Hur kommer kommunikaUonen se ut i framUden inom skolan?

Här under kommer de underteman som har identiMierats för vad respondenterna har för tankar kommunikation i framtiden beskrivas.

Förändrade förutsättningar för lärplattformar? – Att alla respondenter saknar den sociala kontakten som Minns i närundervisningen råder det inget tvivel om. De är trötta på distansen och vill komma tillbaka till det normala tillståndet med att mycket av kommunikationen sker ansikte mot ansikte. Det är svårt att säga något om hur den huvudsakliga kommunikationen kommer se ut i framtiden. Dock har vissa sätt att kommunicera digitalt med elever och vissa fall kollegor ändrats till det bättre enligt vissa respondenter. Det är Mlera respondenter som säger att de i framtiden kommer att

fortsätta jobba med Microsoft Teams som den huvudsakliga plattformen för att kommunicera med elever och kollegor. R1 vill gärna undersöka Mler funktioner och hitta verktyg i plattformen som går att använda i närundervisningen också. R2 säger om den gamla ”kassa” (R2s ord) lärplattformen: ”Det är inte många som använder den alls. Den kommer nog inte vara kvar i höst. Utan den kommer försvinna, för att man har upptäckt att Teams med eventuella tillägg och sånt där till Teams som man kan skaffa sig ger oss det som [lp] gjorde och mer. Alltså de här videomötena och irl-undervisningen eller vad man ska säga. Så jag tror inte att, den är påväg bort.” R2 Nu när lärare har blivit tvingade till digital kommunikation på ett annat sätt än tidigare och behoven kring den dagliga kommunikationen har förändrats har även vissa av de tidigare arbetssätten och tidigare sätten att kommunicera på blivit förlegade. De tidigare l ä r p l a t t fo r m a r n a s o m h uv u d m ä n n e n t i l l h a n d a h ö l l s o m h uv u d s a k l i g kommunikationsmedel för information till elever och vårdnadshavarna ansågs tidigare ofta vara undermåliga, under pandemin har de tappat ett av sina huvudsakliga syften ännu mer. Det återstår att se hur kommunikationen i framtiden kommer påverkas av att den har behövt vara digital under tiden covid-19-pandemin har pågått. Kanske lärplattformarna kommer utvecklas till mer enskilda uppgifter eller kommer de bli utmanövrerade av de stora techbolagens tjänster?

6. Resultat

Denna studie har svarat på frå gestä llningen: ”Hur upplever lärare att

digitaliseringsarbetet i svenska gymnasieskolor har påverkats i och med distansundervisningen under pandemin på grund av Covid-19?”. Frågeställningen har

besvarats genom en kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer med gymnasielärare om deras egna upplevelse. Utifrån datan som utkom från intervjuerna har tre övergripande teman identiMierats som svarar på frågeställningen. Dessa är organisation, undervisning och kommunikation.

Organisation – Innan pandemin upplevde lä rare att det till viss del fanns digialiseringsstrategier i organisationen men att de saknades gemensamma mål. En stor del av digitaliseringsarbetet hamnade på lärarna själva och en konsekvens av det var att det i de Mlesta fall gick lå ngsamt framå t. Skolorganisationerna tillhandahå ller lärplattformar som ska fungera som administrativt verktyg och förmedla en viss kommunikation med elever, kollegor och vårdnadshavare. I många fall ansågs lärplattformen fungera dåligt och användes sparsamt. Alla skolorna har etablerade 1:1 initiativ sen några år och anses vara en förutsättning för att distansundervisningen har gått att genomföra. När covid-19-pandemin slog till och Folkhälsomyndigheten rekommenderade att all undervisning på gymnasienivå skulle bedrivas på distans upplevde lärarna det som att allting gick väldigt snabbt och det blev något utav en chock. Varken organisation eller lärare var förberedda och många lärare upplevde att det inte fanns någon strategi kring övergången utan att lärarna Mick klara sig själva i den mån det gick. Mycket samarbete mellan lärare krävdes.

