Med utgångspunkt i resultaten, som visar att kunskapen om medborgarlöften och
medborgardialoger generellt är låg, framstår behovet av förbättrad kommunikation gentemot medborgarna som väsentligt för att arbetsmodellen ska nå sin fulla potential. Mot bakgrund av vad som framkommit i de intervjuer som gjorts med poliser finns utrymme för utökad extern kommunikation och ett större kommunalt ansvar i arbetsprocessen. Det externa kommunikationsarbetet innan, under och efter arbetsprocessen med medborgarlöften bör fördelas mellan både polis och kommun, för att nå fler medborgare. Dessutom bör kommunikationsarbetet i större utsträckning präglas av struktur och frekvens.
För att utveckla arbetet med medborgarlöften bör ett större ansvar falla på kommunen. Av intervjuerna framgår att arbetet med medborgarlöften i nuläget betraktas som en polisiär angelägenhet. Ett väl fungerande samverkansarbete och ett mer jämlikt ansvarstagande mellan kommun och polis är därför centralt i frågan. Detta kan exempelvis uppnås genom en lagstiftning som förbinder kommuner att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande. Ytterligare ett åtgärdsförslag, med utgångspunkt i vetenskaplig evidens, är att arbeta med “beat meetings”; ungefärligt översatt till områdesmöten. I svensk kontext motsvaras detta av medborgardialoger, men tanken är att områdesmötena ska genomföras mer frekvent och dels ge möjlighet till diskussion om problembilden i lokalområdet, dels utveckla kunskapen bland medborgarna om arbetet med medborgarlöften, vilket enligt vår data korrelerar med högre förtroende för lokalpolisens arbete. I internationell forskning har arbetet med “beat meetings” gett positiva effekter för förtroendet för Polisen (Chicago Police Department 2018).
Följande åtgärder föreslås för att utveckla arbetet med medborgarlöften:
* Förbättrad kommunikation gentemot medborgarna - involvera och informera medborgare i större utsträckning exempelvis genom att använda sig av tekniska plattformar.
* Ett större kommunalt ansvar - eventuellt genom tvingande lagstiftning.
* Initiera arbete med områdesmöten (Eng. Beat meetings) alternativt att mer frekvent genomföra medborgardialoger.
* Att i större utsträckning använda samverkanshandboken (Brottsförebyggande rådet 2016) och metodstödet (Polisen 2015) som underlag för att upprätta en kommunikationsplan.
Resultaten är delvis positiva i förhållande till undersökningens syften. Enligt majoriteten av de svarande som har arbetat med medborgarlöften, har detta lett till ett mer effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Poliserna tenderar dock att vara mer positivt inställda till arbetsmetoden än de kommunalt anställda. Granskningen av
anmälningsstatistiken indikerar att arbetet med medborgarlöften lett till goda resultat, i form av förändrade trender för de specifika brottstyperna som beskrivs i kommunernas
medborgarlöften.
Arbetet med medborgarlöften syftar bland annat till att öka förtroendet för Polisen. Undersökningen visar dock att det finns en diskrepans mellan hur poliserna själva uppfattar förtroendeutvecklingen sedan medborgarlöften infördes som styrmodell, och det faktiska förtroendet bland medborgarna. Det är också bara en liten andel av de svarande medborgarna som upplever ökad polisiär närvaro i lokalsamhället, trots att arbetet med medborgarlöften syftar till att öka detta.
Undersökningen visar att få medborgare anser sig vara bekanta med begreppen
medborgarlöfte och medborgardialog, och att ännu färre känner till vad begreppen i praktiken innebär. Detta indikerar att de svarande medborgarna inte engagerats i tillräcklig
utsträckning. För att uppnå bättre resultat bör därför ett framtida fokus vara att i större omfattning informera och engagera medborgare i arbetet med medborgardialoger och medborgarlöften. Detta bör, enligt våra resultat och tidigare forskning, leda till ett ökat förtroende för Polisen.
Det är viktigt att poängtera att det i nuläget, i etableringsprocessen av medborgarlöften, är för tidigt för att rättvist utvärdera metoden. Vi anser dock, utifrån resultatet och tidigare forskning, att metoden bör användas för att utveckla samverkansarbetet mellan Polisen och lokalsamhället. Detta kommer att kräva ett arbete i större omfattning än vad som görs idag, dels vad gäller samverkansarbetet mellan polis och kommun, men framförallt vad gäller kommunikationen gentemot medborgarna. Fortsättningsvis är det viktigt att fler utvärderingar görs i en svensk kontext.
