Återkoppling till metoden

I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de olika teknikerna som vi använde oss av för att få fram de olika teman och underkategorierna som presenteras i resultatdelen. Vi kommer även att beskriva varför vi gjorde undersökningen baserad på två omgångar och vilka fördelar som vi tyckte fanns med denna intervjumetod. Viktigt att poängtera här att de tekniker som presensteras inte följer den kronologiska eller logiska följden som verkligen uppstod under arbetet. Avsnittets genomgång baseras här på Kvale (1997) presentation av de olika teknikerna i den mån som stämmer överens med den egna undersökningen. Detta görs för att kunna ge läsaren en viss klarhet över processen och hur de olika temana och underkategorierna kom till.

Vi genomförde intervjuerna med fokusgrupperna i två omgångar där den första omgången utgjorde grunden för den andra. Vi kände att det skulle vara lättare och även bättre att börja med en intervju baserade på de frågor som vi själva tyckte var lämpliga för vårt

forskningsområde, syfte och frågeställning. Den skulle vara längre och inte lika strukturerad som den andra omgången skulle bli. Målet med den första omgången var att låta ungdomarna med hjälp av våra frågor fördjupa oss i ämnena status, konsumtion och identitet. Sedan utgå från transkriberingen och genom en meningskoncentrering och en meningskategorisering få fram både nya frågor och vidare kunna dela in vissa frågor inom nya mer specifika ämnen, till exempel från att bara fråga ”Vad köper du?” till att fråga ”Till vem köper du?” och kunna se inom vilket teman som frågan kunde passa in i.

Vi utgick från oss själva i så stor omfattning som möjligt när vi arbetade med texten och försökte att inte utgå i för stor utsträckning från Kvale (1997) metod. Detta gjordes eftersom vi kände att vi inte ville följa en färdig mall då risken fanns att vi skulle känna oss tvingade att gå igenom teknikerna så som de beskrevs i boken och till exempel ta varje steg i den ordningen som den beskrevs. Vi försökte även att inte jämföra de olika intervjuerna och bearbetade varje intervju för sig. Detta medförde att kunde vi se att samtliga grupper hade svarat väldigt lika och haft liknande resonemang och att de var få skillnader grupperna emellan.

I den första intervjuomgången genomfördes en meningskategorisering. Även om vissa steg finns i meningskoncentrering gjordes de på ett allmänt plan och kommer därför inte att beskrivas här utan i den andra intervjuomgången där en tydlig meningskoncentrering med samtliga tekniker genomfördes. Meningskategoriseringens mål i den första intervjuomgången var att strukturera upp intervjuerna och tidigt få en överblick över vilka kategorier som förekom och som kunde utgöra bas för frågorna i den andra omgången. De kategorier som här uppkom var bland annat Köptekniker, Hänga med, Påverkan och Märken. Vi kunde även gallra och se om de kategorier som vi lyfte upp kunde ge svar på undersökningens frågeställning eller på något sätt uppfylla undersökningens syfte. När detta var klart hade en ny intervjuguide formats med frågor som både var förankrade i undersökningen och de kategorier som vi arbetat fram. Några exempel på dessa nya frågor var ”Vad är en ytlig person?”, ”På vilket sätt konsumerar ni för andra?” och ”Kan man bli sedd som avvikare om man inte konsumerar som alla andra?”. Den andra intervjuguiden bestod genom denna meningskategorisering av nya frågor som var färre om mer specifika, samtidigt kunde vi löst börja lyfta fram vilka teman som kunde finnas.

I den andra intervjuomgången genomfördes både en meningskoncentrering och en meningskategorisering. I det första steget i meningskoncentreringen läste vi båda igenom de tre transkriberade intervjuerna från den andra omgången för att få en känsla för helheten. Sedan började vi att tillsammans dela in varje intervju i löst sammansatta delar vilket gjordes här genom att utgå från frågorna som intervjun bestod av. Vissa svar som vi hittade under en fråga kunde även passa in i andra frågor vilket ledde fram till teman som vi löst började sammanfoga med vissa specifika svar och som vi kände på ett naturligt sätt beskrevs de meningsenheter som vi lyft fram. Som ett sista steg jämförde man de meningsenheter som man tagit fram för varje tema och se hur väl de stämde överens med undersökningens syfte och frågeställning. Slutligen gjordes en meningskategorisering på samtliga teman i den andra intervjuomgången för att få fram ytterligare kategorier.

Målet för denna omgång var inte att få fram nya frågor utan att granska de redan befintliga teman från första omgången och se vilka nya man kunde få fram med hjälp av den andra omgången. Resultatet från denna meningskoncentrering var ytterligare teman och underkategorier till befintliga teman. Exempel på nya teman var Sexualitet och genus, ”Norm, Exklusivitet, Egen stil och Konsumtionssamhället. Exempel på de underrubriker som vi fick fram är Impulsköp, Planerade köp, Gränser, Inre social påvekan, Yttre social påverkan och Ohälsa.

Efter dessa båda omgångar med både meningskategorisering och meningskoncentrering fick vi överblick över de teman och underkategorier som lyfts fram från de båda omgångarna.

Här märkte vi att vi kunde göra ytterligare en kategorisering och sätta ihop vissa teman och underkategorier. De teman som vi slutligen fick fram var Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. De underkategorierna som vi fick fram var Impulsköp, Planerade köp, Gränser, Norm, Yttre social påverkan, Inre social påverkan, Märket och den egna stilen, Samhället idag, Ohälsa samt Upplevelsen.

När detta var klart kunde vi se att de teman och underkategorier som vi fått fram i båda omgångarna var väl förankrade i vårt datamaterial och kunde på så sätt representera de resonemang som ungdomarna hade fört om ämnena status, konsumtion och identitet.