4 Fallstudier: Livscykelanalys
4.2 Åtgärdsanalys av produktgruppen livsme del med EAP-modellen
För att illustrera hur analyser av förändrad konsumtion inom en produktgrupp kan göras används resultat från tidigare studier med Energy Analysis Programme (EAP), framförallt baseras resultaten på Carlsson-Kanyama et al. (2004).
Energy Analysis Programme (EAP) beräknar den primära energianvändningen i en produkts livscykel. Sedan beräknas energiintensiteten genom att energianvänd- ningen för olika varor och tjänster relateras till varans pris. Ett hushålls totala ener- gianvändning, där samtliga produkters energianvändning ses i ett livscykelperspek- tiv, beräknas med energiintensiteterna och hushållets utgifter. Resultatet visar ef- fekterna av hushållens utgiftsmönster räknat som energikonsumtion.
4.2.1 Problembeskrivning
I kapitel 3 framgår att sammansättningen av den svenska kosten har förändrats kraftigt under åren, och det finns anledning att analysera hur förändrade kostvanor påverkar miljön. Enligt Carlsson-Kanyama (1998) överstiger befintliga kostvanor i i-länder den ”hållbara” nivån med åtminstone en faktor 4. Olika livsmedel med jämförbart näringsinnehåll ger upphov till olika energianvändning och miljöeffek- ter. Protein från fläskkött kräver mellan 2,5 och nära 4 gånger mer energi än fram- ställning av motsvarande protein från olika baljväxter (Olsson 1999). Att odla svenska tomater i växthus kräver drygt 20 gånger mer energi än spanska frilands- odlade tomater, och att övergå till enbart frilandsodlade svenska morötter kan redu- cera energianvändningen ännu mer (Naturvårdsverket 1997).
Naturligtvis finns ytterligare miljöaspekter på livsmedelskonsumtion. Nöt- köttsproduktion i Sverige kan t.ex. bidra till att bibehålla den biologiska mångfal- den och det öppna odlingslandskapet. Dessa effekter kan inte hanteras av EAP- modellen och måste därför beaktas separat.
4.2.2 Exempel på möjliga åtgärder
Att minska den totala energianvändningen från produktgruppen livsmedel handlar t.ex. om att äta mindre av kött och ost, säsongsanpassa valet av grönsaker, att äta mindre ”exotiska” matvaror och att undvika mat som transporterats med flyg
(Carlsson-Kanyama et al. 2003, Carlsson-Kanyama 1998 samt Duchin 2004). En- ligt Carlsson-Kanyama et al. (2003) är det möjligt att komponera en energieffektiv diet som ger en jämlik fördelning av de globala energiresurserna, men en sådan diet är mycket olik dagens svenska matvanor. Ett konkret exempel på mer hållbara matvanor är den s.k. ”Första steget maten” (Dahlin & Lindeskog 1999). Därifrån utarbetade Konsumentverket konceptet SMART mat (Konsumentverket 2003) som innebär följande:
Större andel vegetabilier. Det kan krävas upp till 10 kilo spannmål att produce-
ra 1 kilo kött, som näringsmässigt kan ersättas av protein från olika baljväxter (NV 4909). Köttkonsumtion på ca 70 kg/person och år ersätts till en fjärdedel med balj- växter såsom linser, ärtor och bönor (SMART-mat, Konsumentverket 2003).
Mindre tomma kalorier. Nära 30 procent, eller nästan 230 kg per person och år,
av livsmedelsinköpen utgörs av produkter som inte behövs ur näringssynpunkt och som därför orsakar onödig miljöpåverkan. I denna kategori finns närmare 170 kg drycker som exempelvis läsk, mineralvatten och alkohol (Carlsson-Kanyama & Engström 2003). I SMART-mat beräknas konsumtionen av dessa livsmedel dras ned till hälften utan att ersättas med annan konsumtion (Konsumentverket 2003).
Andelen ekologiskt ökas. De två förstnämnda åtgärderna handlar om att påver-
ka miljöeffekterna i livsmedelskedjan genom att förändra efterfrågan i konsum- tionsledet. Ekologisk produktion däremot handlar om att förändra jordbruksledet för en given produkt.
Rätt grönsaker. Salladsgrönsaker som tomat, gurka och isbergssallad är ener-
gikrävande p.g.a. att de ofta odlas i växthus. Grövre grönsaker och rotfrukter, som kan odlas utomhus i Sverige, är både nyttigare och mindre energikrävande. Ett riktmärke för förändring är 90 procent rotfrukter och grövre grönsaker och 10 pro- cent salladsgrönsaker (Konsumentverket 2003). För att minimera transporterna är det också viktigt att säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Tillgången på många svenska produkter är begränsade till sommar och höst medan t.ex. svenska moröt- ter och rödbetor finns året om. Dessa kompletteras under vinter och vår med fryst och importerat som odlats utomhus.
Transportsnålt. Denna åtgärd handlar dels att välja närproducerade livsmedel
såsom kranvatten istället för utländskt mineralvatten på flaska och att minimera turerna till affären genom bättre planering. För livsmedel som transporterats långt är det är viktigt att undvika flygtransporterade livsmedel.
I tabell 4.3 visas i vilket eller vilka led i produktkedjan dessa åtgärder skulle kunna sättas in (markerat med X) samt huruvida de riktas mot enskilda produkter, produktgrupper såsom delmängder av produktgruppen livsmedel eller verkar mer generellt inom olika produktgrupper. En övervägande del av åtgärderna handlar om att styra bakåt i kedjan via konsumentledet (hushållen). De flesta åtgärder går att begränsa till produktgruppen livsmedel. Transportrelaterade åtgärder slår dock mer generellt (snarare än produktspecifikt).
Tabell 4.3 Exempel på åtgärder för hållbara matvanor Åtgärdsscenario Råva- ru- produ ktion Trans- port, lastbil Mejeri För- pack- ning Butik Hus- håll Produkt (P), Pro- duktgrupp (PG) eller generellt (G)
Större andel vegetabilier X PG
Mindre tomma kalorier X PG
Andelen ekologiskt ökas X PG
Rätt grönsaker X PG
Transportsnålt X G
4.2.3 Miljökonsekvenserna av åtgärderna
Miljöeffekterna av åtgärderna för att förändra matvanor bör jämföras med effekter- na av dagens matvanor. De effekter som kan kvantifieras med hjälp av befintliga metoder och modeller är energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.
Enligt en opublicerad förstudie med EAP-modellen, anpassad med svenska energiintensiteter, skulle kostomläggningar motsvarande SMART ge en reduktion av den totala energianvändningen för livsmedelskonsumtionen med ca 20 procent (Engström 2006).
I en studie av ytterligare anpassning av kostvanorna med näringsmässigt lik- värdiga alternativ, som också baseras på EAP-modellen, beräknas den indirekta energianvändningen för livsmedel kunna sänkas med upp till 30 procent, (Carls- son-Kanyama et al. 2004). Räknat på energianvändningen år 2000 skulle det bety- da en möjlig besparing på ca 9 TWh/år. Effekten i utsläpp av växthusgaser beror på om man räknar på ”marginalel” eller på en genomsnittlig svensk energimix.
Den åtgärd som visar entydigt störst potential i EAP-modellen är att ersätta ani- maliskt protein med vegetabiliskt (Engström 2006).
Övergången till SMART-mat innebär en övergång till billigare mat vilket ger ca 3 000 kr lägre matkostnader per person och år (Frykberg 2005). I EAP antas dock att hushållens utgifter är konstanta varför de lägre utgifterna för livsmedel innebär ökad konsumtion av något annat, vilket ger en ökad energianvändning i den produktkategorin. Således hade den totala energianvändningen kunnat minska ytterligare modellen möjliggjort en kompensation av de lägre kostnaderna i form kortare arbetstid och därigenom lägre inkomst.
En stor del av den minskade miljöbelastningen från livsmedelskedjan kan inte kvantifieras med EAP-modellen, som exempelvis effekter på försurning och biolo- gisk mångfald.
4.2.4 Slutsatser
4.2.4.1 RESULTAT
Ändrade kostvanor kan ge betydande energibesparingar, utan att matens närings- mässiga kvaliteter försämras. De viktigaste åtgärderna som faller ut av EAP-
modellen är att öka andelen vegetabiliskt protein och att undvika växthusodlade grönsaker genom att köpa säsongsanpassade alternativ.
4.2.4.2 METODANSATSEN
Ett viktigt syfte med analysen av förändrade kostvanor är att utvärdera tillämp- ningen av EAP-modellen utifrån en myndighets behov i arbetet med en integrerad produktpolitik (dock inte metoden som sådan). Vi noterar följande utifrån gjorda tillämpning:
Fördelar med verktyget
x Olika åtgärder kan analyseras med EAP-modellen som substitution mel- lan olika produkter.
x Effekten av åtgärder som innebär ändrade transportmönster kan analyse- ras med EAP-modellen genom att förändra energiintensiteterna. x Med EAP-modellen kan effekten av substitution inom en produktgrupp
extrapoleras till nationell nivå, detta eftersom den kombinerar data från input-outputbaserad LCI med processpecifika data. Modellen har även använts i en rad tidigare studier på livsmedelskonsumtion.
Punkter att beakta vid användning av verktyget
x Åtgärder som ändrad konsumtion protein och säsongsanpassning av grönsaker lämpar sig för analys med EAP-modellen, men tolkningen av resultaten kan kompliceras av att substitutionen ger både billigare livs- medel och lägre energianvändning vilket kan betyda att effekten av dessa förändringar underskattas.
x Vissa typer av miljöeffekter är svåra att hantera med verktyget och det är viktigt att inte bortse från dessa. Exempelvis måste effekter på biologisk mångfald och landskap hanteras utanför modellen.
x Eftersom ekologiska produkter ofta är dyrare än konventionellt fram- ställda produkter skulle energiintensiteten för en ekologisk produkt bli lägre än en konventionell i EAP-modellen, även om den faktiska energi- användningen inte påverkas.
x Att minska konsumtionen av livsmedel och drycker som inte behövs ur näringssynpunkt, ovan kallat tomma kalorier, visar sig i EAP-modellen som ökad konsumtion av någon annan produkt eftersom hushållens utgif- ter antas vara konstanta. Miljöeffekterna kommer därför att bero av hur ersättningen görs. Indirekt blir således även inkomsterna konstanta vilket utesluter möjligheten att ersätta en besparing med kortare arbetstid och lägre inkomst, som hade givit än större miljöeffekter.