7 Resultat och slutsatser
7.2 Fördelar med ansatsen samt aspekter som måste beaktas vid dess tillämpning
Varför ska livscykelansatsen användas för utformning av styrmedel, och vilka aspekter måste beaktas vid dess tillämpning? Nedan redovisar vi slutsatser om ansatsen utifrån de fallstudier som genomförts.
7.2.1 Fördelar
Produkter och led i produktkedjan med stor miljöpåverkan synliggörs (se
avsnitt 4.1 och 4.3): Ansatsen gör det möjligt att dels identifiera produkter med betydande miljöbelastning och dels att identifiera led i den analyserade produkt- kedjan med stor miljöpåverkan. I kapitel 2 beskrivs de tre mest miljöpåverkande produktgrupperna: livsmedel, boende och transporter. Oavsett vilket analysverktyg som används visar resultaten att den största klimatpåverkan från produktgruppen livsmedel eller från produkten yoghurt uppstår i råvaruledet (se avsnitt 4.1 och 4.3).
Med detta som bas, och kompletterat med en analys av potential för för- bättringar, kan åtgärder och styrmedel sättas in i relevanta led (se avsnitt 4.3):
En analys som enbart visar var i produktkedjan som miljöpåverkan uppstår kan vara ofullständig. Fallstudierna visar att den absolut största klimatpåverkan från livsmedel uppstår i råvaruledet, och slutsatsen blir lätt att åtgärder bör sättas in där. Men detta är inte hela sanningen. Om hänsyn tas till typen av miljöpåverkan som uppstår samt potentialen för förbättringar blir slutsatsen att en kombination av flera åtgärder behövs i hela kedjan för att en förbättring ska kunna åstadkommas. Livs- cykelansatsen spelar en viktig roll för valet av åtgärder.
Ansatsen gör det även möjligt att identifiera (horisontella) åtgärder och styrmedel som påverkar hela produktkedjan, snarare än sådana (vertikala) åtgärder och styrmedel som endast påverkar enskilda led (se avsnitt 4.3): Ge-
nom att systemgränsernas vidgas från endast ett led eller en sektor går det att ana- lysera effekterna i en produkts hela livscykel av en åtgärd eller ett styrmedel som riktas mot ett enskilt led. Reduktion av svinn i konsumentledet i fallstudien på yoghurt är ett sådant exempel: påverkan från konsumentledet är litet men ett ändrat beteende som medför att en mindre mängd livsmedel går till spillo får kraftiga effekter både bakåt och framåt i kedjan. Genom ansatsen uppmärksammas alltså effektiviseringar som relaterar till hela kedjor av aktörer, men som inte synliggörs genom sektorsspecifika analyser. Detta medför även att eventuella synergier och målkonflikter synliggörs. I exemplet med reducerat svinn får växthusgasrelaterade åtgärder positiva synergier i form av minskade avfallsmängder och minskad över- gödning.
Ansatsen möjliggör en uppdelning av miljöpåverkan som uppstår till följd av konsumtion av inhemska och importerade produkter (se avsnitt 4.1): Det
kan även konstateras att åtgärder som vidtas i svensk produktion inte kommer att få fullt genomslag eftersom en betydande andel av de livsmedel som konsumeras är importerade. Det är alltså viktigt att vara medveten om betydelsen av import för inhemsk slutkonsumtion och iaktta försiktighet med styrmedel som begränsar in- hemsk produktion och istället ökar importen, allra mest när inhemsk produktion är mer miljöanpassad än utländsk. Däremot är det svårt att påverka produktionen utomlands genom direkta åtgärder. Detta gäller naturligtvis även insatsvaror som importeras för inhemsk produktion. Sådana frågor behöver snarare drivas på EU- nivå och globalt. Data som omfattar miljöpåverkan från import för slutlig konsum- tion kan tjäna som underlag för att uppmärksamma den typen av frågor.
