En nackdel med att genomföra enkätundersökningar är att det inte finns någon möjlighet för respondenterna att ställa frågor angående enkäten samt att respondenter kan tolka frågor olika. Detta är viktigt att ta i beaktning när enkäten utformas så att frågorna blir så tydliga som möjligt (Bryman, 2011).
Då informationsbreven och enkäterna endast utformades på svenska fanns det risk att stöta på språkproblematik. I undersökningen framkom fyra fall där respondenterna hade begränsad förståelse för svenska. I dessa fall erbjöds respondenterna hjälp med att förklara studiens syfte samt översätta frågorna för att på så sätt kunna delta i studien. En anledning till att
genomföra en översättning samt att det inte i förväg gick att förutse hur stor andel av respondenterna som skulle vara i behov av detta.
Något som är viktigt inför en enkätundersökning är att rätt information når ut till respondenterna i god tid innan undersökningstillfället. I denna studie sattes som tidigare nämnts informationslappar upp i trapphuset. Något som var problematiskt i genomförandet var att enkäterna både lämnades ut och samlades in genom dörrknackning. Detta riskerade att öka bortfallet om respondenterna inte var hemma vid de tillfällen som insamlingarna ägde rum. För att motverka detta bestämdes att insamlingarna skulle äga rum på eftermiddagar och kvällar, då vi utgick från att störst andel respondenter var hemma. Ett annat alternativ som hade kunnat effektivisera arbetet är ifall det hade funnits tillgång till en gemensam brevlåda eller liknande där respondenterna kunde lämna enkäten när de själva hade tillfälle för det. Detta var dock endast möjligt i ett av trapphusen.
Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att intervjuaren kan ändra på frågornas följd för att kunna anpassa efter respondenten. Vidare så finns det utrymme för följdfrågor, något som saknas vid strukturerade intervjuer. Det som kan bli problematiskt med semistrukturerade intervjuer och då kanske främst när det är flera intervjuare är att de kan tolka svaren eller förklara frågorna olika. Det absolut bästa hade varit om samma intervjuare-par genomfört samtliga intervjuer för att säkerställa att svaren inte tolkas olika, dock var detta inte möjligt på grund av tidsbrist.
I de fall där respondenterna avböjde att bli inspelade fördes anteckningar under tiden samtalen hölls. Detta kan medföra viss problematik då risken finns att intervjuaren inte hinner med att anteckna, vilket kan medföra minnesproblematik om intervjuaren i efterhand ska försöka att minnas (Bryman, 2011). Detta ansågs dock inte vara något större problem då intervjuarna och respondenterna kunde anpassa sig och föra samtalen i ett sådant tempo att svaren kunde skrivas ner utan att missförstånd uppstod.
Det var viktigt att i undersökningen få en så hög validitet som möjligt för att vara säkra på att mätningarna blev korrekta. Detta gjordes genom att tydligt formulera frågorna så det var klart för respondenten vad det var som efterfrågades. Validiteten kontrollerades även genom
Precis som med validitet är det viktigt att en studie har hög reliabilitet. Det innebär att mätningarna genomförs på ett sådant sätt att studien går att replikera med samma population och att den därmed får liknande resultat. Eftersom den här studien har använt sig av frågor från NTU och frågor från andra tidigare trygghetsmätningar anser vi att reliabiliteten är hög då de valda indikatorerna på trygghet har samband med varandra. Då undersökningen har genomförts med transparens är den därmed replikerbar, på så sätt att undersökningsprocessen har beskrivits detaljerat.
Däremot kan det eventuellt bli problematiskt med interbedömarreliabiliteten inom ramen för intervjuerna eftersom olika intervjuare har genomfört intervjuerna och därmed kan
tolkningen av svar skilja sig åt, detta gäller främst i de två fall där inspelning av intervjun ej tilläts. För att undvika denna formen av problematik deltog två intervjuare vid dessa intervjuer för att säkerställa att de anteckningar som fördes var korrekta.
Generellt har bortfall inte utgjort något betydande problem under studiens gång. Det externa bortfallet i enkätstudien låg på 46,7% vilket berodde främst på att respondenterna inte var hemma när enkäterna samlades in. Det fanns ett visst internt bortfall i enkätstudien men det gällde främst de öppna svaren. När det kom till intervjuerna hade studien ett externt bortfall (12,5%) men inga interna bortfall under intervjuernas genomförande.
Något som har framkommit i resultaten är att definitionen av vad som är Triangelnområdet skiljer sig beroende på var en bor. Det är flera av respondenterna som uppgivit problematiska platser som inte ligger inom kartläggningens gränser t.ex. Pildammsparken och Södra förstadsgatan.
