GABRIELLA THEILER
Inledning
Ämnet för min uppsats faller inom ett relativt outforskat område inom svensk historieforskning. Den period det gäller är 1945- 1951. Den utgör inledningen till det kalla krig som följde i spåren på andra världskriget. En kort period av förhoppningar, liknan de dem som dominerade efter första världskriget; "aldrig mera krig", utbyttes snabbt i rädsla och övertygelse om att ett nytt storkrig bara var en tidsfråga. Händelser som Pragkuppen och Koreakriget var utlösande faktorer till denna övertygelse.
Sveriges historia under andra världskriget är av naturliga skäl en av de mest utforskade perioderna i vår historia. Projektet "Sverige under andra världskriget", SUA V, har frambringat många historiska av handlingar om krigsåren 1939-1945. SUKK, "Sverige under kalla kriget", heter ett annat forskningsprojekt vilket pågår som bäst och behandlar det område som intresserar mig. Att projektet inte är avslutat innebär för mig att tillgången på tidigare forskningslitteratur har varit mycket sparsam, för att inte säga obefintlig.
Utgångspunkten för min uppsats har varit dåvarande ÖB:s innehållsrika dagbok. ÖB hette Helge Jung och var en flitig dagboksskrivare. Han är den ena huvudpersonen i den här upp satsen. Den andre huvudpersonen är den dåvarande socialde mokratiske försvarsministern Allan Vougt. Dessa båda herrars förhållande till varandra är vad som har intresserat mig.
Källmaterialet
Min huvudkälla, Helge Jungs dagbok, förvaras på Krigsarkivet i Stockholm. Den omfattar hans tid som ÖB, 1944-1951. De åren som jag har undersökt finns i sex volymer. Dagboken är nästan uteslutande skriven för hand med blyertspenna. När Jung befin ner sig på resande fot verkar det dock som om någon annan har skrivit dagboken. Jung beskrivs då i tredje person och stilen är mycket annorlunda, kort och koncis. Dessutom är alla reseberät telser skrivna på maskin.
Jung har i princip skrivit varje dag, minst en sida men ofta mer. Jungs språkbruk är för det mesta ganska torrt och kortfattat. Ibland, när han är upprörd, bryts dock detta mönster och han får till ganska lustiga formuleringar. Dagarnas beskrivningar liknar varandra. Han börjar, liksom många andra, med en daglig väder information. Han blir varje dag informerad av företrädesvis C.A. Ehrensvärd, armechef, och Nils Swedlund, försvarsstabs chef, eller som Ehrensvärd skriver i sina minnesanteckningar;
"Var hos Jung och blev pumpad" .1 När han har pratat med någon
så är oftast samtalet prydligt refererat i stolpform med eventuel la kommentarer.
När man använder en persons dagbok som källmaterial bör man tänka på vissa saker. För vem och varför skriver man en dagbok? Jag är av den uppfattningen att de allra flesta som för dagbok ständigt bär i sitt medvetande att det skrivna kan kom ma att läsas av någon annan. Sedan finns det vissa personer som kan vara säkra på att förr eller senare kommer deras dagböcker att läsas, dit hör offentliga personer som t ex Jung. Jag tror att Jung hade tänkt sig att dagboken så småningom skulle bilda
stommen till hans memoarer.
Jung har låtit renskriva dagboken och i originalet kan man se vad han inte har velat ha med i avskriften. Dessa stycken som han har markerat med ett "ej" i kanten, handlar i de allra flesta fall om hans privatliv.Jag är glad att jag använde originalet som källa för där får man en större glimt av människan Helge Jung även om hans privatliv för det mesta är beskrivet på ett lika torrt sätt som övriga händelser.
Som jag redan har nämnt så finns det anteckningar från i princip varje dag. När han har hoppat över dagar rör det sig om
dagar som han har tillbringat med familjen, helgdagar, semes terdagar. Men däremot tror jag inte att han har skrivit varje dag. Jag tror att han har fört noggranna anteckningar från möten och samtal med olika personer och sedan skrivit ned dem med jämna mellanrum. Att han har gjort noggranna anteckningar syns på hur han har återgivit sina upplevelser. Tidsangivelserna är mycket exakta, på minuten när vet han när ett visst samtal ut spelade sig. Samtalen är ofta långa, ibland flera sidor, de längre samtalen är nedskrivna i punktstil. Där han skriver i vilken ordning han lade fram sina åsikter och i vilken ordning den eller de andra gjorde det, hans och andras kommentarer etc. Så långa utläggningar är givetvis omöjliga att komma ihåg utan stöd anteckningar. Vad som mer får mig att tro att han har skrivit ned sina anteckningar lite då och då, är att han med jämna mellan rum noterar att han har skrivit dagbok.
Ibland har Jung ändrat på det som han tidigare har skrivit,
strukit över och till och med vid ett tillfälle klippt av sidan.2
Oftast har han ändrat på uttryck som han i efterhand har funnit
väl starka eller strukit antalet utropstecken. 3 Denna möjlighet att
kunna ändra i efterhand ingår i dagboksskrivarens makt. Det kan ju hända att man grips av eftertankens kranka blekhet om händelseutvecklingen visar att den tidigare ståndpunkten var fel eller förkastlig. I dagboken kan man då gå tillbaka, sudda och modifiera. Denna möjlighet begagnade sig även Jung av, om än inte särskilt ofta vad jag kan se. När ändringar i efterhand är genomförda på ett sådant sätt att det som stod tidigare syns, är det givande och intressant tycker jag.
Att ett dagboksmaterial är subjektivt säger sig självt. Denna subjektivitet kan vara ett problem men i den typ av undersök ning som jag tänker presentera här är det just subjektiviteten som är det intressanta. Hur Jung såg på Vougt och på vilket sätt han därmed beskrev honom och hans handlingar i dagboken.
Frågeställning
I den här uppsatsen undersöks ÖB Jungs och andra högre offi cerares syn på försvarsminister Vougt. Hur förväntade sig Jung och de andra officerarna att en försvarsminister skulle uppträda
och varför hade de de här förväntningarna. Jag tänker försöka förklara varför Jung och de andra officerarna förde en ofta illojal politik mot försvarsministern och därmed regeringen.