Ytlighet och personlighet

Under intervjuerna togs det upp olika frågor om ytlighet och vad som ansågs vara status. Det intressanta inom detta tema var hur de olika grupperna framhöll hur viktigt det är att ge ett gott första intryck men även hur det första intrycket oftast var fel när man lärde känna en person bättre.

Dessa tre citat från blandgruppen och killgruppen är från en diskussion angående första intrycket och hur det vanligt samt hur trots det sällan överensstämmer när man lär känna personen bättre. I det första citatet uttrycks det klart vilket villkor man går efter när man bedömer en person. Man utgår från utseende och detta sätt anses vara något som alla gör. Man menar även att denna bedömning utifrån utseendet och ytan egentligen är något som betraktas

som negativt, och värdera en person utifrån ett första visuellt intryck är orsak till ofta felaktiga och orättvisa bedömningar.

Detta kan man tydligare se i andra citatet. Här ser man en vilja att undvika detta då respondenten påpekar att man egentligen måste se till personen bakom fasaden innan man kan göra en rättvis bedömning av denne, men att det i verkligheten inte fungerar så och att man är medveten om detta beteende är det som delvis styr en i ens personbedömningar. I det sista citatet lyfts denna diskrepans fram, att man utan större reflektion ofta dömer en person på ett fördomsfullt sätt och att det kan skapa en ovilja att lära känna dem

”De flesta dömer ju varandra efter utseende först… det gör vi ju alla…[…]” (Blandgruppen #2, s.2).

K2 – ”Så är det en av de skönaste killarna liksom… man… egentligen måste man lära känna alla innan man dömer dem… fast så är det ju… man dömer ju innan man känner dem… det är oftast så med alla i alla fall”

(Killgruppen #1, s. 22).

”Men det är ju i och för sig… man behöver ju inte bara döma en person sådär rakt av… inte bry sig om att lära känna den” (Blandgruppen #2, s. 2).

Följande två citat från tjejgruppen är en dialog som visar hur tankegången ser ut när en person får en negativ bedömning utifrån deras utseende, i det här fallet grundat på personens klädstil. Det första utdraget visar tydligen vad tyngden ligger på när man bedömer någon. En bedömning utförs inte för dömandets skull, ut pekar på att man även letar efter gemensamma personliga egenskaper utifrån klädstilen som utmynnar i en vilja att lära känna den personen. En vilja som omvänt kan innebära att man väljer att inte lära känna den personen utan låter den första bedömningen vara den enda.

Detta tar det andra citatet upp på ett tydligare sätt. Respondenten ger ytterligare djup på bedömningen, där vikten även läggs på om man uppfattar personens klädstil som snygg. Är bedömningen negativ kan det resultera i att man inte går fram och lär känna den personen något som tidigare utdrag påpekat är fel men vanligt förekommande. Men även om detta sker uttrycks även en vilja att inte helt avfärda den personen utan snarare att man gör en första preliminär bedömning utifrån personens fasad och att man därefter gör en slags kategorisering av personen. I vilken omfattning detta innebär framgår dock inte från citatet.

”Alltså är det så att man ser någon som har någonting som man bara gud, vad har hon på sig. Då är det inte direkt att man känner, ja vi har nog något gemensamt ”(Tjejgruppen #1, s. 14).

”Då, då går man kanske inte fram till den personen. Som man hade gjort om de hade haft nått snyggt på sig. Då, då alltså man får en annan bild, men sen är det ju inte så att jag bara, skiter i henne” (Tjejgruppen #1, s.14 ).