Utifrån den här rapporten går det att dra slutsatsen att väldigt få vet vad ett medborgarlöfte är. Detta är något som bör åtgärdas för att uppnå en del av syftet med medborgarlöften; att stärka förtroendet för polisen. Vidare är det tydligt att majoriteten av de boende i Triangelnområdet känner sig trygga i sitt bostadsområde.
Narkotikabrott, trafikbrott och skadegörelse är de brottstyper som framkom som mest problematiska i studien och är även de som polisen bör rikta sitt brottsförebyggande arbete mot. När det gäller upplevda problemområden som Malmö stad bör rikta åtgärder mot är det främst ungdomsgäng, nedskräpning och dålig belysning/skymda platser som ansågs problematiskt.
De åtgärder som vi har föreslagit i den här rapporten är de åtgärder som vi anser bäst kan bemöta de problem som identifierats genom studien. Vidare är delar av åtgärdsförslagen även baserade på vad respondenterna har önskat i de öppna svaren i undersökningen - ökad polisiär närvaro samt kameraövervakning. Polisiär närvaro är inte automatiskt en välfungerande åtgärd utan det gäller att det implementeras på rätt sätt utifrån evidens. Avslutningsvis är det utöver de föreslagna situationella åtgärderna i denna rapport oerhört viktigt att även långsiktiga sociala preventionsåtgärder tillämpas för att minska uppkomsten av brottslighet, och på så sätt även öka tryggheten i samhället.
Vi uppmanar även polisen och Malmö stad att se över möjligheterna att låta medborgarlöften löpa över längre tid än ett år för att säkerställa att åtgärderna hinner ge önskad effekt.
REFERENSER
Berg, G. (2016). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Samverkan–för säkerhets.
Bo tryggt 05. (2005). Handbok för brottsförebyggande och trygghetsskapande i bostäder och bostadsområden. Stockholms län. Hämtad 2018-04-24
http://media.botryggt.se/2017/06/BoTryggt05-komplett.pdf
Braga A. (2001). The Effects of Hot Spots Policing on Crime. Annals of the American Academy of Political and Social Science. Vol. 578, 104–125.
Brottsförebyggande rådet. (2003). Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Brå- rapport 2003:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 73 sidor.
Brottsförebyggande rådet. (2007a). Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:28. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 32 sidor.
Brottsförebyggande rådet. (2007b). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 64 sidor.
Brottsförebyggande Rådet. (2010). Trygghetsvandring - en vägledning. Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet. (2011) Hot spots för brott i sex svenska städer. En studie av förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet. (2015). Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Slutrapport. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande Rådet. (2016a). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet.
kan_i_lokalt_brottsförebyggande_arbete.pdf (Hämtad 2018-04-23)
Brottsförebyggande Rådet. (2016c). En polis närmare medborgaren. Ett kunskapsstöd i arbetet med medborgarlöften. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet.
https://polisen.se/contentassets/089bff8a78864db2906ccdfe37d83ae6/en_polis_narmare_med borgaren.pdf
Brottsförebyggande Rådet. (2017). Nationella Trygghetsundersökningen 2017 - Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2018.1.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Burlövs kommun. (2018). Uppföljning av medborgarlöften i Burlövs kommun 2017. Hämtad 2018-5-07 https://polisen.se/contentassets/2520bc14efec45a4a88c91c84d1f29bf/uppfoljning- av-medborgarlofte-burlov-2017.pdf
Cohen L.E. & Felson M. (1979). Social change and crime rate trends: a routine activity approach. American sociological review. Vol 44, no 4. American Sociological Association. Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar - om brott och trygghet. Göteborg: Tryggare och Mänskligare Göteborg, 40 sidor.
Håll Sverige Rent. (2018). En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige. Skräprapport 2018. Stockholm: Håll Sverige Rent, 48 sidor.
Ivert A-K. Chrysoulakis A. Kronkvist K & Levander M. T. (2013). Malmö områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet. Malmö Högskola: Institutionen för Kriminologi.
Ivert, A-K. & Mellgren, C. (2017). Kriminologi: Tillämpning 2017. Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften.
Jeffery, C. Ray. (1977). Crime Prevention Through Environmental Design. Andra uppl., Beverly Hills, Kalifornien: Sage.
Keep America Beautiful. (2009). Littering behaviour in America, Results of a National Study. Action Research: San Marcos, California, USA.