REFERENSER
Braga A A, Weisburd D, (2006) Problem-oritented policing: the disconnect between principles and practice. I: Weisburd D. & Braga A.A., (red.) Police Innovation - Contrasting Perspectives. Cambridge: Cambridge University Press, 133-155.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik. Brå-rapport 2006:1 Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (2016) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad upplaga. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet,(2017a) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5 Stockholm: Brottsförebyggande.
Brottsförebyggande rådet,(2017b) Nationella trygghetsundersökningen 2016. Brå-rapport 2017:1 Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (2018) Statistik över anmälda brott.
>http://statistik.bra.se/solwebb/action/index< (Hämtad 2018-05-09).
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chicago Police Department, (2018) Get The Most From Your Beat Meeting.
>https://home.chicagopolice.org/get-involved-with-caps/how-caps-works/get-the-most-from- your-beat-meeting/< (Hämtad 2018-04-27).
Chriss J J, (2013) Social control: An introduction. 2a uppl. Cambridge: Polity Press.
Cobanoglu C, Ward B, Moreo P.J, (2001) A comparison of mail, fax and web-based survey methods. International Journal of Market Research, 43 (1): 441-452.
Cordner G, Biebel E P, (2005) Problem-oriented policing in practice. Criminology & Public Policy, 4 (2): 155-180.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Eck J E, (2006) Science, values, and problem-oriented policing: why problem-oriented policing? I: Weisburd D, Braga A A, (red.) Police Innovation - Contrasting Perspectives. Cambridge: Cambridge University Press,
Ejlertsson G, (2014) Enkäten I Praktiken: En Handbok I Enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Goldstein H, (1979) Improving Policing: A Problem-Oriented Approach. Crime & Delinquency, 25 (2): 236-258.
Holm M, Koivunen R, (2017) Kommunpolis, medborgarlöfte & brottsprevention - en studie om den svenska kommunpolisens arbete med hjälp av moderna polisstrategier i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Examensarbete, Högskolan i Gävle. Knutsson J, Søvik K, (2005) Problemorienterat polisarbete i teori och praktik. Solna: Polishögskolan.
Myhill A, (2012) Community engagement in policing. Lessons from the literature. U.K.: National Policing Improvement Agency.
Pellbäck E, (2014) Struktur eller agens? En kvalitativ vändpunktsanalys av tidigare kriminella ur två perspektiv. Examensarbete, Stockholms universitet.
Polisen, (2015) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan. Metodstöd. Stockholm: Polismyndigheten.
Polislagen, 1984:387.
Rogers C, (2010) The POP decade: an analysis of the problem-oriented policing approach. The Police Journal, 83 (3): 295-303.
Skogan W G, Hartnett S M, DuBois J, Comey J T, Kaiser M, Lovig J H, (1999) On the Beat: Police and Community Problem Solving. Boulder, Colo.: Westview Press.
Skogan W G, Steiner L, (2004) Community Policing in Chicago, Year Ten: An Evaluation of Chicago's Alternative Policing. Rapport/Chicago Community Policing Evaluation
Consortium: 8. Chicago: Chicago Community Policing Evaluation Consortium.
Skrivelse 2016/17:126. Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program. Stockholm: Justitiedepartementet.
Uchida C D, Swatt M L, Salomon S E, Varano S P, (2015) Community, crime control and collective efficacy: Neighborhood and crime in Miami. Maryland: Lexington Books. Wikström P-O, Torstensson M, (1997) Lokalt brottsförebyggande arbete - organisation och inriktning. Rapport 1997:2. Polishögskolan.
Bilaga 1: Enkät Medarbetare
Hej!
Vi är sex kriminologi-studenter vid Malmö Universitet som genomför en undersökning på uppdrag av Utvecklingscentrum Syd (UC Syd), som är en del av Polismyndigheten. Uppdraget är att författa en rapport om polisens arbete med medborgarlöften, och syftar till att undersöka huruvida medborgarlöfte som arbetsmodell fungerar för att öka tryggheten i samhället samt minska antalet brott. Förhoppningen är att denna rapport kan användas som underlag i det regleringsbrev som Polismyndigheten överlämnar till regeringen vid nästa årsskifte.