I de två citaten nedan kopplar man samman ytlighet hos personer med ens omgivande miljö. En ytlig personlighet beror exempelvis på var man är uppvuxen och någon som är ytlig ses här som någon som inte inser vikten att bry sig om insidan, som precis som föregående utdrag dömer en person på första intrycket utan att ha insikten att första intrycket baserad på utseende eller klädstil sällan överensstämmer med personligheten. Här tas det även upp riktiga folk och personer som i detta utdrag innebär personer som bryr sig om den känslomässiga aspekten av en individs liv, något som saknas enligt detta utdrag hos ytliga personer. I det andra utdraget kan ytlighet även influera valet av vänner, där huvudvikten läggs på utseende och inte på personlighet. Något som ses som typiskt ytligt och är den egenskap som har tagits upp av samtliga grupper inom detta tema. I det tredje utdraget tas även hur denna utseendefixering drabbar en ytlig person, något som vidare fördjupar temat. En ytlig person bryr sig inte bara om andras utseende utan även om sitt eget. Att man lägger ner en stor tid av dagen på sitt utseende med en förhoppning om att bli sedd eller väcka en känslomässigt viktig

persons uppmärksamhet ses här som överdriven och legitimerar inte tiden man lägger ner på sitt utseende.

”Ja alltså… jag tror en ytlig person… det är någon som liksom… de har lite svårt att förstå att det liksom bara inte utsidan som räknas…[…] istället för liksom växa upp bland riktiga folk… kompisar… som bryr sig mer om hur man mår och sånt där” (Killgruppen #2, s.1).

”Så kan det vara typ såhär nån som har… när man väljer sina vänner… eller flickvän eller pojkvän eller nåt sånt där och bara går efter utseendet… och tänker liksom inte på personligheten” (Blandgruppen #2, s. 1).

”En person som är ytlig kan också bry sig för mycket om vad andra ska tycka… kanske att… om hon står och stylar sig så här fem timmar på morgonen… man tycker om någon kille och vill att han ska lägga märke till en sådär… det kan också bli överdrivet” (Blandgruppen #2, s.1).

Detta utdrag lyfter även upp på vilket sätt det kan ses som acceptabelt att vara mån om sitt utseende och inte ses som ytlig. Det centrala är att man försöker finna en sorts balans mellan inre och yttre egenskaper, där de yttre kan ses som utseende och det inre ses som empati för andra människor.

”När det är blandat… när man är… när man liksom är en omtänksam person… men samtidigt tänker på sin yta” (Killgruppen #2, s.2).

Ytlighet kan utifrån dessa utdrag ses som något som är beroende av vilken miljö man är uppväxt i. Man lägger även tyngdpunkten vid utseende och inte de inre känslomässiga aspekterna, där man utifrån dessa premisser även väljer vänner eller partner. Samt att utseendefixeringen kan ses som ett sätt att bli sedd av en känslomässigt viktig person. En balans mellan vikten av inre och yttre egenskaper är att föredra och ses som positiv. Hur denna balans kan uppnås framgår dock inte men tidsaspekten som även tas upp kan ge en indikation på denna balans även om den kan uppfattas mer som en exemplifiering än en tydlig avgränsning.

7.7 Konsumtionssamhället

Temat ”konsumtionssamhället” skapade vi utifrån gruppernas sätt resonera kring vad som kännetecknar eller karakteriserar deras verklighet idag, med själva talet om konsumtion av varor, stilar och moden som ledord.

I detta avsnitt uppfattar vi att de mer talar om samhället som sådant och vad som är typiskt för samtiden och hur tidsandan är, genom att framföra sina tankar om samhället genom sitt tal. Detta gör de genom att tala om samhället som ett objekt som ligger utanför dem själva och som de beskriver utifrån detta betraktelsesätt. Men de gör det även genom att placera in sig själva som närvarande, aktiva deltagare i samhället. Liksom de tidigare temana har vi även här gjort en uppdelning i mindre underkategorier. Dessa är samhället idag, ohälsan och upplevelsen.

