Möjliga blockeringsmekanismer och exempel på åtgärder för att öka spridningen av ekologisk mjölk

I detta avsnitt presenteras pilotstudiens resultat om möjliga orsaker till att sprid- ningen av ekologisk mjölk går långsamt och exempel på åtgärder för att stimulera spridningen.

Möjliga blockeringsmekanismer …och exempel på åtgärder y Tveksam legitimitet för ekologisk odling

bland forskare(*)

y Obalans mot forskardriven tilldelning av forskningsmedel

Institut för ekologisk produktion som har ett mandat som ligger närmare industriforsknings- instituten än universiteten men som har ett ansvar för hela kunskapsutvecklingen och spridningen av ekologisk produktion.

Not: *Orsaken till en eventuellt bristande legitimitet analyseras inte i denna studie, men detta är naturligtvis en viktig fråga att diskutera i ett ”skarpt” åtgärdssammanhang.

Källa: Jacobsson (2006)

De intervjuer som genomförts inom ramen för pilotstudien tyder på att ekologiska lantbrukare och dagligvaruhandeln och vissa forskare upplever en bristande legiti- mitet för ekologisk odling i forskarvärlden samt att forskningen om ekologisk od- ling inte drivs tillräckligt starkt.

En tydligare koppling mellan forskningen och näringslivets produktutveckling efterfrågas.

Möjliga blockeringsmekanismer …och exempel på åtgärder y Avsaknad av utbildning i ekologisk pro-

duktion

Instiftande av utbildningsverksamhet på grundnivån.

Källa: Jacobsson (2006)

Pilotstudien menar att avsaknaden av utbildning i ekologisk produktion kan bottna i en brist på legitimitet för ekologisk odling. (Anledningen till en eventuellt bristande legitimitet analyseras inte i denna studie, men detta är naturligtvis en viktig fråga för en skarp åtgärdsstudie.)

Möjliga blockeringsmekanismer …och exempel på åtgärder y Brist på strategiskt fokus mot ekologiska

produkter inom mejerinäringen vilket på- verkar den produktutveckling som bedrivs

Ökad och organiserad offentlig upphandling så att det skapar ett strategiskt fokus mot ekolo- giska produkter.

Ändra rutiner så att upphandling kan göras från ett flertal leverantörer (snarare än en).

Källa: Jacobsson (2006)

En brist på strategiskt fokus mot ekologiska produkter inom mejerinäringen beror på en stor turbulens inom näringen med ökad konkurrens, starkare kunder i form av dagligvaruhandeln, ökad lågprisimport och en stark utveckling mot ett ökad pro- duktutbud. Ekologiska produkters roll i detta sammanhang är osäker. Marknadsut- vecklingen drivs mot kortare serier vilket gör det svårt för både stora och små me- jerier att ha spegelprodukter. Offentlig upphandling omfattar så stora volymer att små mejerier inte kan ge anbud. Detta skulle kunna åtgärdas genom att upphand- lingen tilläts delas upp på mindre poster så att fler än ett företag får leverera till en och samma upphandling.

Möjliga blockeringsmekanismer …och exempel på åtgärder

y EU:s regler om ekologisk märkning Översyn av tolkningen av EU:s regler samt åtgärder från regeringen för att stoppa nytt förslag.

Enligt EU-regler får ekologiska ingredienser inte märkas eller marknadsföras på förpackningen om mindre än 95% av ingredienserna i produkten är ekologiska och om resterande andel, med hänsyn till tillgänglighet, skulle kunna ersättas av ekolo- giska ingredienser. Möjligheten att märka en produkt med ekologiska ingredienser om andra ekologiska produkter inte finns tillgängliga kan också komma att tas bort.

Möjliga blockeringsmekanismer …och exempel på åtgärder y Avsaknad av eller ringa marknadsföring

kring samband mellan eko/kvalitet och hälsa

Forskning om sambanden med tillräckligt mycket resurser så att metodmässiga problem kan lösas samt kreativa marknadsföringslös- ningar

Källa: Jacobsson (2006)

Näringslivet ser möjligheter att haka på en ökande hälsotrend med en ekovinkling men avstår från detta p.g.a. brist på forskning och kunskap på området, oklarheter i vad marknadsföringslagstiftningen tillåter och inte, samt svårigheter med att fram- häva ekologisk produktion utan att detta får negativa konsekvenser för konventio- nell produktion.

