Strategier, lärplaYormar och 1:1 – organisaUonens digitala arbete

Här beskrivs de underteman som har identiMierats för hur respondenterna upplevde att organisationen hanterade digitaliseringen innan pandemin.

Strategier och lärarnas autonomi – Vid frågan till respondenterna om skolan innan pandemin hade en uttalad digitaliseringsstrategi skiljer sig svaren åt. Vissa upplever att det fanns en uttalad strategi och vilja hos skolorganisationen att digitalisera medan vissa upplever att det är väldigt mycket upp till lärarna själva att bestämma vad för digitala verktyg och processer de ska använda. Oqverlag verkar det också som att trots att det Minns strategier hos organisationen så har lärarna mycket bestämmanderätt över sin egen undervisning och mycket av hur de jobbar arbetas fram tillsammans i arbetslaget. Lärarna har mycket autonomi över sitt arbetssätt vilket också gäller deras digitala arbetssätt. Respondenterna menar att det inte är reglerat uppifrån vilka digitala verktyg de ska använda i sin undervisning. R3 beskriver digitaliseringen innan pandemin som en långsam process som handlar mycket om att lärare tipsar varandra om digitala verktyg och funktioner men R3 upplevde att det inte har funnits någon övergripande strategi från organisationens håll. ”[…]alltså inte vad jag kan minnas direkt så att vi måste digitalisera, då var det mer en långsam process att man kanske typ såhär någon hitta en funktion i teams såhär det här kanske vi skulle kunna använda, eh men det var nog ingen som hade fått som utvecklingsuppdrag eller så kan man säga. Utan då var det mer att ja vi som massa så hittade nya funktioner men det fanns egentligen ingen direkt ovanifrån som säger så, ja, nej ni måste fokusera mer på digitalisering eller så.” R3 Aqven R4 upplevde att det är väldigt mycket upp till den enskilde läraren hur mycket hen vill digitalisera sin undervisning. Andra respondenter upplevde att det inte fanns ett aktivt digitaliseringsarbete alls i skolan från organisationens sida. Vissa respondenter upplever dock att det Minns aktiva digitaliseringsprojekt. I skolan R7 arbetar på Minns det ett pågående projekt med stöd från EU som endast handlar om att stödja digitaliseringen i skolan och då framförallt utvecklingsprojekt som verkade utanför klassrummet. R2 har

själv blivit tilldelad en aktiv roll i digitaliseringsarbetet i skolan och fått en tjänst på halvtid som går ut på att jobba med digitala projekt samt ett försteläraruppdrag som handlar om digitala verktyg i skolan.

”Så man kan väl säga att jag testar, gör liksom manualer, instruerar och inspirerar kollegor till hur, att se liksom möjligheter. Att ”kan du inte testa att göra såhär” eller liksom visa dom olika saker

som kan vara något för dom i deras undervisning, digitalt. Eh så det måste man ändå säga att skolan och kommunen har satsat mycket på tycker jag.” R2

Det som är intressant här är att R2 som innehar en tjänst som handlar om digitaliseringen och R4 som upplever att det är upp till läraren själv jobbar båda på samma skola, vilket innebär att upplevelserna kan skilja sig även för de lärare som är på samma skola. Detta kan handla om att de två respondenterna jobbar på helt olika delar av skolan i olika program eller möjligtvis att de bådas intressen och arbetsätt skiljer sig. R2 beskriver hur hen hela sin yrkestid varit intresserad av digitaliseringen och använt mycket digitala verktyg i undervisningen medan R4 har många ämnen som kräver praktisk undervisning med eleverna och vid ett tillfälle pratar om att hens ålder kan ha betydelse för ointresset av digitala verktyg i undervisningen. Detta går att koppla till vad Fransson et. al. (2019) menar är olika typer av lärare där vissa har arbetat analogt länge och har svårt att byta ut sitt arbetsätt eftersom de inte tydligt ser nyttan med detta. R5 upplever att de på hens skola hade ett väl utarbetat digitaliserat arbetssätt där ledningen har gett tydliga instruktioner om vilka digitala verktyg som ska användas för vissa saker, till exempel att prov ska skrivas på en viss plattform och att resultat och feedback ska ske på en viss plattform. R5 funderar kring om det också kan handla om att deras skola är relativt liten och beslutsvägarna korta. ”Eftersom vi är ganska små så är avståndet mellan en lärares önskan om det där digitala verktyget skulle vi vilja ha eller vad det gäller till att ta beslutet är ganska kort och går ganska fort och det känns som att. Inte bara i digitaliseringen men det syns absolut där i vad liksom är verksamhetens behov och hur kan vi göra det så bra och effektivt som möjligt. Vad Iinns det för verktyg som funkar bra för oss och ja, men ganska, det är inte så trögt på förändringar så där.” R5 Detta tyder på att lärarna i R5s skola har haft ett inMlytande på digitaliseringen och att det på den skolan är ett samspel mellan organisationen och lärarna. Enligt tidigare forskning bör skolan ha en digitaliseringsstrategi med tydliga mål förankrade i den statliga digitaliseringsstrategin och att det gemensamt i organisationen arbetas med att nå målen (Pettersson 2018). I de Mlesta fall är respondenterna inte helt på det klara med vad skolornas digitaliseringsarbete innebär och det verkar inte Minnas några tydliga mål uppsatta, i andra fall verkar skolorna jobba aktivt med digitaliseringen men även då verkar det inte Minnas helt tydliga mål uppsatta utan det är mer som att organisationen är lyhörd gentemot lärarna och deras behov.