Denna enkät riktar sig till dig som arbetar med brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete på lokal nivå i (kommun). Deltagandet i enkäten är anonymt, och uppgifterna kommer enbart att användas för att sammanställa denna rapport. Svaren kommer att behandlas enligt rådande etiska krav. Efter rapporten sammanställts kommer enkäterna att förstöras. Enkäten tar endast ett par minuter att fullfölja. Deltagandet är frivilligt.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Karl, Olivia, Julia, Karolina, Ellen & Clara
1. Vilken är din arbetsgivare? ❏ Polismyndigheten ❏ Kommunen
2. Vilken är din arbetstitel? ___________________________
3. I vilken riktning anser du att arbetet med medborgarlöften har gett brottsförebyggande effekt? ❏ Negativ riktning
❏ Ingen riktning ❏ Positiv riktning
4. I vilken riktning anser du att arbetet med medborgarlöften har gett trygghetsskapande effekt? ❏ Negativ riktning
❏ Ingen riktning ❏ Positiv riktning
5. I vilken riktning har samverkan mellan kommun och polis utvecklats vad gäller
brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete, sedan implementeringen av medborgarlöften år 2015?
❏ Negativ riktning ❏ Ingen riktning ❏ Positiv riktning
6. I vilken riktning har samverkansarbetet mellan din arbetsgivare och andra aktörer i samhället utvecklats vad gäller brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete, sedan implementeringen av medborgarlöftena år 2015?
❏ Negativ riktning ❏ Ingen riktning ❏ Positiv riktning
7. Anser du att arbetet med medborgardialoger har lett till att medborgarnas kunskaper och erfarenheter bättre tas tillvara på, sedan implementeringen år 2015?
❏ Ja ❏ Nej
❏ Ingen skillnad
8. Anser du att arbetet med medarbetardialoger har lett till att medarbetarnas kunskaper och erfarenheter bättre tas tillvara på, sedan implementeringen år 2015?
❏ Ja ❏ Nej
❏ Ingen skillnad
9. Upplever du att förtroendet för Polisen i din kommun har ökat, sedan implementeringen av medborgarlöften år 2015?
❏ Ja ❏ Nej
❏ Ingen uppfattning
10. Anser du att medborgarlöften är en effektiv metod vad gäller brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete i förhållande till arbetstid och resurser?
Inte effektiv 1 2 3 4 Mycket effektiv
Hej!
Vi är sex kriminologi-studenter vid Malmö Universitet som genomför en undersökning på uppdrag av Utvecklingscentrum Syd (UC Syd), som är en del av Polismyndigheten. Uppdraget är att författa en rapport om polisens arbete med medborgarlöften, och syftar till att undersöka huruvida medborgarlöften som arbetsmodell fungerar för att öka tryggheten i samhället samt minska antalet brott. Förhoppningen är att denna rapport kan användas som underlag i det regleringsbrev som Polismyndigheten överlämnar till regeringen vid nästa årsskifte.
Enkäten riktar sig till dig som bor i (specifik kommun) och är åtminstone 16 år gammal. Deltagandet i enkäten är anonymt, och uppgifterna kommer enbart att användas för att sammanställa denna rapport. Svaren kommer att behandlas enligt rådande etiska krav. Efter rapporten sammanställts kommer enkäterna att förstöras. Enkäten tar endast ett par minuter att fullfölja. Deltagandet är frivilligt.
Med Vänlig Hälsning,
Clara, Ellen, Julia, Karl, Karolina & Olivia.
1. Ålder? _______________ 2. Könsidentitet ❏ Kvinna ❏ Man ❏ Annat
3. Bor du i villa, radhus, lägenhet eller i någon annan typ av bostad? ❏ Villa, jordbruksfastighet el. Dyl.
❏ Radhus eller kedjehus ❏ Lägenhet
❏ Annat boende ❏ Vet ej
4. Äger respektive hyr du bostaden eller är det en bostadsrätt? ❏ Äger bostaden
❏ Bostadsrätt ❏ Hyresrätt
❏ Vet ej
5. Känner du till begreppet medborgarlöften? ❏ Ja
❏ Nej
6. Vet du vad ett medborgarlöfte innebär? ❏ Ja
❏ Nej
7. Känner du till vilka medborgarlöften som finns i din kommun? ❏ Ja
❏ Nej ❏ Delvis
8. Känner du till begreppet medborgardialog? ❏ Ja
❏ Nej
9. Är du som medborgare medveten om möjligheten att delta i medborgardialog? ❏ Ja
❏ Nej
10. Har du som medborgare deltagit i någon av följande medborgardialoger? ❏ Trygghetsvandring
❏ Enkät
❏ Intervju med representant ❏ Fokusgrupper
❏ Rådslag ❏ Annat ❏ Ej deltagit
11. Upplever du som medborgare ökad polisiär närvaro i lokalsamhället, sedan medborgarlöften infördes som styrmodell år 2015?
❏ Ja ❏ Nej
❏ Ingen uppfattning
12. Upplever du som medborgare ökat förtroende för lokalpolisens arbete, sedan medborgarlöften infördes som styrmodell år 2015?