I tabell 5.1 listas de exempel på åtgärder som nämnts och som skulle kunna genomföras för att öka spridningen av ekologisk mjölk, i vilket/vilka led i produkt- kedjan de skulle kunna sättas in (markeras med X, gråmarkerat indikerar att aktö- rerna inte har en del i den faktiska produktkedjan) samt huruvida de riktas mot produkter, produktgrupper såsom delmängder av produktgruppen livsmedel eller verkar mer generellt inom olika produktgrupper. (Se bilaga 2 för en utförligare beskrivning av de olika åtgärderna.) Samtliga åtgärder är avgränsade till produkt- gruppen (ekologiska) livsmedel och riktas mot utbildningsväsendet och staten.

Tabell 5.1 Innovationssystemanalysens exempel på åtgärder för att stimulera spridningen av ekologisk mjölk Åtgärder Forsk ning & ut- bildni ng Staten Råva- ru- produ ktion Trans- port, lastbil Livs- medel sin- dustri För- pack- ning Han- deln Hus- håll Produkt (P), Pro- duktgrupp (PG) eller generellt (G) Institut för ekologisk pro-

duktion

X PG

Instiftande av utbildning på grundnivån

X PG

Ökad offentlig upphand- ling och ändrade rutiner

X PG

Ändringar i tolkning av EU-lagstiftning

X PG

Forskning om samband eko/kvalitet och hälsa

X PG

5.1.3 Slutsatser

5.1.3.1 RESULTAT

Resultaten från pilotstudien tyder på att staten har stora möjligheter att påverka spridningen av ekologisk mjölk. Bl.a. uppmärksammas att EU:s detaljerade regler för ekologiska produkter (EEG) nr 2092/91 i själva verket kan bromsa utveckling- en från en nischprodukt till en massmarknad. Ett exempel är kravet på att mejeri- produkter framöver inte får marknadsföra innehåll av ekologiska råvaror om ande- len icke-ekologiska ingredienser överstiger 5 %.

Ökad offentlig upphandling av ekologisk mjölk har lyfts fram i flera förslag på sistone. Även denna studie nämner detta som en möjlig åtgärd för att öka efterfrå- gan. Men även hur detta bör göras för att inte riskera att missgynna mindre mejeri- er uppmärksammas.

Vidare blir legitimitetsproblemet mycket tydligt i pilotstudien. Anledningen till en eventuellt bristande legitimitet analyseras inte i denna studie, men detta är natur- ligtvis en viktig fråga för en skarp åtgärdsstudie.

Kunskapen är fortfarande liten om sambanden mellan ekologisk produktion och hälsa för såväl djur som människor. En möjlig åtgärd är att initiera ett institut som integrerar ekologisk odling, ekologisk produktion och konsumtion.

5.1.3.2 METODANSATSEN

Ett viktigt syfte med analysen av ekologisk mjölk är att utvärdera tillämpningen av innovationssystemanalysen utifrån en myndighets behov i arbetet med en integre- rad produktpolitik (dock inte metoden som sådan). Vi noterar följande utifrån gjor- da tillämpning:

Fördelar med verktyget

x analysramen är anpassad för policymakers x beskriver innovationssystemets funktioner väl x fångar in marknadens dynamik

x synliggör aktörsperpektivet

x identifierar blockeringsmekanismer

x lyfter fram hur staten kan bidra för att innovations systemet ska utvecklas i önskvärd riktning

x omfattar hela innovationssystemet, dvs. produktkedjan och dess nätverk och är inte begränsad till aktörerna i själva produktkedjan

x kan separera processer från innehåll

x kan utföras både brett (ytligt t.ex. förnyelsebar energi) och djupt (speci- fikt t.ex. solcellsteknik)

x kan omfatta en teknik, produkt eller en produktgrupp x kan avgränsas map konsumentgrupp/användningsområde

x är ej begränsad till Sverige utan kan innehålla internationella aktörer x kan identifiera var makten att förändra finns i systemet

x kan hantera komplexa samband mellan olika funktioner i systemet

Punkter att beakta vid användning av verktyget

x kräver en väl definierad önskvärd riktning/väl definierat innovationssy- stem

x resultatet är baserat på intervjuer av ett urval av aktörer, detta ställer krav på att ett representativt urval görs

x intervjuresultaten medför en risk för subjektiva tolkningar

x metoden kräver erfarenhet om hur innovationssystem fungerar för att kunna förstå kopplingar och beroenden och göra jämförelser med annan utveckling

x kan vara resurskrävande