Under pandemin blev riktlinjerna från ledningen något tydligare i vissa fall samtidigt som de har haft fullt upp med att följa läget i pandemin och förhålla sig till förändrade restriktioner, därför har mycket av ansvaret kring distansundervisningen lagts på lärarna själva att hitta sätt att bedriva undervisningen på. En vanlig strategi för kompetensutveckling hos lärare är kollegialt lärande, lärare som lär varandra. Detta är en strategi som ledningen i många fall har förlitat sig på under pandemin gällande lärarnas digitala kompetensutveckling. En strategi som fungerar bra i de lägen då den digitala kompetensen Minns i organisationen och framförallt när det Minns tid att lägga på på att vidareutveckla kompetensen. Strategin fungerar mindre bra när kompetensen inte Minns bland lärare i organisationen och de är under tidspress vilket har varit fallet hos många av lärarna under pandemin. I ett fall har organisationen tagit nya initiativ kring digitaliseringen på grund utav covid-19-pandemin och i ett fåtal fall har den nuvarande strategin bytt riktning för att fokusera på just distansundervisningen under pandemin. Dock upplever de Mlesta lärarna att ledningen och huvudmännens fokus är att släcka bränder och se till att restriktionerna från myndigheter följs och inte att titta närmre på framtida digitaliseringsstrategier.

Undervisning – Digitaliseringen i undervisningen innan pandemin var mycket upp till lärarna själva och därför skiljde det sig också åt mellan respondenterna hur digitala de var i sin undervisning. De som ansåg att lärplattformarna som ledningen tillhandahöll

inte var bra hittade alternativ till dessa i de stora techbolagens plattformar för att förmedla information till sina elever kring undervisningen. Mindre digitala verktyg i form av webbaserade verktyg som där eleverna kan svara på kortare frågor eller quiz användes av de lärare som ansåg att de hade en pedagogisk nytta vilket inte alla tyckte utan det upplevdes också att de kunde störa undervisningen i klassrummet. De Mlesta lärare la upp Miler i de plattformar de valt att använda men gav eleverna tillgång till materialet analogt också. Några få lärare spelade in sina genomgångar som eleverna kunde ha tillgång till digitalt.

När undervisningen gick över till distans i mars 2020 behövde lärarna hitta sätt att bedriva sin undervisning digitalt. Många använde till en början asynkron undervisningen som innebar att undervisningen var uppgiftsbaserad och handlade om att eleverna skulle jobba på egen hand och lämna in uppgifter i tid. Dock började de allra Mlesta lärare anvä nda sig av nya digitala videoverktyg som möjliggjorde undervisning via videosamtal, en synkron undervisning. Distansundervisningen har på många sätt setts som ett undantagstillstånd som lärarna helst ser ska vara över snart för att återgå till den normala närundervisning i klassrummet. De har valt digitala verktyg utifrån vad de har använt sig av tidigare både för att själva slippa lära om helt och för att eleverna ska känna att det inte blir en alltför stor omställning. Undervisningen på distans har anpassats till att vara så lik närundervisningen som möjligt och lärare har därför inte velat eller haft tid att verkligen undersöka vilka verktyg och arbetssätt som lämpar sig bäst för distansundervisning. Därför har det också fungerat bättre för vissa som har haft digitala verktyg som faktiskt lämpade sig bra men något sämre för de som inte haft det. Detta resultat bekräftar tidigare forskning som säger att det tar tid att hitta relevanta verktyg för digital undervisning och att det därför är viktigt med genomarbetade digitaliseringsstrategier i skolan.

Trots detta har alla lärare varit tvungen att förMlytta sin undervisningen från det fysiska klassrummet till det digitala och den största utmaningen i det har varit att känna elevernas närvaro och deltagande. Lärarna pratar oftast in i en mörk skärm utan att få en interaktion med eleverna vilket leder till motivationsbrist hos lärarna. Mycket tid har lagts på att hitta knep som får eleverna engagerade och faktiskt ta till sig av undervisningen vilket har lett till mer användande av digitala verktyg. De förändrade behoven under distansundervisningen har lett till att respondenterna ser den pedagogiska nyttan hos digitala verktyg i en större grad. Att lärare har blivit tvingade till distansundervisning har fått dem att få bättre insikt kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Trots att de alla längtar tillbaka till en mer normal tillvaro tar de med sig en större kunskap kring digitaliseringen i undervisningen och de tar med sig digitala verktyg in i det fysiska klassrummet. I och med det upplever lärare att digitaliseringen under covid-19-pandemin har tagit ett ordentligt kliv framåt. Det lärare framförallt tar med sig in i framtiden är en Mlexibilitet kring undervisningen. Att de inte alltid behöver vara på samma plats som sina elever och att arbetet går att utföra på olika sätt och anpassa till vad som passar eleven.

Kommunikation – Innan pandemin upplevde lä rare att den huvudsakliga kommunikationen sköttes ansikte mot ansikte både med kollegor och elever. Om det gällde en mer formell kommunikation var mail det främsta kommunikationsmedlet, samt de ofMiciella mötena i organisationen som skedde med lärare och ledning på plats i skolan.

