom NJA 2016 s. 596 vara fastslaget att det inte finns ett sådant syfte, se Gustafsson, 2013, s. 146.

258 Se prop. 2009/10:165, s. 696; prop. 2005/06:38, s. 147; prop. 2000/01:68, s. 48 samt Gustafsson, 2013, s. 139 och 143. Jfr Hellborg, 2018, s. 349.

259 Se Rimsten, 2010, s. 141. Jfr prop. 2000/01:68, s. 48 samt Schultz, 2008, s. 49.

260 Se Schultz, 2008, s. 50 samt Hellborg, 2018, s. 348–349.

261 Se 5 kap. 6 § 1 st. SkL; prop. 2005/06:38, s. 147 samt NJA 2016 s. 596.

262 Jfr Schultz, 2008, s. 50.

263 Prop. 2005/06:38, s. 29 samt Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 280.

42 sätt.²⁶⁴ Vad som upplevs som en bagatellartad kränkning varierar dock från person till person.²⁶⁵ Exempelvis kan en handling som objektivt upplevs obetydlig få en elev att ta mycket illa vid sig. Hänsyn ska därför tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Omständigheter som beaktas är bland annat den skadelidandes reaktion och om det står klart för den skadegörande att motparten känner sig kränkt av handlingen.²⁶⁶ Ersättningsansvaret ska bedömas utifrån objektiva grunder och den skadegörande partens avsikt eller insikt med handlingen ska därmed inte vara avgörande.²⁶⁷ Om den skadegörande handlat av ren taktlöshet och utan syfte att skada kan det i vissa fall påverka bedömningen av huruvida kränkningen anses mildare eller inte.

Utöver det bör dock inte den skadegörande partens insikt ha någon inverkan på bedömningen av om handlingens art är att anse som ringa eller inte.²⁶⁸

I förarbetena till ersättningsreglerna i SkolL anges att undantaget för ringa kränkning exempelvis avser handlingar som anses vara naturliga inslag i mellanmänskliga och ömsesidiga relationer. Samtidigt anges det i förarbetena att en kränkning måste vara av allvarlig karaktär eller av betydelse för att ersättning ska aktualiseras. Det torde därmed finnas ett visst allvarlighetskrav.²⁶⁹ Förarbetena kan därför i viss mån anses motsägelsefulla och otydliga vilket berördes av HD i ”Örfilen”.²⁷⁰ HD anförde att eftersom förarbetena är otydliga i frågan måste det antas att bedömningen av vad som utgör en ringa kränkning ska avgöras utifrån samma kriterier som frågan om en kränkning överhuvudtaget förelegat. Det som i första hand ska beaktas är handlingens art och graden av allvar i den kränkning av den personliga integriteten som handlingen typiskt sett innebär.²⁷¹ HD uttalade vidare att de befogenheter som lärare och annan skolpersonal har genom sin tillsynsplikt måste tas med i bedömningen. En åtgärd som inte ligger inom ramarna för tillsynsplikten kan i undantagsfall bedömas som ringa med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Exempelvis angav HD att det faktum att örfilen utdelades hastigt utan närmre överväganden, att läraren direkt efteråt bad om ursäkt och att handlingen var en direkt följd av elevens agerande utgjorde förmildrande omständigheter.

Handlingen ansågs ändock utgöra en inte obetydlig kränkning av elevens integritet och

264 Prop. 2005/06:38, s. 113 samt Refors Legge, 2020, s. 38.

265 Jfr Ds 2007:10, s. 41–42.

266 Prop. 2005/06:38, s. 147–148.

267 Se NJA 2016 s. 596, p. 20. Jfr dock Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19, p. 25 där HD även uttalar att trots att lärares insikter eller avsikter inte är avgörande förhindrar det inte att en lärares kunskap om en elevs personliga förutsättningar eller förhållanden i övrigt kan beaktas om det visar sig ha relevans för bedömningen.

268 Prop. 2005/06:38, s. 147–148.

269 Se prop. 2005/06:38, s. 112–113 och 147–148. Jfr Hellborg, 2018, s. 179–180 samt Rimsten, 2010, s. 142–143.

270 NJA 2016 s. 596, p. 24–25 (se avsnitt 2.3 angående omständigheterna). Se Gustafsson, 2018, s. 175.

271 NJA 2016 s. 596, p. 23; Refors Legge, 2016, s. 131 samt Gustafsson, 2018, s. 175.

43 bedömdes vara ett överskridande av tillsynsplikten varför HD fastslog att örfilen inte utgjorde en ringa kränkning.²⁷²

Justitieråden Lindskog och Edlund var dock skiljaktiga. De ansåg att örfilen skulle bedömas som en ringa kränkning. Lindskog och Edlund ansåg att en bedömning av kränkningens allvarsgrad bör göras från ett elevperspektiv med en objektiv helhetsbedömning. Om kränkningen får mer ingripande konsekvenser för eleven ska också kränkningen anses mer allvarlig. Lindskog och Edlund uttalade därför att gränsen för om en kränkning ska anses som ringa eller inte bör bestämmas med utgångspunkt i om ersättning behövs för att eleven ska få tillräcklig upprättelse. Lindskog och Edlund anförde vidare att örfilen som enskild handling inte kan anses som ringa men att alla omständigheter måste tas i beaktning. Exempelvis borde det tas i beaktande att örfilen var en direkt reaktion på en situation där det fanns skäl att ingripa.

Handlingen syftade inte till att kränka elevens värdighet utan var en obetänkt handling som föranleddes av en provokation. De menade även att det borde beaktas att läraren bad om ursäkt och förklarade att handlandet varit felaktigt i nära anslutning till händelsen. Verkningarna av händelsen för eleven var, förutom tillfällig smärta, övergående. Läraren handlade på ett ångerfullt och adekvat sätt som var ägnat att ge eleven upprättelse. Vidare fick inte läraren vistas ensam med eleverna under en tid efter händelsen vilket ansågs bekräfta kränkningen.