7.7.1 Samhället idag. Ett par av grupperna reflekterade över att samhället idag är en tid som i stor utsträckning handlar om att köpa varor av olika slag, men ofta kläder, sedan använda dem ett tag för att sedan förnya dem utan att varan med nödvändighet måste vara förbrukad eller att dessa funktioner upphört. De liknade samhället vid en levande organism som är beroende av denna handel med varor för att det ska kunna leva vidare och utvecklas, och det idag är en tid då det inte är lätt att inte konsumera. Det liknas snarast vid ett allmänt tillstånd som ”bara är” och som människan befinner sig i. En deltagare uttryckte det som ”…den moderna människan…” som hänger med i samhällets utveckling och ständigt förnyar sig i takt med denna. Det uttrycktes även att tidsandan idag karakteriseras av ett ständigt behov och av förnyelse och outsinlig källa av saknad av upplevelser som konsumtionsvarorna förser människorna med.

Det finns således en tidsaspekt med i konsumtionen genom att varorna endast ger tillfredsställelse under en tid tills det att en förnyare dyker upp. Denna fokusering på att ”det nya” blir synonymt med ”det bra” i livet skapar en allmän press på människorna idag och talas om som en negativ del av samhället.

”Jag tror inte det finns någon som inte vill ha någonting mer…alla saknar någonting…alla kommer alltid vilja ha någonting mer….spelar ingen roll hur rik och så man” (Killgruppen # 1, s. 26).

”Vill-ha-behovet… bättre och bättre hela tiden… bättre mobil… eller kanske att göra-folk-nöjda-behovet… att man kanske försöker göra folk nöjda… inte vara sig själv” (Killgruppen # 2, s. 3).

”Nä… alltså jag vet inte… man köper ju för att man… är bara ett behov man har… tror inte att det finns någon grund för det behovet eller någonting… men det bara finns där… man måste ha nåt… nåt nytt” (Tjejgruppen # 2, s. 11)

7.7.2 Ohälsa. Den press som deltagarna talade om som en negativ aspekt av samhället idag och som härleddes till ”kravet” som hänger ihop med att ständigt befinna sig ien kontinuerlig förnyelseprocess genom konsumtion av varor, ges flera exempel på negativa psykologiska följder för människorna. Samtliga grupper resonerade, men på olika vis, om hur inställningen bland människorna gentemot konsumtion och media ibland kan få destruktiva följder för den enskilde individen. Killgruppen poängterade till exempel att själva strävandet och fokusen på att köpa nya kläder och försöka leva upp till modebranschens ideal om vad som är ”hett” just skapar en slags ytlig inställning till vad som ”på riktigt” är betydelsefullt i livet. Konsumtionen av varor kan också delvis ses som en kortvarig tillfredsställelse av självet där pengar och jobb sätts i första hand framför mer genuina och autentiska upplevelser, i form av exempelvis ett väl fungerande familjeliv.

Blandgruppen nämnde även hur skeva kroppsideal för i synnerhet kvinnan skapas av media. Detta påtalade de genom att ta upp exempel om hur väldigt unga tjejer börjar använda sig av smink på ett sätt som gruppen betraktar mer som en slags social störning som en följd av skeva mediaprojiceringar, än ett lekfullt och oskyldigt utforskande av vuxenvärlden. Ett annat exempel på dessa störningar är när gruppen berättar om den större pressen som ligger på tjejen eller kvinnan om att hon ska vara sund och visa upp en oklanderlig ”feminin yta” bestående av en lockande fräschör och dyra märken, på ett sätt som de menar sker i större utsträckning än vad som gäller för killen eller mannen. Den skeva kvinnobilden och de osunda idealen om kvinnokroppen menar de får följden att en del lider av ätstörningar. Gruppen menar att killarna och männen inte behöver använda kroppen på samma sätt som kvinnorna, som ett slags verktyg för att positionera sig själva i förhållande till killarna och männen Genom att tjejerna eller kvinnorna har en press över sig att leva upp till ett skapat kvinnoideal menar de att det uppstår som en inbördes konkurrens för tjejer och kvinnor för att bli den ”ideala kvinnokroppen” som attraherar killen eller mannen.

