Av Brottsförebyggande rådet (2016) beskrivs medborgarlöften som en utvecklad och förstärkt version av samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun.
Medborgarlöften innebär således ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun arbetargentemot,gärna även med andra samverkansparter (a.a.). I nuläget finns ingen lagstiftning som förbinder kommuner att arbeta brottsförebyggande, till skillnad från Polisen som enligt 2 § 1pt. Polislagen (1984:387) fastslår att det hör till Polismyndighetens uppgift att förebygga brott. Enligt Polisen (2015) syftar arbetet med medborgarlöften till att: öka tryggheten, förebygga brott, öka medborgarnas och lokalsamhällets delaktighet i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt stärka förtroendet för polisen. Arbetsmodellen ska också enligt Polisen (2015 sid. 9):
“öka polisens engagemang, lokala närvaro och tillgänglighet i lokalsamhället, medföra att medarbetarnas och medborgarnas kunskap och erfarenhet bättre tas tillvara och att på sikt bidra till en positiv och stabil samhällsutveckling”.
Enligt Brottsförebyggande rådet (2016) syftar arbetet med medborgarlöften också till att informera om brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter samt garantera
medborgarnas möjlighet att påverka beslutsprocesser. En eventuell samverkan mellan aktörer i lokalsamhället och Polisen antas öka det polisiära förtroendet (Polisen 2015).
Samverkansarbetet har dessutom med hög sannolikhet en positiv inverkan för den upplevda tryggheten (a.a.).
Dialoger
Medarbetardialoger är obligatoriska inom Polisen och bidrar till kartläggningen av den lokala lägesbilden gällande brott och upplevd otrygghet (Polisen 2015). Dialogerna ämnar ge alla medarbetare möjlighet och tillfälle att delta i en dialog för att delge sin bild av den lokala lägesbilden, där medarbetarna utgår från sina egna kunskaper och erfarenheter (Polisen 2015). Enligt Brottsförebyggande rådet (2016) beskrivs medarbetardialog som en metod för att ta tillvara de anställdas kompetens och förmåga i det brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbetet. Vidare menar Brottsförebyggande rådet (2016) att korrekt genomförda dialoger kan leda till ökad kunskap om läget och framtida
utvecklingsmöjligheter i arbetet. Fortsättningsvis framgår att medarbetardialoger syftar till att fördjupa kunskapen om den lokala lägesbilden, och att öka effektiviteten genom att
medarbetaren i högre grad än tidigare kan påverka sitt arbete (a.a.). Medarbetardialoger bör genomföras vid minst två tillfällen, en i början och en i slutet av processen med
medborgarlöften (Polisen 2015). I den första dialogen, som kallas VAD, ligger fokus på att kartlägga den lokala lägesbilden, medan den andra dialogen, som kallas HUR, behandlar problembeskrivning och orsaksanalys för att kunna utveckla en lämplig aktivitetsplanering (a.a.).
Tillskillnad mot medarbetardialog är medborgardialog ett sätt för de boende och verksamma i lokalområdet att påverka kommunens och polisens brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbete (Brottsförebyggande rådet 2016). Utgångspunkten för tillvägagångssättet är att ta tillvara på medborgarnas kunskaper och erfarenheter om lokalområdet, för att fördjupa kommunens och polisens lägesbild av området (a.a.). En medborgardialog kan genomföras på flera olika vis, till exempel genom enkätundersökningar, trygghetsvandringar, intervjuer, fokusgrupper, rådslag eller liknande aktiviteter (a.a.). Enligt Brottsförebyggande rådet (2016) syftar arbetet med medborgardialoger till att öka
lokalsamhällets engagemang och delaktighet, och att aktivt involvera medborgarna i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Detta sker exempelvis genom att etablera grannsamverkan, samt att skapa goda relationer mellan polis, kommun och civilsamhället (a.a.). Medborgardialogen syftar också till att öka medborgarnas förtroende för polisen, öka polisens delaktighet i lokalsamhället och ge en förbättrad förståelse av medborgarnas polisiära behov (Polisen 2015). Genom medborgardialoger kan det framgå att medborgarnas problembild av lokalområdet inte stämmer överens med den bild av området som Polisen och kommunen beskriver, i dessa fall ska, enligt styrmodellen för Polismyndigheten,
medborgarnas upplevelser prioriteras (a.a.).
Arbetsprocessen med medborgarlöften ska dessutom genomsyras av begreppet
kommunikation (Polisen 2015). Planeringen och genomförandet av åtgärder ska ske genom dialoger med medarbetare, medborgare, kommunen och andra lokala aktörer. Under arbetets gång ska processen kommuniceras både internt och externt. En bristande kommunikation antas enligt Polisen (2015) vara negativt i förhållande till de mål med medborgarlöften som
ärlighet, även om åtgärderna inte uppnått önskvärda effekter (a.a.). För att säkerställa att såväl intern som extern kommunikation upprätthålls bör en gemensam kommunikationsplan upprättas, alternativt att respektive organisation gör sin egen (Brottsförebyggande rådet 2016). I denna plan ska kommunikationens huvudbudskap och kommunikations-aktiviteterna samordnas (a.a.). Den ska således beskriva till vilken målgrupp och på vilket sätt
kommunikationen riktar sig, och vem som bär ansvaret för kommunikationen (Polisen 2015). Kommunikationsplanen är att betrakta som ett strategiskt dokument och ska verka som ett stöd i det dagliga kommunikationsarbetet för kommunpoliser, kommunsamordnare och kommunikatörer (a.a.).
Syfte
Rapporten syftar till följande:
- Undersöka om arbetet med medborgarlöften har lett till ett mer effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt kartlägga vilka brottsförebyggande resultat som uppnåtts genom metoden.
- Undersöka huruvida arbetet med medborgarlöften lett till ett ökat förtroende för lokalpolisen och om den polisiära närvaron i lokalsamhället har ökat.
Begrepp
Begreppen brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utgår i denna rapport från Polisens interna definitioner av dessa1.
- Brottsförebyggande arbete är sådana aktiviteter som polisen genomför eller aktivt deltar i med det primära syftet att förhindra att brott begås.
- Trygghetsskapande arbete är sådana aktiviteter som polisen genomför eller aktivt deltar i med det primära syftet att åtgärda orsaker som kan skapa rädsla för brott. - Med medarbetare avses i denna rapport poliser och kommunalt anställda som arbetar
med kommunens medborgarlöfte.