Åtgärden var ytterligare ägnad att ge eleven upprättelse. Lindskog och Edlund argumenterade därför för att vid en helhetsbedömning borde eleven ansetts fått tillräcklig upprättelse och att örfilen utgjorde en ringa kränkning.²⁷³

Det finns handlingar som i och för sig klassas som kränkande behandling men som under vissa omständigheter inte leder till ersättning. Som ovan sagt krävs en viss grad av allvar för att ett fysiskt ingrepp ska föranleda ersättning. Det är bland annat för att undvika risken att föräldrar utnyttjar regleringen och begär ersättning för väldigt lindriga och oskyldigt menade handlingar.²⁷⁴ Bedömningen av när en kränkning är att anse som ringa berördes även av HD i

”Soffan i rasthallen”. HD anförde att en fysisk åtgärd som ligger inom lärares befogenheter i regel inte utgör kränkande behandling. Det utesluter dock inte att omständigheterna kan ha varit sådana att den fysiska åtgärden ändå anses utgöra kränkande behandling. I de fallen bör det kroppsliga ingreppet anses utgöra en ringa kränkning som inte är ersättningsgrundande.²⁷⁵ I

272 NJA 2016 s. 596, p. 26 och 28.

273 Se NJA 2016 s. 596.

274 Se prop. 2005/06:38, s. 112–113 samt Gustafsson, 2018, s. 174. Jfr Hellborg, 2018, s. 179–180.

275 Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19, p. 23.

44

”Soffan i rasthallen” behandlades dock inte frågan om vad som utgör en ringa kränkning närmre eftersom majoriteten ansåg att nackgreppet inte utgjorde kränkande behandling.²⁷⁶

Justitierådet Bonthron var dock skiljaktig och ansåg att nackgreppet utgjorde en ringa kränkning. Bonthron anförde att ett nackgrepp typiskt sett är ett fysiskt ingripande av sådant slag att det utgör kränkande behandling. I det aktuella fallet var den berörda eleven dessutom äldre (i början på tonåren) och åtgärden vidtogs inför andra elever, omständigheter som Bonthron menade förstärkte det kränkande inslaget i handlingen. Nackgreppet var i och för sig som det utfördes, för situationen anpassat, kortvarigt och syftet att få stopp på ordningsstörningen uppnåddes omedelbart. Bonthron anförde även att mycket talar för att andra former av fysiskt ingripande hade kunnat leda till ett mer utdraget förlopp utan att eventuellt uppnå syftet. Trots att ingreppet i det aktuella fallet var effektivt menade Bonthron att handlingen låg på gränsen i fråga om vad tillsynsplikten medger. Handlingen bedömdes därför varit av sådan beskaffenhet som omfattas av kränkande behandling i SkolL:s mening. Eftersom det handlade om ett fall som låg precis på gränsen för befogenheterna borde enligt Bonthron gärningen bedömas som ringa.²⁷⁷ Genom ”Örfilen” och ”Soffan i rasthallen” visas att det finns skilda åsikter angående hur bedömningen av vad som är en ringa kränkning bör göras.²⁷⁸

Vidare finns det en möjlighet enligt 6 kap. 12 § 2 st. SkolL för domstolen att, om det föreligger särskilda skäl, bedöma att huvudmannens ersättningsansvar för kränkande behandling i skolan ska sättas ned eller helt falla bort.²⁷⁹ Exempelvis kan det föreligga särskilda skäl om den utsatte själv bidragit till kränkningen genom provokation eller när skadeståndsansvar framstår som mindre rimligt, såsom fall där överträdelsen av lagens förbud anses relativt obetydlig.²⁸⁰ Alla kränkningar motiverar följaktligen inte ersättning. I förarbetena nämns exempelvis gliringar och ordinära bråk mellan elever som handlingar vilka inte leder till ansvar för huvudmannen.²⁸¹ SkolL:s ersättningsregler täcker både ideella skador och andra typer av skador som personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada, eftersom kränkande behandling i skolan kan få följden att kläder eller annan egendom förstörs.²⁸² I många fall godtar

276 Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19, p. 30.

277 Se skiljaktig mening av Bonthron i Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19.

278 Se NJA 2016 s. 596 samt Högsta Domstolens dom meddelad i Stockholm den 3 juli 2020, mål nr. T 4238–19.

279 Jämkningsregeln bör dock i praktiken enbart kunna används i repressaliefallen eftersom ingen ersättning utgår för kränkande behandling som är ringa, se Gustafsson, 2016, s. 177.

280Prop. 2005/06:38, s. 147–148 samt prop. 2009/10:165, s. 696. Se Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 281 samt Strömbäck, 2013, s. 90. Andra omständigheter som föranleder jämkning kan exempelvis vara spontant vidtagen rättelse av en företrädare för verksamheten, se Hellborg, 2018, s. 180.

281 Prop. 2005/06:38, s. 112 samt Rimsten, 2010, s. 142.

282 Jfr ersättning för diskriminering där ersättning endast utgår för själva kränkningen och inte för annan skada som exempelvis förstörd egendom, se 5 kap. 1 § DL samt Rimsten, 2010, s. 142.

45 huvudmannen ersättningsanspråk gällande lärare eller annan skolpersonal som utsatt elever för kränkande behandling för att undvika en domstolsprocess.²⁸³ Det innebär att det finns en risk att vårdnadshavare utnyttjar möjligheten att ställa huvudmannen till svars genom att framställa krav på ersättning för handlingar som varit obetänksamma och oskyldigt menade.²⁸⁴