4 Ersättning för kränkande behandling
4.3 Barn- och elevombudets roll i ersättningstvister
En viktig omständighet för elevers möjlighet att erhålla ersättning för kränkande behandling i skolan var instiftandet av BEO. BEO instiftades i samband med att BeL trädde ikraft år 2006.285 BEO:s uppdrag innebär att elever understödjs av en myndighetsfunktion som kan hjälpa dem att ta tillvara sina rättigheter.286 Syftet med BEO är att ge utsatta elever en röst och förbättra skyddet mot elever som far illa i skolan. BEO:s uppdrag framkommer av 6 kap. 15 § SkolL tillsammans med 13–14 §§ Förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion (Skolinspektionsinstruktionen) och innebär att övervaka efterlevnaden av 6 kap. SkolL.287 De praktiska uppgifter som tillskrivs BEO är: 1) objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och ta beslut i inkomna ärenden, 2) informera om reglerna i 6 kap. SkolL och ge råd gällande hur reglerna ska användas och tolkas, 3) samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän och 4) företräda elever i domstolsprocesser.288 BEO är en del av Skolinspektionen men bedrivs som en enskild avdelning.289 BEO är ett ombud och inte en ombudsman. Det innebär att BEO som myndighet kan agera i domstolsprocesser som ett ”vanligt” ombud, exempelvis som en advokat.290 BEO står även för alla ekonomiska kostnader när de driver ersättningstvister för elever.291
En eventuell skadeståndsprocess gentemot huvudmannen startar med en anmälning till BEO.
För att kunna bedriva en grundlig utredning begär BEO därefter in kompletteringar av anmälaren. För att utredningen ska föras vidare måste den som anmäler inkomma med konkreta uppgifter. Därefter begär BEO in ett yttrande från huvudmannen där denne ges möjlighet att ge
283 Andersson m.fl., 2017, s. 156. Jfr Dagens Nyheter, [https://www.dn.se/nyheter/sverige/beo-driver-arenden-som-gor-att-larare-inte-vagar-ingripa/], hämtad 2020–12–04.
284 Prop. 2005/06:38, s. 112 samt Rimsten, 2010, s. 142.
285 Se 20 § BeL samt prop. 2005/06:38, s. 117.
286 Se Arrhenius & Schultz, 2014, s. 56.
287 Se Refors Legge, 2020, s. 31–32.
288 Se 13 § Skolinspektionsinstruktionen samt Skolinspektionen, [https://beo.skolinspektionen.se/om-oss/], hämtad 2020–11–09.
289 Se 12 § Skolinspektionsinstruktionen samt Skolinspektionen, [https://www.skolinspektionen.se/om-oss/], 2020-11-09. Vidare är BEO inte anställt av skolinspektionen utan utnämnd av regeringen, se UR Samtiden, [https://uraccess.net/products/196487], hämtad 2020–11–03.
290 Se Arrhenius & Schultz, 2014, s. 57.
291 Se UR Samtiden, [https://uraccess.net/products/196487], hämtad 2020–11–21.
46 sin syn på saken. I nästa steg träffar BEO de berörda parterna för att utreda vad som inträffat och bilda sig en uppfattning om vad som skett i det aktuella fallet. Till den här punkten bedrivs arbetet helt objektivt. När utredningen är gjord fattas ett beslut.292 I de fall BEO anser att det förekommit en kränkning har BEO möjlighet att kräva ersättning av huvudmannen för elevens räkning enligt 6 kap. 15 § SkolL. Som tidigare nämnts betalar de flesta huvudmän sina ersättningskrav och det är således endast i enstaka fall kränkningsärenden går till domstol.293 Efter BEO:s tillkomst har dock ett antal huvudmän instämts till domstol vilket också resulterat i ett antal avgöranden på området.294 Den första ersättningstvisten som fördes av BEO var det så kallade ”Spånsugsfallet”295. I ”Spånsugsfallet” hade en träslöjdslektion blivit stökig. Läraren, som till slut förlorade tålamodet, tryckte ner en elevs huvud mot ett bord och förde en spånsug mot elevens ansikte. BEO drev målet till hovrätten där BEO:s talan vann bifall och eleven erhöll 5 000 kr i kränkningsersättning.296 Att BEO meddelar beslut och driver ersättningstvister om kränkande behandling innebär att de har en slags normbildande funktion på området. Den normbildande funktionen är viktig för att kunna säkerställa att elevers rättigheter tas tillvara på ett effektivt sätt.297
Att BEO har uppdraget att företräda elever i ersättningstvister har också gett upphov till viss kritik. Företrädare för huvudmännen framhåller att de upplever att de befinner sig i ett underläge mot BEO samt att elever anmäler allt och att det som anmäls inte är så allvarligt.298 BEO har också kritiserats som bidragande till den anmälningskultur som lärarna upplever.299 Till skillnad från exempelvis Diskrimineringsombudsmannen, utreder BEO alla inkomna ärenden.
