• No results found

Reseutvärderingen

5. Öppna frågor

Förutom de nämnda enkätfrågorna gavs rektorerna också möjlighet att besvara två öppna frågor:

”Alldeles särskilt betydelsefullt för mig i utbildningen har varit: ” ”Övriga synpunkter och kommentarer kring utbildningen:”

Bland de kommentarer som lämnade från ett stort antal rektorer fram- träder tydligt två typer av uttalanden, om basgruppens och om hand- ledningens betydelse. Tryggheten, samhörigheten och öppenheten i basgruppen har varit betydelsefull. Den har i sin tur också fått bety- delse i handledningen som genomfördes som individuell handledning i basgruppen.

Utöver dessa återkommande kommentarer ger vi ytterligare ett par exempel på öppna svar från enkäten.

”Det genomtänkta upplägget. Den röda tråden! Att fokus legat på de svåra men mest intressanta processerna –förändringsarbetet!” ”Möjligheten att ”ställa sig bredvid” sin verksamhet (sin kommuns verksamhet) är oerhört betydelsefull. --- Litteraturläsningen har gett mig mycket. Att få ord och systematik i mina egna tankar.” ”Hade gärna sett att utbildningen varit förlagd till 3 år istället. Vi har nu kommit långt i basgrupperna och börjar komma längre i seminariegruppen. Detta hade kunnat utvecklats än mer. Mycket bra upplägg och tänk från kursledningen kring innehåll och reflek- tionstid vid internaten!”

”Varje del i utbildningen har haft sin betydelse för att få till helheten i rektorsuppdraget. Handledningen var ett moment som jag känner var betydelsefullt och mycket utvecklande för min del. --- Uppgifter, litteratur, föreläsningar som berört vikten av att skapa relationer, skapa utrymme för och utnyttja detta, samt att ´styra´ sin tid inte minst för att skapa utrymme för reflektion.”

”Möjlighet att träffa andra rektorer och utbyta erfarenheter och fördjupa sig kring uppdraget. Mycket intressant och lärorik litte- ratur. Seminarierna och basgruppsarbetet har varit mycket värde- fullt.”

Resereflektioner

De tre centrala begrepp som styrt vår resväg – systemtänkande, erfa- renhetslärande och processutbildning – har självklart också fått bety- delse för de pedagogiska utvecklingsvägar vi valt under resans gång. Vi ska redovisa några sådana vägval eller utvecklingsvägar vi trampat in på och de överväganden som styrt dessa val. I några fall har de tre centralbegreppen utgjort en tydlig kompass, i andra fall har också annat spelat in. Vi vill på så sätt visa hur den inre utvecklingen och dialogen i utbildargruppen hela tiden bidragit till att förtydliga och kvalificera de pedagogiska vägval vi gjort.

”Rektorsutbildningen har givit mig en djupare förståelse för rektorsuppdraget. Utbildningen har på ett bra sätt återspeglat det som vi varit där för att lära, dvs hur utveckling och lärande går till. Jag har fått tid och möjlighet att på olika sätt utvecklas inom mitt yrke; i kommunikation med andra, genom reflektion, genom delak- tighet, genom att ta del av forskning via litteratur och föreläsningar, genom att sätta ord på mina tankar muntligen och även som nu skriftligen. Och inte minst av allt, utvecklingen har fått ta tid. Hela rektorsutbildningens upplägg är en av de saker jag kommer att ta med mig i mitt framtida ledarskap.”

Ett av de områden där de tre centralbegreppen efterhand påverkat utbildningen handlar om arbetet med skolans mål kopplat till kärn- processer som lärande, kunskap och bedömning. Rektors förståelse för dessa områden som ett sammanhängande system, betydelsen av att bearbeta de olika delarna med helheten som en tydlig fond, att samla på sig erfarenheter, egna och andras, och att utnyttja dessa erfarenheter för såväl egen analys som att driva utvecklingsarbete på den egna skolan blev efterhand ett alltmer centralt och genom- arbetat område i vår utbildning. Genom att under mellanperioderna

48

ge rektorerna i uppgift att kartlägga elevers och lärares tolkning av läroplansmål, uppfattningar om vad lärande är, när lärande uppstår etc. och därefter i basgruppen gemensamt bearbeta materialet, under internaten ytterligare fördjupa det undersökande arbete och lägga till teoridiskussioner skapade vi längre utbildningsprocesser som avsatte tydliga spår i rektorernas medvetande kring dessa kärnprocesser. Vi fick också tydliga indikationer på att de här utbildningsinsatserna födde utvecklingsarbete på rektorernas skolor.

Arbetet med lärandemål och kunskapssyn fick också en självklar koppling till det arbete som vi genomförde kring bedömning och betyg. Även här genomförde vi grundliga processer kring tolkning av uppnåendemål och betygskriterier, ställda mot uppfattningar om den egna skolans kunskaps- och bedömningskultur. De metoder och övningar vi använde kom också i flera fall att direkt tillämpas på rekto- rernas hemmaplan.

Man kan också säga att exemplet lärande och målarbete pekar på ett annat tema som vi återkommit till under våra utbildningstillfällen, nämligen begreppet parallellprocesser. Vi har återkommande visat en OH-bild som ser ut så här:

Vi förklarade bilden genom att resonera om den ömsesidiga påverkan mellan det som å ena sidan sker i internat, basgruppsmöten och handledning och det som å andra sidan sker hos rektor i den egna verksamheten. Erfarenheter från den egna verksamheten tas in i utbildningen, utbildningsinsatserna påverkar rektors agerande på hemmaplan samtidigt som de båda parallellprocesserna likväl lever sina egna liv. Bilden blir därigenom en illustration av såväl systemtänkande som erfarenhetslärande och processutbildning.

Mellanperiodsarbetets betydelse

”Mellanperiodsarbetet har varit viktigt, ja rent av centralt. Det är då teorin har blivit praktik. Jag kan inte se ett enda moment som överflödigt eller oviktigt. Det är i mellanperiodsarbetet som jag har provat mina nya kunskaper och som har lett till den utveckling som vi faktiskt haft och fortfarande har, på NN-skolan. Uppgifterna har tvingat mig att ta tag i svåra uppgifter.”

”Under mellanperiodsarbetena har det varit en lyx att kunna utveckla och undersöka något område på sin skola och sedan ha en basgrupp till hands som kan analysera och hjälpa till att göra verksamheten ännu bättre.

Citaten ovan handlar inte minst om betydelsen av mellanperiodsarbetet, de

arbetsuppgifter som vi tilldelade rektorerna mellan två internat. Underhand kom vi att utveckla inte bara själva beskrivningen och utformningen av uppgiften utan också det sätt som hade för avsikt att integrera den i hela utbildningsprocessen. Mellanperiodsarbetet

Parallellprocesser ”reflektionsnivåer”

Reflektioner

Reflektioner

Internat – handledningar –basgruppsträffar – litteratur etc.

Planering - möten – ”vardagen” – rapporter etc RUT-

nivån

Hemma- nivån

Vi förklarade bilden genom att resonera om den ömsesidiga påverkan mellan det som å ena sidan sker i internat, basgruppsmöten och hand- ledning och det som å andra sidan sker hos rektor i den egna verksam- heten. Erfarenheter från den egna verksamheten tas in i utbildningen, utbildningsinsatserna påverkar rektors agerande på hemmaplan samti- digt som de båda parallellprocesserna likväl lever sina egna liv. Bilden blir därigenom en illustration av såväl systemtänkande som erfaren- hetslärande och processutbildning.