Kompetensförsörjning

Ett ökat livscykelperspektiv och innovationsperspektiv kan bidra till att effektivise- ra miljömålsarbetet. För att åstadkomma detta krävs det att angreppssättet blir en naturlig del av det nationella miljömålsarbetet och integreras i GRK- och EET- stragegin och inte drivs som ett separat spår till det sektoriella miljömålsarbetet. Möjligheten att på myndighetsnivå använda förenklade livscykelanalysverktyg bör även testas i fallstudier.

Inför det fortsatta arbetet behöver vi även diskutera vilken typ av kompetens och vilka resurser som behövs, för att kunna ta till vara och utnyttja ny kunskap om hur ett ökat livscykeltänkande kan effektivisera det nationella miljöarbetet. Viktiga kunskapskällor är pågående arbeten inom EU, det pågående forskningsprogram-

men FLIPP7 och SHARP8, samt de föreslagna TOSUWAMA eller Carpe Detritus9

(totalt drygt 60 miljoner SEK), som alla finansieras av Naturvårdsverkets forsk- ningsanslag. Den samlade kunskapen inom Centrum för Produktrelaterad miljöana- lys på CTH och IVL-forskningen är andra kunskapskällor.

7

Furthering Lifecycle considerations through Integrated Product Policy 8

Sustainable Households - Attitudes, Resources and Policy 9

Referenser

Bergek, A., Jacobsson, S., Carlsson, B., Lindmark, S. och Rickne, A. (2005), Ana- lysing the dynamics and functionality of sectoral innovations systems – A manual. Conference paper. Chalmers Tekniska Högskola.

Berlin, J. (2005), Tänk på miljön – Ät upp maten! Artikel i Mat för livet – om framtidens livsmedel. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Björklund, A., Finnveden, G., Carlsson, A., Palm, V. och Wadeskog, A. (2006), Miljöexpanderad input-outputanalys för Sverige, Preliminära resultat med fokus på styrmedel, Pilotstudie på uppdrag av Naturvårdsverket.

Brännlund, R. och Kriström, B. (1998), Miljöekonomi. Studentlitteratur Lund. Carlsson-Kanyama, A. (2003), Förstudie om spill, svinn och kassation i livsme- delskedjan. Uppdrag för Naturvårdsverket.

Carlsson-Kanyama, A. (1998), Climate change and dietary choices – how can emissions of green house gases from food consumption be reduced? Food Policy, Vol 23: 277-293.

Carlsson-Kanyama, A. och Engström, R. (2003), Fakta om maten och miljön. Kon- sumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Naturvårdsverkets rapport 5348.

Carlsson-Kanyama, A., Engström, R. och Kok, R. (2004), Indirect and direct ener- gy requirements of city households in Sweden – options for reduction , lessons from modelling. I Engström, R. (2004). Environmental Impacts from Swedish Food Production and Consumption. Licentiate Thesis, KTH, Chemical Engineering and Technology.

Carlsson-Kanyama, A., Pipping Ekström, M. och Shanahan, H. (2003), Food and life cycle energy inputs: consequences of diet and ways to increase efficiency. Ecological Economics, 44:293-307.

Carlsson-Kanyama, A. och Lindén, A-L. (2001), Trends in food production and consumption: Swedish experiences from environmental and cultural impacts. In- ternational journal of sustainable development, 4(4): 392-406.

Dahlin, I. och Lindeskog, P. (1999), Ett första steg mot hållbara matvanor. Stock- holms läns landsting, Centrum för Tillämpad Näringslära Rapport nr 23.

Duchin, F. (2004), Sustainable consumption of food: A framework for analysing scenarios about changes in diets. Working paper. Rensselaer Polytechnic Institute, Department of Economics.

Engström (2006), personlig kommunikation den 8 februari 2006.

Engström, R. och Carlsson-Kanyama, A. (2004), Food losses in food service insti- tutions – Examples from Sweden. Food Policy, 29:203-213.

Engström, R., Wadeskog, A. och Finnveden, G. (2004), Environmental assessment of Swedish Agriculture. I Engström, R. (2004). Environmental Impacts from Swed- ish Food Production and Consumption. Licentiate Thesis, KTH, Chemical Engine- ering and Technology.

EU-kommissionen (2003), Meddelande från Kommissionen till Rådet och Europa- parlamentet. Integrerad produktpolitik. Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. Bryssel den 18.6.2003, KOM(2003) 302 slutlig.

EU-kommissionen (2001), Grönbok om integrerad produktpolicy (framlagd av kommisionen), Bryssel den 07.02.2001, KOM(2001) 68 slutlig.

Finnveden, G., Looström, H., Moberg, Å., Palm, V. och Wadeskog, A. (2002), Kunskap om produkters miljöpåverkan – vad ger dagens statistik? Naturvårdsver- kets rapport 5231.