Lärplattformar – Lärplattformar (i citaten förkortat till [lp]) är något som alla respondenterna använder mer eller mindre och har mer eller mindre blivit anvisade av skolorganisationen att använda. Det är skolan och organisationen som tillhandahåller

lärplattformarna men det skiljer sig mellan respondenterna kring hur de väljer att arbeta med den. Vissa av respondenterna ser den som ett sätt att förmedla information till elever och vårdnadshavare och tycker att det fungerar bra. Det handlar mycket om att ha ett ställe digitalt där mycket av den väsentliga informationen från lärare och skolledning samlas och når dem det berör.

”För att jag tyckte ändå att [lp] som vi använder som plattform är ett bra sätt att lämna in deras, elevernas, arbete så alla har tillgång till det. Föräldrarna till exempel, mentorerna kan se vad eleverna hade lämnat för uppgifter, det Iinns en samling där vad deras inlämningar och deras

arbete och de kan komma tillbaka och läsa mina kommentarer och så vidare.” R1

För andra respondenter är lärplattformarna mer ett frustrationsmoment som de har blivit tilldelade att använda från organisationen men som de behöver hitta lösningar för att jobba runt. (Mer om de alternativa arbetssätten i nästa delkapitel.) Lärplattformarna anses ibland vara krångliga att förstå och vara omständliga vilket inte underlättar arbetet utan snarare komplicerar till arbetssättet. ”Ja det var den vi skulle använda men man kunde använda andra verktyg också, men liksom den ofIiciella kanalen var att det skulle vara [lp]. […] Det är en plattform som används av en del grund och gymnasieskolor men framförallt högskolor och universitet, den är riktigt kass alltså. […] Eh till exempel så kan man inte i den direkt dela dokument med eleverna för man måste typ, ladda upp, om dom ska jobba med en instruktion måste dom ladda ner den, skriva i den, spara om den, ladda upp den.” R2

Det skiljer sig också mellan de olika skolorna, och även beroende på om skolan är kommunal eller en friskola, om det är skolorna själva som har valt vilken plattform som ska användas eller om det kommer från kommunen. Det skiljer sig även mellan skolorna om det är en lärplattform som kommer från ett externt företag, som i exemplet R2 ovan tar upp, eller om kommunen själva har utvecklat plattformen som i exemplet nedan som R7 tar upp. ”Det är bara för elever och lärare men vi har också [lp] som [kommun] har gjort och eh den är.. katastrof. Det är där vi sköter närvaro och sådana saker och för in betyg men vi använder den inte som pedagogiskt verktyg för det är jätterörigt, ja men en dålig plattform helt enkelt, den är långsam, ogenomtänkt, det Iinns liksom ingen god struktur i den här trots att dom har lagt ner supermycket pengar för att utveckla den. Eh så har dom, det verkar inte som att dom har konsulterat en pedagog när dom har gjort den.” R7 Tidigare forskning har tagit upp problematiken med dessa lärplattformar, att de ofta kan leda till en ökad arbetsbörda snarare än en administrativ hjälp (Stödberg och Håkansson Lindqvist 2017) samt att de har liknande problem i utvecklingen som andra e-tjänster kommuner utvecklar. Det Minns en problematik kring vem slutanvändaren är och hur de tas med i beaktning när tjänsterna utvecklas samt från vilket håll utvecklingen initieras (Holgersson et al. 2017), i detta fall belyser både R2 och R7 detta problem med deras respektive lärplattform. Huvudmännen i dessa fall har förmodligen inte gjort ett grundligt arbete med att undersöka varför man utvecklar plattformen, vem som ska

använda den, vad den ska användas till och varför. Detta tyder på otillräckliga digitaliseringsstrategier. 1:1 – På alla skolor där respondenterna arbetar har alla elever en egen bärbar dator som de antingen lånar eller har fått av skolan. Dessa 1:1 lösningar har enligt respondenterna funnits länge vilket bekräftar det litteraturen säger om att 1:1 lösningar är väletablerade i Sverige (Mårell-Olsson & Bergström 2018). 1:1 har varit väl inarbetat under många år men R4 reMlekterade kort om införandet av 1:1 på detta sätt: ”Så när dom kom då för sex år sen då fanns det inte vad ska man säga en plan överhuvudtaget kändes det som. Att här får dom massa datorer, använd dom nu i skolarbetet och sen stod vi lärare utan varken mjukvara eller datorer. Vissa lärare hade inte datorer själva ens.” R4

Att datorer gavs ut utan vidare eftertanke kring hur och till vad själva tekniken skulle användas till och utan ett tydligt pedagogiskt syfte kan kopplas till de misslyckade 1:1 initiativ som nämns av Sancho-Gil, Rivera-Vargas & Miño-Puigcercós (2020) och av Mertala (2020). Dock är det i dagsläget enligt respondenterna helt etablerat att eleverna har egna datorer och det har varit en viktig förutsättning för att undervisningen har kunnat ske på distans under pandemin. Upplevelsen hos lärarna skiljer sig kring hur organisationen hanterade digitaliseringen, Mlera ansåg att det fanns strategier i skolan kring digitaliseringen medan andra upplevde att det var upp till dem själva och deras arbetslag att börja jobba digitalt. Detta ledde till att det för vissa skolor gick relativt långsamt med digitaliseringen för lärarna var vana vid att jobba på ett visst sätt. Alla skolor har haft väletablerade 1:1 initiativ. Till stor del kretsar organisationens digitala arbete kring lärplattformar som administrativt verktyg dä r också upplevelserna kring dessa skiljer sig hos lä rarna. Vissa anvä nder lärplattformarna och tycker att de fungerar bra, andra undviker dem till den grad de kan.