Landskrona stad och Polisen. (2011). Utvärdering av överenskommelse om samverkan förökad trygghet i Landskrona. Processutvärdering som belyser processamverkan ur samver-kanspartners perspektiv. Författare: L. Zendeli. Landskrona: Landskrona stad. Linköpings kommun. (2018). Uppföljning medborgarlöften 2017. Hämtad 2018-05-07 http://www.linkoping.se/contentassets/20c96b87945047b58d09dd84afb1427c/medborgarloft e-2017-uppfoljning.pdf?495e84
Malmö stad. (2017). Medborgarna visade vägen. Hämtad 2018-05-13
https://malmo.se/Kommun--politik/Vart-Malmo/Vart-Malmo-artiklar/2017-11-22- Medborgarna-visade-vagen.html
Malmö Stad. (2018a). Medborgarlöften. Hämtad 2018-04-16 https://malmo.se/Kommun-- politik/Sa-arbetar-vi-med.../Trygghetsfragor-i-Malmo/Sarskilda-
utmaningar/Medborgarloften.html
Malmö Stad. (2018b). Fakta och statistik. Hämtad 2018-05-23 https://malmo.se/Kommun-- politik/Fakta-och-statistik.html
Malmö Stad. (2018c). Renhållning. Hämtad 2018- 03-08: https://malmo.se/Stadsplanering-- trafik/Skotsel--underhall/Renhallning.html
Onuliac A, Popa I & Trif Alexandru M. (2016) Nudging infuencing smokers behaviour. Universitatea “Lucian Blaga” din Sibiu. Sibui. Romania.
Painter, K. and Farrington, D.P. (1997) The crime reducing effect of improved streetlighting: The Dudley project. In R.V. Clarke (ed.), Situational crime prevention: Successful case studies (2nd edn). Guilderland, NY: Harrow and Heston, 209–26.
Painter, K. and Farrington, D.P. (1999) Improved street lighting: Crime reducing effects and cost-benefit analysis. Security Journal, 12(4), 17–32.
Patel, E. (2013) Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser. Rapport 2013:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Polisen (2018) Medborgarlöften och lokal samverkan. Hämtad 2018-05-19 från: https://polisen.se/Medborgarloften/
Regeringen (2018). Målsättningar för utvecklad samverkan. Hämtad 2018-04-16 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/brottsforebyggande/malsattningar-for- utvecklad-samverkan/
Sherman L. W., MacKenzie D. L., Farrington D. P. & Welsh, B. C. (2006). Evidence Based Crime Prevention. London: U.K.: Taylor & Francis Books
Short, E. och Ditton, J. (1996). Does closed circuit television prevent crime? An evaluation of the use of CCTV surveillance cameras in Airdrie town centre. Edinburgh: The Scottish Office Central Research Unit
Söderberg, C. (2010) Prevention i teori och praktik samt betydelsen av samverkan i preventivt arbete. I: Söderberg, C. (Red) Brottsprevention och samhällsarbete. – samverkan genom uppdragsutbildning. (2010:4). Linköping: ISV och författarna, ss. 23–29.
Taylor, Ralph B. och Stephen Gottfredson. (1986). Environmental design, crime and prevention: An examination of community dynamics. I Albert J. Reiss, Jr. och Michael Tonry (red.), Communities and Crime (s. 387-416). Chicago: University of Chicago Press.
Trafikverket. (2010). Optimalt avstånd mellan vägkudde och övergångsställe för säkerhet och framkomlighet. Hämtad 2018-05-08 https://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa- har-jobbar-vi-med/Vart-trafiksakerhetsarbete/Skyltfonden/Projekt/Slutforda-projekt/Vagen-- Trafikmiljon/Vagen/Optimalt-avstand-mellan-vagkudde-och-overgangsstalle-for-sakerhet- och-framkomlighet-/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weisburd, D. & Green L. (1995). Policing drug hot spots: The Jersey City drug market analysis experiment. Justice Quarterly, 12(4), 711–735.
Welsh B. C. & Farrington D. P. (2012) The Oxford Handbook of Crime Prevention. Oxford: University Press.
Werner, T. (2015). Do Speed Humps Help Reduce Vehicular Speeds, Volumes, and Motorist Accidents?. San Jose State University: Usa.
Wikström P-O. (2007). Doing Without Knowing: Common Pitfalls in Crime Prevention. Crime Prevention Studies. Vol 21. S 59-80.
Wilson, J. Q., & Kelling, G. L. (1982). Broken windows. Atlantic monthly, 249(3), 29-38.
Wright, Roger, Martin Heilweil, Paula Pelletier och Karen Dickinson. (1974). The Impact of Street Lighting on Crime. Ann Arbor, Michigan: University of Michigan.
Yvonne A. W. de Kort, L. Teddy McCalley, Cees J. H. Midden. (2008). Persuasive Trash Cans: Activation of Littering Norm by Design. Eindhoven University of Technology: Holland.
Öresundsbron. (2015). Mycket glädjande resultat av farthinder. Hämtad 2018-05-08 https://www.oresundsbron.com/sv/node/2979