för rektorsuppdraget. Kopplingen mellan styrdokumenten och
målbeskrivningarna å ena sidan och elevers och pedagogers
förståelse av detta uppdrag och de begrepp som knyts till målen,
å andra sidan, utgör den självklara kärnan i skolans verksamhet.
Vi hade genomfört en liknande process i tidigare kursgrupper
och hade goda förhoppningar också inför de båda avslutande
kursgruppernas arbete med detta tema.
”Ett av de mera spännande områden som utbildningen berört är vår syn på barnens/elevernas lärande och de mellanperiodsar- beten vi gjorde kring detta. Det fick mig att reflektera och förstå att eleverna har mycket mera att bidra med kring sitt eget lärande än vad vi faktiskt tar till vara i skolan. Därför ser jag det som en viktig utmaning att aktivt arbeta mera med inflytande och demokrati i skolan och försöka göra det mera intressant för alla.”
Frågan om kunskap och lärande är, som citatet ovan antyder, också en fråga om inflytande. Förståelse av vad kunskap är och hur lärande går till måste med nödvändighet bygga på ett samspel mellan pedagoger och elever. Det är därför också självklart att rektor måste ha beredskap och kunskap att gynna ett sådant arbete på den egna skolan/förskolan. De erfarenheter och bilder som rektorerna hade med sig till internatet underströk detta. Det var tydligt att rektorerna hade upplevt både över- raskande och positiva utsagor från både elever och pedagoger. Men det var också tydligt att rektorerna insåg hur viktigt det var att gå på djupet med tolkningar av lärandeuppdraget tillsammans med pedago- gerna, och att det inte alltid var självklart att dessa tolkningar gemen- samt omfattades på samma sätt.
Strategispel
En annan mellanlandning handlar om strategispelet Systems thinking, som vi genomförde under fjärde internatet.
”I strategispelet --- fick jag många lärdomar och aha-upplevelser som jag direkt kunde koppla till min vardagspraktik --- och hur mycket delaktighet, information och tydligt ledarskap det krävs om och om igen--- och hur mycket kommunikation, engagemang och kartläggning det krävs i en förändringsprocess.”
Spelet är amerikanskt och utformat som en simulering kring ett förändringsarbete i ett amerikanskt skoldistrikt. Spelet genomförs som en gruppuppgift där grupperna arbetar sig igenom tre spelrundor om vardera ca 1 tim. Uppgiften är att förflytta spelpjäserna så långt som möjligt längs linje i successivt ökad grad av medvetet system- tänkande och förståelse av hur en lärande organisation arbetar. Efter varje spelrunda genomför gruppen en gemensam reflektion kring de utförda spelinsatserna och kring gruppens sätt arbeta tillsammans. Reflektionen utgår från en observatörsroll som en av gruppdeltagarna har under spelrundan. I varje grupp utses också för varje spelrunda en gruppledare. Grupperna genomför tre spelrundor som motsvarar lika många verksamhetsår. Utbildarna är spelledare och förser delta- garna med spelplaner, material, instruktioner, och olika feedback-kort under spelets gång. Spelet tar en hel dag av ett internat i anspråk. Efter spelet genomförs en uppföljande diskussion där både spelerfarenheter, grupprocesser och teoretiska kopplingar till den lärande organisa- tionen görs.
Vi har genomfört det här spelet tidigare i flera kursgrupper. Delta- garnas reaktioner är intressanta och spännande. Vi såg dem också i de här kursgrupperna. Vi kunde t.ex. se hur grupprocesserna skilde sig åt mellan basgrupperna. I vissa basgrupper kom tävlingsdjävulen fram på ett uppenbart sätt, ofta genom att en eller ett par av gruppmed- lemmarna tog kommandot i gruppen. I andra basgrupper pågick långa beslutsdiskussioner, alltmedan tiden gick. I ytterligare andra grupper såg vi hur frustrationen ökade när deras beslut gång på gång ledde dem in i återvändsgränder, beroende på svaren i de feed-backkort som spelledarna delade ut, och som baserades på gruppens beslut.
Vi såg också en stor entusiasm, en vilja att förstå spelets idé och vi såg i utvärderingarna efter spelet att deltagarna upplevde spelet som lärorikt och lustfyllt på samma gång. Vi kunde också i efterhand utgå från spelet som grund för mer fördjupade resonemang och teoritill- skott om förutsättningar för att bygga lärande organisationer.
Elevinflytande
Under det näst sista internatet ägnade vi en heldag åt elevinflytande. Till vår hjälp hade vi anlitat en av Skolinspektionens medarbetare. Med exemplets makt lotsade hon deltagarna genom en dag kring elevinfly- tande. Ramar för dagen angavs, men rektorerna fick också möjlighet till inflytande över delar av dagens utformning som t.ex. arbetsorga- nisation och former för redovisning. Men den viktigaste lärdomen av dagen var kanske att det borde finnas större möjlighet för eleverna i skolan att få ett direkt och reellt inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten i klassrummet, inte bara inflytande i formella sammanhang som elevråd och liknande. Det var alldeles uppenbart att rektorerna insåg att mycket mer kunde göras på elevinflytandets område än vad som vanligtvis gjordes. Men det var framförallt genom skolinspektörens egna engagerade och demokratiska ledarskap under dagen som det också framstod som trovärdigt och möjligt att förverk- liga ett sådant förhållningssätt i skolans vardag. Skolinspektörens dag hos oss blev därför också mycket väl mottagen.
Utvecklingsdokumenten
”Rektorsutbildningen, litteraturstudier och inte minst i samband med att jag skriver detta utvecklingsdokument har gett mig möjlighet att fokusera kring ledarrollen, kring uppdraget i skolan, kring förändringsprocesser och inte minst möjlighet för mig att spegla mina egna skolledarförmågor i andras. Jag är helt säker på att rektorsutbildningen bidragit och kommer att bidra till att jag utvecklas i min skolledarroll.”
”Precis som diskussionen kring kvalitetsredovisningen, där vi kom fram till att den i första hand görs för att utveckla verksamheten, är detta dokument främst till för att utveckla mig själv.”
Ganska tidigt i utbildningen introducerade vi ramarna för det skrift- liga slutarbete som vi krävde av deltagarna mot slutet av utbildningen. Vi gjorde det av två skäl, processutbildningens karaktär och vår uppfattning att en tidig introduktion kunde minska den skrivångest som annars ofta uppstår inför den sortens uppgifter. Det första skälet handlar om att se skrivarbetet och utvecklingsdokumentet tydligt knutet till det som skedde under utbildningen. Det var bl.a. därför vi uttryckte tankarna om portfolioarbete, att efterhand samla olika typer av dokumentation, både från utbildningen och i vardagen på den egna skolan, som stöd för det slutliga skrivandet. I ett ”brev” till deltagarna formulerade vi oss så här: