Den digitala undervisningen och dess utmaningar under pandemin

Här under kommer de underteman som har identiMierats för hur respondenterna upplevde undervisningen under pandemin beskrivas.

Lektionsupplägg – En utmaning för respondenterna har varit att ta reda på bästa sättet att undervisa på distans. Under första året med covid-19-pandemin har de Mlesta respondenterna utvecklat ett synkront arbetssä tt med lektioner via digitala videoverktyg. Ett mål för Mlera respondenter har varit att lektionerna inte ska avvika för mycket från hur de ser ut i närundervisningen.

”Men i mångt och mycket så försöker vi ändå efterlikna den distansundervisning vi har så nära klassrumsundervisning som möjligt just för att det inte ska vara någon, ja men någon skillnad på det vi gör, att det digitala rummet ska efterlikna det fysiska klassrummet på något sätt. För tanken

ligger nånstans att det är bättre att vara på plats och om vi kan få det att vara så mycket som på plats som möjligt så är det något positivt.” R7

Det kan tolkas som ett tecken på det unika i situationen med pandemin. Om det hade varit en kurs som från början var bestämd att den ska vara på distans och ske online hade kanske upplägget sett annorlunda ut, men i det här läget är undervisningen förMlyttad till distans under en viss tid, samt från och till i perioder, och då är det viktigare att försöka behålla en sorts normalitet. Att detta med distansundervisningen är ett undantagstillstånd som snart kommer vara över.

Många av respondenterna lägger upp sina lektioner på det sätt att de börjar med ett videomöte tillsammans, sedan delas det ut uppgifter och eleverna får arbeta på egen hand. Oftast är det också en samling i slutet av lektionen för att se hur det har gått. R5 säger: ”Och i engelskan var det väl ganska mycket så att släppa dom, alltså ge uppgifter så, lyssna på den här podden, svara på ord här frågorna och kom tillbaka hit så sammanfattar vi tillsammans sista kvarten av lektionen.” Läraren sitter då antingen kvar i mötet och eleverna får ansluta om de ha några frågor eller så försöker läraren se till att höra av sig till varje elev för att se hur det går. Detta har fungerat olika bra beroende på vilket digitalt verktyg som har använts. De som har använt Microsoft Teams har på ett enklare sätt kunnat ha kontakt med enskilda elever via chatten eller ringa upp enskilda elever, på det sättet har respondenterna fortfarande upplevt att de kan få individuell kontakt med elever. De som har använt sig av Google Meet har haft det svårare med den enskilda kontakten då en smidig chattfunktion har saknats där det går att ställa frågor separat till elever eller kollegor. Dessutom har det åtminstone till en början också varit svårare att bilda grupper för grupparbeten med Google verktygen vilket har påverkat undervisningen på ett negativt sätt. ”Nu har jag i min veckoplanering dels så fasta lektionslänkar och under dom ligger åtta Google Meet länkar som är numrerade så när jag gör liksom diskussionsuppgifter, vi tittar på den här grejen lalala, läs den här texten och sen ska ni prata om dom här frågorna, då får dom en grupp med ett nummer och så ska dom gå till rätt länk med rätt nummer. I efterhand har det skapats så man kan göra breakoutrooms i Google Meet men det fanns inte när jag först behövde det och så har jag inte… Det som har hänt är väl att vi i efterhand har upptäckt att zoom är väl kanske egentligen smidigare men det är ett sånt projekt att ställa om från ett system till ett annat hem så bara äh skitsamma nu kör vi på med det här det kan väl inte pågå så länge till nu får det vara såhär liksom. Och samma sak med breakoutrooms att ja, man skulle kunna göra det där smidigare men nej, nu får det vara såhär.” R5 Under pandemins gång har detta verktyg också anpassat sig mer till undervisning och detta moment med grupper blev nå got enklare. Tidigare litteratur om distansundervisning har tagit upp problemet med att många av de digitala verktyg som används egentligen är anpassade till företagsvärlden (Stenman & Pettersson 2020) men att det i och med pandemin har börjat satsats mer inom EdTech och framförallt de stora