Även innovationssystemanalysen bedöms vara intressant att tillämpa i det fortsatta genomförandet av den miljöanpassade produktpolitiken (se kapitel
5): Det främsta skälet är att den tar avstamp i innovationssystemet för en produkt och inte i dess produktens miljöegenskaper. Ansatsen hanterar därmed miljö-, kon- sument och näringsintressen inom ramen för samma analys, vilket är ett av huvud- målen i IPP-strategin. Analysen identifierar blockeringsmekanismer på ett systema- tiskt sätt och resulterar i ett mycket bra underlag för diskussion om statens roll för att främja utvecklingen och spridningen av en specifik produkt eller teknik samt hur ett effektivt styrmedelspaket bör utformas för att nå målet. Utgångspunkten för en sådan diskussion blir systemets svagheter att uppnå det aktuella målet och hur staten kan agera för att så effektivt som möjligt stärka dessa funktioner.
7.2.2 Aspekter som måste beaktas
Den produkt och det problem som analyseras måste vara väldefinierade, an- nars blir analysen snabbt icke-hanterbar (se avsnitt 4.3 och 6.3): Trots att ansat-
sen är produktspecifik måste analysen vidgas för att befintliga drivkrafter ska kun- na utnyttjas eller specifika hinder forceras, och för att det ska vara möjligt att be- döma om förslagen medför synergieffekter eller skapar målkonflikter. Diskussio- nen om styrmedel för att reducera svinnet i livsmedelskedjan och som exemplifie- ras av yoghurt visar att vi måste förhålla oss till befintliga strukturer (styrmedel, aktörer m.m.) och att produkten måste sättas in i ett större och ofta komplext sam- manhang som påverkar produkten eller dess utformning på olika sätt.
Möjligheten att påverka enskilda produkter eller produktkedjor är be- gränsad, däremot kan ansatsen tillämpas på grupper av produkter (se avsnitt
6.3): En viktig orsak till detta är att möjligheten att utforma och avgränsa styrmedel till en enskild produkt är liten även om åtgärder kan avgränsas mot en enskild pro- dukt. Styrmedel är ”trubbigare” och påverkar ett större system även om avsikten är att få enskilda åtgärder till stånd. Exempelvis rör svinn andra livsmedel än, som i fallstudien, yoghurt, och styrmedel för att öka spridningen av ekologisk mjölk måste innefatta spridningen av ekologiska livsmedel i stort.
Livscykelansatsen ställer höga krav på kompetensförsörjning med avseen- de på olika produkter/produktgrupper och dess utveckling, och därtill ställs höga krav på datatillgänglighet (se kapitel 4 och avsnitt 6.3): Det omfattande
flödet av produkter och produktgrupper försvårar möjligheten till kompetensför- sörjning av specifik kunskap om produkter och produktutveckling på myndighets- nivå. T.ex. berör styrmedel mot svinn ett stort antal produkter och produktvariatio- ner utöver yoghurt. Myndigheten blir därför beroende av resultat som tas fram av konsulter. Detta innebär att produktansatsen vid styrmedelsutformning bör använ- das för produkter där ”större grepp” kan tas och där miljöpåverkan är betydande och känd. En fokusering på ett fåtal produktgrupper behövs.
För att en analys av påverkan från produkter eller produktgrupper ska kunna göras måste data finnas. Därtill måste data vara tillgängliga och offentliga, vilket försvårar statens möjlighet till användning.
Den stora produktfloran gör att bördan och kostnaden av produktspecifi- ka styrmedelsanalyser samt administration av produktspecifika styrmedel
riskerar att bli betydande (se avsnitt 6.3): Produktfloran är stor. Analys och infö-
rande av produktspecifika styrmedel måste därför göras mycket omsorgsfullt och med utgångspunkt i ett antal urvalskriterier (se avsnitt 6.5), annars finns risk för att kostnaden för administration blir hög.
Det är viktigt att miljömål och miljöpåverkan som inte hanteras av livscy- kelanalysen beaktas separat (se kapitel 4): I de fall där produkten under sin livs-
cykel ger upphov till miljöpåverkan vars effekter är lägesberoende (för livsmedel kan detta innebära exempelvis ett öppet odlingslandskap) är det viktigt att livscy- kelanalysen kompletteras med andra metoder som kan fånga in dessa aspekter.