Vid övergången till distansundervisning blev kommunikationen mellan lärare viktig och information kring hur undervisningen kunde bedrivas skedde med mun till mun-metoden. Lärare frågade och visade varandra hur de genomförde undervisningen och på detta blev ett viktigt sä tt att dela information på . Ju lä ngre pandemin och distansundervisningen och distansjobbet har på gå tt desto mer har lä rares kommunikation gått över till att bli digital. Det har lett till en ökad arbetsbörda då mängden mail har ökat. De lärare som har tillång till ett smidigt digitalt chattverktyg har inte upplevt samma ökade arbetsbörda och heller inte upplevt att kommunikationen har blivit väldigt mycket svårare utan har uppskattat det verktyg de använder. De Mlesta möten med kollegor har Mlyttats till att ske via videosamtal vilket inte har upplevts som ett problem utan vissa tänker att detta är något som kommer hänga kvar även efter pandemin. De som har haft utvecklingssamtal med vårdnadshavare har sett att videosamtal har fungerat väldigt bra då det sätter mindre krav på vårdnadshavare att hitta en tid då de kan ta sig till skolan. Bristen på social kommunikation och interaktion med eleverna har gjort att lärare känner sig oroliga över elevernas mående. Dock upplever de att vissa elever gynnas av en digital kontakt och har lättare att be om hjälp när kommunikationen sker skriftligt på ett digitalt sätt eller bara sköter sitt arbete bättre när de inte behöver närvara i skolan.

Hur den framtida kommunikationen mellan kollegor och elever kommer se ut är svår att säga vid denna studies avslut då Covid 19-pandemin fortfarande pågår men det några lärare nämner är att vissa av de gamla lärplattformarna inte kommer användas på samma sätt längre då det under pandemin har hittats verktyg från de större techbolagen som ger samma funktioner och mer. Att lärare har sett att videosamtal i lektionsform är svåra att ha i längden då mycket interaktionen med eleverna försvinner men i möten med kollegor eller vårdnadshavare fungerar det bra. Möjligheten med en större Mlexibilitet i arbetet kräver också att den digitala kommunikationen Mlyter på bra.

Sammanfattningsvis går det att säga att gymnasielärare i svenska gymnasieskolor upplever att digitaliseringsarbetet har tagit ett ordentligt steg framåt under covid-19-pandemin. Innan pandemin gick arbetet långsamt och var mycket upp till lärarna själva, när de under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning kan bedrivas med digitala medel. Distansundervisningen har fört med sig stora utmaningar men respondenterna har hittat digitala arbetssätt som de kommer ta med sig tillbaka till det fysiska klassrummet. Det är ännu för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av tiden med distansundervisning har haft för digitaliseringen i skolan men denna studie visar att lärare upplever att digitaliseringsarbetet i organisationen, undervisningen och kommunikationen har påverkats på olika sätt.

7. Diskussion

Detta kapitel har som syfte att diskutera studien ur olika aspekter. De aspekter som diskuteras är resultat, metod, etiska, samhälleliga och vetenskapliga. Till sist ges förslag på framtida forskning.

7.1. Resultatdiskussion

Digitaliseringen i skolan är ett brett forskningsområde med många olika aspekter. Syftet med denna studie har varit att bidra till forskningen kring hur nedstängningen av skolor under covid-19-pandemin har påverkat digitaliseringsarbetet i svenska gymnasieskolor. Lärare är centrala aktörer i skolan och därför valdes det att titta på just lärares perspektiv i denna studie. Genom att intervjua sju gymnasielärare som har arbetat som lärare både innan och under pandemin har syftet uppnåtts och frågeställningen har besvarats. Resultatet ger en djupare förståelse för vilka utmaningarna under pandemin har varit och vad som har gått bättre, hur digitaliseringsstrategierna har sett ut samt hur kommunikationen har påverkats i gymnasielärares arbete.

