Övergången Ill distansundervisning

Detta underkapitel syftar till att få en förståelse för hur lärare upplevde själva övergången till distansundervisning gällande hur organisationen hanterade det, hur undervisningen den första tiden såg ut samt hur det kommunicerades kring övergången.

5.2.1. Hur organisaUonen hanterade övergången Ull distansundervisning

Här under kommer de teman som har identiMierats för hur respondenterna upplevde att organisationen hanterade övergången beskrivas.

Allt gick väldigt snabbt – Nä r beskedet om en rekommendation kom frå n Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolor skulle gå över till distansundervisning upplevde respondenterna att allt gick väldigt fort. Vissa av skolorna skickade hem eleverna samma eftermiddag som beskedet kom medan andra väntade till något senare i veckan eller till må ndagen veckan efter beskedet kom. Detta tyder på att rekommendationen inte var helt tydlig i sitt uttalande. Respondenterna upplevde att det inte fanns någon strategi från organisationens sida om hur själva övergången till distans skulle gå till. Rekommendationen om stängning av gymnasieskolorna kom plötsligt för alla.

”Vi släppte eleverna en fredag såhär, hej då vinkade vi, och sen skulle det vara digitalt måndag efter. Ingen planering liksom, ingen gemensam strategi, nej, inget gemensamt uppbyggnadsarbete.”

R6

R5 beskriver hur det kom som en chock för alla och att det skapade oroskänslor bland eleverna. R1 upplevelse var att lärarna inte ville svika eleverna i en svår stund och hur lärarna själva tog tag i situationen. Eleverna blev hemskickade på eftermiddagen, morgonen efter samlades lärarna tillsammans i matsalen trots rädslan för sjukdomen och började bygga en egen strategi samt ta hjälp av varandra att lära sig verktyget Teams från Microsoft. En vecka senare hade kommunens och skolans IT-avdelning ordnat i Teams till lärarna och de Mick då ställa om igen. ”Sen efter en vecka från kommunen, från it, dom hade skapat igen, eller dom hade skapat själva alla Teams som tillhörde varje grupp som vi undervisade i. Och då vi gick över till dom grupperna som dom hade skapat och vi ställde lite om också. Men, IT kom lite senare än vi lärare, vi hade ändå gjort.” R1 Aqven R3 beskriver att det tog någon vecka innan skolledningen kom med riktlinjer för hur distansundervisningen skulle bedrivas, andra respondenter upplever att de inte Mick några riktlinjer alls. Respondenterna beskriver den allra första tiden som kaotisk men att man som lärare inte hade mer val än att genast sätta sig ner och börja nysta i vilka verktyg som kan användas för distansundervisning och hur lektionerna kunde tänkas se ut. ”Det var lite som jag sa, att jag har aldrig jobbat med Microsoft teams förut och sen Iick eleverna gå hem en tisdag klockan två och sen sa ledningen att nu ska vi jobba via distans, jahapp, då satt man. Ju där som ett frågetecken och jaha hur funkar det då och så var det bara att googla på sin laptop på microsoft teams och försöka ladda ner den där appen och sen Iick man ju sitta där och trycka och lära sig.” R4

R5 säger att de hade möten med IT-avdelningen på skolan men att detta var ju en ny situation för dem också . Sammanfattningsvis gå r det att dra slutsatsen att skolstängningen var en oväntad situation som ingen hade ställts inför innan och därför fanns ingen uttalad strategi för att hantera den. Det ledde till att mycket ansvar hamnade hos lärarna själva att hantera situationen.

5.2.2. Omställningen Ull digital distansundervisning

Här under kommer de teman som har identiMierats för hur respondenterna upplevde undervisningen vid övergången beskrivas.

Nya digitala verktyg, nya arbetssätt – Det var tydligt vid intervjuerna att de respondenter vars skolor arbetade med Microsofts OfMice365-paket valde att använda Microsoft Teams som huvudsakliga verktyg i distansundervisningen, som R4s citat ovan visar till exempel. De respondenter som var vana med Googles verktyg i sin undervisning valde att fortsätta använda de verktyg Google tillhandahöll som till exempel Google Meet för videosamtal. R5 menade att de använde Google på grund av att eleverna hade Googledatorer och därför var vana vid deras verktyg. Anledningen kan alltså vara att

både elever och lärare skulle känna sig bekväma med de nya digitala verktygen och genom att hålla sig till de varumärken de kände igen skulle inte omställningen till distansundervisningen bli lika stor.