”Det kanske ändå har blivit lite såhär värre… man måste tillfredställa sig själv genom att köpa kläder hela tiden till exempel… det borde finnas andra saker i livet som borde vara viktigare… något som gör en riktigt glad innerst inne… det behöver alltså inte bara vara det yttre… det kan vara vadsomhelst” (Killgruppen # 2, s.4-5)

”Det är ju ett sjukt begär… alltså om man tänker efter så är det verkligen stört hur man håller på… alltså man köper nya kläder varje vecka… alltså jag köper ju någonting nytt till min garderob varje vecka… om inte flera gånger i veckan… eller det beror på hur man pank man är innan lönen kommer… men alltså… det är ju sjukt… det är det ju” (Tjejgruppen # 2, s.4-5).

”Ja, vad som helst, det är ju jättemycket ätstörningar o sådär. … som tjejer känner ju av liksom att de ska vara sunda… dyrast kläder… jag känner att killar kan var med avslappnade medan tjejer kan var mera såhär se varandra som konkurrenter” (Blandgruppen # 1, s. 14).

7.7.3 Upplevelsen. Grupperna kom att tala om känslomässiga upplevelser i samband med att de konsumerar olika varor. Det framkommer resonemang som går ut på att den känslomässiga upplevelsen både har inslag av positiva och negativa inslag beroende på vilketsammanhanget är, exempelvis ett köp av ett klädesplagg kan fungera som en slags humörhöjare även om den omedelbara positiva känslan av köpet relativt snart bleknar. I en av grupperna talar man om köpet av varan som någonting som är väldigt enkelt och inte ansträngande, det vill säga att handla saker, som kläder och andra produkter ligger alltid ”nära till hands” och som en möjlig vardaglig aktivitet. Någon uttryckte denna mentala närhet till att spendera pengar i varor som en hobby man kan ha. I samband med att man talar om exempelvis ett nytt klädesplagg som en sak att höja humöret med finns i köpet en odefinierad känsla av att man investerar i någonting. Vaddetta någonting är, är svårt att särskilja. Bortsett från att man har plagget som sådant förefaller det som att de menar att man även får vissa personliga egenskaper som kanske säger något om personen som använder plagget, och att det bär på och sänder ut signaler till omgivningen om en viss image.

Den positiva känslan av att ha någonting nytt hör naturligtvis ihop med hur ens vänner eller omgivningen i allmänhet kommer att uppfatta ens val av stil. Som vi redogjort ovan i texten finns inslag av att man vill få en bekräftelse av exempelvis ens kompisar om det val man har gjort kring sina kläder och den positiva bekräftelsen från omgivningen skapar en starkare självbild. Ett nytt fräscht plagg upplevs som ett ting som gör en själv mer vital, intressant eller socialt kompetent i samspelet med omgivningen, medan ett plagg som kanske skulle betraktas vardagligt tråkig kan få motsatt effekt hos bäraren, enligt en deltagare.

”Jamen, det känns bra och kul, alltså jag kan inte påstå, alltså jag skulle ljuga om jag inte sa, alltså man får ju en kick utav det, man får ju det!” (Tjejgruppen # 1, s. 17).

”Det är så enkelt att köpa… det är inget ansträngande direkt” (Tjejgruppen # 1, s. 23).

”Sen köper man nåt så har man kvar det till sen… det känns som att man investerar i någonting” (Tjejgruppen # 1, s. 23).

”… man vill ju gå runt… känna sig säkert bekväm… jag tror man får större självförtroende om man har snygga saker… man blir mer social tycker jag också… än… jag går runt i en ful tröja jag vill inte snacka med någon… de kanske också tycker den är ful” (Killgruppen # 1, s. 29).

