Effektiva styrmedel förslag till fortsatta studier

9.2.1 Minimering av svinn i livsmedelskedjan

Fallstudien på yoghurt (Sik 2006) visar att åtgärder för att minimera svinnet i olika led av livscykeln skulle få ett betydande genomslag på produktens utsläpp av växt- husgaser. Svinnets betydelse för klimat och annan miljöpåverkan kan generaliseras till livsmedelsprodukter i stort, även om mängden svinn varierar mellan olika livs- medel. Idag går en betydande del av producerade livsmedel till spillo (se exempel- vis Berlin 2005, Engström & Carlsson-Kanyama 2004 samt en översikt av genom- förda studier av svinn i livsmedelskedjan av Carlsson-Kanyama 2003). De acku- mulerade förlusterna ger upphov till betydande miljöpåverkan i tillverknings- som konsumentleden såväl som från onödiga transporter. Naturvårdsverket (2005b) har tidigare pekat på behovet av kompletterande styrmedel som bryter trenden mot ökande avfallsmängder för att vi ska nå avfallsmålen under miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö.

Vi bedömer att det ur miljö- och resurshushållningssynpunkt är viktigt att dels kvantifiera den potentiella miljövinsten av minskat svinn i hela livsmedelskedjan och att relatera detta till eventuella målkonflikter i jordbruks- och avfallsleden (exempelvis det positiva bidraget från rötning av matavfall till biogasproduktio- nen), dels att ta fram styrmedel om förbättringspotentialen bedöms vara betydande. Bl.a. Tukker et al. (2006) visar att flertalet livsmedel är relativt billiga i förhållande till sin samlade miljöpåverkan.

Arbetet skulle även kunna leda fram till slutsatser om andra produk-

ter/avfallsströmmar för vilka en minimering av förluster tidigt i kedjan är en viktig strategi. Arbetet skulle kunna utgöra en del av den nationella avfallsstrategin och har koppling till strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det skulle även bidra till att integrera avfalls- och produktpolicy, som är ett av målen i den miljö- orienterade produktpolitiken (IPP).

9.2.2 Klimatanpassning av matvanor

Fallstudien på kostvanor (Carlsson-Kanyama et al. 2004) och ytterligare studier (se avsnitt 4.2) visar att en partiell substitution av animaliskt protein med vegetabiliskt protein kan medföra en betydande minskning av energiförbrukningen i livsmedels- kedjan.

Utsläppen av växthusgaser som uppstår i livsmedelskedjan är metan, lustgas och koldioxid. Livscykelperspektivet visar att utsläppen till övervägande del sker i jordbruksledet och att utsläppen av metan och lustgas från djurhållningen domine- rar. Därför blir åtgärder som påverkar utsläppen från djurhållning särskilt betydel- sefulla, dessa utsläpp anses i dagsläget vara svåra att åtgärda (se Jordbruksverket 2004). Sett ur ett livscykelperspektiv får därför våra kostvanor en stor betydelse för möjligheten att reducera klimatpåverkan från livsmedelskedjan

Vi bedömer att ett viktigt arbete för att minska klimatpåverkan är att studera möjligheten att styra mot mer klimatanpassade kostvanor där hänsyn tas till anima- lieproduktionens relativt stora klimatpåverkan. Det är också viktigt att ta hänsyn till den påverkan utanför landets gränser som sker till följd av inhemsk konsumtion. Som redovisats tidigare bidrar djurhållning positivt till öppet landskap och ökad biologisk mångfald. Styrmedel som avser att styra mot klimatanpassade kostför- ändringar måste därför även ta hänsyn till att dessa värden kan bibehållas. Föränd- rade kostvanor förutsätter även ett relativt omfattande arbete för att dessa ska bli näringsriktiga och accepterade. Även om utsläppen av metan och lustgas från djur- hållning dominerar kan det dock vara befogat att reducera koldioxidutsläppen, eller motverka ökade utsläpp av dessa. Till skillnad från metan och lustgas fördelar sig utsläppen av koldioxid relativt jämt över hela livscykeln och åtgärder som medför en reduktion av koldioxid kan medföra reduktion även av andra förorenande äm- nen.

Tidigare genomförda livscykelanalyser indikerar även att miljöpåverkan är be- tydande för livsmedel som innehåller en stor mängd s.k. tomma kalorier, d.v.s. föda som inte behövs ur näringssynpunkt, som exempelvis läsk, chips och godis (se Naturvårdsverket 2003). På detta område finns även synergier med hälsoaspekter.

9.2.3 Ökad produktion och konsumtion av miljöanpassade livsmedel

Staten kan agera föredöme genom att ställa relevanta och väl underbyggda krav på livsmedels miljökvalitet vid upphandling. Miljöstyrningsrådet har nyligen utarbetat livscykelbaserade EKU-kriterier för livsmedel. Kriterierna utgör ett viktigt stöd för upphandlare i offentlig sektor och detta behöver uppmuntras. EKU-kriterierna kan i framtiden kompletteras även med sociala aspekter. De tidigare oklara reglerna för offentlig upphandling borde inte längre utgöra ett hinder för myndigheter att ställa miljökrav. Upphandlingsutredningen (SOU 2006:28) föreslår i sitt slutbetänkande att det i lagarna om upphandling ska införas en bestämmelse som innebär att upp- handlande myndigheter bör ställa miljökrav och sociala krav, i den utsträckning det är påkallat av föremålet för upphandlingen. Naturvårdsverket avser att kartlägga miljönyttan av miljökrav i upphandlingar avseende klimatmålet. Då är livsmedel ett relevant produktområde att studera.

Pilotstudien av spridningen av ekologisk mjölk på marknaden visar att det finns ett betydande legitimitetsproblem bland forskare och inom myndigheter angående de ekologiska livsmedlens miljömässiga fördelar. Studien indikerar även att den nuvarande EU-förordningen, som definierar kraven på ekologiska livsmedel, kan vara ett hinder för en ökad spridning av ekologisk konsumtionsmjölk på markna- den. De höga kraven på innehåll av ekologiska ingredienser (>95 %) minskar möj- ligheten att t.ex. successivt öka den ekologiska råvaran i ett visst sortiment, vilket sannolikt skulle gynna den totala spridningen. Det är därför angeläget att tydliggöra hur nuvarande och föreslagna krav i EU:s förordning för ekologisk produktion påverkar spridningen av ekologiska livsmedel i Sverige och i Europa i det pågåen- de arbetet med att revidera förordningen.

9.3 Indikatorer

Behovet av indikatorer för att följa upp effekterna av den integrerade produktpoli- tiken och hållbar produktion och konsumtion har uppmärksammats på nationell nivå (Naturvårdsverket 2002) och EU-nivå (EU-kommissionen 2003). Inom ramen för Naturvårdverkets forskningsprogram FLIPP pågår utveckling av indikatorer som kommer att presenteras vid årets slut. Till skillnad från befintlig nationell emissionsstatistik, kommer dessa att spegla emissioner (t.ex. utsläpp av växthusga- ser) från vår samlade konsumtion i ett livscykelperspektiv.