Finnveden, G. (2000), On the Limitations of Life Cycle Assessment and Environ- mental Systems Analysis Tools in General, International Journal of LCA 5 (4) 229- 238 (2000).

Frykberg, J. (2005), Vad kostar hållbara matvanor? Folkhälsoinstitutets rapport 2005:17.

Jacobsson, S. (2006), Vad hindrar marknadsutvecklingen för ekologisk mjölk i Sverige – en pilotstudie av funktioner och blockeringsmekanismer i ett framväxan- de innovationssystem. Arbetet har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Jordbruksverket (2004), Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket. Jordbruksverkets rapport 2004:1.

Konsumentverket (2003), Ät SMART.

Larsson, M. och Wadeskog, A. (2005), Underlag till SOU 2005:51. Utkast. Statis- tiska Centralbyrån.

LCA livsmedel (2002), Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel. Lantmännens Riksförbund.

Lindén, A-L. (2004), Miljömedvetna medborgare och grön politik. Formas Stock- holm.

Lindén, A-L. och Carlsson-Kanyama, A. (2005). Miljöpolitik och styrmedel, Fall- studie: Batterier. Naturvårdsverkets rapport 5514.

Naturvårdsverket (2006a), Sweden´s National Inventory Report 2006. Naturvårds- verkets rapport 5451.

Naturvårdsverket (2006b), Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn. Naturvårdsverkets rapport 5506.

Naturvårdsverket (2005a), Establishing common primary data for environmental overview of product life cycles – Users, perspectives, methods, data and informa- tion systems. Naturvårdsverkets rapport 5523.

Naturvårdsverket (2005b), Strategi för hållbar avfallshantering. Sveriges avfalls- plan. Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (1997), Att äta för en bättre miljö. Naturvårdsverkets rapport 4830.

OECD (2004), Environmental Performance Reviews: Sweden. OECD Publications. Olsson, P. (1999), Ärter eller fläsk? Naturvårdsverkets rapport 4909.

Palm, V., Wadeskog, A. och Finnveden, G. (2006), Swedish experiences of using environmental accounts data for integrated product policy (IPP) issues. Kommer att publiceras i Journal of Industrial Ecology 10 (3) 2006.

Proposition 2005/06:105, Trygga konsumenter som handlar hållbart - Konsument- politikens mål och inriktning

Rebitzer, G., Ekvall, T., Frischknecht, R., Hunkeler, D, Norris, G., Rydberg, T., Schmidt, W.-P., Suh, S., Weidema, B.P. och Pennington, D.W. (2004), Life cycle assessment, Part 1: Framework, goal and scope definition, inventory analysis, and applications, Environment International 30 (2004) 701-720.

Regeringens skrivelse till riksdagen 2005/06:88, Ekologisk produktion och kon- sumtion – Mål och inriktning till 2010.

Regeringens skrivelse till riksdagen 1999/2000:114, En miljöorienterad produktpo- litik.

Sik (2006), Metod för utvärdering av miljöåtgärder realiserbara genom styrmedel. Att använda miljösystemanalys och scenariometodik i syfte att utvärdera miljöpå- verkan från livsmedelskedjan. Fallstudie på yoghurt och mjölk. Arbetet har genom- förts på uppdrag av Naturvårdsverket.

SIKA (2005), Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2004. SSM 2005:0504. SIKA statistiska meddelanden.

SOU 2006:28, Nya upphandlingsregler 2.

SOU 2005:57, Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?

SOU 2005:51, Bilen, biffen och bostaden. Hållbara laster - smartare konsumtion. Slutbetänkande av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen.

Stern, P. C. (1999), Information, incentives, and proenvironmental consumer be- haviour. Journal of consumer policy, 22:461-478.

Sterner, T. (2003), Policy Instruments for environmental and natural resource man- agement. Resources for the future.

Suh, S. och Huppes, G. (2005), Methods for Life Cycle Inventory of a product. Journal of Cleaner Production 13 (2005) 687-697.

Söderholm, P. och Hammar, H. (2005), Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimatpolitiken? Metodologiska frågeställningar och empiriska tillämpningar. Kon- junkturinstitutet, Specialstudier nr 8, 2005.

Tukker, A., Huppes, G., Guinée, J., Heijungs, R., de Koning, A., van Oers, L., Suh, S., Geerken, T., van Holderbeke, M., Jansen, B. och Nielsen, P. (2006), Environ- mental impact of products, Analysis of the life cycle environmental impacts related to the final consumption of the EU25. Institute for Prospective Technological Stud- ies.

Wallén, A., Brandt, N. och Wennersten, R. (2004), Does the Swedish consumer’s choice of food influence green house gas emissions? Environmental Science & Policy 7:525-535.

Walls, M. och Palmer, K. (1997), Upstream Pollution, Downstream Waste Dis- posal, and the Design of Comprehensive Environmental Policies. Discussion Paper 97-51-REV January 2000. Resources for the future.

NAT UR VÅR DSV ERKE T