Denna enkelhet och närhet till att hela tiden konsumera kan även ligga bakom en del erfarenheter eller upplevelser kring köpet som är mer negativa. Detta genom att de skapa ånger över att man varit överilad i sitt konsumerande, det vill säga att man kanske inte har rannsakat sig själv så pass mycket som man borde. Är känslan att jag måste ha detta plagg eller denna vara en ärlig och genuin känsla av ett reellt behov, eller är det mer ett tillfällets omedelbara känsla av ett behov? Det behöver inte bara handla om just känslan av tillfredsställelse i detta nu i form av ett impulsköp, utan även mer långsiktiga köp kan även vara skapade utifrån en abstrakt känsla av att ”jag måste ha”.

Köpet kan också leda till ambivalenta känslor. En från början positiv upplevelse kan övergå till en mer negativ känsla om man upptäcker andra personer använder samma typ av vara, att det som från början skulle kunna ha skapat en lyckokänsla av att ha tillskansat sig just denna känsla, denna upplevelse, blir istället något som är negativt.

”Jamen det kan vara något lika löjligt som att jag köper en tröja… sen dagen efter… ’varför köpte jag den’? det kan vara något lika löjligt som det… så tänker man… det sitter i huvudet” (Killgruppen # 1, s. 27).

”Men sen blir man ju tvärtom… kanske olyckligare… när man ser att någon annan har en snyggare”

I detta avsnitt har grupperna talat på olika sätt om det som benämns som konsumtionssamhället och vilka konsekvenser det kan få för individerna. Killgruppen och tjejgruppen talade om hur samhället idag karakteriseras av ett behov av att konsumera. Kort sagt: att vara idag är att konsumera. Detta tillstånd av ständig konsumtion och förnyelse leder dock till negativa konsekvenser för individen. Killarna talade om hur det skett som en bortträngning av det verkliga och viktiga i livet, medan tjejerna lyfte fram problematiken med de osunda kvinnoidealen som kan leda till bland annat ätstörningar.

Då konsumtionskulturen handlar mycket om upplevelser talade tjejgruppen om hur man faktiskt upplever som en slags mental kick att handla varor och mycket av köpen handlar om känsloupplevelser hos dem som konsumenter. Killarna talade om de sociala fördelar man kan uppleva med att ha nya kläder. Ett fin yttre fasad mot omgivningen får ens själv att växa och skapar en säkerhet i de sociala mötena. Den negativa aspekten av att hela tiden konsumera varor handlar om hur det kan skapa ångerkänslor hos personerna. Killgruppen och blandgruppen talade om hur den abstrakta känslan av att man ”måste ha” både kan få en att ångra ett förhastat och ogenomtänkt beslut, men också att det kan uppstå som konkurrens mellan en själv och andra när man mer eller mindre medvetet jämför varor med varandra.

7.8 Sammanfattning

Under temat ”hänga med” framkom det i intervjuerna med ungdomarna att det finns en slags önskan att vara en del av samhället i fråga och att man har konsumtion som gemensam grund för denna önskan. Det kan handla om att följa det senaste modet eller vara uppdaterad om de senaste tekniska framstegen, exempelvis mobiltelefoner. Den känslomässiga aspekten framkom även under intervjuerna där ägandet av en ny vara sågs som positiv men som dock var begränsad tidsmässig. Denna tidsaspekt med negativa konsekvenser uppstod då varan jämfördes med andra liknande varor som uppfattades som nyare, vilket resulterar i en känsla av att man inte längre hängde med. Gruppernas åtskillnad låg här främst på vilken vara som togs upp för att exemplifiera temat, där killgruppen var tydligast i denna skillnad och tog upp mobiltelefon som den varan som de ansåg passade bäst under temat hänga med. Både blandgruppen samt tjejgruppen tog även upp andra varor där blandgruppens citat fick även representera tjejgruppen och tydliggöra denna åtskillnad.

Under temat ”köptekniker” behandlades hur respondentens olika förutsättningar, som exempelvis pengar och humör avgjorde vilken teknik som användes vid införskaffandet av en