Att BEO utreder alla anmälningar har uttryckts i media resultera i att lärare inte vågar ingripa utav rädsla att bli anmälda.300 Enligt 6 kap. 12 § SkolL är det dock huvudmännen, och inte lärare eller annan skolpersonal, som kan blir ersättningsansvariga. BEO:s processer bedrivs
292 UR Samtiden, [https://uraccess.net/products/196487], hämtad 2020–11–03.
293 Se Andersson m.fl., 2017, s. 156; Gustafsson, 2013, s. 18 samt UR Samtiden, [https://uraccess.net/products/196487], hämtad 2020–11–03.
294 Se exempelvis Hovrättens för Västra Sverige dom 2012–03–14, mål nr. T 2975–11 samt NJA 2016 s. 596. Se även Arrhenius & Schultz, 2014, s. 60 samt Gustafsson, 2013, s. 53–57.
295 Svea Hovrätts dom 2008–10–27, mål nr. T 8484–07.
296 Se Svea Hovrätts dom 2008–10–27, mål nr. T 8484–07. Angående domen se även Boström & Lundmark (red.), 2019, s. 280 samt Gustafsson, 2013, s. 53.
297 Arrhenius & Schultz, 2014, s. 59–60.
298 Se Arrhenius & Schultz, 2014, s. 59.
299 Jfr prop. 2009/10:165, s. 322.
300 Se UR play, [https://urplay.se/program/212737-skolministeriet-braket-om-beo], 2020-11-21. Angående kritik som riktats mot BEO se bl.a. Dagens Nyheter, [https://www.dn.se/nyheter/sverige/beo-driver-arenden-som-gor-att-larare-inte-vagar-ingripa/], hämtad 2020–11–21.
47 således mot huvudmän och inte gentemot enskilda lärare eller annan verksam personal på skolan.301
4.4 Sammanfattning
Ersättningsreglerna i SkolL har en särställning i förhållande till annan lagstiftning gällande kränkningsersättning.302 Det är enklare att få ersättning för kränkande behandling i skolan eftersom 6 kap. 12 § SkolL inte innefattar något allvarlighetskrav, det räcker att den kränkande behandlingen inte anses som ringa.303 Det är dock inte meningen att kränkningar av ren bagatellartad karaktär ska ersättas utan det måste finnas en viss grad av allvar i handlingen för att aktualisera ersättningsskyldigheten.304 En bedömning av om en kränkning är ringa eller inte ska göras utifrån samma kriterier som vid en bedömning av om en kränkning överhuvudtaget förelegat.305 Syftet med ersättningsreglerna är kompensatoriskt, vilket innebär att eleven ska ersättas för den skada kränkningen inneburit av den personliga integriteten.306 Utrymmet för lärares och annan skolpersonals befogenheter att vidta fysiska ingrepp har ett samband med ersättningsreglerna eftersom de påvisar vilka handlingar som medför ersättningsansvar för huvudmannen.307 Ersättningsreglernas efterlevnad upprätthålls med hjälp av BEO som har som en del av sitt uppdrag att driva ersättningsmål mot skolhuvudmän om elever utsätts för kränkande behandling i skolan.308 BEO har därmed en slags normbildande funktion på området.309 De flesta huvudmän betalar BEO:s ersättningskrav och det är därför endast i enstaka fall som ett kränkningsärende går till domstol.310
301 Se Gustafsson, 2018, s. 170 samt UR Samtiden, [https://uraccess.net/products/196487], hämtad 2020–11–03.
302 Se Refors Legge, 2016, s. 130 samt Gustafsson, 2018, s. 169.
303 Se prop. 2005/06:38, s. 147.
304 Prop. 2005/06:38, s. 113 samt Refors Legge, 2020, s. 38.
305 NJA 2016 s. 596, p. 25 samt Refors Legge, 2016, s. 131.
306 Se prop. 2009/10:165, s. 696; prop. 2005/06:38, s. 147; prop. 2000/01:68, s. 48 samt Gustafsson, 2013, s. 139 och 143.
307 Jfr avsnitt 4.2.
308 Se Arrhenius & Schultz, 2014, s. 56 samt Skolinspektionen, [https://beo.skolinspektionen.se/om-oss/], hämtad 2020–12–17.
309 Se Arrhenius & Schultz, 2014, s. 59–60.
310 Se Andersson m.fl., 2017, s. 156 samt Gustafsson, 2013, s. 18.
48