Lä rarperspektivet ä r viktigt just för att de har kontakt med alla delar av skolorganisationen och det är de som utför undervisningen. Resultatet av studien visar att lärare är i stor grad autonoma i sin undervisning men samtidigt gynnas det digitala arbetet av tydliga strategier från organisationen. Förväntat resultat som beskrivs i kapitel 3.2 var att få en inblick i de utmaningar som lärare upplever att de har mött i distansarbetet under pandemin och för att förstå vilka lärdomar som har följt för att vidareutveckla digitaliseringen i skolan på ett hållbart sätt. Studien har uppnått det förväntade resultatet och gett en inblick i gymnasielärares upplevelser kring covid-19-pandemin och digitaliseringsarbetet. Det kan tänkas att om även lärare som arbetar på högstadiet hade intervjuats att resultatet hade blivit en annan, dock anses avgränsningen till lärare som arbetar på gymnasieskolor rimlig med tanke på att de var dessa som stängde ner helt under våren 2020 och därmed drabbades mest av nedstängningen. Ett annat sätt att titta på urvalskriterierna hade kunnat vara att fokusera på en eller några typer av ämneslärare, till exempel endast intervjua språklärare, samhällslärare eller mattelärare. Då hade kanske resultatet sett annorlunda ut och det hade gått att jämföra om de olika ämnena krävde hade olika behov av digitalisering. Dock är det breda urvalet i denna studie bra som ett första försök till förståelse av hur covid-19-pandemin påverkat digitaliseringen i gymnasieskolor då det ger en mer allmängiltig bild.

Trovärdighet i studien har försökts uppnås genom att visa transparens kring metod, metodval och redovisning av arbetssätt samt tolkningen av datan. På detta sätt skulle studien kunna upprepas igen av andra forskare. Resultatet kan anses vara trovärdigt genom hanteringen vid insamlandet av datan. Intervjuerna spelades in och därefter har de transkriberats noggrant samt att respondenterna därefter själva Mick läsa igenom intervjuerna för att inte missförstånd ska ha uppstått vid transkriberingarna och respondenterna Mick möjligheten att ändra i innehållet om så var fallet. En respondent

valde att ä ndra en mening men i övrigt godkä nde alla respondenterna transkriberingarna. Hanteringen kring intervjuerna höjer trovärdigheten i och med att respondenterna anser sig ha blivit tolkade rätt. Att använda citat från respondenterna för att belysa viktiga aspekter och teman i analysen höjer också trovärdigheten i resultatet.

7.2. Metoddiskussion

Den kvalitativa forskningsmetoden har lett till att en djup förståelse och detaljrikedom kring lärares upplevelser framkom. Den induktiva ansatsen gjorde att tolkningen av datan gjordes med ett öppet sinne och öppenhet inför nya strömningar eller tendenser vilket var viktigt i och med att covid-19-pandemin är en företeelse som inte har upplevts i modern tid.

I studien har sju gymnasielärare intervjuats. Detta kan ses som en svaghet i studien då de sju inte kan tala för alla gymnasielärare i Sverige. Däremot ansågs det uppstå mättnad i deras svar och en djup förståelse för hur de har upplevt distansundervisningen har kommit fram i och med rika svar och långa intervjuer. Ett alternativ i forskningsmetoden hade kunnat vara att använda sig av triangulering, när Mlera olika metoder används för att komplettera varandra och ge en bredare förståelse (Hedin & Martin 2011). I detta fall hade enkäter kunnat vara en metod som hade kompletterat de semi-strukturerade intervjuerna. Enkäter kan utformas på olika sätt, dels kan de vara av en kvantitativ sort med frågor där svarsalternativ ges som gör att svaren går att mäta och ställas mot varandra och se statik ifrån. Om den typen av enkäter hade använts i denna studie hade det varit viktigt att ställa frågor som på något sätt kunde mäta lärares egna upplevelser viket hade varit svårt. En annan typ av enkäter kan vara av en mer kvalitativ typ där frågorna följs av fritextfält där respondenterna själva hade fått skriva svar på frågorna. I denna studie hade båda typerna av enkäter kunnat användas för att komplettera de semi-strukturerade intervjuerna. Den första typen för att få ett mer kvantitativt mätbart resultat som kompletterar den kvalitativa intervjun. Den senare typen av enkäter hade fångat kompletterat med mer av lärares egna upplevelser alltså gett ännu mer djup och bredd till datan från de semi-strukturerade intervjuerna. Fördelen med enkäter är att det är lättare att nå ut till Mler antal respondenter då det går att skicka ut många enkäter samt att det kräver mindre tid av respondenterna. Dock hade inte svaren blivit lika djupa som med längre semi-strukturerade ansikte mot ansikte. Därför hade enkäter endast fungerat som en kompletterande metod för att få mer bredd i datan och inte en metod som ensam hade kunnat svara på frågeställningen.

In document HUR COVID-19-PANDEMIN HAR PÅVERKAT DIGITALISERINGEN I SVENSKA GYMNASIESKOLOR (Page 52-58)