4 Fallstudier: Livscykelanalys
E- handel & informations överföring
Bättre planeringsmöjligheter i aktörskedjan Effektivare kylmöbler Effektivare hemtransporter X X X X X PG PG G
Möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket har inte modellerats i Sik (2006), men en diskussion om detta och vilka förutsättningar som finns förs i en rapport från Jordbruksverket (2004). Den generella slutsatsen som dras är att osäkerheterna är alltför stora för att det ska vara möjligt att föreslå om- fattande och välgrundade nya åtgärder mot emissionerna från metan- och lustgas (men att åtgärder bör vidtas för att överbrygga befintliga kunskapsbrister). Däremot är odling av bioenergi, som ger upphov till en minskning av koldioxidutsläppen genom att fossila bränslen ersätts, en åtgärd där tillräcklig kunskap om effekten bedöms finnas och som alltså är genomförbar. Direkta åtgärder inom jordbruket utelämnas dock i resten av analysen.
4.3.3 Miljökonsekvenser av åtgärderna
Effekten på övergödning och klimatpåverkan som de olika åtgärdsscenarierna be- räknas kunna åstadkomma mot produktkedjan yoghurt redovisas i tabellerna 4.5 och 4.4 nedan. Även om direkta åtgärder inom jordbruket inte analyseras så synlig- görs indirekta effekter i detta led av åtgärder som genomförs i senare led i produkt- kedjan. Intervallen återspeglar olika införandegrader av åtgärder där det lägsta värdet ska ses som åtgärdernas maximala potential där möjligheten att genomföra åtgärder spelar en avgörande roll. Energieffektivisering innebär en mycket liten förbättring relativt dagens utsläpp av växthusgaser, skillnaden ligger främst i last- bilstransporterna och hushållen, men ingen förbättring med avseende på utsläpp av
övergödande ämnen. Även effekterna av tekniska konsumentåtgärder är i samma storleksordning, men ser man till åtgärdernas maximala potential går det att åstad- komma en större förbättring varav den största effekten syns i jordbruksledet. An- ledningen är att detta scenario innebär en betydande minskning av svinn i hushålls- ledet, vilket speglas i ett lägre råvarubehov per kg yoghurt, och därmed lägre ut- släpp. Även hushållens direkta utsläpp minskas genom effektivare hemtransporter och kylskåp.
Tabell 4.4 Potentiellt bidrag till växthuseffekt för åtgärdsscenarierna för yoghurt (gram CO2-ekv./kg yoghurt) Scenario Råva- rupro duk- tion Trans- porter, lastbila Mejeri För-
packning Butik Hushåll
b Totalt Referens 1230 56 31 37 2 16 1372 Energieffektivisering 1230 41-47 29-30 37 0-1 4-12 1341- 1357 Tekniska konsu- mentåtgärder 1130- 1210 51-55 28-31 34-37 1-2 3-9 1247- 1344 E-handel + informa- tionsöverföring 1220 26 30 37 0 9 1322 Not: a Transporter mellan gård-mejeri, mejeri-distributionscentral samt distributionscentral-butik,
b
Hemtransporter och kylförvaring
Tabell 4.5 Potentiellt bidrag till övergödning för åtgärdsscenarierna för yoghurt (g O2-
ekv./kg yoghurt, både N och P bidrar)
Scenario Råva- rupro duk- tion Trans- porter, lastbila Mejeri Förpack-
ning Butik Hushåll
b Totalt Referens 239 3 0 2 0 0 244 Energieffektivisering 239 2-3 0 2 0 0 243- 244 Tekniska konsu- mentåtgärder 218- 235 3 0 2 0 0 220- 240 E-handel + informa- tionsöverföring 237 1 0 2 0 0 240
Not: a Transporter mellan gård-mejeri, mejeri-distributionscentral samt distributionscentral-butik,
b
4.3.4 Slutsatser
4.3.4.1 RESULTAT
Resultaten från Sik (2006) visar att samtliga åtgärdsscenarier har potential att leda till lägre utsläpp av växthusgaser. Störst är potentialen i scenariot ”Tekniska kon- sumentåtgärder”. En viktig slutsats är att det oftast krävs kombinationer av åtgärder i olika led av produktkedjan för att uppnå en stor förbättringspotential. Att minska svinnet får dock ett stort genomslag som enskild åtgärd. Denna åtgärd skulle kunna leda till betydande minskningar av mjölkkedjans utsläpp av växthusgaser och dis- kuteras som exempel i ett styrmedelsperspektiv i kapitel 6.
Det bör tilläggas att ett flertal miljöaspekter inte ingår i analysen.
4.3.4.2 METODANSATSEN
Ett viktigt syfte med analysen av yoghurt är att utvärdera tillämpningen av LCA med aktörsperspektiv utifrån en myndighets behov i arbetet med en integrerad produktpolitik (dock inte metoden som sådan). Vi noterar följande utifrån gjorda tillämpning:
Fördelar med verktyget
x Metoden belyser miljöpåverkan i form av utsläpp och resursanvändning i en produkts hela livscykel, och relevanta systemgränser kan definieras utifrån behov.
x Detta innebär att specifika åtgärder såväl som kombinationer av åtgärder kan analyseras och sättas in i den del av produktkedjan där miljöpåver- kan är som störst. Både direkta och indirekta effekter av en åtgärd kan synliggöras på ett tydligt sätt.
x Med aktörsperspektivet som tillägg kan även potentialen för genomfö- randet av miljöförbättrande åtgärder analyseras.
Punkter att beakta vid användning av verktyget
x Metoden behandlar per definition en produkt eller produktgrupp och denna avgränsning gör att det blir svårt att se hur effekterna av föreslagna åtgärder och styrmedel slår mot andra produkter eller produktgrupper. x En bedömning av föreslagna åtgärders kostnadseffektivitet kan göras
mellan olika led inom den produktkedja som studeras. Däremot är en så- dan bedömning mellan olika produktkedjor svår såvida systemgränserna inte omfattar ”alla” produkter. Detta kan göra att möjligheten att dra ge- nerella slutsatser minskar, vilket skulle medföra att relevansen av meto- den för en myndighet blir begränsad. Därför är det viktigt att hitta till- lämpningar där resultaten från verktyget kan generaliseras.
x Det är tydligt att produktspecifika kunskaper och data krävs. Detta ställer krav på att information finns inom olika organisationer och att den är till- gänglig och offentlig. Produktutveckling sker ständigt och en förståelse och kunskap om denna är nödvändig.
x Det finns risk för att resultaten framstår som säkra trots att de bygger på begränsade empiriska data. Det är viktigt att de osäkerheter i resultaten som olika antaganden eller empiriska data som modellresultaten bygger på redovisas i någon form av känslighetsanalys för att resultaten skall kunna användas som underlag för policybeslut, detta eftersom olika anta- ganden kan få ett väldigt stort genomslag.
x Vissa typer av miljöeffekter är svåra att hantera med verktyget, och det är viktigt att inte bortse från dessa.