techbolagen har börjat anpassa sina tjänster till undervisning (Williamson et al. 2020). Det R5 berä ttar ovan tyder också på att kä nslan av att pandemin ä r ett undantagstillstånd har hindrat utforskandet av nya digitala verktyg. Att när ett tillvägagångssätt hade hittats var det svårt att ändra detta trots att det gav en högre arbetsbelastning för det ansågs mer krävande att byta än att bara köra på i förhoppning att pandemin ändå inte kommer vara särskilt länge. Att vissa verktyg har fungerat bättre än andra tyder också på vikten för skolorna att hamna rätt i sin digitala strategi redan från början, att hela tiden titta på alternativ och utvärdera verktyg och arbetssätt. De respondenter som även har praktiska inslag i sin undervisning har inte hittat bra sätt att överföra dem i den till distansundervisningen utan har fått anpassa sin undervisning. ”Då kan man inte ha några praktiska moment alls, så alla dom lektioner som är planerade för labbar och verkstäder dom uteblev ju och sen var det, det blev bara teori helt enkelt. För det var det som fanns att tillgå. Så mina lektioner blev ju väldigt mycket att jag sitter och pratar och berättar.” R4 Något som ändå underlättade var när R4 Mick en bättre webbkamera och på det sättet ändå kunde visa praktiska moment på ett bättre sätt via videosamtal vilket ändå inte går att jämföra med om eleverna skulle varit på plats och genomfört de praktiska momenten själva. R3 som också har praktiska inslag i sin undervisning har också fått vrida och vända i sin planering för att få det att fungera med distansundervisningen men också det oförutsedda med den. Att rekommendationerna ändras och ena veckan kan eleverna vara på plats men andra veckan är de på distans.

Elevers närvaro och deltagande – Alla respondenter upplever att den största utmaningen med distansundervisningen har varit att engagera eleverna och faktiskt veta om de ä r nä rvarande. Enligt tidigare forskning ä r detta ett problem i distansundervisning men något som ett synkront arbetssätt kan hjälpa genom att det ändå ger en social interaktion (Dhawan 2020). I respondenternas fall har det trots det synkrona arbetssättet ändå visat sig vara en stor utmaning. Frågan hur eleverna blir engagerade i skolarbetet på skärmen när annan underhållning Minns ett klick bort har blivit central hos respondenterna.

”Det gjorde man i början, då var det såhär upprop för man tänkte att så gör man ju i skolan och det var bara att köra samma. Och så märkte man ju bara ja okej, juste såklart dom här inte har gjort nånting, för det visste man ju, dom har lektion vid åtta, ställer klockan vid fem i åtta, loggar in på

teams och är med på uppropet och sen somnar om liksom.” R3

Respondenterna har få tt vara kreativa i sina sä tt att hantera nä rvaron och elevdeltagandet vid distanslektionerna. R3 beskriver att hen började med att eleverna Mick skriva loggböcker eller att ha mindre inlämningsuppgifter vid varje lektion, något som inte uppskattades av högpresterande elever som gärna ville göra saker perfekt, då Mick R3 hitta andra lösningar och testa sig fram. R4 har tyckt att det varit knepigt och har i perioder haft en rätt analog taktik där klassen Mick läsa högt ur läroboken för att se till att de var med under lektionen och var uppmärksamma. R5 och R2 har använt de

mindre digitala verktygen som nämnts i tidigare kapitel (quiz, frågestund, mindre uppgift osv.) för att få till en interaktivitet med eleverna under lektionerna och R5 har även använt dem som ett sätt för eleverna att få sin närvaro registrerad. R7 som inte ansåg att sådana verktyg fungerade med hens undervisning tidigare utan ansåg att det avbröt fokus i klassrummet har nu också börjat använda ett liknande verktyg. ”[…] ju mer vi har liksom grävt oss djupare in i den här digitaliseringen så har vi framförallt börjat använda oss av Pear Deck mer och det är liksom ett tillägg till Google Slides där man kan få in mer elevdeltagande. Det kan vara såhär, med mentimeter-grejer, det kan vara att dom ska Ilytta på en liten grej på skärmen på vilka alternativ dom kanske håller med om eller att dom blir uppmanade att skriva nånting och att lärarna då ser detta i realtid." R7 Antagligen såg R7 nu ett nytt syfte med den här typen av digitalt verktyg som hen inte ansåg sig haft behov av i närundervisningen, att få en bekräftelse på att eleverna faktiskt hängde med i undervisningen när det inte gick att se deras ansikten. En möjlighet kan också vara att just det här verktyget är smidigare för R7 att använda än de andra verktygen. Hä r Minns möjligheten att lä gga in frå gan eller liknande direkt i föreläsningsbilderna och kräver inte att eleverna eller lärare ska gå in på en annan webbsida. Det visar på det som nämnts tidigare att lärare har en benägenhet att vilja använda digitala verktyg när de ser den pedagogiska nyttan (Mertala 2020; Sancho-Gil, Rivera-Vargas & Miño-Puigcercós 2020; Shanks 2020). Det är också ett tecken på att behoven kan ändras och att digitala verktyg kan hjälpa till att möta dessa förändringar. R6 har hittat ett tillägg men till Microsoft Teams som heter Insights där lärarna kan se i diagram hur mycket eleverna har varit inloggade och aktiva på Teams och säger: ”Men

den funktionen är bra just för att få svart på vitt om det händer saker eller inte händer saker. ” Alla

respondenterna har hittat sina egna sätt att genom digitala verktyg hålla koll på elevernas deltagande och engagemang. Trots detta upplever respondenterna generellt att det går sämre för eleverna i skolan, att de inte presterar lika bra som om de skulle haft närundervisning. Många av respondenterna är frustrerade över att eleverna inte vill ha på sina kameror under videolektionerna och många vittnar om att de gör upprepade försök till att få eleverna att sätta på sina kamerorna. Det Minns ändå en viss förståelse kring detta problem också. R5 reMlekterar över problematiken kring den personliga integriteten och kamerasituationen.