”Och i och med att vi redan använde oss av Google så bestämde vi oss för att använda Google Meets för lektioner, och sen låg ju mycket i arbete i hur kan jag anpassa mina lektioner som är planerade

att vara på plats till distans.” R7

Hur lärare skulle bedriva undervisningen var långt ifrån självklart den första tiden och som R7 nämner ovan gick mycket tid åt till att fundera ut hur undervisningen skulle anpassas till distans. Några få hade använt digitala videoverktyg innan som R3 i och med att rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten om att inte träffa någon med symptom hade funnits redan innan. Dock pratar R5 om den ovana situationen och skillnaden mellan att ha ett videosamtal med kollegor eller vänner gentemot att hålla i en lektion med över trettio elever. Känslan av att inte helt ha kontroll över situationen upplevdes som stressande. ”För det som, det som jag kände iallafall och som jag tror att många andra också kände var att man tappade kontrollen, att det kändes väldigt läskigt att, det är en sak att ha ett zoom-möte med en kollega eller en kompis och inte riktigt ha riktig kontroll över läget men när man vet att sitter 32 elever på andra sidan och man vet att man inte har kontroll, det var en känsla som var jättejobbig i början tyckte jag verkligen.” R5

Många av respondenterna menar att Mlera lärare den första tiden inte använde sig av videosamtal utan istället bedrev en undervisning som lutade åt det asynkrona hållet, som var uppgiftsbaserad. Alltså skickade lärare ut uppgifter via lärplattformen de använde och förväntade sig att eleverna skulle arbeta med uppgiften under en viss tid och sedan lämna in via plattformen. Ett arbetssätt som R2 visade sig skeptisk till. "Och förmodligen gjorde lärare lite såhär: den här uppgiften jobbar vi med i fyra lektioner och sen lämnar vi in den. Och det fattar ju vem som helst, det hade ju inte jag heller gjort utan jag hade ju sovit. Eeh alltså, då skriver man ju den uppgiften sista kvällen, eller så hade jag gjort iallafall. Jag hade ju inte suttit fyra en och tjugo pass och skrivit på en samhällskunskapsuppgift på det sättet, aldrig i livet.” R2

Ofta när tidigare forskning diskuterar asynkron undervisning handlar det om kurser som distribueras till många människor och riktar sig till de som söker en högre utbildning samt bygger på att de som gör kurserna gör dem av egen fri vilja och är motiverade (Anderson & Rivera-Vargas 2020; Fischer, Lundin & Lindberg 2020). I detta fall menar R2 att eleverna förmodligen inte var särskilt motiverade till detta arbetssätt. Tidigare forskning kring distansundervisning visar att det överlag krävs mer av eleverna, att mer ansvar läggs på dem att faktiskt lära sig, med det krävs motivation och att lärare har en bra kommunikation med sina elever (Pettersson & Stenman 2020; Kebritchi, Lipschuetz & Santiague 2016). R5 berättade att hens elever hade en väldigt stor förståelse i början och var motiverade medan R6 som jobbar i en skola för elever med speciell behov berättar att många av deras tredjeårsstudenter i princip gav upp och var mycket svåra att få kontakt med.

”[…]den terminen så jobbade jag med årskurs treor som, alltså dom var ju så nära att ta studenten så många försvann bara. Dom var inte inloggade och ja, mesta delen av lektionstiden som var på

Teams gick åt att smsa, chatta, maila, försöka få tag på dom att koppla upp sig.” R6

5.2.3. KommunikaUonen mellan lärare vid övergången Ull distansundervisning

Här under kommer de teman som har identiMierats för hur respondenterna upplevde kommunikationen kring övergången att beskrivas.

Mun till mun-metoden – I och med att bristen på en gemensam strategi i organisationen skedde mycket kommunikation kring det nya arbetssättet mellan lärarna sjä lva. De pratade och diskuterade sinsemellan om hur de kunde lösa distansundervisningen på bästa sätt och gav tips till varandra. Respondenterna beskriver hur det skedde en febril aktivitet mellan lärare att förstå vilka digitala verktyg som kunde användas och hur de skulle användas.

”Varje lärare Iick lösa sina problem och sen gick det lite såhär från mun till mun-metoden, ”har du testat såhär” eller ”smidigaste är att göra såhär”, ”jag brukar göra såhär på mina lektioner”. ” R6

Kommunikationen mellan lärare handlade i första hand om att hjälpa och stötta varandra i en tid som upplevdes kaotisk och osäker. Att de gemensamt genom en mun till mun-metod kom fram till hur distansundervisningen skulle kunna genomföras. Det kollegiala lärandet kan vara en intern strategi som anses vara effektiv då det ger de lärare som brinner för ett ämne en möjlighet att lära de som känner sig mer osäkra inom samma områ de (Må rell-Olsson & Bergström 2018). Vid övergå ngen till distansundervisningen under pandemin verkar det som att detta inte var en uttalad strategi som fanns från ledningens sida utan mer ett naturligt steg i kommunikationen mellan lärare. Ett undantag är R4 som beskriver hur vissa lärare som hade arbetat mycket med de digitala verktygen i Microsofts OfMice365 relativt snabbt blev utsedda av ledningen till att stötta de andra lärarna. En bra kommunikation lärare emellan blev mycket viktigt i övergången till distansundervisning, mest som ett stöd lärare emellan men även för att lära sig av varandra.