”Sen tycker jag det är svårt med integritetsfrågor, att tvinga dom att sitta med kameran på inför hela klassen när man inte vet vem som Iilmar eller fotar eller man kanske inte vill visa upp sitt hem

och visa att man bor mycket trängre än någon annan eller vad det nu kan vara. För det kan jag verkligen förstå så jag tycker det är svårt.” R5

Det blir ytterligare en problematik kring detta sätt att undervisa på, inte bara tar eleverna hem skolarbetet utan de tar också med skolan och sina klasskompisar hem till den privata sfären och uppenbarligen är eleverna inte bekväma med detta. Framförallt leder denna brist på interaktion med eleverna lett till att respondenterna är väldigt trötta och omotiverade i sitt arbete. Det är tydligt att den digitala distansundervisningen

är en stor skillnad jämfört med närundervisning i vad både lärare och elever är vana vid i form av interaktion dem emellan under lektionerna. R2 berättar: ”Alltså alla lärare nu tror jag har, inklusive jag, alltså jordens motivationsbrist. För man pratar ju typ med sig själv, för man får ju inte så mycket tillbaka.” I längden blir det svårt för lärare att hålla motivationen uppe kring distansundervisningen trots olika digitala knep att försöka hitta ett engagemang hos eleverna.

Den digitala undervisningen i det fysiska klassrummet - Respondenterna pratar också om undervisningssätt som de har tagit med sig när de har fysiska lektioner. R1 började dela anteckningar digitalt med alla sina elever i september och märkte att eleverna som tittade på anteckningarna och följde med i dem på sina datorer även i det fysiska klassrummet samtidigt som de antecknade för hand lärde sig på ett bra sätt. Ett arbetssätt som R1 kommer fortsätta med efter pandemin. R3 har börjat spela in de genomgångar hen har i det fysiska klassrummet. ”Och även när jag har elever i klassrummet så använder jag mig av teams och spelar in genomgången jag har, dels för att få det sparat så dom kan kolla på det igen och då har jag även använt mig av andra program sen innan bara för att spela in skärm så. Men också att eleverna kan följa med lite bättre när dom får det istället för att se det tio meter bort på en tavla så har dom det på sin egen skärm så ser dom lite mer exakt hur det ser ut liksom.” R3 R3 beskriver två fördelar, dels att eleverna har tillgång till genomgången vid ett senare tillfälle men också att eleverna kan titta direkt i sina egna datorer på genomgången och då se det som beskrivs på närmre håll och därför hänga med bättre. R3 har hittat Mlera pedagogiska syften med att spela in genomgångar även i det fysiska klassrummet. R5 har ibland börjat spela in sina genomgångar istället för att ha dem live i ett videomöte något hen inte hade gjort innan pandemin, det som benämns ”Mlipped classroom” i litteraturen (McKnight et al. 2016), R5 har upplevt det som positivt och kommer förmodligen fortsä tta med även efter pandemin. R4 beskriver upptä ckten av ett digitalt examineringsverktyg som hen upplevt som ett mycket smidigare sätt att utföra examinationer på, detta är också något som R4 kommer att fortsätta använda även i framtiden fast i det fysiska klassrummet för att slippa hantera proven helt manuellt. R7 beskriver också att de har börjat se över sina examinationer och titta på vad som fungerar att göra digitalt och om de ska fortsätta med dem även efter pandemin. Till exempel beskriver R7 att muntliga examinationer absolut har fungerat att göra digitalt genom att eleverna spelar in sig själva men också examinerade seminarier med elever i mindre grupper har fungerat bra. De Mlesta respondenter har helt enkelt fått upp ögonen för nya digitala arbetssätt som de kommer att fortsätta med även när undervisningen sker i ett fysiskt klassrum. Genom att ha blivit tvingade att byta arbetssätt har de upptäckt digitala verktyg och arbetsätt som de kanske inte hade upptäckt om de jobbat på som vanligt i närundervisningen. R3 beskrev digitaliseringen i skolan som en massa som långsamt rörde sig framåt, i och med pandemin har digitaliseringen snarare tagit ett skutt framåt. Trots stora utmaningar kring distansundervisningen har lärare behövt utmana sig själva i digitaliserandet av deras arbete och Mlera har sett att det faktiskt i fungerar bra i vissa situationer.